Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Naturbaserade lösningar : Ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar
No full textVägledningen riktar sig främst till kommuner, länsstyrelser och markägare som arbetar med klimatanpassningsfrågor – men vägledningen är utformad för att kunna fungera oberoende av vilken typ av natur, miljö eller sektor som står i fokus och kan därför vara intressant för andra aktörer, alltifrån politiker till exploatörer. Denna rapport definierar och förklarar innebörden av naturbaserade lösningar och presenterar en vägledning för genomförande tillsammans med en exempelsamling som visar naturbaserade lösningar i olika landskapstyper (våtmarker, tätortsområden, kustområden samt skogs- och odlingslandskapet). Naturbaserade lösningar är multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder för att hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem samtidigt som biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande främjas. De kan med andra ord användas för att hantera olika typer av samhällsutmaningar som vi ställs inför, men i denna vägledning ligger huvudfokus på hur dessa kan användas i klimatanpassningsarbetet. Vägledningen för naturbaserade lösningar delas in i sex steg: Identifiera klimatrelaterade risker, Kartlägga den socio-ekologiska kontexten, Lista potentiella lösningar, Välja en lösning, Genomföra lösningen och slutligen Följa upp och utvärdera den. På rubriknivå en tydlig röd tråd genom hela processen. I detalj kommer processens olika steg dock att flätas samman och en del analyser som presenteras i senare steg kan behöva genomföras i tidigare steg, men då på en mer grundläggande nivå. Rapporten innehåller en omfångsrik exempelsamling med framför allt nationella exempel på genomförda naturbaserade lösningar i klimatanpassningsarbetet
Konsumtionsskatters roll i långsiktig miljöpolitik : Analyser av styrmedel och konsumtion
No full textKonsumtion är inte den direkta orsaken till försämrad miljökvalitet och förlorad biodiversitet, det är förorenande utsläpp och förstöring av livsmiljöer som är orsaken. Därför rekommenderar nationalekonomer att styrmedel helst bör riktas direkt mot förorenande utsläpp och förstöring av livsmiljöer snarare än mot konsumtionsvaror: en skatt per flygstol må leda till färre flyg och lägre utsläpp, men den ger inte flygbolagen incitament att flyga bränslesnålare eller byta till utsläppsfri teknik som elflyg; en skatt på utsläpp täcker alla dessa baser. Dock finns flera skäl varför vi trots allt bör koppla ihop styrmedel och konsumtion, av vilka vi fokuserar på två. Det första skälet är att det i många fall finns hinder för att prissätta föroreningsutsläpp – till exempel, för att beskatta utsläpp från internationellt flyg krävs överenskommelser som hittills har visat sig vara ouppnåeliga – och därmed måste andra styrmedel undersökas, inklusive styrmedel riktade specifikt mot konsumenter. Det andra skälet är att det finns problem som är specifika för konsumtionsledet som behöver korrigeras. Dessa problem, som kallas för konsumtionsexternaliteter, uppstår när konsumentens egen nytta påverkas av att hen ser vad andra konsumerar, samt av att andra ser hens konsumtion. Om konsumtion av iögonfallande varor ger status kan konsumtionen trissas upp i ett nollsummespel utan vinnare, men med en oskyldig förlorare: miljön. Vi analyserar styrmedel och konsumtion i dessa två fall, och drar fyra huvudsakliga slutsatser: En övergång till ren teknik är den viktigaste mekanismen för att få ned utsläpp, och det bästa styrmedlet för att uppnå en sådan övergång är prissättning av utsläpp genom till exempel utsläppsskatter. Konsumtionsskatter ger inga incitament till sådana övergångar, men under vissa omständigheter kan andra styrmedel – till exempel förbud mot smutsiga teknologival – uppnå samma effekt som prissättning av utsläpp. När en övergång till ren teknik ändå inte är aktuell kan konsumtionsskatter i linje med miljöskadorna vara ett habilt alternativ till prissättning av utsläpp för att minska utsläpp på ett samhällseffektivt sätt. Om konsumenters val av miljöskadliga produkter – till exempel passagerarflyg – i hög grad påverkas av sociala faktorer som konkurrens om status kan mycket kraftfullare konsumtionsinriktade styrmedel vara motiverade. Slutsatserna stöds av en makroekonomisk analys, en mikroekonometrisk analys, samt en analys av konsumtionsexternaliteter. Vår makroekonomiska analys visar att byten från smutsig till ren teknik har varit mycket viktigare än ändringar i konsumtionsmönster när förorenande utsläpp har minskat; utsläpp av freoner minskade inte för att vi slutade använda kylskåp. Och när ett rent alternativ finns är det bara en fråga om hur kraftiga incitamenten måste vara innan det smutsiga alternativet byts ut. Men när inget rent alternativ finns, eller merkostnaden av det rena alternativet är så hög att ett teknikskifte inte kan motiveras av dagens miljöskador, är situationen mer komplicerad; i detta fall, om en utsläppsskatt inte är genomförbar kan en konsumtionsskatt vara ett bra alternativ för att ta oss närmare den teoretiskt optimala (först-bäst) lösningen. Två exempel där rena alternativ inte är tillgängliga till ett rimligt pris är internationellt passagerarflyg och nötkött; vi studerar just flyget i detalj. Vår mikroekonometriska analys av efterfrågan för passagerarflyg visar att effekten av prisökningar på efterfrågad kvantitet är måttliga, vilket tyder på att en konsumtionsskatt, om den sätts under eller lika med miljöskadan som varje flyg orsakar, aldrig kommer kunna leda till minskningar i flygets klimatpåverkan som är i linje med Sveriges mål för totala utsläpp; snarare skulle den kunna dämpa den långsiktigt ökande trenden för utsläpp som orsakas av ökande inkomster i det svenska samhället. Dessa resultat följer av en hög uppskattad inkomstelasticitet av efterfrågan för flygresor (3,0) samt en låg priselasticitet av efterfrågan för flyg (−0,76). Dock verkar den faktiska effekten av flygskatten vara betydligt större än effekten som förväntas givet den uppmätta priselasticiteten; införandet av flygskatten har sammanfallit med en betydande minskning i utrikesflyg från Sverige i jämförelse med andra liknande länder. Eftersom oväntat stora effekter av miljöskatter också har uppmätts i andra liknande fall är en möjlig förklaring att sådana skatter skickar signaler till hushåll och företag utöver deras direkta effekter på priser. Att hushållens konsumtionsbeslut kan påverkas av till synes små och icke-monetära förändringar är ett bevis på att nyttofunktionen är mer komplex än standardmodellen inom nationalekonomi medger, vilket också ökar relevansen av konsumtionsinriktade styrmedel. Enligt konventionell nationalekonomisk teori ger konsumtionsvaror nytta, och man kan härleda nyttofunktionen från observerade kvantiteter och priser; att vi väljer att flyga allt mer när vår inkomst ökar är för att flygresor ger oss nytta. Dock kan och bör detta ifrågasättas. Blir vi verkligen lyckligare av allt arbete och konsumtion, eller handlar det om en kapplöpning om status? Vi visar att om våra val delvis drivs av en jakt på status, och produktiviteten ökar stadigt, tar denna jakt över allt mer som motivationen bakom våra beslut om arbetskraftsutbud och konsumtionsval. Detta leder till ett överutbud av arbetskraft och en sneddrivning av konsumtion mot iögonfallande varor såsom internationellt flyg, stora bostäder och kraftfulla bilar. Modellen med konsumtionsexternaliteter kan hjälpa oss att förklara varför den långsiktiga trenden med färre arbetstimmar per år och mer fritid har stannat av, samtidigt som vår konsumtion riktas mot energi- och resursintensiva varor. Dessutom kan den motivera kraftfulla policy-åtgärder för att styra om våra val för att ge högre nytta och bättre miljö
Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2021
No full textMiljöövervakningen 2021 övervakade 14 lokaler. Det påträffades 190 arter gaddsteklar, totalt artbestämdes 2 816 individer. Bedömningen är att de främsta hoten mot länets gaddsteklar är fortsatt minskad hävd av torrmarker och igenväxning i odlingslandskapet
Fågellivet vid Bästeträsk : Invnetering av fåglar 2019-2020
No full textUppdraget har varit begränsat till att undersöka fågellivet inom sjön Bästeträsk varför in-venteringarna har fokuserats till sjön, men även den närmaste strandzonen har ingått i undersökningen (0-150 m från strandlinjen). Dispens från reservatsföreskrifterna att kunna beträda tillträdesförbud inom fågelskyddsområde har sökts och erhållits. Inventeringarna har utförts under åren 2019 och 2020 . Under 2019 genomfördes under-sökningar vid 3 tillfällen i maj och därefter vid 1-2 tillfällen per följande månader. Under 2020 genomfördes 1-4 inventeringar per månad under januari – augusti utom februari då ingen inventering genomfördes på grund av väderförhållanden. Totalt omfattar studien 25 inventeringstillfällen varav 10 st under 2019 och 15 st under 2020. Delar av sjön och strandpartierna främst i södra delen, inklusive öarna har även inventerats med hjälp av ka-not. Vid varje enskilt inventeringstillfälle har 1 – 3 personer deltagit. Inga undersökningar har skett under natten. Den totala inventeringstiden består av drygt 350 fälttimmar förde-lat på 25 tillfällen och 47 personbesök. Inventeringsområdet har utgjorts av ungefär 665 hektar vattenyta och 400 hektar landyta. Inventeringarna i fält har utförts av Måns Hjernquist, Clas Hermansson, Per Smitterberg, Mia Holmebrant, Mårten Hjernquist, Sivert Söderlund, Annika Jörnemark och Jörgen Petersson. Samtliga är verksamma i Gotlands Ornitologiska Förening
Handlingsplan för grön infrastruktur i Gotlands län : Del D - Insatsområden och åtgärder
No full textÅr 2015 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att ta fram handlingsplaner för Grön Infrastruktur. Att bygga upp kunskap och skapa en bra förvaltning av den gröna infrastrukturen är ett arbete som måste vara långsiktigt. De regionala handlingsplanerna är ett första steg i detta arbete. Enligt regeringsuppdraget ska planerna identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive tätortsnära områden, och redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bland annat kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering. Inga nya inventeringar görs inom ramen för uppdraget. Istället används redan befintliga kunskaper och placeras i rätt sammanhang. Planerna ska bygga på samarbete med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, och involvera det civila samhället. År 2018 presenterade Länsstyrelsen i Gotlands län ett underlag till handlingsplan för Grön Infrastruktur i Gotlands län (rapport nr 2018:19) uppdelad på tre olika delrapporter (A, B och C). År 2019 påbörjades arbetet med att ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder. Arbetet har anpassats för att följa Naturvårdsverkets riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur 2015-09-24, Naturvårdsverkets mall för disposition av regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, Naturvårdsverkets vägledning för att ta fram åtgärdsplaner för insatsområden i handlingsplaner för grön infrastruktur och Naturvårdsverkets mall för Åtgärdsplan för regionalt insatsområde för grön infrastruktur. Innehållet i handlingsplanen diskuterades tillsammans med aktörer som länsstyrelsen bedömde var särskilt berörda av arbetet. I detta fall resulterade det i aktörerna Fortifikationsverket, Friluftsfrämjandet, Försvarsmakten, Gotlands botaniska förening, Jägarförbundet, LRF, Mellanskog, Naturskyddsföreningen Gotland, Prästlönetillgångar i Visby stift, Region Gotland, Skogsstyrelsen, Sportfiskarna, Uppsala universitet och Vattenråden. Sammanlagt fördes diskussion med 32 personer, varav 12 kvinnor och 20 män. Flera av dessa aktörer har bidragit med åtgärder i handlingsplanen, och/eller driver pågående projekt som bidrar till att stärka en grön infrastruktur i landskapet. Handlingsplanen skickades ut på remiss i maj till september 2020. Synpunkterna bearbetades under september 2020 till februari 2021. Inkomna synpunkter sammanfattas i bilaga 2. Handlingsplanen fastställdes i mars 2021. Handlingsplanen gäller år 2020–2025. Under denna period ska åtgärderna utvärderas inför en revidering år 2026.
Recipientkontrollen i Lagan 2020
No full textVattenföringUnder år 2020 var vattenföringen högre än normalt i Lagans vattensystem. I Lagans nedre del vid Ängabäck var den ungefär 22 % högre än medelflödet under åren 1961–90. Jämfört med år 2019 var flödet vid Lagans mynning något högre under 2020. och uppgick till 92 m3/s. Vattenföringen har stor betydelse för vattenkemiska förhållanden och storleken på ämnestransporter. Näringsämnen och näringsämnestransporterUnder 2020 var medelhalten av totalfosfor mycket hög vid nio provpunkter i vattendrag. Extremt höga halter uppmättes vid en provpunkt. Vid de flesta provpunkterna i vatten-drag var dock de uppmätta halterna av totalfosfor måttligt höga till höga. I sjöarnas yt-vatten var de uppmätta halterna av totalfosfor låga till måttligt höga. Vid statusklassning med avseende på totalfosfor för perioden 2018–2020 uppnåddes god eller hög status vid 65 % av provpunkterna i vattendrag, det vill säga vid 34 av 52 provpunkter. För sjöarna var motsvarande siffra 100 %.I merparten av provpunkterna i vattendrag bedömdes kvävehalterna vara höga. I sjöar-nas ytvatten var halterna av totalkväve måttligt höga till höga. Vid ett tiotal punkter i vattendrag var medelhalterna av totalkväve mycket höga eller extremt höga, bland annat i Smedjeåns vattensystem.Beräknade transporter vid Lagans mynning var 2020 var i liknande storleksordning som år 2019. Under år 2020 uppgick de beräknade uttransporterna till totalt ungefär 43 000 ton totalt organiskt kol (TOC), 2 800 ton kväve och 65 ton fosfor. Det är främst skillna-der i vattenföring som förklarar variationerna av ämnestransporter mellan olika år. Surhet, syrgas, organiskt material och ljusförhållandenUnder 2020 uppvisade en majoritet av provpunkterna i vattendrag sviktande buffertför-måga i olika grad, från svag till obetydlig, framför allt i sju provpunkter, 512-Kåtån, 518-Murån, 542-Ölmestadsån. 543-Viskeån, 570-Lillån nedströms Bredaryd, 580-Lillån och 742-Hagasjöbäcken som alla bedömdes ha ingen eller obetydlig buffertkapacitet. Ytterligare sju provpunkter uppvisade mycket svag buffertkapacitet I sjöarna uppmättes genomgående neutrala pH-värden och värden på alkalinitet som i stort indikerade god eller mycket god buffertförmåga. Endast sjön Unnen uppvisade svag buffertförmåga.Under 2020 var syrgashalterna i de flesta vattendragen höga med halter överstigande 7 mg/l. För 13 provpunkter var dock tillståndet måttligt syrerikt och vid provpunkt 542-Ölmestadsån uppmättes ett syrefattigt tillstånd i augusti 2020. Även i 540-Lillåns inlopp i Bolmen och i 40-Lagan (fågelforsdammen) var syretillståndet svagare vid något till-fälle. I augusti var bottenvattnet i djuphålorna syrefria eller syrefattiga i södra Vidöstern och Allgunnen. I flera andra sjöar noterades också svaga syretillstånd med syrgashalter kring 1–3 mg/l i bottenvattnet.Under 2020 var årsmedelhalterna av TOC höga eller mycket höga i de flesta vattendrag. Halterna var i liknande storleksordning jämfört med föregående året. Vid samtliga provpunkter i vattendrag var vattnet betydligt till starkt färgat. De upp-mätta färgtalen under år 2020 var generellt något högre jämfört med 2019, vilket sanno-likt beror på högre vattenföring. Sjöarna var i huvudsak måttligt till betydligt färgade. MetallerÅr 2020 var årsmedelhalterna av metaller generellt låga till mycket låga i provpunkterna där metaller undersöks. I Storån uppmättes dock höga halter av krom och zink vid något tillfälle under året. Storån och Kåtån uppvisade liksom tidigare år åtsmedelvärden med något förhöjda halter av krom, nickel och zink jämfört med andra stationer. Höga halter av labilt aluminium har också uppmätts i 512 Kåtån. VäxtplanktonProvtagningen för undersökning av växtplankton genomfördes under augusti 2020 i 12 provtagningslokaler i Lagans vattensystem. Resultaten visade att alla sjöar bedömdes ha god eller hög status enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vatten-myndigheten 2019). Gonyostomum semen påträffades i alla sjöar utom Eckern. För fler-talet var mängden liten eller mycket liten. Endast i Lyen och Rusken var biomassan av G. semen måttligt stor och förväntat besvärsbildande.Kiselalger Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och organisk förorening. År 2020 hamnade 202 Krokån, 302 Vänneån, 554 Storån, 580 Lillån, 634A Årån inlopp i Furen, 730 Härån och 762 Malmbäcksån i hög status (näringsfattiga förhållanden). Indexvärdet i Malmbäcksån ligger dock nära gränsen mot god status och dessutom utfärdas en risk-flaggning för stark påverkan av något miljögift. Även Krokån riskflaggas, men på grund av mycket lågt antal räknade taxa och mycket låg diversitet, vilket kan vara tecken på störning som i vissa fall kan påverka resultatet.God status visade 38 Lagan, nedströms Skillingaryd, 41 Lagan (nedströms Stödtorpsån), 102 Smedjeån och 150 Edenbergaån. Bedömningarna för Smedjeån och Edenbergaån kan dock anses vara osäkra, eftersom det där dominerar en art med osäker ekologisk preferens. Dessutom riskflaggas lokalerna på grund av förhöjd andel missbildningar som bör tyda betydande, respektive stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande miljögifter.152 Menlösabäcken hade lägst IPS-index i undersökningen som visade måttlig status. Stödparametrarna %PT och TDI styrker klassningen genom att visa stark påverkan av organisk förorening och betydande, nära stark påverkan av näringsämnen.ACID-indexet visar vattnets surhet och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH under 7. År 2020 bedömdes 152 Menlösabäcken ha alkaliska för-hållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3) och 38 Lagan (nedströms Skillingaryd), 102 Smedjeån, 150 Edenbergaån, 202 Krokån, 302 Vänneån och 634A Årån inlopp i Furen visade nära neutrala förhållande (årsmedelvärde för pH 6,5–7,3), vilket tyder på att inga surhetsproblem föreligger.I måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9–6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) hamnade 41 Lagan (nedströms Stödtorpsån), 554 Storån och 762 Malmbäcksån. ACID-indexet låg dock nära gränsen mot nära neutralt i 41 Lagan. ACID-indexet visade sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,5–5,9 och/eller pH-mi-nimum under 5,6) i 580 Lillån och 730 Härån. Indexvärdet låg dock mycket nära grän-sen mot måttligt sura förhållanden i Härån. BottenfaunaBottenfaunan i södra Bolmens litoral noterades 2020 i låga artantal och mycket låga in-dividtätheter. Det påträffades i viss mån både näringsämneskänsliga och försurnings-känsliga indikatorarter, vilket i kombination med beräknade index motiverade att förhål-landena expertbedömdes som nära neutrala med avseende på försurning och hög med avseende på näringsämnespåverkan. Vid årets undersökning noterades inga rödlistade eller ovanliga arter.Bottenfaunan från södra Bolmens djupområde utgjordes till större delen av taxa som an-ses vara relativt toleranta mot låga syrgashalter samt måttligt eutrofieringsgynnade. Sta-tusen avseende syrgasförhållanden bedömdes vara måttlig. Expertbedömning och klass-ning enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter visade båda att statusen med av-seende på näringspåverkan var måttlig. Expertbedömningen var dock ett gränsfall till otillfredsställande status
Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 2019
No full textNaturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa
Identification of organic contaminants in indoor dust by comprehensive target, suspect and nontarget screening analysis
No full textI norra Europa tillbringar vi mer än 90% av vår tid i olika inomhusmiljöer och kemikalier som avges från byggmaterial och produkter kan vara viktiga exponeringsvägar för människor som vistas i dessa miljöer. Många industriella kemikalier används som tillsatser och dessa är vanligtvis inte kemiskt bundna till materialet och kan därför avges i inomhusmiljön över tid eller under användning. Inomhusdamm har påvisats vara en bra indikator för polära och icke-polära organiska föroreningar i inomhusmiljön. I denna studie insamlades damm på ytor från olika inomhusmiljöer såsom bostäder, kontor, förskolor, tryckeri, möbelaffär och elektronikbutik. De insamlade inomhusdammproverna extraherades med ultraljudsextraktion utan provupprening för att minimera förlust av ämnen under provberedningsproceduren. Extraktet delades upp och analyserades med både vätskekromatograf kopplad till högupplösande masspektrometer (LC-HRMS) och gaskromatograf kopplad till HRMS (GC-HRMS). En omfattande analystrategi med riktad analys av ett antal förvalda ämnen, en så kallad suspect screening och förutsättningslös analys genomfördes, vilket resulterade i detektion av mer än 260 ämnen i inomhusdamm. Dessa inkluderar kemikalier som används som flamskyddsmedel, mjukgörare, flytkristallmonomerer (liquid crystal monomers, LCMs), aktiva ingredienser i läkemedel och personvårdsprodukter, desinfektionsmedel, färgämnen, högfluorerade ämnen, UV-stabilisatorer, bekämpningsmedel, doftämnen och växtmetaboliter. Potentiella riskerna som är förknippade med inomhusdammsexponering av många av dessa kemikalierna samt kombinationseffekter är inte välkända. Majoriteten av den kemiska sammansättningen i inomhusdammproverna är fortfaranade inte klarlagt och många häsloskadliga föroreningar som kan finnas i proven kan fortfarande inte identifieras. Studier rekommenderas för att identifera fler ämnen genom förbättrade analysmetoder eller förfina identifieringsflöden genom att till exempel utöka så kallade suspect list med fler högkvalitativa HRMS-spektra av ämnen som ännu inte finns tillgängliga
Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2020
No full textDenna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2020, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2020 är det sjätte året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling som gäller för programperioden 2015- 2020. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning: Småbiotoper i åkerlandskapet Gräsmarkernas gröna infrastruktur Vegetation och ingrepp i våtmarkerRemiil, Regioal miljöövervakning i landskapsruto
Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg
No full textFörord Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel: Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva och pollenallergi. Fler har hudallergi och astma. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatförändringarna oroar många tolvåringar. Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Jag hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.M Maria Arnholm, Landshövding, Länsstyrelsen i Kronobergs länKonventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräldrar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021 (MHR 21)1. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 032 respektive BMHE 113, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland