Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
När natt blir dag : Belysning av av kyrkor och brunlångörats försvinnande - kunskapsunderlag för handläggning av artskydd
No full textÄldre kulturbyggnader har nästan alltid inneboende fladdermöss. Ibland finns flera arter i olika delar av byggnaden. De kan finnas i tak, på vindar och i torn, i källarvalv eller i springor i fasaden, allt beroende på art och årstid. Den i särklass vanligaste arten i svenska kyrkor är brunlångöra Plecotus auritus. Sommartid bor de antingen enstaka (hanar) eller i kolonier med honor och ungar (yngelkolonier). Fladdermöss och deras boplatser har ett strikt skydd i EU, inklusive Sverige. Estetisk belysning (fasadbelysning) av kyrkor innebär en konflikt med artskyddsförordningen, eftersom den gör kyrkan obeboelig för fladdermöss. Den här skriften förklarar hur problemet uppstår och vad man ska göra åt det. Den är tänkt att vara en handledning för dem som på något sätt har att hantera fladdermöss i kyrkor och andra kulturbyggnader.En reviderad pdf laddades upp 2024-08-09. </p
Inventering av gaddstekla roch andra vilda pollinatörer på demonstrationsängar 2021 : Röttle, Jönköpings kommun, Jönköpings län
No full textUnder 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Röttle i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer i denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 54 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 24 arter gaddsteklar, 16 arter fjärilar, 12 arter tvåvingar och en art vardera av skalbaggar och skinnbaggar. Flera mindre allmänna gaddstekelarter påträffades samt två naturvårdsintressanta arter. Dessutom noterades en ny art för Småland, nämligen gräsblomflugan Melanostoma mellarium. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss 2021 : Område: Hallaröd – Allarps bjär, Skåne län
No full textNaturvårdskonsult Gerell har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering med ett fältbesök I Hallaröd – Allarps bjär, Höör kommun. Inventeringen är en del av den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Vid inventeringarna har 2 autoboxar satts upp kring Hallaröds kyrka och 4 inom Allarps bjär. Det är färre autoboxar och nätter än tidigare år, vilket beror på att inventeringsinsatsen har minskat för att istället kunna genomföra årliga inventeringar. Inventeringarna utfördes vid ett tillfälle, 15 - 17 juni, under goda väderbetingelser. Manuell inventering utfördes vid ett tillfälle i Allarps bjär, den 16 juni. Vid sommarens inventering noterades 6 arter i Hallaröd och 9 arter i Allarps bjär. I Hallaröd är den vanligaste arten större brunfladdermus. Vattenfladdermus, större musöra, fransfladdermus, sydfladdermus, mindre brunfladdermus och brunlångöra återfanns inte. Den totala aktiviteten av fladdermöss har mer än halverats jämfört med antalet registreringar år 2016. Antalet registreringar har minskat även med hänsyn till den minskande inventeringsinsatsen från fyra till två nätter och från fyra till två autoboxar. I Allarps bjär är den vanligaste arten dvärgpipistrell. Nymffladdermus och mindre brunfladdermus återfanns inte. Även i Allarps bjär har den totala aktiviteten minskat jämfört med tidigare år. I de båda områdena registrerades totalt fyra rödlistade arter: fransfladdermus, nordfladdermus, barbastell och brunlångöra
Länsprogram Regional miljöövervakning år 2021-2026 Kronobergs län
No full textLänsprogrammet för Regional miljöövervakning, 2021–2026 för Kronobergs län, omfattar åtta programområden: Luft, Skog, Jordbruk, Våtmarker, Landskap, Sötvatten, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning.Övervakning planeras inom 17 delprogram, fördelade på åtta programområden. Inom två delprogram, som vilat en programperiod, återupptas övervakning, enligt den långsiktiga planeringen. De gemensamma delprogrammen möjliggör övervakning inom samtliga åtta programområden. Fem delprogram är nationella och genomförs över hela landet.I länet har övervakning genom Gemensamma delprogram prioriterats precis som under de två senaste programperioderna.16 delprogram är ”gemensamma delprogram” som genomförs i samarbete med andra län. De är markerade med en asterisk (*) i anslutning till rubriken. Basövervakningen i sjöar och vattendrag har inte räknats in eftersom de inte kommer igång 2021. När de kommer igång täcker de in verksamheten inom några andra. Ett gemensamt delprogram, Miljöhälsoenkäter, leds från länet under den kommande programperioden.I länsprogrammet redovisas, oberoende av finansiär, den övervakning i Kronobergs län som ska bedrivas under programperioden. Övervakning inom delprogram som inte finansieras av miljöövervakningsanslaget redovisas under Övrig övervakning.Den totala kostnaden för hela programmet är svår att beräkna då det gäller olika förutsättningar för delprogrammen. Naturvårdsverket lämnar bidrag till länet med 852 000 kronor årligen, men det finns även andra medel till särskilt riktad verksamhet för exempelvis vattenförvaltning som Havs- och vattenmyndigheten fördelar, där övervakning bedrivs, vilket kommer väl till nytta inom programområde Sötvatten. Inom programområde Sötvatten finansieras recipientkontrollen helt av Vattenvårdsförbunden med flera. Övervakning inom programområde Luft sker genom Kronobergs läns luftvårdsförbund. Inom programområde Hälsa finns en god samverkan med verksamheten för folkhälsa inom Länsstyrelsen.Programmet har i allt väsentligt gjorts utifrån förutsättningen att budgeten är oförändrad. I realiteten innebär kostnadsökningar att det kan behövas ytterligare prioriteringar. Det finns stora behov av en ökad budget. De effektiviseringar och förändringar som föreslås i miljöövervakningsutredningen skulle kunna leda till att regional miljöövervakning prioriteras tydligare. Vi kommer att ha en beredskap för att kunna växla upp programmet när de ekonomiska möjligheterna medger det.Länsprogrammet innebär att data samlas in för att ge underlag för uppföljning av preciseringar och regionala miljömål till Miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv
Flygbildstolkning av våtmarker i Dalarnas och Kronobergs län inom Remiil 2021
No full textRegional miljöövervakning i landskapsrutor (Remiil) är ett samarbete mellan ett antal länsstyrelser SLU, Institutionen för ekologi, Uppsala (Lundin m.fl. 2016; Glimskär m.fl. 2020). Denna rapport avser flygbildstolkning inom delprogrammet ”Vegetation och ingrepp i våtmarker”. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för vegetation och ingrepp i våtmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Övervakningen kan ge svar på frågor om till exempel förändringar i arealer för våtmarkstyper (definitioner enligt VMI), vegetationstyper, träd- och busktäckning, artsammansättning för kärlväxter och mossor samt förekomst av direkta ingrepp såsom körskador, diken och vägar och dess påverkan på våtmarkerna. Flygbildsinventeringen kan i viss mån även indikera påverkan från myrens omgivning, exempelvis vägar och kalhyggen i direkt anslutning. Förutom den årliga rapport som görs gemensamt för delprogrammen inom Remiil så har även flera utvärderingar gjort, där även ingår förslag till indikatorer för våtmarkernas tillstånd och påverkan (Glimskär & Kindström 2019; Glimskär m.fl. 2021). Tanken är bland annat att Remiils våtmarksuppföljning ska kunna vara ett komplement till VMI (Gunnarsson & Löfroth 2009) och den satellitbaserade övervakningen av våtmarker (Hahn m.fl. 2021), bland annat genom att ta med även mindre våtmarker, ned till en minsta storlek av 1 hektar.Resultaten behöver normalt presenteras för en större region än vad ett enskilt län utgör för att vara statistiskt hållbara. Delprogrammet bygger därför på att flera län inom en lämplig region samarbetar om övervakningen och analyserna av resultaten. Det gemensamma miljöövervaknings-programmet är i sin helhet reglerat via ett avtal upprättad mellan samtliga deltagande länsstyrelser och SLU. Administrerande länsstyrelse för hela det gemensamma delprogrammet är Länsstyrelsen i Örebro.Flygbildsinventeringen utgör också en grund för utlägg av provytor som fältinventeras vad avser vegetation, påverkan och växtarter. Denna rapport avser två uppdrag med flygbildstolkning för Dalarnas och Kronobergs län, som inte tidigare har deltagit under programperioden 2015-2020, men som vill delta med fältinventering samordnat med övriga fem län och därför har frigjort medel för att utföra flygbildstolkning med samma metodik som övriga län
Slutlig uppföljning av de regionala miljömålen 2013 till 2020 i Kronobergs län : Slutuppföljning 2021-11-30
No full textUppföljningen av målen ska visa om vi är på rätt väg och när vi är framme. Framförallt tydlliggörs om arbetet inte går framåt tillräckligt snabbt. Länsstyrelsen har sammanställt den slutliga uppföljningen av de regionala miljömålen till och med år 2020, med senast tillgängliga data. Denna ska ses som ett komplement till den årliga uppföljningen av miljömålen som Länsstyrelsen årligen redovisar enligt Länsstyrelseinstruktionen.Det märks tydligt inom vilka områden det finns politiska satsningar och var det skulle behövas sådana. Stora satsningar görs till exempel inom klimatarbetet, och mot övergödning, men mycket mer skulle behöva göras för att nå målen om biologisk mångfald, särskilt när det gäller att förbättra livsmiljöerna för hotade arter. RUSEN FÖRSTÄRKER KLIMATARBETET Inom klimatarbetet finns det mål som förstärker miljömål i den regionala utvecklingsstrategin. Det har gett effekt på de regionala mål som handlar om produktion och användning av förnyelsebara fordonsbränslen. De mål som handlar om koldioxidutsläpp är svårare att nå. Och målet om ökat resande i kollektivtrafiken har motarbetats av coronapandemin. ETT SYDLIGT NORRLANDSLÄN Målen inom odlingslandskapet visar tyvärr negativ trend. Länet uppvisar en liknande utveckling som norrlandslänen, fast utan de regionalpolitiska satsningar som är vanliga längre i norr. Det skulle verkligen behövas nya satsningar på livsmedelsproduktion, förädling och förbättrad lönsamhet för att vända den negativa utvecklingen inom Ett rikt odlingslandskap. BIOLOGISK MÅNGFALD BEHÖVER PRIORITERAS Flera av målen som berör biologisk mångfald har inte kunnat nås, och ska vi komma längre i det arbetet krävs det helt nya och mer kraftfulla satsningar på den svenska biologiska mångfalden. SAMMANFATTNINGSVIS KUNDE EN TREDJEDEL AV MÅLEN NÅS Av länets 45 regionala miljömål bedöms 17 vara uppnådda, tre var nästan eller förmodligen uppnådda och 20 kunde inte nås till år 2020. Fem av målen kunde av olika anledningar inte följas upp.
Development of Combined Nomenclature codes within plastics area
No full textIn order to be able to classify products and materials that you want to map or affect using policy instruments, they need to be clearly defined. The Combined Nomenclature (CN) is used by companies in all EU Member States to declare products for import and export. The CN code has an eight-digit level of detail and is based on the Harmonized System (HS) which is designed by the World Customs Organization (WCO) and used to describe trade statistics in several countries within and outside Europe. The purpose of this project was to create a desired structure, where the mapping of plastic products becomes as simple and clear as possible and then identify which CN codes need to be improved to give authorities and other actors a better opportunity to continuously map plastic flows and see changes over time. Lastly, the project would produce suggested changes and include these with relevant Nordic and European parties before submitting them to the HS-Committee in order to enable better mapping of plastic products in Sweden and the EU. The process of changing CN codes has been documented in a separate memorandum to preserve knowledge and experience for future proposed changes. The project resulted in six types of suggested changes that affect Flexible Intermediate Bulk Container (FIBC), insulation, seals, moldings, and roofing sheets for building and construction, tubes, pipes, and hoses for various usages, products made of expanded polystyrene (EPS) and extruded polystyrene foam (XPS), equipment for sports, physical exercise, and leisure, and lastly Single-Use plastics. The changes have been developed together with Statistics Sweden, the Swedish Customs and the Swedish Environmental Protection Agency and are designed to distinguish products made of plastic prioritized by the project. The proposals are ready to be sent to the HS Committee for deliberation.För att kunna klassificera produkter och material som man vill kartlägga eller nå med styrmedel så behöver de på något sätt definieras. En nomenklatur som finns är den kombinerade nomenklaturen (KN), vilken används av företag i EU:s samtliga medlemsländer för att deklarera produkter vid import och export. KN-nummer har en detaljnivå på högst 8 siffror och bygger på Harmonized System (HS), som utarbetas av World Customs Organization (WCO), och används för att beskriva utrikeshandelsstatistik i flera länder även utanför Europa.Syftet med detta projekt var att skapa en målbild, där kartläggningen av plastprodukter blir som enklast och tydligast, samt identifiera vilka KN-koder som behöver utvecklas för att ge myndigheter och andra aktörer bättre möjlighet att kontinuerligt kunna kartlägga plastflöden och se förändringar över tid. Slutligen skulle projektet även ta fram förändringsförslag för ett urval av KN-koder samt påbörja processen med att förankra dessa med relevanta nordiska och europeiska parter till HS-kommittén för att möjliggöra bättre kartläggning av plastprodukter i Sverige och EU. Processen att förändra KN-koder har dokumenterats i ett separat PM för att bevara kunskap och erfarenheter inför arbete med framtagning av framtida förändringsförslag.Projektet resulterade i sex typer av förändringsförslag som berör Flexible Intermediate Bulk Containers (FIBC), byggsektorn, rör och slangar för olika bruk, expanderbar polystyren (EPS), sport- och fritidsartiklar samt engångsplast. Förändringsförslagen är framtagna inom SMED tillsammans med Tullverket och Naturvårdsverket och är utformade för att urskilja, inom projektet, prioriterade produkter av plast. Förslagen är klara för att skickas till HS-kommittén för överläggning.</p
Översiktlig marinbiologisk inventering vid Gåsfeten, SW Ronneby, Blekinge län
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge genomfördes en översiktlig marinbiologisk inventering i området runt Gåsfeten SW om Ronneby, den 13 september 2016. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om marina naturvärden i området som underlag för ett eventuellt inrättande av marint biotopskydd. Undersökningen genomfördes av Stefan Tobiasson och Jonas Nilsson vid Institutionen för Biologi och Miljö vid Linnéuniversitetet
Tillväxt abborre Tromtö och Listershuvud 2018 – Åldersbestämning av otoliter och sammanställning
No full textMarin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2021
No full textRapporten redovisar resultaten från transektinventeringar av undervattensvegetation på bottnar i Östergötland skärgård sensommaren 2021. Inventeringen utgör det femtonde året i det regionala miljöövervakningsprogrammet för grunda vegetationsklädda havsbottnar. Arbetet utfördes av Litoralis Natur AB på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. Fältinventering, utvärdering och rapportskrivning genomfördes av Jonas Edlund och Eva Siljeholm (Zostera). Arbetet har finansierats av Länsstyrelsen med stöd av Motala ströms vattenvårdsförbund.Övervakningsprogrammet består sedan 2021 av sju stationer. Varje station utgörs i sin tur av tre transekter. Under 2021 inventerades följande fyra stationer: • Bosöfjärden • Trännöfjärden • Kärröfjärden • Yttre Valdemarsviken Inventeringen följer den nationella metoden för miljöövervakning av undervattensvegetation på ostkustens grunda bottnar. Metoden innebär att transekterna dykinventeras från den djupaste punkten upp till ytan vid strandkanten.För varje station har ekologisk status beräknats. Klassningen bygger på djuputbredningen hos ett antal referensarter, i första hand blåstång, ishavstofs, kräkel och rödblad. Utifrån de största djupen dessa arter hittas på inom respektive transekt beräknas ett EK-värde, varifrån stationens ekologiska status bestäms. Resultaten visar att stationerna Bosöfjärden, Kärrfjärden och Yttre Valdemarsviken har en hög ekologisk status avseende makrofyter. Trännöfjärden har en god ekologisk status. Detta bekräftar bilden från tidigare år med ett generellt sett gott tillstånd inom skärgårdsområdets vegetationsklädda hårdbottnar. Mindre förändringar av EK-värdet har skett inom samtliga stationer, men samtliga bibehåller tidigare statusklassning