Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Regional miljöövervakning av utter i Värmlands län 2021-2023
No full textÖvervakning av utter i Värmland startades av lärare och elever på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet 2002 och har därefter varit en del av länsstyrelsens regionala miljöövervakning. I den här rapporten redovisas resultat från övervakningen av utter 2021–2023 som utgör det sjätte omdrevet av barmarksinventering av utter sedan starten. Vid det sjätte omdrevet (2021–2023) hittades uttertecken i 72% av länets provrutor att jämföra med 16% vid det första omdrevet (2002–2004). Ökningstakten har varit jämn under hela perioden som övervakning av utter pågått 2002–2023 och utter förekommer idag i sjöar och vattendrag i hela länet. Utterns ökning i Sverige och Värmland märks också av i statistik hos Naturhistoriska riksmuseet, dit påträffade döda uttrar inlämnas som statens vilt. Påkörning i trafiken är den klart vanligaste dödsorsaken för inlämnade döda uttrar. E18 är den väg i Värmland där flest trafikdödade uttrar påträffas. Inventering av den invasiva främmande arten mink visar att den förekommer i alla typer av sjöar och vattendrag i hela Värmland. Frekvensen av tecken efter mink på provpunkterna var under de fem första omdreven högre än vad den var för utter. Vid det sjätte omdrevet var förhållandet omvänt vilket ger förhoppningar om ett trendbrott. Att halter av miljögifter som till exempel DDT och PCB, minskar i utter är goda nyheter, men idag påträffas andra främmande ämnen i naturen som kan vara skadliga. I en stor studie om miljögifter i svenska uttrar fanns flera uttrar från Värmland med höga halter av PFAS-ämnen, bly, kvicksilver och läkemedel. En utter som trafikdödades på riksväg 61 vid Klacksjön i Kils kommun 2015 hade studiens högsta uppmätta halt av antibiotika. Sammanfattningsvis går det bra för uttern i Sverige idag och den har kommit tillbaka till det historiska utbredningsområdet som omfattar kuster, sjöar och vattendrag i hela Sverige utom Gotland. Utterns utbredning och ökningstakt gör att den inte längre betraktas som en hotad art i Sverige och i november 2023 beslutade Naturvårdsverket att åtgärdsprogrammet för bevarande av utter ska avslutas
Filtermaterial i markbaserade avloppsanläggningar : Hållbara alternativ till naturgrus
No full textDet filtermaterial som används i markbaserade avloppsanläggningar, avsedda för rening av hushållsspillvatten, utgörs traditionellt av naturgrus. Kring hälften av de små avloppsanläggningarna i Sverige bedöms vara markbaserade anläggningar. Samtidigt finns en målsättning om att minska det nationella naturgrusuttaget, och det är inte tillåtet att etablera en naturgrustäkt om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett alternativt material. Detta med anledning av att naturgrus betraktas som en ändlig resurs av stor betydelse för Sveriges dricksvattenförsörjning, med tanke på naturgrusförekomsters förmåga att lagra vatten och potential att därmed utgöra vattentäkter. Detta projekt har syftat till att identifiera material som skulle kunna ersätta naturgrus som filtermaterial i markbaseradeavloppsanläggningar, samt att bedöma teknisk funktionalitet och hållbarhet hos dessa alternativa material. Bedömningen av hållbarhet har delats in i miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Projektets huvudsakliga frågeställningar var: 1. Vilka material har högst potential som hållbara filtermaterial i markbaseradeavloppsanläggningar? 2. Vilka ytterligare studier behövs för att bättre kunna utvärdera respektive materialspotential samt optimera användningen av dessa material som filtermaterial? Inledningsvis identifierades 35 potentiella filtermaterial, baserat på erfarenhethosprojektgruppen men också genom inhämtning av förslag från externa parter och litteratursökningar. För att avgränsa studiens omfång beslutades att sju filtermaterial skulle väljas ut för vidare undersökningar, här benämnda djupstudie. Urvalet avmaterial till djupstudien gjordes baserat på hur mycket litteraturdata som fanns tillgängligrörande respektive material. Bedömning av mängden tillgängliga litteraturdata baserades på litteratursökning via den vetenskapliga databasen Scopus, där artiklar som inkluderade tema avloppsrening samt filtrering söktes ut (1 529 artiklar identifierades). Urvalet av de sju filtermaterialen baserades också på om det gick att hitta en expert som kunde ställa upp och svara på frågor gällande respektive material. Experterna var viktiga för projektet då det bedömdes vara svårt att få fram heltäckande information om respektive material och hållbarhetsaspekt enbart vial itteraturkällor. Den litteratur som sökts fram användes som databas för att undersöka filtermaterialens tekniska funktionalitet med avseende på reningseffektivitet (för organiskt material, fosfor, kväve, metaller, bakterier och virus samt organiskamikroföroreningar). För att bedöma materialens potential med avseende på övriga kriterier utfördes ytterligare riktade informationssökningar via vetenskapliga databasersamt bredare sökmotorer (för att finna ”grå” litteratur och andra rapporteradeerfarenheter). Dessutom hölls workshops och intervjuer med de experter som identifierats. De sju material som valdes ut för djupstudien var:• Ballast från tvättade schaktmassor• Bark• Bergkross• Biokol• Däckklipp• Krossad betong• Grov morän Bedömningen av materialen skedde genom multikriterieanalys (MKA). MKA är en väletablerad beslutsstödsmetod som används då olika beslutsalternativ, i detta fall val av filtermaterial, utvärderas med avseende på ett flertal aspekter och syftet äratt kunna ge en sammanfattande helhetsbild över alternativens för- och nackdelar. Då de alternativ som ska jämföras i MKA:n har identifierats följer beslut om vilka aspekter, det vill säga kriterier, som ska ingå i analysen. Sedan görs en bedömning av respektive material utifrån respektive kriterium. I detta fall definierades totalt 19 olika kriterier, vilket betyder att totalt 133 individuella bedömningar gjordes (=19kriterier × 7 material). Varje bedömning länkades även till en osäkerhetsbedömning för att belysa vilka aspekter som bedöms vara i störst behov av ytterligare utredning. För att räkna fram en totalbedömning av respektive material räknades poängen för de 19 kriterierna samman till ett slutresultat. Innan dess genomförde dock projektgruppen, med bidrag från projektets referensgrupp, en viktning av de individuella kriterierna, där vissa kriterier bedömdes ha större betydelse än andra för materialens sammantagna hållbarhet. Sammantaget resulterade bedömningarna i att alla material förutom biokol bedöms kunna ha likvärdig eller högre hållbarhet än naturgrus. Att biokol fick ett sämre poäng är framför allt förknippat med att detta material i dagsläget bedöms kosta betydligt mer än naturgrus. Samtliga material har både för- och nackdelar jämfört med naturgrus – ur olika aspekter beroende på material. Det gör att det högsta totalpoäng som tilldelats ett material (0,35 poäng för bark) är betydligt lägre än det teoretiskt möjliga maxpoänget (3 poäng). Att flera material förefaller ha högre potential än naturgrus tycks lovande för framtiden. En viktig sak att påpeka är dock att denna studie inte har haft till syfte att fastställa vilka material som bör godkännas för faktisk tillämpning i markbaserade anläggningar. För verklig tillämpning bedöms de flesta materialen behöva genomgå ytterligare granskning, bland annat med avseende på:• Modifieringar för att anpassa materialen för aktuell tillämpning.• Efterföljande utvärdering av materialens långsiktiga reningsförmåga.• Hur sammansättning (t.ex. kornstorleksfördelning) och riskminimering (läckage av t.ex. organiska mikroföroreningar) inför användning/försäljning av materialen ska fastställas. Dessutom finns behov av att utreda den regionala tillgången på material inom olika landsdelar.The filter media used in soil treatment systems, used for the treatment of domestic wastewater, traditionally consists of natural sand (also referred to as “natural sandand gravel”). Around half of the onsite wastewater treatment systems in Swedenare estimated to be soil treatment systems. At the same time, there is a nationalgoal to reduce the natural sand extraction, and it is not permitted to establish a site for excavation of natural sand if it is technically possible and economically reasonable to use an alternative material. This is because natural sand is considered a finite resource of great importance for Sweden’s drinking water supply, due to the ability of natural sand deposits to store water and the potential to thereby constitute drinking water sources. This project aimed to identify materials that could replace natural sand as filter media in soil treatment systems, as well as to assess the technical functionality and sustainability of these alternative materials. The assessment of sustainability has been divided into environmental, economic, and social aspects. The project’s main topics were: 1. Which materials have the highest potential as sustainable filter media in soil treatment systems? 2. What further studies are needed to better evaluate the potential of the respective material and optimize the use of these materials as filter media? Initially, 35 potential filter materials were identified, based on the experienceof the project team but also by retrieving suggestions from external parties and by literature search. In order to limit the extent of the study, it was decided that seven materials would be selected for further investigations, here referred to as anin-depth study. The selection of material for the in-depth study was based on how much literature data was available regarding the respective material. Assessment of the amount of available literature data was based on a literature search via the scientific database Scopus, where articles that included the themes of sewage treatment and filtration were searched (1 529 articles were identified). The selectionof the seven materials was also based on whether it was possible to find an available expert who could answer questions regarding each material. The expertswere important to the project as it was considered difficult to obtain comprehensive information about the respective materials and sustainability aspects solely via literature sources. The literature searched was used as a database to investigate the technical functionality of the materials regarding treatment efficiency (considering organic matter, phosphorus, nitrogen, metals, bacteria and viruses as well as organic micropollutants). To assess the potential of the materials with respect to other criteria, further targeted information searches were carried out via scientific databases and broader search engines (to find “grey” literature and other reported experiences). Furthermore, workshops and interviews were organized with the identified experts. The seven materials selected for the in-depth study were:• Ballast from washed excavation materials• Bark• Crushed rock• Biochar• Tire clippings• Crushed concrete• Coarse-grained moraine Assessment of the materials was performed through multi-criteria analysis (MCA).MCA is a well-established decision support method that is used when different decision alternatives, in this case the choice of filter media, are evaluated with respect to several aspects and the aim is to be able to provide a summary overview of the alternatives’ pros and cons. When the alternatives to be compared in the MCAhave been identified, a decision follows on which aspects, i.e. criteria, to include inthe analysis. Then an assessment is made of each material based on the respective criteria. In this case, a total of 19 different criteria were defined, which means that a total of 133 individual assessments were made (=19 criteria × 7 materials). Each assessment was also linked to an uncertainty assessment to highlight which aspects are viewed to be most in need of further investigation. In order to calculate an overall assessment of each material, the points for the 19 criteria were added up to a final result. Before that, however, the project group, with contributions from the project’s reference group, carried out a weighting of the individual criteria, where certain criteria were judged to be more important than others for the overall sustainability of the materials. Overall, the assessment found that all materials except biochar could have equivalent or larger sustainability than natural sand. The fact that biochar received a lower score is mainly associated with the fact that this material is currently estimated to cost significantly more than natural sand. All materials have both advantages and disadvantages compared to natural sand – from different aspects depending on the material. This means that the highest total score assigned to a material (0.35 points for bark) is significantly lower than the theoretically possible maximum score (3 points). The fact that several materials appear to have larger sustainability potential than natural sand seems promising for the future. An important point to note, however, is that this study has not aimed to determine which materials should be approved for actual application in soil treatment systems. For real-world application, most materials are judged to need further assessment, including the following aspects:• Modifications to adapt the materials for the current application.• Subsequent evaluation of the materials’ long-term treatment capacity.• How composition (e.g. grain size distribution) and risk minimization (leakageof e.g. organic micropollutants) prior to use/sale of the materials should bedetermined. In addition, there is a need to investigate the regional availability of material indifferentparts of the country
Levels of polychlorinated alkanes in food samples from the Swedish Market Basket Study 2022
No full textKlorparaffiner (CPs) används främst som flamskyddsmedel, mjukgörare och smörjmedel. De har visat sig vara persistenta och bioackumulerande, vilket gör dessa ämnen till potentiella miljö- och hälsorisker. Denna studie analyserade polyklorerade n-alkaner (PCAs), som är de huvudsakliga ämnena i CPs, i 17 livsmedelsgrupper från den svenska matkorgsundersökningen från 2022. PCAs-C10-30 detekterades i 11 livsmedelsgrupper, med de högsta nivåerna i fettrika livsmedel som bakverk (undre rapportgräns (LB)ΣPCAs-C10-30 62 μg/g), ägg (LB ΣPCAs-C10-30 51 μg/g), vegetabiliska köttersättningsprodukter (LB ΣPCAs-C10-30 45 μg/g), kött (LB ΣPCAs-C10-30 43 μg/g) och fet fisk (LB ΣPCAs-C10-30 33 μg/g), vilket återspeglar de hydrofoba egenskaperna hos PCAs. Noterbart är även att fettsnåla livsmedel som grönsaker och frukt innehöll PCAs, vilket kan bero på förpackningar och andra kontamineringskällor. Dessa resultat påvisar en kontamineringsrisk av PCAs i livsmedelskedjan, och belyser behovet av kontinuerlig övervakning och reglering för att minska exponeringen. Sammanfattningsvis observerades en förändring i PCA-mönster jämfört med 2015 års undersökning, med större bidrag från PCAs-C14-17 och PCAs-C18-30, troligen på grund av förbudet mot PCAs-C10-13 från år 2017 och deras ersättning med längre kedjehomologer
Vad hände sedan? : Om kontroll och uppföljning av vindkraftens påverkan på arter och naturmiljöer
No full textRapporten visar hur påverkan på arter och naturmiljöer följs upp i tillsynen av givna tillstånd för vindkraft. Forskarna utgår ifrån vad som regleras i tillståndsbeslut och kontrollprogram, och hur tillsynsmyndigheterna arbetar med frågorna. Analysen visar bland annat att regleringen är mycket komplicerad och transparensen dålig. Tillståndsbesluten har en orealistisk bild av hur uppföljningen sker i praktiken. Det är inte vanligt med uppföljningsprogram för påverkan på arter och naturmiljöer. Detta försvårar tillsynsmyndighetens arbete och gör att beslutsunderlaget inför nyprövningen av tillståndet måste kompletteras med inventeringar, vilket kan ta flera år och försena den gröna omställningen. Studien handlar om vindkraft, men den problembild som framkommer gäller artskyddet i förhållande till flertalet verksamheter med tillstånd enligt miljöbalken. Rapporten avslutas med ett antal allmänna rekommendationer för uppföljningen av artskyddet i tillståndsgiven verksamhet. Förslagen gäller ändringar i såväl lagstiftningen som myndigheternas och domstolarnas praxis.
Pilot sediment microplastics determination from Sweden’s contaminant monitoring stations 2020
No full textWith the aim to determine if measurement of microplastics in offshore sediments can feasibly be employed in routine national monitoring, offshore sediment samples from Sweden’s 16 contaminant monitoring sites were prepared and analysed. A repeatable workflow based on current best practice and harmonisation guidelines is presented and evaluated. The influence of the metric applied for data normalisation is highlighted. The results can be considered a baseline for comparison with future measurements and other European sea area
Nätprovfiske i Solgen 2024
No full textDenna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Solgen under tre nätter 19-22 augusti 2024. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen samt att provfisket ska ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Solgensfiskevårdsområdesförening. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp från fiskevårdsområdesföreningen. Solgen är utpekad som nationellt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske. Under provfisket fångades abborre, braxen, gös, mört, sarv, siklöja, sutare och hybrider mellan mört och braxen. Fångsten dominerades av abborre. Mört var den näst vanligaste arten. Gös var den tredje vanligaste arten sett till antal och den näst vanligaste sett till fångstvikt. Den totala fångstvikten per bottensatt nät var i paritet med nätprovfisket 2013 och stor i relation till andra sjöar i ekoregion 4 det vill säga sjöar under 200 meter över havet i sydöstra Sverige söder om gränsen till norrland inom vattendelaren till Östersjön. Fångsten av gös, abborre och braxen var stor i relation till andra liknande sjöar i ekoregionen. Fångsten av gös har minskat medan fångsten av abborre och braxen ökat. Framför allt har fångsten av gös över minimimått minskat. Utifrån åldersanalyserade gösar från provfisket var tillväxten god de första åren men avtog när den närmade sig minimimåttet. Den minskade fångsten av gösar över minimimått och den försämrade tillväxten på gösar omkring minimimåttet kan vara ett tecken på hårt fisketryck. Därför föreslås åtgärder för att begränsa uttaget och öka andelen stor gös. Fångsten av abborre har ökat jämfört med föregående nätprovfiske. Medelvikten har ökat och det fångades fler stora fiskätande abborrar 2024. Att fångsten av stora abborrar ökat tyder på att abborren tål dagens fisketryck och konkurrensen med gös. Fångsterna i genomförda nätprovfisken tyder på att beståndet av abborre är stabilt. Att abborren och även braxen haft en god utveckling de senaste åren stärks av fiskerättsägarnas egna iakttagelser. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig, vilket är samma bedömning som vid senaste nätprovfisket. Fångsten antyder en viss påverkan av övergödning. Framför allt i form av den stora fångsten per ansträngning. Däremot var fångsten av abborre i relation till mört större än i många sjöar påverkade av övergödning. I rapporten presenteras åtgärdsförslag som föreningen kan arbeta vidare med. Dessa ska ses som rekommendationer. Fiskevårdsområdesföreningen beslutar själva över sin verksamhet och har full frihet att välja vad de vill arbeta vidare med
Bottenfauna i Jönköpings län 2024. En undersökning av bottenfauna på åtta lokaler i rinnande vatten
No full textUrban stormwater research : An evidence synthesis
No full textThis report presents the findings of a review of the international peer-review literature on the impacts of stormwater runoff on receiving water recipients from a cold climate perspective, the design, treatment performance and maintenance requirements of sustainable stormwater management systems, and the incentives for and societal acceptance of their use. Key findings are mapped against the requirements and policy objectives set out in the 2024 EU Urban Wastewater Treatment Directive, the UN Sustainable Development Goals (2015) and the Swedish environmental goals (2000). The report concludes with a series of research and policy recommendations which aim to support Sweden in its transition to a stormwater management approach that embraces opportunities to address stormwater quality, quantity and societal well-being objectives. This review is financed by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management
Implementering av blå-grön infrastruktur i Sverige : Barriärer för storskalig implementering av blå-grön infrastruktur och några förslag till hur dessa kan överbryggas
No full textTraditionella, rörbaserade dagvattensystem räcker inte längre till i förtätade städer för att möta krav på vattenkvalitet och översvämningsskydd vid extrem nederbörd. Därför efterfrågas naturbaserade och multifunktionella lösningar, här omnämnda som blå-grön infrastruktur, som kan hantera flera samhällsutmaningar samtidigt. Implementeringen av sådana lösningar försvåras dock av många och ibland sammankopplade barriärer som berör bland annat lagstiftning, finansiering, planering, samarbete och kunskap. För att möjliggöra storskalig implementering blå-grön infrastruktur krävs genomgripande tekniska och institutionella förändringar. Dagvattenhantering måste därför ses ur ett holistiskt perspektiv där olika discipliner involveras. Denna studie syftar till att analysera strategier från andra länder för att ersätta traditionella system med decentraliserade, gröna lösningar för en hållbar urban vatteninfrastruktur. Rapporten består av tre delar. I första delen presenteras barriärer som identifierats i en tidigare, svensk studie och som i denna studie verifierats genom en grupp av experter och flera workshops och möten. I den andra delen analyseras erfarenheter av lösningar från andra länder som kommit fram genom en litteraturstudie där fokus är på olika sorters organisatoriska åtgärder. I den tredje delen presenteras och diskuteras en rad rekommendationer, idéer och ibland radikala förslag till förändring. Dessa utmynnar dels ur litteraturstudien, dels har de identifierats från annat håll under arbetet med studien
Säsongsrapport Lavinprognoser 2024-2025
No full textDet svenska lavinprognosprogrammet etablerades vintern 2015/2016 som ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket. Även om arbetet varje vintersäsong i grunden är sig likt så är den naturliga variationen på grund av vädret och stor. Snötäcket och lavinfaran präglades under säsongen 2024/2025 av riklig nederbörd, milda temperaturer och stora skillnader mellan snöfattiga områden i söder och mer snörika förhållanden i norra fjällen