Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Cumulative effects: Incorporating Nonchemical StrEssors into ReproIND indicator. : Project INSERT: integration of monitoring data, field and experimental research, and indicator development
No full textThis report Cumulative effects: Incorporating Nonchemical StrEssors into ReproIND indicator presents the results from one of seven projects funded within the research call “Cumulative effects on the environment”. With this research call the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management aimed to advance development of methods and analytical tools for qualitatively and quantitatively assessing the burden of cumulative effects on eco[1]systems in environmental assessments. The project has been financed by the Swedish Environmental Protection Agency’s environmental research fund. This report is written by Elena Gorokhova, Sebastian Abel, Gastón Alurralde, Ann-Kristin Eriksson Wiklund, Anna Sobek, Yves Saladin, Sophie Steigerwald and Brita Sundelin (Stockholm University). The report has been reviewed for scientific quality by Ingela Dahllöf (University of Gothenburg) and for practical relevance by Johan Gustafsson (Swedish Agency for Marine and Water Management) and Elisabeth Nyberg (Swedish Environmental Protection Agency
Hållbart företagande – hur skapar vi förutsättningar för hållbara affärsmodeller?
No full textRapporten presenterar en analys av hur hållbara affärsmodeller kan bidra till omställningen till en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Den belyser hur ekonomiska, politiska, sociala och marknadsmässiga faktorer påverkar utvecklingen och skalningen av affärsmodeller som minskar resursanvändning, avfall och klimatpåverkan. Resultaten visar att hållbara affärsmodeller kan stärkas genom tydligare policyer, ekonomiska incitament och bättre marknadsförutsättningar, men att hinder såsom regulatoriska utmaningar, kortsiktiga affärsmodeller och brist på investeringsstöd försvårar omställningen. Konsumenters efterfrågan och offentlig upphandling identifieras som viktiga drivkrafter. Rapporten ger rekommendationer för hur styrmedel och affärsstrategier kan utvecklas för att påskynda övergången till en mer cirkulär ekonomi. Den riktar sig till beslutsfattare, näringslivsaktörer och forskare med intresse för hållbar konsumtion och produktion
Bildning och spridning av metylkvicksilver- Den svaga länken i riskbedömning av kvicksilverkontaminerade sediment
No full textThis report presents the findings of a review of the international peerreview literature on the impacts of stormwater runoff on receiving water recipients from a cold climate perspective, the design, treatment performance and maintenance requirements of sustainable stormwater management systems, and the incentives for and societal acceptance of their use. Key findings are mapped against the requirements and policy objectives set out in the 2024 EU Urban Wastewater Treatment Directive, the UN Sustainable Development Goals (2015) and the Swedish environmental goals (2000). The report concludes with a series of research and policy recommendations which aim to support Sweden in its transition to a stormwater management approach that embraces opportunities to address stormwater quality, quantity and societal well-being objectives. This review is financed by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Wate
Kiselalger i Stockholms län 2024 : En undersökning av elva vattendrag
No full textI Stockholms län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på elva lokaler i vattendrag år 2024. För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. IPS-indexet visade god status i Taxingeån och Åvaån. Indexvärdet hamnade relativt nära gränsen mot måttlig status i Taxingeån, men relativt nära hög status i Åvaån. Båda lokalerna riskflaggades för att det kan finnas betydande miljögiftspåverkan. Åvaån verkar även vara svagt surhetspåverkad samtidigt som det fanns tecken på påverkan från brackvatten vid lokalen. Måttlig status konstaterades i Husbyån, Moraån, Märstaån, Penningbyån, Tyresån, Oxundaån och Saxbroån (Kagghamraån). I Oxundaån hamnade IPS nära gränsen mot god status. Moraån riskflaggades för betydande miljögiftspåverkan och Märstaån för stark påverkan. Märstaån risk-flaggades dessutom för lågt antal räknade arter. I otillfredsställande status hamnade Bällstaån och Turingeån. Stödparametern %PT indikerade en mycket stark påverkan av organisk förorening i Bällstaån och stark i Turingeån. Vidare riskflaggades Bällstaån för betydande miljögiftspåverkan. Förutom Åvaån visade övriga lokaler antingen alkaliska eller nära neutrala förhållanden vad gäller surhet, vilket innebär att inga surhetsproblem föreligger på dessa lokaler. I Åvaån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9–6,5 och/eller ett pH-minimum under 6,4 I jämförelse med treårsmedelvärdet av IPS visar samtliga lokaler samma status 2024. Sett över hela undersökningsperioden finns dock större skillnader mellan olika år. Det har till exempel skett en gradvis försämring på vissa lokaler
Undersökning, växtplankton: Örebro län år 2024
No full textSammanfattning per sjö Anten Biomassan i Anten var låg vilket gav en Hög status år 2024. PTI var något förhöjt och gav God status vilket beror på att provet innehöll flera näringstoleranta taxa, däribland en del cyanobakterier. Det dominerande taxonet var grönalgen Sphaerocystis schroeteri. Andelen cyanobakterier i provet var 4%. Björkasjön Biomassan i Björkasjön var hög år 2024 vilket gav en Måttlig status. PTI var också hög vilket gav Otillfredsställande status. Kiselalgen Diatoma tenuis dominerade i provet. Höga biomassor av Gonyostomum kan ge oönskade effekter såsom hudreaktioner och igensättning av filter och nät. Andelen cyanobakterier i provet var 7%. Logsjön Biomassan i Logsjön var hög vilket gav Måttlig status. PTI var kraftigt förhöjt och klassificerades till Dålig status. Cyanobakterier dominerade i provet och uppgick till 47%, där taxan Dolichospermum dominerade. Inom släktet Dolichospermum finns toxinproducerande arter. Stora Lindessjön Biomassan i St Lindessjön var delvis förhöjt vilket gav en God status. PTI var förhöjt vilket gav Måttlig status. Detta betyder att provet dominerades av näringstoleranta arter. Den dominerade gruppen var kiselalger. Andelen cyanobakterier i provet var 4%. Sällingsjön Biomassan i Sällingsjön var låg för typtillhörigheten vilket gav Hög status. PTI var förhöjt vilket gav Måttlig status. Detta visar att provet innehöll mer näringstoleranta arter. Kiselalger var den dominerande gruppen (62%) medan cyanobakterier uppgick till 0,03%
Olika miljöfaktorers påverkan på barns välmående och hälsa
No full textSammanfattning Sammanfattningsvis visar data från denna studie att många barn i Skåne, Stockholms län, Uppsala län, Västra Götaland, Västerbotten och Östergötland bor i områden där det förekommer relativt höga halter luftföroreningar och höga bullernivåer från vägtrafiken. För en betydande andel av dessa barn ligger deras bostad i områden där luftförorenings-halterna och vägtrafikbullernivåer ligger över eller mycket över de av WHO föreslagna hälsorelaterade riktvärden. Vid jämförelse mellan olika åldersgrupper visar resultaten att det är främst de yngsta barnen (1-åriga), i jämförelse med grupperna 4- och 12-åringar, som i en högre andel bor i områden där luftföroreningar och vägtrafikbuller överskrider de föreslagna hälsorelaterade riktvärden. Detta är anmärkningsvärt ur hälsosynpunkt eftersom barn, och främst de yngsta, är särskilt känsliga för faktorer i den omgivande miljön, och påverkas ofta mer än äldre barn och vuxna. Exempelvis har forskningsresultat från Stockholm visat att exponering för högre nivåer av luftföroreningar från trafiken under barnets första levnadsår är kopplat till en sänkt lungfunktion i skolåldern, och denna påverkan kvarstår upp i tonåren och även i ung vuxen ålder. Förutom skillnader mellan olika åldrar visar resultaten mycket stora regionala skillnader både avseende närhet till ett grönområde, men främst avseende exponering för höga halter luftföroreningar och höga bullernivåer från vägtrafiken. Inga barn i exempelvis Uppsala län och i Västerbotten bor i områden där halten av PM2,5 överskrider WHO:s rekommenderade riktvärden (5 µg/m3) medan motsvarande andel är 100% i Skåne och 98% i Stockholms län. Likaledes, exponeringsbedömningen visar att inga barn eller några få barn i Stockholm, Uppsala eller i Västerbotten bor i områden där halten av PM10 ligger över 15 µg/m3 samtidigt som en betydande andel i Skåne, i Västra Götaland och i Östergötland bor i områden där halten av PM10 ligger över 15 µg/m3. Andelen barn som bor i områden där vägtrafikbuller överstiger 55 dB är nästan dubbelt så hög bland de som bor i Stockholm, Skåne och Västra Götaland jämfört med Uppsala och Västerbotten. Trots att de allra flesta 12-åringar har relativt nära till ett grönområde eller park är det många (20 procent) som sällan eller aldrig besöker ett grönområde. Oftast bor de i ett område med högre nivåer av vägtrafikbuller och luftföroreningshalter, vilket innebär att det vid dessa bostadsområden förekommer omfattande vägtrafik. En minskad tillgång till närliggande grönområden kan därmed vara ett resultat av att det byggs in barriärer mellan bostadsområdena och bostadsnära grönska. Att bo i områden med omfattande vägtrafik innebär, förutom en hög exponering för vägtrafikbuller och luftföroreningar från trafiken samt minskad tillgång till bostadsnära grönska, att även en rad andra hälsonegativa konsekvenser försämrar barnens livskvalitet och psykosociala hälsa, som exempelvis svårigheter att göra skolarbeten, sömnproblem, sämre allmänhälsotillstånd och trötthet relaterad till både utom- och inomhusmiljö. Denna undersökning baseras på en tvärsnittsstudie, vilket innebär att den fångar förekomsten av olika exponeringar och besvär vid ett och samma tillfälle. Tvärsnittsstudier lämpar sig inte för att fastställa orsakssamband mellan miljöfaktorer och hälsoproblem. Trots detta visar resultaten på tydliga mönster: barn som bor i mer miljöbelastade områden uppvisar oftare tecken på en nedsatt livskvalitet och sämre välbefinnande. Dessa fynd understryker behovet av utökade samhällsinsatser för att minska barns exponering för hälsoskadliga miljöfaktorer – särskilt i bostadsområden där de allra yngsta växer upp.
Vindval : Erfarenheter från ett tillämpat forskningsprogram
No full textForskningsprogrammet Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och förmedla vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Programmet startade 2005 och avslutades 2024. Inom Vindval finansierades över 50 forskningsprojekt och utöver det fyra syntesrapporter. Resultaten från Vindvals forskning har kommit till stor nytta och bidragit till underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt planerings- och tillståndsprocesser i samband med etablering av vindkraftsanläggningar. I denna rapport redovisar Vindvals kansli erfarenheter från närmare 20 år med ett framgångsrikt forskningsprogram. Rapporten är skriven av Åsa Elmqvist, Arwise AB, Kerstin Jansbo, forskningsenheten Naturvårdsverket och Kajsa Olsson, Kajsa Olsson Reportage
Vindkraftens påverkan på människors intressen
No full text"Vindkraftens påverkan på människors intressen” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt. De övriga fem broschyrerna är: Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1 Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6 Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2 Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5 (Se länkar till höger.
Screening of Liquid Crystal Monomers (LCMs) and Bis(4-chlorophenyl) Sulfone (BCPS) in Human Blood. LCM and BCPS Method Quality Assurance
No full textRapporten beskriver en metodutveckling och arbetet med att säkerställa halter av miljöföroreningarna BCPS och LCM i humanprover.
Långsiktig uppföljning av återvätning av dränerade våtmarker – effekter på hydrologi, vattenkvalitet, biodiversitet och växthusgasbalans
No full textÅtervätning av dränerade våtmarker kan öka deras vattenhållande förmåga och minska risken för torka, bränder och översvämningar. Mer vatten i landskapet gynnar också den biologiska mångfalden genom en större variation av habitat. Därtill gör högre grundvattennivåer att nedbrytningen av torv och därmed avgången av koldioxid minskar, och om torvbildande arter återetableras kan kolinlagringen öka ytterligare. Detta projekt har genom en litteraturstudie undersökt hur lång tid det tar innan viktiga ekosystemtjänster återskapas efter återvätning, samt hur länge eventuella negativa effekter kan dröja sig kvar. Litteratursammanställningen visar att vissa effekter, såsom höjd grundvattennivå, sker direkt, medan återetablering av torvbildande vegetation och artsamhällen kan ta decennier eller till och med sekler. Vissa oönskade effekter på vattenkvalitet och metanbildning kan uppstå, särskilt under första decenniet efter återvätning. Litteraturstudien visar att det finns stora kunskapsluckor avseende långsiktiga effekter av återvätning. Projektet ger även förslag på hur effektuppföljning kan ske för att förbättra kunskapsläget. Fler avancerade mätstationer med långsiktiga mätningar krävs, men även mobila infrastrukturer för att följa upp effekterna på landskapsnivå. Vi föreslår även ökad användning av enklare metoder som naturvärdesinventeringar, fjärranalys och proxyvariabler för att möjliggöra nationell uppskalning av resultaten