Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Urin- och serumhalter av organiska miljöföroreningar hos unga vuxna i skåne år 2000 – 2022 - Resultat från den sjätte delstudien 2022
No full textAllmänbefolkningen exponeras dagligen för ett flertal organiska miljöföroreningar via exempelvis livsmedel, produkter och andra material. Till dessa hör bl a bekämpningsmedel och perfluorerade ämnen (PFAS) i livsmedel, ftalater i plastmaterial och kosmetika, flamskyddsmedel i stoppade möbler och byggnadsmaterial samt polyaromatiska kolväten (PAH) från fordonsavgaser. Genom analys av exponeringsbiomarkörer för dessa ämnen i blod- eller urinprover ges ett mått på exponeringen hos individer, vilket gör det möjligt att uppskatta exponeringen i en definierad populationsgrupp. Genom upprepade provinsamlingar och analys är det möjligt att följa eventuella förändringar i exponeringen över tid. Sedan år 2000 har AMM rekryterat ungdomar/unga vuxna (ålder 16 – 21 år) i Skåne via mönstring till värnplikt och/eller gymnasieskolor. Dessa individer representerar en del av allmänbefolkningen utan yrkesrelaterad exponering och urinprov och blodprov har samlats in från samtliga studiedeltagare. År 2022 samlades prover in från 195 unga män och kvinnor på gymnasieskolor i Skåne. Proverna har analyserats i vårt laboratorium med LC-MS/MS med avseende på utvalda biomarkörer för exponering för sammanlagt ca 50 miljöföroreningar ur ovannämnda kategorier. Totalt 46 av 50 biomarkörer förekom i detekterbara koncentrationer i urin- eller serumprover, vilket tyder på en utbredd exponering men relativt låg exponering. Nedåtgående trender kunde observeras för flera av de ämnen där användningen begränsats eller fasats ut. Resultaten visade även på ökande trender för vissa ämnen som troligtvis ersatt utfasade kemikalier. Det är viktigt att fortsätta följa exponeringen över tid för att upptäcka om ämnen som inte är lika välstuderade, där eventuella hälsoeffekter är okända, tenderar att öka i populationen
Inledande kartläggning avseende luftkvalitet för Kronobergs län samt objektiva skattningar för länets kommuner för 2021
No full textKronobergs län utgör ett samverkansområde, vilket administreras av Kronoberg läns Luftvårdsförbund. På uppdrag av Kronoberg läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört en inledande kartläggning samt objektiva skattningar med avseende på luftkvalitet för respektive kommun, i samarbete med länets ingående kommuner, se Bilaga 1. Utifrån detta har sedan ett förslag till kontrollstrategi tagits fram. I denna version av rapporten har uppdatering gjorts av mätdata för 2021 i den inledande kartläggningen och berörda kommuners objektiva skattningar. Emissionerna i den inledande kartläggningen är inte uppdaterade.Mätningar enligt nuvarande kontrollstrategi, ”Tätortsprogrammet”, pågår till och med kalenderår 2022. Föreslagen kontrollstrategi omfattar tre år (2023 – 2025), men ska årligen ses över och uppdateras utifrån resultaten från föregående års övervakning. I enlighet med Naturvårdsverkets Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Naturvårdsverket, 2019) ingår följande delar i kontrollstrategin, vilken ska ingå i programmet för samordnad kontroll för samverkansområdet i Kronobergs län: information och analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare kontrollresultat, haltutveckling i länet, bedömning av hur halterna i länet förhåller sig till miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklarna; beskrivning av mätplatser och mätmetodik; beskrivning av eventuella modellberäkningar, använda modeller samt information om beräkningsområden; uppgifter om dominerande utsläppskällor; det kontrollförfarande, krav avseende antal mätpunkter, indikativa eller kontinuerliga mätningar, som samverkansområdet omfattas av; rutiner för rapportering och information; långsiktig mät- och beräkningsstrategi
Åtgärdsprogram för ljunghed 2022–2026
No full textDen svenska ljungheden utgör en del av en större ljunghedsregion som sträcker sig från västra Norge till Färöarna och Irland, samt längs Europas västkust ner till Spanien och Portugal. Ljungheden betraktas bäst som ett komplext ekosystem med ett flertal olika naturtyper, varav Natura 2000-naturtyperna Torra hedar (4030) och Fukthedar (4010) är dominerande. Båda dessa naturtyper har idag ogynnsam status och en negativ trend i Sverige i såväl kontinental som boreal region. Ljunghed är ett av Västeuropas äldsta kulturlandskap, som historiskt och under minst 3000 år haft stor utbredning på svensk utmark. Ljunghed har förekommit i stora delar av landet, men hade åtminstone under senare delen av historien sin största utbredning i sydvästra Sverige. Under en period på 100–150 år under 1800- och 1900-talen försvann 99,5 procent av ljungheden genom igenplantering med barrskog, uppodling och spontan igenväxning.Till ljungheden är knutet ett mycket stort antal rödlistade arter. Anledningen till att de är rödlistade är i första hand ljunghedarnas extremt snabba försvinnande i kombination med avsaknad av relevant skötsel på återstående areal. Ljunghedens rödlistade arter återfinns idag i små och ofta isolerade populationer på ett fåtal kvarvarande skötta ljunghedar, och som försvinnande restpopulationer i miljöer som tidigare varit hävdad ljunghed. I åtgärdsprogrammet listas 77 rödlistade arter som uteslutande eller i stor omfattning har sina kända populationer på ljunghed. Dessutom presenteras ytterligare 159 rödlistade arter som förekommer på ljunghed. Bland arter vilka har ljungheden som livsmiljö är 4 upptagna i bilaga 4 eller 5 till art- och habitatdirektivet (sandödla, hasselsnok, slåttergubbe och cypresslummer). Minst 9 arter som är listade i bilaga 1 till fågeldirektivet har, eller har tidigare haft, ljungheden som en viktig livsmiljö. För att långsiktigt säkra överlevnaden för ljunghedens arter är en ekosysteminriktad skötsel nödvändig. Åtgärdsprogrammet beskriver därför noggrant ljunghedens ekologi. Brand och extensivt bete är gemensamma nämnare, men även andra typer av markstörningar har betydelse för ljunghedsekosystemet. Föreslagna åtgärder omfattar restaurering av igenvuxna eller planterade ljunghedar som inte längre hävdas och målet fram till 2040 är att minst 10 000 hektar är i gynnsamt tillstånd. Åtgärderna innefattar även kvalitetshöjande åtgärder i befintliga ljunghedar. Åtgärderna behöver följas upp för att öka kunskapen och för att kunna avgöra vilka åtgärder som är effektiva.Kunskapsbristen avseende ljunghed är stor, såväl rörande utbredning, artinnehåll som skötsel. Inventeringar tillsammans med art- och landskapsanalyser kan i någon mån undanröja kunskapsbrister på länsnivå, och utgöra underlag för planering och prioritering av åtgärder. Föreslagna åtgärder omfattar därför även framtagande av informationsmaterial, regionala utbildningar samt ett nationellt ljunghedsseminarium. Kostnaderna för de i åtgärdsprogrammet föreslagna åtgärderna uppgår till ca 95 000 000 SEK under programmets giltighetsperiod 2022–2026. Den övervägande delen av kostnaderna berör skyddade områden. Genomförandet av åtgärder, särskilt restaurering, utanför skyddade områden förutsätter insatser från flera aktörer
Återrapportering av medelsanvändning och resultat för skydd och åtgärder för värdefull natur 2019–2021 : Redovisning av ett regeringsuppdrag (RB2022)
No full textAnslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2021 drygt 3,6 miljarder kronor. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till cirka 2 850 helårsarbetskrafter. Verksamheten har även under år 2021 i många delar präglats av coronapandemin. Antalet besökare i naturen har varit högt och ökat på vissa ställen. Naturvårdsverket har vidareutvecklat 2020 års extra kommunikationssatsning Ta hand om varandra och naturen för att nå ut med information om allemansrätten och visa på exempel på anpassningar av verksamheten för att möta det ökade besökstrycket. Fler besökare har även lett till ökat behov av skötsel. Andra verksamheter, som innebär samarbete och dialog, har även under 2021 fått bedrivas i form av digitala möten. Konsekvenserna av digitala möten är skiftande; många fler kan delta utan att behöva lägga tid, kostnad och miljöbelastning på resor, samtidigt som viktiga funktioner vid fysiska möten förloras. I många fall har deltagarna varit mycket nöjda med genomförda webbinarier och andra digitala möten. Skydd av värdefull naturAnslaget för skydd av värdefull natur finansierar förvärv, intrångsersättningar och avtalslösningar av värdefulla naturområden och har under året omfattat 1 685,5 miljoner kronor, varav länsstyrelserna disponerade 4,8 miljoner kronor för arbete med tätortsnära natur. Av anslaget användes 1 488,8 miljoner kronor till markersättningar. Under året säkrades genom dessa medel 32 200 hektar mark, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2020.Under året fattades 150 beslut om bildande, utökning eller förstärkning av naturreservat. Alla nya naturreservat finns förtecknade i bilaga 2. 20 naturvårdsavtal tecknades, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2020. Antalet öppna ärenden om bildande av naturreservat på länsstyrelserna uppgick till 676 vid årets slut, vilket innebär att trenden över tid är ett minskande antal öppna ärenden, med undantag för 2020. Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår; för Bäste träskområdet på Gotland och Nämdöskärgården i Stockholms län. Åtgärder för värdefull naturAnslaget åtgärder för värdefull natur har under året omfattat 1 972 miljoner kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med både 2020 och 2019. Av dessa har länsstyrelserna själva disponerat 128 miljoner kronor, samt även fördelats 1 394 miljoner kronor. Totalt motsvarar dessa medel till länsstyrelserna 79 % av de totala kostnaderna för anslaget under året. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Till naturskötsel i skyddade områden användes ungefär 511 miljoner kronor, främst genom länsstyrelsernas och andra förvaltares insatser i nationalparker och statliga naturreservat. Anslaget medfinansierade sex pågående LIFE-projekt (Bush LIFE, Life Taiga, Semi Aquatic LIFE, LIFE Bridging the Gap, GRIP och LIFE Resto RED) med 16,2 miljoner kronor under 2021, varav tre av dem avslutades under året (Bush LIFE, Life Taiga och Semi Aquatic LIFE). Hotade och invasiva arterUnder 2021 användes knappt 67 miljoner kronor för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Inom 110 av de gällande 133 programmen har länsstyrelserna genomfört åtgärder. Under 2021 beslutade Naturvårdsverket även fastställa ett ytterligare åtgärdsprogram, för ljunghed. Inom åtgärdsprogrammet för fjällräv visar den senaste inventeringen positiva resultat, det finns 2021 över 471 vuxna individer.Inom arbetet med invasiva främmande arter (IAS) har en särskild satsning på 50 miljoner kronor till åtgärder för att hindra etablering och vidare spridning av invasiva arter genomförts under 2021. Länsstyrelserna har använt cirka 27 miljoner kronor för arbete med bekämpningsåtgärder, inventeringar, metodutveckling och informationsinsatser. Utöver detta har utrotningsåtgärder, vägledning och informationssatsningar genomförts nationellt. Det rapporteras om ökat engagemang och intresse från allmänheten samt framgångar i arbetet med att bekämpa och hindra etablering av arter på EU:s förteckning över IAS av unionsbetydelse.Naturvårdsverket finansierar driften av Artportalen och har under 2021 även gett fortsatta uppdrag till Artdatabanken om kunskapsunderlag och utredningar.Naturnära jobbNaturvårdsverket har under 2021 fortsatt arbetet med en satsning på naturnära jobb för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, ett gemensamt regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen samordnar. Av de medel Naturvårdsverket disponerade lämnades den största andelen som bidrag till Skogsstyrelsen. På grund av coronapandemin så uppnåddes inte den planerade kapaciteten, men antalet anställda uppgick till totalt 570 personer. Arbetslagen genomförde 2 524 åtgärder under 2021, och länsstyrelserna är generellt sett nöjda med de genomförda åtgärderna.LONA och särskild satsning på våtmarkerInom den ordinarie lokala naturvårdssatsningen (LONA) har 71 miljoner kronor använts under 2021, och friluftslivsåtgärder och naturvårdsåtgärder står för nästan 50 % var av åtgärderna. För 2021 beviljades 297 projekt som består av 912 åtgärder bidrag inom ordinarie LONA. Vid slutet av 2021 hade alla kommuner i Sverige någon gång sökt LONA, vilket visar på att bidraget är känt och väl använt runtom i landet.År 2021 återkom våtmarkssatsningen, denna gång med ett större fokus på våtmarker för minskad klimatpåverkan. Satsningen avses pågå 2021–2023. Cirka 70 miljoner kronor har använts till kommunernas insatser inom LONA våtmarker. Länsstyrelserna och andra aktörer har arbetat med insatser för våtmarker i skyddade områden, cirka 66 miljoner har förbrukats under 2021.Fortsatt satsning på vilda pollinatörerEn särskild satsning på att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer inleddes under 2020 och har fortsatt under 2021. Förutom arbete med det pågående regeringsuppdraget om vilda pollinatörer har Naturvårdsverket fördelat medel för detta ändamål via LONA och åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Länsstyrelserna har även disponerat medel för eget arbete med vilda pollinatörer, se vidare i bilaga 5. Utveckling av friluftslivet och fastighetsförvaltningLänsstyrelserna och andra förvaltare av nationalparker och naturreservat har använt cirka 141 miljoner kronor till friluftslivsanordningar, leder i skyddade områden samt information och naturvägledning. Länsstyrelserna har dessutom disponerat medel för friluftslivssamordning, se vidare i bilaga 4. Till detta kommer 40 miljoner kronor som använts till det statliga ledsystemet. Upprustningen har fortsatt och bland annat har 19 nya broar tillkommit och 43 broar har renoverats.Under 2021 blev även den 19 mil långa Lapplandsleden klar i Västerbotten. Leden tillgängliggör en storslagen del av Västerbottensfjällen och skapar en sammanhängande fjälled genom länet till det statliga ledsystemet i Jämtlands län. Naturvårdsverket driver dessutom en lavinprognostjänst för svenska fjällen. Granbarkborreangrepp har varit en utmaning i många skyddade områden med äldre gran de senaste åren. För att möjliggöra friluftsliv i dessa områden har många insatser genomförts under året för att upprätthålla säkerhet och framkomlighet.Naturvårdsverket har använt drygt 28 miljoner kronor för investeringar i fastigheter, byggnader och anläggningar. Exempel på investeringsprojekt som genomfördes var nytt utsiktstorn i naturum Dalarna, ny entré i Tresticklans nationalpark och nytt minireningsverk på ön Lacka i Södermanland.Rovdjur och viltLänsstyrelserna har under 2021 fått extra medel till att stärka rovdjursförvaltningen. Bidragen gör att länen kan hålla en hög beredskap för att snabbt vara på plats vid incidenter som rör stora rovdjur. Möjligheten att snabbt vara på plats för att genomföra skadebesiktningar samt skadeförebyggande åtgärder är en viktig del i att minska konflikter med rovdjur
Arbetsmaskiners klimatomställning : Underlagsrapport till regeringsuppdraget om Näringslivets klimatomställning
No full textNaturvårdsverket har i samarbete med Energimyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Transportstyrelsen tagit fram denna rapport som utgör underlag till regeringsuppdraget Näringslivets klimatomställning, vilket leds av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). Uppdraget syftar till att ta fram underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Rapporten, som är en del av det större uppdraget, fokuserar på klimatomställning för arbetsmaskiner, vilket inkluderar maskinanvändningen i flera sektorer som skog, jordbruk, industri, entreprenad, och fiske. Myndigheterna står gemensamt bakom de förlag som presenteras i rapporten, Naturvårdsverket svarar för sakinnehållet. År 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045 och för att detta ska ske behöver utsläppsminskningar från arbetsmaskiner i samtliga sektorer ske, genom framför allt elektrifiering, och användande av biodrivmedel där elektrifiering inte är möjligt. Rådande läge med krig i Ukraina har medfört mycket höga bränslepriser och det påverkar bland annat jordbrukssektorn hårt. Förslagen som läggs fram i denna rapport syftar till att långsiktigt minska klimatpåverkan från arbetsmaskiner, men samtidigt som nuvarande kris visar behovet att minska beroendet av fossila bränslen, kan det på kort sikt behövas åtgärder som säkerställer jordbrukets och andra drabbade sektorers överlevnad i spåren av kriget, vilket denna rapport inte tar upp. Stockholm 22 april 2022 Förord underskrivet av Avdelningschef Stefan Nyström Klimatavdelningen
Avfall i Sverige 2020 : Uppkomst och behandling
No full textDenna rapport är en sammanställning över industri- och hushållsavfall i Sverige 2020. Rapporten ger siffror över hur mycket avfall som genererades i olika sektorer, beskriver avfallsflödena i samhället och hur avfallet behandlades. Den kan användas vid uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp för avfallsområdet och som utgångspunkt för diskussioner om hur vi ska nå dem. Avfall i Sverige 2020 – uppkomst och behandling ges ut av Naturvårdsverket och bygger på avfallsstatistik som rapporterades i juni 2022 i enlighet med Avfallsstatistik förordningen (2150/2002/EC)
Naturlig kväverening i svenska vattensystem. Tillämpning för tolv tätbebyggelser i inlandet. : Inför Sveriges EU-rapportering av avloppsdirektivet 2022
No full textEU kommissionen har, för 12 reningsverk som saknar särskild kväverening, bett om underlag som visar att naturlig kväverening, eller retention, medger reduktion av kväve upp till de nivåer som krävs enligt avloppsdirektivet.Detta dokument beskriver metoden Sverige använder för att kontrollera att utsläppen inte bidrar till förorening, tack vare naturlig kväverening i svenska sjösystem under transporten mellan utsläppspunkten och kusten.The EU commission has requested information to support the claim that natural nitrogen removal in lakes and rivers downstream of 12 waste water treatment plants comply with the regulations in the Urban Waste Water Directive. This document describes the method Sweden uses to verify that emissions do not contribute to nitrogen pollution, due to natural nitrogen-removing processes in lakes along the flow path between the effluent discharge point and the coast
Försök med eDNA-inventering inför övervakning av flodkräfta på Gotland
No full textKräftor och kräftpest inventerades med hjälp eDNA på 14 lokaler på Gotland i oktober 2022. Undersökningen ingår i en utvärdering av eDNA som övervakningsmetod av flodkräfta på Gotland. Flodkräfta detekterades med eDNA i vatten från två lokaler, den nedre delen av Ireån samt Snoderån. Resultaten jämfördes med resultat från provfiske med burar som utfördes under samma månad där flodkräfta påträffades på fem av sex undersökta lokaler. Flodkräfta detekterades inte med eDNA på de lokaler där arten påträffades i burfiske. Signalkräfta påträffades varken i eDNA och eller i provfiske och kräftpest detekterades inte. Metodiken för eDNA-inventering av kräftor behöver utvecklas för att kunna användas i övervakningssyfte. Då eDNA-metodiken utvecklas kontinuerligt bör diskussioner föras löpande med det laboratorium som utför eDNA-analyserna i syfte att förbättre möjligheterna till detektion. En möjlighet som bör undersökas är att utföra provtagningen under en annan årstid
Kiselalger i Gotlands län 2021 : En undersökning av 14 vattendragslokaler
No full textI Gotlands län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 14 vat- tendragslokaler år 2022. För statusklassning med avseende på påverkan av nä- ringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (påverkan av näring) och %PT (påverkan av orga- nisk förorening) har beaktats vid bedömningen tillsammans med eventuell riskflaggning. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. I05 Bångån hamnade IPS-indexet i hög status. Lokalen riskflaggas dock på grund av att antalet räknade arter var mycket lågt, vilket kan påverka klass- ningen. Dessutom var diversiteten låg. IPS-indexet visade god status i I08 Gothemån-Roma, I27 Ireån-Tingstäde och I29 Snoderån-Levide. Indexvärdena låg dock mer eller mindre nära gränsen mot måttlig status. Måttlig status konstaterades på övriga lokaler, nämligen I01 Själsöån, I02 Lummelundaån, I11 Närkån, I12 Snoderån-Borum, I14 Varbosån, I15 Idån, I20 Laxarveån, I21 Sprogeån, I24 Gothemån-Endre och I28 Gothemån-Dalhem. Expertbedömning gjordes för Snoderån-Borum, Idån och Laxarveån. Själsöån och Snoderån-Borum riskflaggades för mycket låga värden på antalet taxa. Dessutom riskflaggades Snoderån-Borum tillsammans med Närkån och Laxarveån för eventuell betydande miljögiftspåverkan. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden på samtliga lokaler
Jämförelser av olika kväveisotop-baserade metoder för att bestämma födovävsposition i torsk: betydelse för miljögiftsövervakning
No full textKväveisotoper (δ15N) kan ge information om var i födoväven en organism befinner sig. Detta eftersom den tyngre kväveisotopen anrikas likt miljögifter upp i födoväven. Inom miljögiftsövervakningen kan information om födovävsposition hjälpa till att förklara variationer i miljögiftshalter mellan år som inte nödvändigtvis reflekterar förändringar i belastningen. Födovävsposition används även i statusbedömningar av miljögiftshalter som baseras på miljökvalitetsnormer. Beräkningar av födovävsposition kan dock göras på flera sätt med hjälp av δ15N. Det vanligaste är bulk-analyser av δ15N från muskelvävnad i fisk som sedan normaliseras mot samma mätningar i en baslinjeorganism, vanligtvis blåmussla. En nyare metod är att analysera δ15N i enskilda aminosyror som extraheras från muskelvävnad i organismen av intresse, t.ex fisk och då behövs inte en baslinejorganism vilket är praktiskt eftersom dessa inte alltid är tillgängliga från samma plats och tid som fisken provtagits från. Det finns slutligen olika sätt att beräkna födovävsposition enligt aminosyrametoden beroende på vilka aminosyror som används. Denna studie jämför de estimat av födovävsposition som beräknas utifrån bulk-metoden med olika beräkningsvarianter av aminosyra-metoden (olika aminosyror som ingår) och jämför trenderna över tid. Metoderna skiljer sig i både absoluta värden och trender över tid och samtliga aminosyrametoder visar på ökningar över tid som inte nödvändigtvis reflekterar en reell ökning av födovävspositionen. Bulk-metoden underskattar istället födovävsposition jämfört med vad som är ekologiskt förväntat, men visar inte på ökning över tid. En av aminosyra-metoderna rekommenderas då de absoluta värdena är närmast födovävsposition 4 som är förväntat för torsk i denna storlek men anledningar till en ökning över tid behöver utredas vidare