Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Kiselalger i Västra Götalands län 2021 : En undersökning av 40 vattendragslokaler inom kalkeffektkontroll och regional miljöövervakning
No full textI Västra Götalands än undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 40 vattendragslokaler år 2021.För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. Förekomst av missbildningar kan tyda på någon miljögiftspåverkan (t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande).Elva lokaler visade hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och organisk förorening. Samtliga sju lokaler inom kalkeffektuppföljningen samt 12 Kvarntorpsbäcken, 32 Lillån vid Härja, 38 Rosendalsbäcken (till Kovraån) och 39 Häggån/Tattarströmmarna inom den regionala miljöövervakningen. Häggån och Lillån vid Härja riskflaggas dock på grund av mycket lågt antal räknade taxa och/eller mycket låg diversitet.I god status hamnade 9 Örekilsälven 3, 14 Bäck från Furusjön, 15 Örekilsälven uppströms Töftedalsån, 19 Härån, 27 Stålkvarnebäcken, 29 Hjoån, 30 Dänningen, 31 Härgusserödsån, 33 Lidan, 37 Ätran, 40 Ringebäcken och 41 Hornån. Av dessa hamnade IPS-indexet nära respektive relativt nära gränsen mot måttlig status i 15 Örekilsälven och Ätran. Dänningen riskflaggas för betydande påverkan av miljögifter.Måttlig status konstaterades i 8 Vättlandsån, 10 Storängsbäcken, 13 Hämmensån, 16 Biflöde till Gramseälven, 20 Årnäsån, 22 Jorälven (övre delen vid Haglekärr), 24 Svartån, 25 Valboån, 26 Västerbroån, 34 Bäck från Hålsjön, 35 Grönå och 36 Vallerån. I Bäck från Hålsjön och Vallerån låg IPS mycket nära respektive nära gränsen mot god status och i Valboån låg det relativt nära samma gräns. Årnäsån och Grönå hamnade i stället relativt nära gränsen mot otillfredsställande status. Vidare riskflaggas Vallerån för betydande miljögiftspåverkan.Otillfredsställande status visade 11 Överbyån, 17 Gramseälven, 21 Dälpan och 23 Skeppsbrobäcken. IPS-indexet hamnade nära gränsen mot måttlig status i Skeppsbrobäcken och Gramseälven.I 28 Broälven nedre motsvarade IPS-indexet dålig status, men det låg mycket nära gränsen mot otillfredsställande status. Stödparametern %PT var dockextremt högt och motiverar bedömningen dålig status. Lokalen riskflaggasäven för betydande miljögiftspåverkan.Måttligt sura förhållanden konstaterades i 1 Getbroälven, 3 Bråtaån, 4 Svartåbäcken, 7 Sågebäcken, 24 Svartån och 34 Bäck från Hålsjön. ACIDindexet låg dock relativt nära/nära gränsen mot nära neutralt i Getbroälven,Svartåbäcken, Svartån och Bäck från Hålsjön, men nära/relativt nära gränsen mot surt i Bråtaån och Bäck från Hålsjön. Mycket sura förhållanden visade 12 Kvarntorpsbäcken. Övriga lokaler hamnade i antingen i alkaliska, eller nära neutrala förhållande
Kiselalger i Västra Götalands län 2020 : En undersökning av 34 vattendragslokaler inom kalkeffektkontroll och regional miljöövervakning
No full textI Västra Götalands län 2020 undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 34 vattendragslokaler inom kalkeffektuppföljning och regional miljöövervakning. För statusklassning av påverkan från näringsämnen och organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningarna. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med hjälp av stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet.Elva lokaler visade hög status med avseende på påverkan av näringsämnen och organisk förorening. Det gäller alla inom kalkeffektkontrollen samt 13 Hajumsälven, 30 Pineboån, 32 Tvärån, 33 Jälmån och 34 Vadbäcken inom den regionala miljöövervakningen, men där Pineboån och Jälmån riskflaggas på grund av mycket lågt antal räknade arter (Jälmån hade dessutom mycket låg diversitet). Även 2 Heråälven och 3 Bästorpsälven riskflaggades, men där kan de låga värdena förklaras med att vattnet är mycket surt.God status visade 10 Holmsån (expertbedömning), 11 Göta kanal, 15 Örekilsälven, 18 Storebäcken (expertbedömning), 20 Munkabäcken, 21 Karls grav, 27 Solbergsån och 29 Nordån. Av dessa kan Göta kanal, Karls grav, Solbergsån och Munkabäcken sägas befinna sig i riskzonen för att hamna i måttlig status. Storebäcken riskflaggas pga. förhöjd andel missbildningar (betydande påverkan) och Solbergsån pga. mycket låg diversitet.Måttlig status konstaterades i 7 Knarrbyån, 8 Biflöde till Vättlandsån, 9 Hämmensån, 12 Örekilsälven, 16 Rambergsån, 23 Mjölån, 24 Stallbackaån, 25 Bakerödsbäcken, 26 Havrabäcken, 31 Bäck från Stora Delsjön och 35 Lövbrobäcken. IPS-indexet i Knarrbyån och Hämmensån hamnade mycket nära respektive nära gränsen mot god status, medan 16 Rambergsån och 23 Mjölån närmade sig otillfredsställande status och 24 Stallbackaån hamnade mycket nära samma gräns. Bäck från Stora Delsjön riskflaggas pga. indikation på betydande påverkan av miljögifter.19 Kämpegårdsån, 22 Gundleboån (expertbedömning) och 28 Grannebyån bedömdes ha otillfredsställande status. 17 Storebergsån hade lägst IPS-index i undersökningen och det motsvarade dålig status. Andelen arter som visar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT) var där extremt stor.Vad gäller surhet klassades de flesta lokalerna i Västra Götalands län 2020 antingen som alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3), eller nära neutral (årsmedelvärde för pH 6,5–7,3). Inom kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet mycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) i 2 Heråälven, 3 Bästorpsälven, 4 Lafsån och 6 Bäck från Köljesjön. Inom den regionala miljöövervakningen var det bara 18 Storebäcken som visade tydlig surhetspåverkan och hamnade i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9–6,5 och/eller pH-minimum under 6,4)
Kiselalger i Stockholms län2021 : En undersökning av 19 vattendrag och två sjöar
No full textI Stockholms län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger i 19 lokaler i vattendrag och två i sjöar år 2021. För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. Bedömningen god status fick Bränningeån, Holmsjöbäcken (expertbedömning), Muskån-Lillån, Orlången, Tulkaströmmen och Åkersströmmen-Holmbroån. IPS-indexet i Orlången låg dock mycket nära gränsen mot måttlig status. En riskflaggning av resultatet utfärdas för Tulkaströmmen och Åkersströmmen-Holmbroån då diversiteten var mycket låg och i Tulkaströmmen var även antalet räknade arter mycket lågt. Holmsjöbäcken och Orlången riskflaggas för betydande respektive stark miljögiftspåverkan. Måttlig status konstaterades i Broströmmen, Broströmmen-Järsöströmmen, Moraån-Ogaån, Märstaån, Norrtäljeån-Balkensån (expertbedömning), Norrtäljeån-Malstaån, Norrtäljeån-Vretaån, Norrviken, Oxundaån-Rosendal, Skeboån, Skeboån-Harbroholmsån och Tyresån. IPS hamnade mycket nära gränsen mot god status i Broströmmen, Norrtäljeån-Malstaån och Tyresån samt relativt nära samma gräns i Märstaån och Broströmmen-Järsöströmmen. Oxundaån-Rosendal hamnade däremot relativt nära gränsen mot otillfredsställande status. Otillfredsställande status konstaterades i Bällstaån, Turingeån och Åkerströmmen-Lillån. IPS-indexet i Turingeån låg nära gränsen mot måttlig status, medan det i Åkerströmmen-Lillån närmade sig dålig status. På samtliga lokaler visade surhetsindexet ACID antingen alkaliska eller nära neutrala förhållanden. I en jämförelse med den senaste två/treårsperioden visar de flesta lokaler samma eller ett liknande resultat som 2021. Ett tydligt bättre resultat 2021visade Broströmmen, Bränningeån, Muskån-Lillån och Tulkaströmmen, medan Norrtäljeån-Vretaån, Åkersströmmen-Holmbroån och Åkerströmmen-Lillån tydligt sämre
Växt- och djurplankton i sex sjöar i Stockholms län, 2021
No full textUndersökningen 2021 omfattade totalt sex sjöar i Stockholms län. Av dessa fick en sjö hög status (Stora Skogssjön), tre god status (Garnsviken, Orlången och Turingen) och två otillfredsställande status (Norrviken och Vällingen) med avseende på växtplankton. Fem av sjöarna kunde bedömas även för treårsperioden 2019–2021, vilket gav god status för Garnsviken, måttlig status för Orlången, Turingen och Vällingen samt otillfredsställande status för Norrviken. Orlången och Norrviken har behandlats med aluminium, i syfte att fälla fosfor och därmed förbättra vattenkvaliteten, under 2019 respektive 2020. I Orlången har både fosforhalterna och växtplanktonbiomassan sjunkit kraftigt och status med avseende på växtplankton är numera god, till skillnad från otillfredsställande eller dålig innan behandlingen. I Norrviken har de kraftigt minskade fosforhalterna ännu inte återspeglats i förbättrad status med avseende på växtplankton (otillfredsställande) men biomassan har sjunkit efter behandlingen och andelen cyanobakterier har minskat. I fyra av de undersökta sjöarna 2021 togs även djurplanktonprover. Djurplanktonsamhället i samtliga sjöar dominerades av små hjuldjur följt av nauplier från cyclopoida hoppkräftor. Indikatorarter och djurplankton-samhällets sammansättning tyder på eutrofi i Garnsviken och Norrviken. Viss eutrofiering kan uttydas även i Turingen, medan Orlångens djurplanktonsamhälle indikerar balanserade näringsförhållanden
Spread of organic micropollutants and per-and polyfluoroalkyl substances (PFAS) tofarmlands when irrigated with municipality wastewater
No full textÅteranvändning av avloppsvatten för jordbruksbevattning är ett sätt att minska efterfrågan på sötvatten, men det kan också introducera läkemedel, personliga hygienprodukter och andra kemikalier i jordbrukets ekosystem och livsmedelskedja. Syftet med denna studie var att mäta förekomsten av en rad potentiellt skadliga organiska mikroföroreningar (OMP), såsom läkemedel, personliga hygienprodukter, industrikemikalier, bekämpningsmedel och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) i avloppsvatten som används för bevattning och i den mottagande jordbruksmarken. Bevattningsvatten bestående av renat avloppsvatten vid två anläggningar på Gotland provtogs vid fyra tillfällen under juli och augusti 2021. Dessutom togs prover på jord och daggmaskar i september 2021 efter skörd från två åkrar bevattnade med avloppsvattnet samt från en åker som inte hade bevattnats alls. Potatis som fortfarande var i marken togs från ett av de bevattnade fälten. Ett brett spektrum av OMP-koncentrationer (ng/l till ug/l) hittades i bevattningsvattnet, och totalt upptäcktes 35 av 77 analyserade OMP. Totalt 19 av 24 olika PFAS detekterades i bevattningsvattnet i intervallet 0,1-1000 ng/l. Extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala oxiderbara prekursorer (TOP) mättes även i vattenproverna. Intervallet för EOF var 366-507 ng/l och endast två av totalt åtta bevattningsvattenprover visade en liten ökning av perfluoroktansyra (PFOA) och perfluorhexansyra (PFHxA) efter oxidation. Ingen av OMP:erna i denna studie upptäcktes i något av jordproverna. Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) hittades över detektionsgränsen i jord från båda bevattnade fälten (0,14-0,17 ng/ d.w.) men låg under detektionsgränsen i jord från referensplatsen. Perfluorbutansyra (PFBA) hittades i låga nivåer men över detektionsgränsen i ett av de bevattnade fälten (0,22 ng/g d.w.) och den närliggande referensplatsen (0,27 ng/g d.w.). EOF-analysen av jord resulterade inte i någon ytterligare information då detektionsgränsen var relativt hög (280 ng/g). Av 77 analyserade OMP:er hittades endast fem OMP:er (sotalol, oxazepam, metformin, etylparaben och venlafaxin) i daggmaskar i koncentrationsintervallet 8,4-160 ng/g d.w. Mellan fem och tio PFAS upptäcktes i daggmaskar från de två bevattnade fälten (19-35 ng/g d.w. för summan PFAS) och sju PFAS hittades i maskar från referensplatsen med en summakoncentration på 69 ng/g d.w. Endast två OMP-föreningar (6,6 ng/g d.w. för metformin och 340 ng/g d.w. för BAM) hittades i potatis som samlats in från en bevattnad åker, och ingen av de analyserade PFAS kunde detekteras. Den aktuella studien kunde bara upptäcka ett fåtal PFAS och andra OMP i jord och potatis från marken som bevattnats med avloppsvatten. Bioackumulering av fem OMP och upp till tio PFAS påvisades i daggmaskar på den bevattnade jordbruksmarken men även på referensplatsen. Således kunde ingen påverkan av avloppsvatten på marken eller daggmask påvisas. Detta var dock en begränsad studie och det kan inte uteslutas upptag av OMP till ätbara växter eller läckage till grundvatten.The reuse of wastewater for agricultural irrigation is one way to reduce the demand for freshwater but it can also introduce pharmaceuticals, personal care products, and other chemicals into the agricultural ecosystem and food chain. The aim of this study was to measure a range of potentially harmful organic micropollutants (OMPs), such as pharmaceuticals, personal care products, industrial chemicals, pesticides, and per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), in wastewater effluent used for irrigation and in the receiving farmland. Four sampling occasions of effluent water at two wastewater treatment plants in Gotland were conducted during July and August 2021. In addition, soil and earthworms were sampled in September 2021 after harvest from two fields irrigated with the monitored wastewater and one field that had not been irrigated that season. Potatoes still in the ground were sampled from one of the irrigated fields. A wide range of OMP concentrations (ng/L to ug/L) were found in the effluent water, and in total 35 of 77 analyzed OMPs were detected. A total of 19 out of 24 different PFAS were detected in the effluent samples in the range of 0.1-1000 ng/L. Extractable organofluorine (EOF) and total oxidizable precursors (TOP) were measured in water samples in addition to target PFAS. The range for EOF in effluent samples were 366-507 ng/L and only two samples out of the total eight effluent samples showed a small increase in concentrations of perfluorooctanoic acid (PFOA) and perfluorohexanoic acid (PFHxA) after oxidation. None of the OMPs in this study was detected in any of the soil samples. Perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) was found over the detection limit in soil from both irrigated fields (0.14-0.17 ng/g d.w.) but was below the detection limit at the reference site. Perfluorobutanoic acid (PFBA) was found at low levels closely above the detection limit in one of the irrigated fields (0.22 ng/g d.w.) and the nearby reference site (0.27 ng/g d.w.). The EOF analysis of soil did not result in any further information due to an elevated detection limit (280 ng/g d.w.). Out of 77 analyzed OMPs, only five OMPs (sotalol, oxazepam, metformin, ethylparaben, and venlafaxine) were found in earthworms in the concentration range 8.4-160 ng/g d.w. Between five and ten PFAS were detected in earthworms from the two irrigated fields (19-35 ng/g d.w. for ΣPFAS) and seven PFAS were found in worms from the reference site with ΣPFAS concentration of 69 ng/g d.w. Only two OMP compounds (6.6 ng/g d.w. for metformin and 340 ng/g d.w. for BAM) were found in potatoes collected from one irrigated field, and none of the PFAS could be detected. The present study could detect only a few PFAS and other OMPs in soil and potatoes from the land irrigated with wastewater effluent. Bioaccumulation of five OMPs and up to ten PFAS was shown in earthworms at the irrigated farmland but also at the reference site. Thus, this study could not reveal any impact of irrigated wastewater to the soil or earthworm. However, this was a limited study and it cannot be excluded the uptake of OMPs to edible plants or leaching into groundwater
Guide för hållbar plastanvändning : Principer, råd och exempel för design och kravställande
No full textPlast finns överallt i samhället. Det är inte konstigt eftersom plaster är mångsidiga material som kan ges nästan vilka egenskaper som helst. Dessutom är de ofta lätta och billiga jämfört med andra material och håller länge. Men mångfalden och de olika tillsatserna i plast kan också göra det utmanande att använda vissa plaster i cirkulära flöden.Denna guide samlar handfasta tips, råd och goda exempel om hur plast kan användas så hållbart och cirkulärt som möjligt
Glesbefolkade landsbygdskommuners förutsättningar att främja en hållbar utveckling
No full textNaturvårdsverket har tillsammans med Tillväxtverket identifierat de glesbefolkade landsbygdskommunerna som viktiga aktörer för möjligheten att ta de avgörandesteg som krävs för att främja en hållbar utveckling i hela landet. Naturvårdsverket har därför upphandlat Ramboll för att göra en studie som kartlägger och analyserar vilka förutsättningar de glesbefolkade kommunerna har att bedriva ett arbete mot en hållbar utveckling, där arbetet med att nå miljömålen kan vara pådrivande eller hindrande.Syftet med uppdraget är att öka förståelsen för de glesbefolkade kommunernas förutsättningar att bedriva ett arbete mot hållbar utveckling. De huvudfrågor som studien främst ska besvara är: Vilka svårigheter eller möjligheter stöter de glesbefolkade kommunerna påi arbetet med att främja långsiktigt hållbar utveckling i kommunen? Beror svårigheter och möjligheter på att kommunen är glesbefolkad ellerfinns det andra viktiga/avgörande faktorer som spelar in? Vilken roll spelar de statliga nationella myndigheterna i möjligheten att lösa svårigheter eller främja synergierna som glesbefolkade kommunerstöter på i arbetet med en hållbar utveckling? Vilka styrmedel eller andra gällande miljöregler är hindrande ellerfrämjande i kommunens arbete med den hållbara utvecklingen? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie med ett urval av de kommuner som kategoriseras som glesbefolkade eller mycket glesbefolkade landsbygdskommuner. Totalt har vi intervjuat 16 kommuner. BRIST PÅ RESURSER ÄR DEN FRÄMSTA UTMANINGEN I ARBETET MED ATT FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLING Den främsta svårigheten som de glesbefolkade landsbygdskommunerna möter i arbetet med att främja långsiktig hållbar utveckling i kommunerna är brist på resurser, framför allt ekonomiska. Men kommunerna lyfter även många andra utmaningar som de har i arbetet. Vi listar dessa nedan. Bedömningen av vilka som är de vanligast förekommande utmaningarna som kommunerna har i arbetet med hållbar utveckling och miljömålen är baserad på en kvalitativ analys över hur ofta utmaningen nämns, i vilken ordning somutmaningen nämns samt på vilket sätt som den intervjuade pratar om utmaningen
Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter : Stöd för transformativ omställning inom basmaterialindustrin
No full textHär presenterar resultatet av projektet "Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter". Projektets syfte har varit att analysera hur styrmedel – antingen direkt eller indirekt – kan skapa efterfrågan på produkter med mycket låga eller inga utsläpp. Rapporten är avgränsad till att undersöka, föreslå och analysera styrmedel för att få till transformativa förändringar på systemnivå snarare än åtgärder för inkrementella förbättringar. Detta i syfte att möjliggöra klimatneutral basindustri. Ett antal hinder kopplat till cement-, järn-och stål-, kemi-, och raffinaderiindustrins klimatomställning har identifierats i rapporten och ett antal styrmedel som kan adressera hinder kopplade till en osäker efterfrågan på klimateffektiva produkter analyseras.
Indikatorer för hälsopromoverande urbana grönområden : Kunskapssammanställning
No full textDenna kunskapssammanställning har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för arbetet med en nationell vägledning om grönplanering, i samarbete med Boverket. Syftet med kunskapssammanställningen har varit att lyfta fram den kunskap som det i dagsläget finns god evidens för gällande grönområdens funktion och utformning kopplat till hälsa och välbefinnande. Kunskapssammanställning baseras på en omfattande internationell forskningsöversikt. Arbetet har genomförts av Patrik Grahn och Jonathan Stoltz, Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Författarna svarar för rapportens innehåll
Kiselalgsundersökning 2021 Jönköpings län
No full textUnder år 2021 undersöktes bentiska kiselalger vid 25 lokaler i Jönköpings län. Samtliga lookaler ingår i länsstyrelsens regionala miljöövervakning.Proverna analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS (näring) och ACID (surhet).Kiselalgsanalysen indikerade God status för lokalerna Kyrkesjön ned, Lillån Perstorp ochViskeån inlopp Draven och resterande lokaler uppvisade Hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening (IPS).Klassificeringen av vattendragens surhet visade på Måttligt sura förhållanden för lokalerna Kyrkbäcken, Sågån vägbron och Västerån Burseryd. Lokal Lillån Mo visade på Mycket suraförhållanden och resterande lokaler uppvisade Sura förhållanden.Samtliga lokaler, förutom Viskeån inlopp Draven och Kyrkesjön ned, uppvisade ett relativt lågt artantal på under 30 arter. Lokalerna Jonsbäcken, Belån Klockaregården, Flinterydsbäcken Spjuthult, Kinnebrobäcken Kinnebro, Kärraboån Barkansjö kvarn, Töllstorpaån Nordbäck, Västerån gångbron och Lillån Mo uppvisade alla på ett artantal <20 arter vilket ger upphov till riskflaggning. Låg diversitet (<1,5) noterades för lokalen Lillån Mo, vilket även det ger upphov till riskflaggning.Med hänseende till skaldeformationer uppvisade en lokal, Kärraboån Barkansjö kvarn, Svag miljöpåverkan, medan resterande lokaler uppvisade Försumbar miljöpåverkan