Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Elfiskeundersökningar iJönköpings län 2020
No full textFöreliggande rapport sammanfattar resultaten av elfisken utförda under år 2020 inom och i nära anslutning till Jönköpings län, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Undersökningarna utförs i huvudsak för att följa effekten av länets kalkningsverksamhet. Övriga lokaler ingår i Vätternvårdsförbundets övervakningsprogram eller är en del av Länsstyrelsens arbete med miljöövervakning och biologisk återställning
Miljöövervakning av slåtterängar 2021
No full textMiljöövervakning av 25 slåtterängar, varav 15 av objekten hade hävdats under året genom slåtter. Fyra av ängarna innehöll invasiva arter
Naturbaserade lösningar : – ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar
No full textDenna rapport definierar och förklarar innebörden av naturbaserade lösningar och presenterar en vägledning för genomförande tillsammans med en exempelsamling som visar naturbaserade lösningar i olika landskapstyper (våtmarker, tätortsområden, kustområden samt skogsoch odlingslandskapet).Världen står idag inför en dubbel kris – både vad gäller ett förändrat klimat och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Dessa två kriser är tätt sammanlänkande och påverkar varandra. Eftersom naturbaserade lösningar kan bidra till att bemöta både klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald på en och samma gång blir denna typ av lösningar ett mycket viktigt verktyg i klimatanpassningsarbetet. Naturbaserade lösningar är multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder för att hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem samtidigt som biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande främjas. De kan med andra ord användas för att hantera olika typer av samhällsutmaningar som vi ställs inför, men i denna rapport ligger huvudfokus på hur dessa kan användas i klimatanpassningsarbetet.Syftet med denna rapport är att sprida kunskap och information om naturbaserade lösningar och vägleda i hur dessa kan planeras och genomföras för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig samtidigt som en hållbar samhällsutveckling främjas genom ökad resiliens och minskad sårbarhet
Yngelinventering av grunda havsvikar i Gotlands län 2020
No full textGrunda vegetationsklädda områden i skyddade lägen på svenska ostkusten utgör viktiga rekryteringsområden för ett flertal vårlekande arter som abborre, gädda, mört, löja, björkna, braxen m.fl. arter (Karås 1999, Urho 2002, Ljunggren 2005). I dessa områden finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande fiskynglen och en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska och vattenkemiska betingelser (Urho 2002, Karås 1996, Karås 1999). Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång omsättningstid ger upphov till höga vattentemperaturer under vår och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den förhöjda vattentemperaturen i grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer till varför de är så viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn anses vara bottenvegetation, vars positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att utgöra leksubstrat och gömsle för fiskyngel finns stora delar av deras föda i anknytning till växtligheten. Normalt så finns en mycket stor mellanårsvariation i rekrytering av många av kustens fiskarter. I synnerhet för abborre är detta väl dokumenterat (Karås 1996, Neuman 1976). I ett ”normalt” tillstånd styrs detta av väder och vind. Ett snabbt temperaturfall orsakat av kraftiga vindar och uppvällning av kallt bottenvatten kan i princip slå ut en hel årskull. En varm och stabil vår och sommar producerar som regel starka årskullar. Detta gör också att mer skyddade och avsnörda miljöer är stabilare, och som regel väldigt viktiga kärnområden för många vårlekande sötvattensarter. Samtidigt kan arealerna av mer exponerade områden vara mångfalt större, och vid gynnsamma förhållanden har de även potential att producera stora mängder yngel. Kustzonens akvatiska miljö har under lång tid påverkats av mänsklig aktivitet som exempelvis övergödning och fysisk exploatering. Flera fiskarter nyttjar också lek- och uppväxtområden i sötvatten. Dessa miljöer är som regel ännu hårdare påverkade genom utdikningar, sjösänkningar, vandringshinder etc. Många kustfiskbestånd har de senaste tiotalet åren lidit av svag rekrytering (Ljunggren m.fl. 2005). Orsakerna är inte helt klarlagda, men antas kunna vara flera. Exempelvis finns sedan lång tid påverkan till följd av utdikningar och vandringshinder i anslutande sötvatten (Ljunggren m.fl. 2011) vilka får återverkningar på kustens ekosystem. Det övergripande mönstret har under senare tid varit att de vanliga arterna som abborre och gädda m.fl. försvunnit från ytterskärgårdar och öppnare kustområden (Ljunggren m.fl. 2005, Eklöf m.fl. 2020). I de värst drabbade kustavsnitten finns endast enstaka lokala bestånd kvar i refuger som inte påverkats, t.ex. i mycket avsnörda vikar, mynningsområden eller inre skärgårdar. Kraftigt ökade mängder av storspigg anses vara den främsta orsaken till de andra arternas svaga rekrytering. När spiggen i stora mängder vandrar in till samma kustområden för lek, kan de vara en betydande predator på rom och nykläckta yngel, men även konkurrera om samma föda (Nilsson 2004, Ljunggren m.fl. 2005, Eklöf m.fl. 2020). Vidare har höga tätheter av storspigg genom s.k. top down-mekanismer i näringskedjan även visats öka mängderna av trådformiga alger (Donadi m.fl. 2017) vilket kan missgynna arter av bottenvegetation och förändra livsmiljön för fisk och bottenfauna. Denna undersökning är en första ansats att dokumentera rekryteringen av främst gädda och abborre på Gotland.
Mörrumsån 2020 : Mörrumsåns vattenråd
No full textMörrumsåns Vattenråd är ett samverkansorgan för vattenfrågor inom Mörrumsåns avrinningsområde. Vattenrådet består av ett nätverk av intressenter – så som kommuner, företag, organisationer, ideella föreningar, fastighetsägare och allmänhet. En av Vattenrådets uppgifter är att genomföra årliga vattenkemiska och biologiska undersökningar i avrinningsområdet inom ramen för Mörrumåns samordnade recipientkontroll. SGS Analytics Sweden AB (hette tidigare SYNLAB) har under större delen av perioden 1995-2020 haft uppdraget att utföra undersökningarna som ingår i Mörrumsåns recipientkontroll. Här följer en kort sammanfattning av resultaten från undersökningarna de senaste åren samt tidsserier och trender. Recipientkontrollen inom Mörrumsåns avrinningsområde har de senaste åren utförts vid drygt 50-tal provtagningslokaler och omfattat undersökningar av vattenkemi (drygt 40-tal lokaler), metaller i vatten (6 lokaler), metaller i sediment (6 lokaler), bottenfauna (10 lokaler), växtplankton (11 lokaler) och elfiske (1 lokal). Även resultat från andra lokala och regionala undersökningar har ingått i redovisningen. Mörrumsån påverkas, liksom andra vattendrag, av diffusa utsläpp som härrör från bl.a. jord- och skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. Utöver detta sker en påverkan från avloppsreningsverk, industrier, enskilda avlopp, avfallsupplag och dagvatten m.m. Främst från jordbruksverksamheter, men även från enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk utsätts Mörrumsån för en betydande tillförsel av fosfor p.g.a. mänskliga aktiviteter. För kväve bidrar även skogsbruket och nedfallet direkt på sjöytorna till belastningen. Från punktkällor och nedfall från luften sker också tillförsel av metaller. Luftnedfall bidrar även med försurande svavel- och kväveföreningar. Mörrumsån har också genom åren påverkats av bl.a. sjösänkningar, sjöreglering och dämning för kraftverk. Stora åtgärder har vidtagits genom åren inom avrinningsområdet för att förbättra vattenkvaliteten i Mörrumsån, vilket gett positiv effekt. Bl.a. kan nämnas ombyggnation av ett antal avloppsreningsverk, inventeringar och åtgärder av enskilda avlopp, omfattande restaureringsåtgärder kring Växjösjöarna (främst Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön), anläggning av våtmarker och andra åtgärder inom jordbruksverksamheten, rening av dagvatten, utrivning av kraftverksdammar för att återskapa naturliga strömsträckor (nu senast vid Marieberg), anpassning av tappningsbestämmelser, anläggning av ett antal fiskvägar, kalkning m.m. Mörrumsån har mycket höga naturvärden och ån har en mycket stor betydelse för den naturliga rekryteringen av lax och öring till södra Östersjön
Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge
No full textFörord Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna. Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pande-mins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården. Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge sammanställt den här rapporten för Blekinge. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Kronoberg, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel: Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Färre barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatförändringarna oroar många tolvåringar. Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut, till exempel beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Vi hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.Inledning Konventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräld-rar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljö-er som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 03 respektive BMHE 11, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland
Kartläggning av eldrivna arbetsmaskiner
No full textVäxthusgasutsläpp från arbetsmaskiner stod år 2019 för 6,5% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser rapporterade till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Inom flera sektorer har en elektrifiering av arbetsmaskiner påbörjats vilket kommer att leda till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från dessa maskiner. Den modell som används för beräkning av Sveriges utsläpp från arbetsmaskiner är i dagsläget inte anpassad för att ta hänsyn till att en del av arbetsmaskinerna är eldrivna. Dessutom har vi i dagsläget inte uppgifter om hur stor andel som är eldrivna. Syftet med projektet är att kartlägga beståndet av olika eldrivna arbetsmaskiner som används idag samt hur den närstående utvecklingen kan komma att se ut. Kartläggningen är tänkt att fungera som ett underlag för utveckling av en metodik för hantering av elektrifierade arbetsmaskiner i utsläppsinventeringen samt som utgångspunkt vid framtagning avutsläppsscenarier för arbetsmaskiner. En kartläggning av antalet eldrivna maskiner har gjorts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer av bland annat branschrepresentanter och tillverkare. Undersökningen visar att elektrifieringen är mest utvecklad inom trädgårdsskötsel med till exempel robotgräsklippare. Inom gruvindustrin har utvecklingen börjat med ett fåtal stora eldrivna maskiner och inom bygg och anläggning börjar de mindre maskinerna elektrifieras. Elektrifiering av maskiner som används i hamnar och terminaler, skogsbruk och lantbruk bedöms däremot gå långsammare. I nuläget bedöms elektrifieringen inte ha någon större påverkan på utsläppen, men om några år kan dock bilden se annorlunda ut och då är det viktigt att arbetsmaskinsmodellen fångar upp effekten av eldrivna arbetsmaskiner. Non-road mobile machinery contributed 6.5 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions in 2019, as reported to the UNFCCC. Within several sectors, the electrification of non-road mobile machinery has startedand will lead to reduced emissions of greenhouse gases and air pollutants. The model that is used to calculate Sweden’s emissions from non-road mobile machinery is currently not adapted to consider electric machines. Furthermore, we currently do not know how many of the machines that are electric. The aim of the project is to map the types and number of electric non-road mobile machinery that are currently in use as well as the nearest future development. The study is meant to provide a basis for development of methodology to consider electric non-road mobile machinery in the emission inventory as well as a starting point for emission projections for non-road mobile machinery. Estimations of the number of electric machines have been made based on literature and interviews with sector representatives and manufacturers, among others. The study shows that electrification is furthest along when it comes to gardening appliances, such as robot lawn mowers. In the mining sector, the development has started with a small number of large machines whereas within construction, the electrification has started for the smaller machines. Electrification of machines that are used in harbors and terminals, forestry and agriculture is however thought to be slower. The electric machines that are currently in use are not believed to affect emissions on a national scale to a large extent. However, within a few years the situation may be different, and it will be important that the non-road mobile machinery model captures the effect that electrification of non-road machinery has on emissions
Utter i Norrbottens län År 1986-2020
No full textUnder 1950-talet började uttern minska drastiskt i både antal och utbredning. Trots att man fridlyste uttern år 1968 fortsatte den att minska. Inventeringar under 1980-talet visade att utterbestånden var glesa och isolerade. Sedan dess har man inventerat utter i olika omgångar och inventeringarna visar att utterpopulationen är ökande. Numera förekommer uttern spritt i hela länet från fjällen i väster och till skärgården i öster.Länsstyrelsen följer utvecklingen av utterpopulationen genom regional miljöövervakning. Vi övervakar uttern genom att vi söker spår och spillning på barmark vid 828 lokaler. Dessa lokaler är fördelade på 215 utslumpade kvadratmilsrutor i länet. Varje lokal besöker vi vart sjätte år. Vi har inventerat alla lokaler under åren 2011-2013 och 2015-2020. Vissa av lokalerna har manäven inventerat under åren 1986-1987, 2002 och 2006.Under senaste inventeringsperioden 2015-2020 hittade vi spårtecken av utter på 49 % av lokalerna jämfört med 14 % på 1980-talet. Inom kvadratmilsrutorna fann vi spårtecken inom 83 % under åren 2015- 2020 jämfört med 19 % under åren 1986-87. Detta är ett tydligt tecken på att uttern har ökat i länet.En annan indikation på att uttern har ökat är att antalet döda uttrar som Naturhistoriska riksmuseet har fått in från Norrbottens län har ökat de senaste 20 åren.Det ökande antalet uttrar beror på förbättrade livsmiljöer. De ämnen som var orsaken till att uttern minskade på 1950-talet är framför allt PCB och DDT.Studier visar att dessa miljögifter nu har minskat i vår natur.Framtiden för uttern är oviss då vi ser nya hot, exempelvis nya sortersmiljögifter som PFAS och PFCA. Uttern är en så kallad toppredator och befinner sig högst upp i den akvatiska näringskedjan. Som toppredator ackumulerar uttern allt gift som bytesdjuren i alla led i näringskedjan fått i sig och därför kan den få i sig stora mängder miljögifter
The Swedish EPA’s roadmap for the sustainable use of plastics : Inspiring action
No full textThe roadmap in short The Swedish Environmental Protection Agency’s roadmap provides an overall picture and a guide for where we are going and what we mean by sustainable use of plastics. It is intended to create a unified understanding of what changes are needed and which areas for development are particularly important to work with. The roadmap should also inspire others to act. The roadmap is based on existing legislation, strategies, and goals nationally, in the EU and globally. Decision-makers in both the private and public sectors should be able to use the roadmap to support deciding what path to take, as a basis for strategic work and, even more practically, how to contribute. The roadmap also provides options for combining forces and collaborating on issues that individual organisations cannot solve alone. Sustainable plastic use means using plastics in the right place and in resource-efficient, climate-efficient, non-toxic and circular flows with negligible leakage. To achieve this, efforts are needed in four impact areas: raw materials and production with minimal environmental impact; resource-smart use; reduced leakage of plastics to nature; and greatly expanded and high-quality material recycling. Each area describes which changes are needed to achieve the objectives and which indicators will be used for follow-up. For these changes to occur, many areas need development. The illustration shows prioritised development areas. The three development areas in the middle constitute an overlapping knowledge base. Development areas in yellow link to the “Resource-smart use” impact area, blue to “Reduce leakage”, green to “Raw material and production with minimal environmental impact” and light blue to “Sharply increased and high-quality material recycling”. Plastics are on the agenda with a lot happening in the field. The roadmap is expected to serve as a guide until 2025, after which it will need to be reassessed
Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroll
No full textDetta faktablad Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroller inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. Faktablad och instruktioner syftar även till att visa och beskriva inventeringsarbetet för en bredare allmänhet. I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. Dessa finns listade sist i faktabladet