Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Revised emission factors for shipping
No full textA need to update historical emission factors for shipping has been identified. This is caused both by the availability of new data, e.g., regarding emissions of particulate matter, and better methods to describe the types of engines used in national traffic. This report presents updated emission factors for domestic and international shipping for the years 1990-2020 for sulphur dioxide, nitrogen oxides, particulate matter and black carbon. An review has also been done in regard to methane, nitrous oxide and volatile organic compounds but has not led to any revisions. Updated emission factors are based on literature studies and knowledge about the ships in Swedish waters. The revised emission factors lead to only a small change for sulphur dioxide emissions. Emissions of nitrogen oxides decrease, seen to the total emissions, between 2006 and 2019 compared to emissions as reported in submission 2021. Also ammonia emissions decrease between 2005 and 2019, except for 2011-2013 when emissions increase slightly compared to submission 2021. The emission factors for particles have been revised for the entire time series and result for some years in lower and for some years in higher emissions compared to emissions reported in submission 2021. On a percentual basis, the change is the largest for black carbon emissions, which decrease by two thirds in 2020 for domestic navigation. The overall trend for black carbon emissions is also the most affected of all included pollutants, from a decreasing trend in submission 2021 to almost constant emissions using the revised emission factors.Det finns ett behov av att uppdatera historiska emissionsfaktorer för sjöfart efter att en genomgång gjorts för scenarier under 2020. Ny kunskap finns bland annat avseende emissionsfaktorer för partiklar och bättre metoder har utvecklats för att beskriva fördelningen av motorer avseende typ och ålder för fartyg i inrikes trafik. Denna rapport innehåller uppdaterade emissionsfaktorer för nationell och internationell sjöfart för åren 1990 - 2020 för svaveldioxid, kväveoxider, partiklar och sot. En översyn har även gjorts av metan, dikväveoxid och volatila organiska föreningar men har inte lett till någon uppdatering. Uppdaterade emissionsfaktorer baseras på litteraturstudier och kännedom om fartyg på svenskt vatten. De reviderade emissionsfaktorerna leder endast till en liten förändring för utsläppen av svaveldioxid. Kväveoxidutsläppen minskar totalt sett mellan 2006 och 2019 jämfört med utsläppen som rapporterades i submission 2021. Även ammoniakutsläppen minskar mellan 2005 och 2019, förutom för 2011-2013 då utsläppen ökar något jämfört med submission 2021. Emissionsfaktorerna för partiklar har reviderats för hela tidsserien och resulterar ibland i lägre och ibland i högre utsläpp än som rapporterats i submission 2021. Procentuellt sett är förändringen störst för sotutsläppen (BC) som minskar med två tredjedelar år 2000 för inrikes sjöfart. Den övergripande trenden för sotutsläppen påverkas också mest av alla ingående ämnen, från en minskande trend i submission 2021 till närmast konstanta utsläpp med de reviderade emissionsfaktorerna
Domestic vs. international navigation : Definitions in relation to national greenhouse gas emission inventories
No full textIn the 2006 IPCC Guidelines (GL), domestic navigation is defined as a voyage between two ports in the same country, and international navigation is defined as a voyage between a domestic port and the first port abroad. At the same time, the GL also states that the amount of fuel sold should prevail over strict application of national borders when fuel consumed by navigation is estimated. Countries have interpreted this differently with the risk that bunker fuel is accounted for twice or left out altogether. The study shows that, with few exceptions, the countries included in this study use sales statistics to estimate the emissions from navigation. Taxation codes are often used as a way to split sales data into a domestic and an international fraction. In some cases, surveys are used for some bottom-up calculation, e.g. the estimation of the fuel consumption by ferries in Denmark, or to verify the results. The fuel consumption in port (i. e. by auxiliary machinery) should be included in navigation but is not mandatory due to the relatively small contribution to total emissions. The GL have instructions of how this should be done. The Shipair model is used to estimate the fuel consumption by Swedish domestic navigation. It will be improved in the coming year to include the fuel consumption by LNG ships, which is missing in the model at present. The ability to estimate fuel consumption by international navigation will also be added in the model, but this feature will most likely only be used to verify delivery data statistics.I 2006 IPCC Guidelines (GL) definieras inrikes sjöfart som en rutt mellan två hamnar i samma land, medan utrikes sjöfart definieras som en rutt mellan nationell hamn och första utländska hamn. Samtidigt slår GL fast att principen att försålt bränsle ska användas för utsläppsstatistiken ska ha företräde framför en strikt applicering av landsgränser. Olika länder har tolkat detta på olika sätt vilket medför en risk att utsläpp kan dubbelräknas eller inte räknas med alls i ländernas nationella utsläppsstatistik. Denna studie har visat att våra grannländer med få undantag använder försäljningsstatistik för att beräkna utsläpp från sjöfart. Taxeringskoder används i stor utsträckning för att särskilja mellan bränsle sålt till inrikes respektive utrikes sjöfart. I vissa fall används enkäter till sjöfartsaktörer för att verifiera eller komplettera statistiken. Förbrukning i hamn ska vara inkluderat i sjöfart och GL ger instruktioner för hur dessa utsläpp ska beräknas. För de länder som använder försäljningsstatistik för att beräkna utsläppen från sjöfart, så ingår bränsle för hjälpmotorer med största sannolikhet här. Men fördelningen mellan inrikes samt utrikes sjöfart kanske inte blir helt korrekt. Shipair-modellen, som används för att uppskatta bränsleförbrukningen för svensk inrikes sjöfart, kommer att förbättras under det kommande året. Dels kommer bränsleförbrukningen för LNG-fartyg inkluderas i modellen, vilket för närvarande saknas, dels kommer modellen troligtvis även kunna uppskatta bränsleförbrukning för internationell sjöfart. Denna senare funktionen kommer sannolikt endast att användas för LNG fartyg samt för att verifiera leveransdatastatistiken
Livsmedelsavfall 2020 : Data för olika led - Jämförelse med andra nordiska länder - Uppföljning av etappmål matavfall
No full textI avfallsdirektivet har det införts en bestämmelse att medlemsstaterna i EU ska mäta mängd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa årligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mängder livsmedelsavfall som uppkom i olika led år 2020. De led där det tagit fram data för är: primärproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjänster samt hushåll. I projektet ingick att göra en jämförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska länder. Uppgifterna om mängd livsmedelsavfall kommer också användas för uppföljning av etappmål för minskat matsvinn mätt i livsmedelsavfall med år 2020 som basår. I projektet ingick även en uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. Totalt har den uppskattade mängden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primärproduktionen har en ny metod använts där det är säkerställt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. Osäkerheten är dock hög även för den nya siffran och få restflöden inom primärproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. Mängd från restaurang har också minskat (från tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels på Covid som slog hårt mot restauranger, men också för att vi nu har en separat post och datakälla för hotell som tidigare räknats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras på ett betydligt större underlag än tidigare tagits fram. Dessa är betydligt lägre per portion än de som använts tidigare varför den uppräknade mängden blir lägre än tidigare år. Trenden pekar på att allt mindre livsmedelsavfall slängs i hushållen. Genom jämförelsen med andra nordiska länder bedömer vi att totala mängder, andel per led och kg/person är relativt lika mellan länderna. Dock sticker livsmedelsavfall från Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom mycket stora mängder. Sammantaget ger jämförelsen inte någon signal till att Sveriges data skulle vara missvisande, alla länder har relativt höga felmarginaler i flera led och det är inte säkerställt att tolkningen av definitionen av livsmedelsavfall är lika mellan länderna. Nytt etappmål som beslutades av regeringen 2020 för en ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall lyder: “Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.” Både det nya etappmålet mot 2023 samt delmålen i etappmålet mot år 2020 har följts upp i den här rapporten. Resultaten visar att andelen som rötades med återföring av näringsämnen och energi uppgick till 40 procent år 2020, jämfört med 33 procent år 2018. Detta innebär att Sverige uppnådde delmålet i etappmålet mot 2020 samtidigt som uppföljningen visar på stora utmaningar mot 2023, då målnivån skärpts från 40 till 75 procent. Uppföljningen visar att omkring 45 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet rötades eller komposterades år 2020 så att växtnäringsämnen tas tillvara, målet 2020 var 50 procent
Effekter av Klimatklivet : Utvärdering år 2020
No full textKlimatklivet är ett investeringsstöd till lokala klimatinvesteringar. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet med Klimatklivet är att varaktigt minska växthusgasutsläppen. Naturvårdsverket prövar ansökningar och beslutar om stöd samt har i uppgift att följa upp och utvärdera stödet. Naturvårdsverket har gett WSP i uppdrag att utvärdera effekterna av Klimatklivet under perioden 2016–2018.Syftet med utvärderingen är att: utvärdera additionella effekter av Klimatklivet analysera Klimatklivets effekter på dynamisk effektivitet analysera Klimatklivets effekter på övriga miljömål och bedöma Klimatklivets konkurrenseffekter. Att utvärdera additionella effekter innebär att undersöka om Klimatklivet har gett mer utsläppsminskning av växthusgaser än vad som hade skett utan Klimatklivet. Dynamisk effektivitet uppstår om Klimatklivets åtgärder ger effekter som över tid genererar kostnadseffektivitet. Analysen handlar om att utreda om Klimatklivet bidragit till att liknande åtgärder kan genomföras till en lägre kostnad i framtiden. Analysen av effekter på övriga miljömål undersöker vilka effekter Klimatklivets åtgärder ger på andra miljömål än ”Begränsad klimatpåverkan”. Frågeställningen i Klimatklivets konkurrenseffekter är om investeringsstödet hämmat konkurrensen.Särskilt fokus i utvärderingen är att undersöka i vilken mån Klimatklivet bidragit till additionella effekter, det vill säga bidragit till mer utsläppsminskningar än utan Klimatklivet. Andra frågor i utvärderingen av additionalitet har varit om det faktiska utfallet av investeringen är lika stor som i ansökan och om utsläppsminskningarna i slutrapporterna skiljer sig från uppgifterna i ansökan samt om Klimatklivet tidigarelägger investeringar.Den slutsats som kan dras av granskningen av realiserade utsläppsminskningar i slutrapporter är att utsläppsreduktionen sällan avviker från uppgifterna i ansökan. Cirka 94 procent anger samma utsläppsreduktion i slutrapporten som i ansökan. Där avvikelser förekommer jämfört med ansökan kan avvikelsen avse en utsläppsreduktion som antingen är större eller mindre än den i ansökan. Kompletterande enkätsvar visar att andelen som anger att åtgärden motsvarar den i ansökan är 84 procent. Resultatet av granskningen av realiserade utsläppsminskningar bekräftar att uppgifterna i ansökningarna sällan avviker från senare bedömningar och att i avsaknad av mätdata är ansökningarna det bästa tillgängliga underlaget för kvantifiering av additionella effekter.Utvärderingen av additionalitet har utgått från frågan om stödet har varit avgörande för att den beviljade åtgärden har genomförts. För att undersöka vad som hade hänt utan Klimatklivet har tre grupper av aktörer valts ut för informationsinsamling: de som har beviljats stöd, de som har sökt stöd men fått avslag och övriga aktörer som utan stöd genomför investeringar som liknar de åtgärder som får finansiering av Klimatklivet. Utsläppsminskningarna som uppskattats av Naturvårdsverket baserat på ansökningarna är 1,1 miljoner ton växthusgaser (CO2-e) per år för åtgärder som beviljades mellan 2016 och 2018. I utvärderingen av additionella effekter är frågeställningen hur stor del av utsläppsminskningarna som har skett på grund av Klimatklivet. Kvantifieringen av de additionella effekterna för beviljade åtgärder baseras på en enkätstudie. Resultatet indikerar en total additionalitet på cirka 82 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna av växthusgaser har varit additionella i den meningen att de inte hade realiserats utan Klimatklivet. I kvantifieringen kan cirka 72 procent av utsläppsminskningarna tillskrivas full additionalitet. Delvis additionalitet på grund av att åtgärderna genomförts i mindre omfattning uppskattats bidra med cirka 10 procent. Motsvarande beräkning för avslagna åtgärder ger en sammanlagd additionalitet på cirka 65 procent av de uppskattade utsläppsminskningarna. Vid beräkningen av additionella effekter skiljer sig andelen beroende på om de beviljade eller de avslagna ansökningarna används vid kvantifieringen. Skälen till att grunda uppskattningen av additionell effekt på beviljade åtgärder är att generaliserbarheten från enkätundersökningen är större för beviljade åtgärder eftersom svarsfrekvensen är högre. Ett annat är att det inte går att utesluta att det finns skillnader mellan beviljade och avslagna åtgärder som kan innebära att resultatet för avslagna inte direkt kan föras över till beviljade. Slutsatsen som kan dras är att åtminstone 65 procent av utsläppsminskningarna är additionella, men sannolikt är de större.Klimatklivet tidigarelägger genomförandet av åtgärder, men den tidsmässiga additionaliteten har inte kvantifierats. I enkäten framkommer att nära 60 procent av respondenterna bedömer att Klimatklivet tidigarelagt åtgärden. De flesta anger att tidigareläggningen är mellan 6 månader och 2 år. Endast en liten andel anger att åtgärden har tidigarelagts med 5 år eller mer. Åtgärder med kortast tidigareläggning gäller laddstationer för elfordon.Dynamisk effektivitet uppstår när en åtgärd ger upphov till effekter vilka över tid genererar högre kostnadseffektivitet. Till exempel kan genomförandet av en åtgärd bidra till att framtida åtgärder av samma typ kan genomföras till en lägre kostnad, varpå utsläppsminskningen per investeringskrona stiger. Tre effekter som är viktiga för dynamisk effektivitet har studerats. Det är läreffekter, nätverkseffekter och exponeringseffekter.Med läreffekter menas den process där de verksamma aktörerna i produktionskedjan av en produkt tillskansar sig erfarenheter under produktionen, vilket gör att de kan sänka produktionskostnaderna. En nätverkseffekt uppstår när nyttan av att äga en produkt ökar med antalet personer som använder produkten.Exponeringseffekter uppkommer genom informationsspridning om en innovation och är en viktig aspekt för att uppnå teknikspridning. I analysen av dynamisk effektivitet har åtgärder med koppling till flytande biogas studerats.Åtgärderna inom flytande biogas har inte varit verksamma länge nog för att läreffekter ska kunna observeras även om aktörerna på marknaden menar att läreffekter sannolikt har uppstått på marknaden för flytande biogas.De intervjuade aktörerna menar att det finns en nätverkseffekt på marknaden för flytande biogas. Det är en rimlig slutsats eftersom tre sammanlänkade åtgärder genomförts parallellt. Fler tankställen gör det mer attraktivt att införskaffa ett gasdrivet fordon och producera mer biogas. Fler gasdrivna fordon gör det mer attraktivt att anlägga fler tankställen. Att Klimatklivet understött indirekta nätverkseffekter är dock svårt att belägga empiriskt, men att påverkan sannolikt skett stärks genom den befintliga litteraturen. Exponeringen för de olika åtgärderna inom flytande biogas har varit hög. Klimatklivet har sannolikt bidragit till exponeringseffekter när det gäller flytande biogas.Bedömningen av Klimatklivets effekter på andra miljökvalitetsmål visar att åtgärder kopplade till biogas och laddinfrastruktur ger positiva effekter på många miljömål. Samma åtgärder uppvisar få eller inga negativa effekter. Påverkan på miljökvalitetsmålen beror på omfattning och vilka försöktighetsåtgärder som vidtas, där anläggning för produktion av biodrivmedel kan ha viss negativ inverkan på miljömålet Levande skogar om åtgärden skulle leda till ökat uttag av skogsråvara. Laddinfrastruktur kan försämra förutsättningarna för att nå En giftfri miljö och Storslagen fjällmiljö. Det senare gäller om åtgärden skulle innebära att gruvbrytningen ökar i fjällnära miljö. Åtgärderna avfallsanläggningar för ökad återvinning m.m. bidrar positivt till En giftfri miljö och En god bebyggd miljö. Åtgärder kopplade till energikonvertering och fjärrvärme kan ge antingen positiva eller negativa effekter på miljömålen, beroende på vilken typ av energikonvertering som genomförs. Undantaget är tillvaratagande av spillvärme som har en positiv inverkan på ett stort antal miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms klimatklivet ha haft en positiv inverkan på miljökvalitetsmålen.För sju typåtgärder har det varit möjligt att kvantifiera övriga miljöeffekter i förhållande till reduktionen av växthusgaser. Det gäller typåtgärderna anläggning för produktion av biogas, tankstation biogas, inköp tunga fordon och fyra typer av laddinfrastruktur. Störst effekt på kväveoxidutsläpp och lättflyktiga organiska föreningar och kolväten har anläggningar för biogasproduktion haft följt av tankstationer för biogas, på grund av att de beviljats mer stöd. Laddinfrastruktur minskar kväveoxidutsläppen i mindre utsträckning, men i relation till växthusgasreduktionen är minskningen hög.Analysen av konkurrenseffekter har undersökt om Klimatklivet har påverkat marknaden i form av antal företag, om det lett till inträdeshinder på marknaden, om företagens konkurrensförmåga har påverkats, om stödet lett till att offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer och om det är lönsamt att söka stöd från Klimatklivet.På marknaden för biogas har Klimatklivet inte medfört ökade hinder för att ta sig in på marknaden för nya företag. Däremot har stöden möjligen medfört att vissa barriärer har sänkts när det gäller till exempel produktion av flytande biogas som är lättare att transportera. Det är dock svårt att dra en tydlig slutsats om hur Klimatklivet påverkat aktörernas möjlighet att konkurrera. För att göra det behövs mer ingående information om utvecklingen på den danska marknaden som delar av den svenska marknaden är starkt integrerad med
European climate policy frameworks : An overvierw of their structure, operation and data collection
No full textAn overview of the climate policy frameworks and the process of establishing these in four European countries, the UK, Denmark, the Netherlands and Germany, were presented in a previous report within the same project (European Best Practices – SMED Report No 12, 2020). The present overview deals in more detail with the same countries’ systems for assessing progress and follow-up on emission reduction targets. Focus is on data collection and institutional arrangements in regard to follow-up and progress assessment. In addition, information on each country’s policy system and systems for monitoring, reporting and evaluation (MRE) for climate change adaptation is included. A summary of some of the similarities and differences between the countries is presented. Successful concepts that are common for all countries seem to include having in place a feed-back mechanism to policy level and an independent council to assess progress and review policy. There is not one general way of organizing greenhouse gas inventories and emissions projections, the set-up depends on national circumstances. The coordinating body may be a governmental organization or a contracted consultant. In regard to climate adaptation, all countries have separate systems for climate adaptation policy and mitigation policy, although the UK Climate Change Committee assesses progress of adaptation as well as mitigation. Most countries have set up systems for monitoring, reporting and evaluation (MRE) of climate adaptation, but some countries have progressed further than others. Climate adaptation has some coordination on national level in all countries, but also regional or local plans exist in all countries.En översikt över de klimatpolitiska ramverken och processen för att etablera dessa i fyra europeiska länder, Storbritannien, Danmark, Nederländerna och Tyskland, presenterades i en tidigare rapport inom samma projekt (European Best Practices – SMED Report No 12, 2020). I denna översikt behandlas mer i detalj samma länders system för att bedöma framsteg och uppföljning av utsläppsminskningsmål. Fokus ligger på datainsamling och institutionella arrangemang när det gäller uppföljning och bedömning av framsteg. Dessutom ingår information om varje lands policysystem och system för övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) för anpassning till klimatförändringar. En sammanfattning av några av likheterna och skillnaderna mellan länderna presenteras. Framgångsrika koncept som är gemensamma för alla länder verkar vara att ha en återkopplingsmekanism till politisk nivå och ett oberoende råd för att bedöma framsteg och se över politiken. Det finns inte ett generellt sätt att organisera växthusgasinventeringar och utsläppsprognoser, upplägget beror på nationella förhållanden. Samordningsorganet kan vara en statlig organisation eller en kontrakterad konsult. När det gäller klimatanpassning har alla länder separata system för klimatanpassningspolicy och policy för begränsning av klimatförändringar, även om den brittiska klimatförändringskommittén bedömer framstegen med anpassning och begränsning. De flesta länder har inrättat system för övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) av klimatanpassning, men vissa länder har kommit längre än andra. Klimatanpassning har viss samordning på nationell nivå i alla länder, men även regionala eller lokala planer finns i alla länder
Miljökvalitetsmålen Gotland 2021 : Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen och generationsmålet
No full text1.1 Ingress/Inledning Gotlands län Länsstyrelsen i Gotlands län bedömer att de två målen för luft regionalt är nära att nås och att de utvecklas positivt. Den regionala bedömningen för de övriga målen är att de inte kommer att nås till år 2030. Mål kopplade till biologisk mångfald bedöms röra sig i negativ riktning. Övriga mål har en neutral eller oklar utveckling. Klimatförändringens påverkan på biologisk mångfald, ytvatten och grundvattnet innebär stora utmaningar. Gotland som föregångare inom energiomställningen innebär positiva möjligheter. Gotlands höga natur- och kulturvärdena utgör en viktig resurs och ständiga avvägningar behöver göras mellan bevarande, brukande och utveckling. 1.2 Miljötillståndet i Gotlands län Växthusgasutsläppen i Gotlands län följer konjunkturen. De största källorna är industri, transporter och lantbruk. Luftkvaliteten har i stort förbättrats. Klimatförändringarna påverkar utvecklingen för flera miljömål. Effekten med längre torra perioder och även kraftigare regn påverkar både landmiljöer och vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga i långa perioder. Gotlands grundvatten har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Ett mer fragmenterat landskap, en ökad storskalighet i lantbruket och nedhuggning av kontinuitetsskogar innebär hot mot den biologiska mångfalden. För havet är övergödningen det största problemet, och inget kustvatten når idag hög eller god status. Länets glesa bebyggelsestruktur och de begränsade vattenresurserna innebär utmaningar i infrastrukturen. En relativt liten andel av länets byggnadsminnen har skydd enligt Plan- och bygglagen och det gröna kulturarvet hotas av exploatering. Däremot är närheten till skyddad natur relativt hög för gotlänningarna. Friluftslivet har fortsatt att öka under året vilket visas av fler besök längs vandringsleder och i skyddade områden. Det ger en positivt effekt på folkhälsan och kan bidra till en ökad natur- och kulturförståelse. 1.3 Åtgärdsarbetet i Gotlands län Pandemin under år 2020 och 2021 har medfört minskad tillsyn av miljöfarliga verksamheter i länet och även att en del åtgärder inte kunnat genomföras. • Region Gotland har tagit fram en ny Regional utvecklingsstrategi1. Arbete pågår med ett genomförandeprogram som kräver samhandling.• Översyn av Artskyddsförordningen2 väntas ge effekter som starkare skydd av arter vid framtida tillståndsprövningar.• Miljöersättningar till markägare och lantbrukare har utbetalats under förlängningsperiod 2021-2022. Där finns ett stort fortsatt intresse och det är därför viktigt med kontinuitet i stödsystemen.• En handlingsplan för den Regionala skogsstrategin3 för Gotland har påbörjats där lokala markägarorganisationer, myndigheter och intresseorganisationer samarbetar. Tillväxtverket har arbetat fram ett förslag på territoriell omställningsplan 4för Gotlands län i dialog med aktörer på Gotland som avses möjliggöras genom EU:s Fond för rättvis omställning 2021–2027
Kiselalger i Gotlands län 2021 : En undersökning av 14 vattendragslokaler
No full textI Gotlands län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 14 vat-tendragslokaler år 2021. För statusklassning med avseende på påverkan av nä-ringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (ande-len föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhets-klassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparamet-rarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. I05 Bångån hamnade IPS-indexet i hög status. Lokalen riskflaggas dock på grund av att antalet räknade arter var mycket lågt, liksom diversiteten, vilket kan påverka resultatet. IPS-indexet visade god status i I01 Själsöån, I08 Gothemån-Roma, I27 Ireån-Tingstäde och I29 Snoderån-Levide. En riskflaggning utfärdades för Själsöån, Gothemån-Roma och Ireån-Tingstäde för att antalet räknade arter var mycket lågt. Ireån riskflaggas dessutom för att diversiteten var mycket låg samt för be-tydande miljögiftspåverkan. Måttlig status konstaterades i I02 Lummelundaån, I11 Närkån, I12 Sno-derån-Sproge, I14 Varbosån, I15 Idån, I20 Laxarveån, I21 Sprogeån, I24 Gothemån-Endre och I28 Gothemån-Dalhem. IPS-indexet hamnade i måttlig status i Lummelundaån och Sprogeån medan övriga låg i god, men mer eller mindre nära måttlig och expertbedömdes tillhöra måttlig status. Ett flertal av lokalerna riskflaggades för mycket låga värden på antalet taxa eller diversitet. Dessutom riskflaggades Lummelundaån, Närkån och Laxarveån för eventuell miljögiftspåverkan. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden på samtliga lokaler
Helgeån 2020 : Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
No full textVÄDER OCH VATTENFÖRINGVid SMHI:s meteorologiska station i Osby var årsmedeltemperaturen 9,2 °C, vilket var 2,7 gra-der varmare än normalt. Med undantag för maj och juli var månadsmedeltemperaturerna högre än normalt år 2020. Årsnederbörden var 830 mm, vilket var 16 % mer än normalt. Minder neder-börd än normalt kom det i mars, april, september och november, medan det kom mer eller mängder nära det normala övriga månader. Årets medelvattenföringen uppgick till 44 m3/s, vil-ket var högre än medelvattenföringen åren 2018 och 2019 samt medel för perioden 2004 – 2019. VATTENKEMIVattnet bedömdes som starkt färgat (mätt som absorbans) i stora delar av Helgeåns avrinnings-område. Vid ett antal stationer var vattnet dock betydligt till måttligt färgat medan det i Råbe-lövssjöns yta (28) var svagt färgat. År 2020 var årslägsta pH-värde lika med eller lägre än 6,0 vid tio av de 41 stationer som ingår i recipientkontrollen (ytvatten). Förmågan att motstå försurning (alkaliniteten) var mycket god i södra delen av avrinningsområdet, men sämre i norra och mel-lersta delarna. Kalkningsinsatser utförs i flera områden. Likt tidigare år var halterna av organiskt material högre i den norra delen där årsmedelhalterna genomgående bedömdes som mycket höga. Dock var årsmedelhalterna mycket höga även längs med huvudfåran i den södra delen samt i ett antal biflöden. I jordbruksområdena i söder, med relativt små avrinningsområden, var TOC-halterna lägre och varierade från låga till höga halter. Organiskt material tär på syrehalten i vattnet när det bryts ned, men tack vare god inblandning av syrgas från luften bedömdes syre-tillståndet överlag som måttligt syrerikt till syrerikt i både sjöarnas yt- och bottenvatten samt i vattendragen. På grund av den milda vintern togs inga prov från is år 2020.I norra delen av avrinningsområdet, där skog dominerar, var kvävemedelhalterna övervägande höga år 2020 men mycket höga vid några stationer. Längre söderut i den mer jordbruksdomine-rande delen av avrinningsområdet var kvävehalterna genomgående mycket höga. Det är dock vanligt att årsmedelhalten bedöms som extremt hög vid denna punkt. Extremt höga kvävehal-ter uppmättes under året i Drivån (158) i april och juni samt i Vinnöån (24 F) i januari och febru-ari. I Agnunnarydsån (201), Drivån (158) och Tormestorpsån (20B) överskreds gränsvärdet för årsmedelvärdet (1,0 μg/l) och i Agunnarydsån (201) och Drivån (158) maximalt enskilt värde (6,8 μg/l) för ammoniakkväve.Årsmedelhalterna av totalfosfor år 2020 bedömdes generellt som höga till mycket höga i Hel-geåns avrinningsområde. Vid punkterna Prästebodaån uppströms Delary (166) och Möckeln södra 1 och 2 (109A och 109B) var halterna måttligt höga.Extremt hög fosforhalt uppmättes tidvis vid följande punkter under år 2020: Agunnarydsån ned-ströms Rydaholms avloppsreningsverk (201), Vinnöån före inloppet i Aralövssjön (24F), Hel-geån vid Långebro (27) samt i Svartevadsbäcken nedströms Tyring (20I. Den kraftigt förhöjda fosforhalten i Svartevadsbäcken (20I) är avvikande för provpunkten. Rådatakoll av värdet har gjorts men inga felaktigheter upptäcktes. Om värdet sätts inom parentes blir bedömningen av årsmedelhalten hög (32 μg/l) istället för mycket hög (57 μg/l). Statusen med avseende på nä-ringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter, enligt Havs- och vattenmyndighetens före-skrift (2019:25), för perioden 2018 - 2020 framgår av Tabell 1.Årsmedelhalterna av arsenik, bly, kadmium, krom, nickel och zink bedömdes som låga till mycket låga i samtliga fyra undersökta lokaler. Halter av bly, kadmium, krom, nickel, zink och kvicksilver överskred inte gränsvärdena för kemisk ytvattenstatus (HVMFS 2019:25). Uppmätta årsmedelhal-ter av arsenik var strax över bedömningsgrunden (0,5 μg/l, årsmedelvärde) vid ett antal stationer men när hänsyns tas till bakgrundshalten överskrids inte bedömningsgrunden.2 TRANSPORTER OCH AREALSPECIFIKA FÖRLUSTERHelgeån bidrog med ca 28 772 ton organiskt material, 51 ton fosfor och 2566 ton kväve till Ha-nöbukten under år 2020, vilket var större än transporterna år 2019. År 2020 bedömdes den are-alspecifika fosforförlusten som måttligt hög vid samtliga stationer undantaget Vinnöån före in-loppet i Aralövssjön (24F) där den var hög. Den arealspecifika fosforförlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedömdes som måttligt hög.Den arealspecifika förlusten av kväve bedömdes som måttligt hög vid Möckelns utlopp (111) medan den bedömdes som hög vid resterande stationer. Även den arealspecifika kväveförlus-ten för hela Helgeåns avrinningsområde bedömdes som hög. VÄXTPLANKTONRåbelövssjön hade den högsta biomassan av både växt- och djurplankton. Den bedömdes vara en mycket näringsrik sjö och fick dålig status. Finjasjön och Hammarsjön fick måttlig närings-status på grund av dominans av ett näringsgynnat växtplanktonsläkte. Djurplanktonresultaten tyder dock på att Hammarsjön är mindre näringspåverkan än växtplanktonanalysen visade. Os-bysjön och Möckeln hade mindre mängd näringsgynnade växtplanktonarter och fick god status. Vid provtagningen år 2020 förekom arten Gonyostomum semen i tre sjöar. I Finjasjön och Os-bysjön var mängden mindre än vad som anses besvärsbildande. I Möckeln var dess biomassa måttligt stor och kan eventuellt ha orsakat obehag vid bad. PÅVÄXT/KISELALGERPåväxt/kiselalger undersöktes på 14 lokaler. Statusklassningen (utgående från kiselalgsindexet IPS) med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening var hög eller god vid flertalet stationer. Undantagen var Almaån utloppet ur Finjasjön (20), Almaån före utloppet i Helgeån (20AB), Vinnöån före Araslövssjön (24F), Helgeån vid Långebro (27), Vittskövleån nedströms Vittskövle reningsverk (34A) och Vramsån före utflödet i Helgeå (32L) där klassningen blev måttlig. BOTTENFAUNAStatusklassning med avseende på eutrofiering utgående från djupbottenfaunan blev, enligt ex-pertbedömningen respektive BQI (HVMFS 2019:25) otillfredsställande (dålig) i Möckeln, måttlig (måttlig) i Finjasjön, måttlig (otillfredsställande) i Råbelövssjön och otillfredsställande (dålig) Osbysjön. Utgående från bottenfaunan i rinnande vatten blev statusklassning med avseende på eutrofiering hög vid Varmsån vid Årröd (32L, både enligt expertbedömningen och enligt HVMFS 2019:25). ELFISKE OCH NÄTPROVFISKETre lokaler provfiskades. Den ekologiska statusen med avseende på fiskfaunan klassades, enligt VIX, som god i Vinne å (24F), otillfredsställande i Almaån (20AB) och dålig i Helgeå Torsebro ned bro (22). Bedömningen för Helgeå (22) anses osäker då endast kvalitativa elfisken utförs på lokalen. Värt att notera är att laxfisk uteblev ur fångsten på lokalen för första gången vid elfiske-undersökningen år 2020
Marknära ozon i Asa : Årsrapport 2020
No full textRapporten innehåller två tabeller med mätdata om ozonhalten i Asa fram till 2020
