Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2022 : Kronobergs län
No full textI Kronobergs län är trenden för miljömålen om luft, grundvatten och våtmarker positiv. Frisk luft och Ett rikt odlingslandskap bedöms vara nära att nås till 2030. Den förnybara energiproduktionen från sol och vind ökar kraftigt. Det finns stora utmaningar i omställningen till en hållbar livsstil. Det finns stora förhoppningar på att skogsbruket ska bidra till hållbar omställning, men det är ett problem att försurningen fortfarande påverkar mark och vatten. Uppföljningar visar att viktiga livsmiljöer i skogen minskar och att fragmenteringen i skogen ökar, vilket är negativt för den biologiska mångfalden. Andelen biologiskt gammal, värdefull kontinuitetsskog är nu försumbar, andelen ung skog är stor och påverkad av viltbete
Kompletterande anvisningar för strategisk kartläggning avbuller från väg- och spårtrafik med CNOSSOS-EU
No full textDenna text utgör ett tillägg till kartläggningsanvisningarna i SP Rapport 2010:77(SPR2010:77) [1], och innehåller kompletterande information som behövs för attgenomföra strategisk kartläggning av buller från väg- och spårtrafik medberäkningsmetoden CNOSSOS-EU [2].Med strategisk kartläggning avses bullerkartläggning enligt EU:somgivningsbullerdirektiv [3]
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? : Information om hur du hjälper till att stoppa spridning av invasiva främmande dammväxter
No full textTrädgårdsdammen kan vara ett fantastiskt fint inslag i en trädgård, men den kan också vara inkörsporten för invasiva främmande växter som inte växer som vi tänkt oss utan istället sprider sig och skapar problem. Som dammägare är det tre saker du ska tänka på för att inte introducera eller sprida invasiva dammväxter i naturen: Välj dammväxter som inte skapar problem. Gör dig av med dammväxter på ett säkert sätt. Töm inte dammvatten i eller i närheten av naturliga vattendrag
Klimatomställning av fossil plast : Underlagsrapport till regeringsuppdraget om Näringslivets klimatomställning
No full textI denna rapport har Naturvårdsverket analyserat hinder för klimatomställning för plast och tagit fram förslag på nya eller ändrade styrmedel som kan bidra till att klimatmålen nås på ett effektivt sätt. Rapporten utgör underlag till regeringsuppdraget Näringslivets klimatomställning där Tillväxtanalys har fått i uppdrag att sammanställa underlag för näringslivets klimatomställning inför den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. Med näringsliv avses jordbruksskogsbruks-, industri-, bygg-, fastighets- avfalls- och energisektorn. Fokus i rapporten är att minska mängden jungfruligt fossilt plastavfall som går till förbränning så att Sveriges klimatmål kan nås. Majoriteten av växthusgasutsläppen sker i förbränningsstadiet och omkring en tredjedel sker i produktionsstadiet.Utsläppen från den fossila delen av avfallet var 2,9 miljoner ton 2020, vilket motsvarade 83 procent av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp1. Plastavfall är den främsta orsaken till växthusgasutsläpp från avfallsförbränning i Sverige. På en övergripande nivå har branschen – och samhället i stort – två möjliga strategier för att minska utsläppen från plastförbränning: att minska tillförseln av fossilt avfall, samt att fånga in utsläppen vid fjärrvärmeanläggningen, via CCSteknik2. Denna rapport fokuserar på behov av styrning tidigt i plastens värdekedja för att minska tillförseln av fossilt plastavfall. Styrmedel för avfallsförbränning, i slutet av värdekedjan, hanteras i underlagsrapporten för el- och fjärrvärmesektorn, och utsläpp vid plastproduktionen hanteras i underlagsrapporten för industrin. Det finns dock beröringspunkter mellan dessa två underlagsrapporter och denna rapport. För att minska mängden plast som går till avfallsförbränning behövs ettkoldioxidsnålt, resurseffektivt och cirkulärt kretslopp skapas i enlighet med avfallshierarkin. Fokus i rapporten är att identifiera existerande hinder, eller marknadsmisslyckanden, och analysera vilka styrmedel som lämpar sig bäst för att överkomma dessa. Dels finns behov av att styra mot resurseffektivitet för att minska mängden råvara i nya plastprodukter. Detta kan åstadkommas genom exempelvis minskad materialåtgång och design för återanvändning och återvinning. Det behövs även minskad användning av fossil plastråvara genom substitution till biobaserad plastråvara eller andra material. Slutligen behövs ökadanvändning av återvunnen råvara för att skapa cirkulära flöden för att minska mängden material som går till förbränning Styrmedelsutveckling på EU-nivå är av stor vikt för plastområdet. Anledningen till detta är att plastfrågan är global och bör styras på ett liknande sätt inom EU för att få större effekt, träffa fler aktörer, skapa konkurrens på lika villkor samt minska risken för att företag flyttar sin produktion utomlands. Just nu pågår mycket utveckling av styrmedel på EU-nivå inom klimat och cirkularitet kopplat till plast, vilket behöver tas hänsyn till vid bedömning av styrmedelsbehov i Sverige. Det är sannolikt nödvändigt med en kombination av kompletterande styrmedel för att överkomma hindren och nå målet om att minska utsläppen från plastförbränning. En nyckelfaktor för att omställningen ska ske är att kostnaden för att tillverka produkter som medför höga utsläpp av koldioxid är högre än kostnaden för att tillverka produkter som ger lägre utsläpp, dvs. det behöver löna sig att ställa om. Likaså är det viktigt att styra både mot ny teknik samt ökad resurseffektivitet och cirkularitet genom produkternas hela värdekedja. Styrmedelsutveckling på EU-nivå är av stor vikt för plastområdet. Anledningen till detta är att plastfrågan är global och bör styras på ett liknande sätt inom EU för att få större effekt, träffa fler aktörer, skapa konkurrens på lika villkor samt minska risken för att företag flyttar sin produktion utomlands. Just nu pågår mycket utveckling av styrmedel på EU-nivå inom klimat och cirkularitet kopplat till plast, vilket behöver tas hänsyn till vid bedömning av styrmedelsbehov i Sverige. Naturvårdsverket bedömer att nedan föreslagna åtgärder och styrmedel i kombination med mer ambitiösa regelverk på EU-nivå kommer att minska några av hindren i plastens värdekedja i omställningen mot klimatmålen. Naturvårdsverkets förslag på styrmedel och åtgärder som förbättrar förutsättningarna för klimatomställning av fossil plast Naturvårdsverket föreslår att Sverige bör driva på i EU förhandlingar för attkommande EU lagstiftning om kvotplikt för återvunnet material för vissa plastproduktgrupper blir ambitiöst och verka för att kvotplikter för fler plastprodukter införs framöver inom EU när detta är motiverat. EU-kommissionen planerar att föreslå kvotplikt på plastförpackningar, fordon och inom byggsektorn för att få till en ökad volym återvunnet material i plastprodukter. Detta styrmedel kan bidra till att skapa en marknad för återvunnet plastmaterial, vilket behövs för att öka både efterfrågan och utbudet av återvunnet material. Förslagen från kommissionen kommer att läggas som olika förordningar och direktiv och när förhandlingarna kommer igång bör Sverige verka för höga ambitioner. Dessutom bör Sverige verka för att fler produktgrupper av plast får kvotplikt på EU-nivå, i de fall det bedöms vara ett effektivt styrmedel. Naturvårdsverket föreslår utredning om nationell kvotplikt för återvunnen råvara bör införas för fler plastsorter/produktgrupper inklusive eventuell kvotplikt för biobaserad plastråvara. Staten bör utreda om andra plastprodukter eller plastsorter, än de som kommer att omfattas av ett potentiellt EU-regelverk och förslaget i nyligen genomfört regeringsuppdrag3, skulle kunna omfattas av nationell kvotplikt. En nationell kvotplikt kan vara ett komplement till styrning på EU-nivå. Styrmedlet anses effektivt för att främja ökad återvinning, användning av återvunnet material och skapa en marknad för återvunnen råvara. Det bör också utredas om kvotplikt är ett möjligt styrmedel för biobaserad råvara för att på ett liknande sätt skapa en marknad för biobaserad råvara. Naturvårdsverket föreslår att Naturvårdsverket får i uppdrag att analysera miljöoch klimatnyttan av en nationell infrastruktur för materialåtervinning för olika plastflöden. Avsaknad av infrastruktur för materialåtervinning i Sverige lyfts ofta som ett hinder för ökad efterfrågan på återvunnen råvara. I nyligen genomfört regeringsuppdrag4 har det identifierats behov av infrastruktur i alla återvinningssteg såsom tvätt, fragmentering etc. Olika stödsystem finns redan på plats där staten går in och stöttar exempelvis återvinningsanläggningar för plast. Det är idag oklart hur miljö- och klimatnyttan ser ut för en nationell infrastruktur jämfört med infrastruktur på EU-nivå. Det bör därmed fastställas vilken infrastruktur som det är prioriterat att etablera nationellt genom att ett kunskapsunderlag tas fram. De för- och nackdelar som finns med en nationell infrastruktur för materialåtervinning av olika plastflöden bör kartläggas och analyseras för att komma fram till en bedömning av vilken typ av infrastruktur sombör etableras nationellt och vilken som bör etableras på EU-nivå. Huvudsyftet med förslaget är att ta fram kunskapsunderlag för var det är mest prioriterat med nationell infrastruktur kontra infrastruktur inom EU. Detta för att i nästa steg kunna möjliggöra en uppskalning/utökad satsning för att etablera prioriterad infrastruktur med olika åtgärder. Resultatet kan bli vägledande för de investeringsstödsystem som redan finns. Naturvårdsverket föreslår att Sverige i EU-förhandlingar bör verka för att krav på information om byggprodukters innehåll finns med i slutgiltig lagstiftning och får en användbar utformning. Byggproduktförordningen (CPR) tillåter idag inte krav på innehållsdeklaration för byggprodukter som innehåller plast, vilket har försvårat nationell styrning eftersom det då inte bedömts effektivt att införa loggbok för byggnader för att möjliggöra ökad återanvändning och materialåtervinning av byggprodukter vid rivning och renovering. Ett nytt förlag på en reviderad byggproduktsförordning presenterades den 31 mars 2022. I det nya lagförslaget så tycks tidigare begränsningar på EU-nivån undanröjas. Sverige bör i kommande EU-förhandlingar av CPR och tillhörande delegerade akter verka för att krav på informationen om innehåll i byggprodukter och användandet av loggbok finns med i slutgiltig lagstiftning och att det utformas så att regleringen blir användbar. -------------------- 1 Naturvårdsverket, 2021. Växthusgasinventering. Naturvårdsverket. Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser (naturvardsverket.se) 2 CCS (Carbon Capture and Storage) ingår i underlagsrapporterna för industrin och el- och fjärrvärme. 3 Naturvårdsverket (2021): Uppdrag att föreslå åtgärder för att materialåtervinningen ska öka, NV09063-20.4 Naturvårdsverket (2021): Uppdrag att föreslå åtgärder för att materialåtervinningen ska öka, NV09063-20
Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper
No full textFör att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF. Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år. De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll. Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.In order to report carbon pool changes in living biomass for forest land divided into different forest types, the databases GreenbaseWeb, which is used for Sweden's climate reporting, were linked to the NFI database, which constitutes the National Forest Inventory’s most important database. The area by forest type from the NFI database summed up to the total reported forest land area of Sweden's climate reporting based on GreenbaseWeb. This also applied to changes in living tree biomass, which is the most important carbon pool in Sweden's climate reporting of the LULUCF-sector. The link between these databases enables many reporting alternatives for the LULUCF-sector. The results show that 26 % or 7.3 Mha of a total of 28.1 Mha of forest land is not used for timber production based on the NFI (note that tree retention areas are reported under forestry for timber production). The net uptake in living biomass 2016 was largest in forests for timber production: -24 Mton CO2/year or 77% of the total uptake of -31 Mton CO2/year. Since the National Forest Inventory is based on five panels, each with a five-year inventory cycle, the result can be classified as an average and therefore actual annual variations can be larger. The largest net uptake per area were found on forest land for timber production and for voluntary set asides. The former is due to the fact that the total growth is greater than the felling rate and the latter is due to the fact that the voluntary set asides are biologically young and therefore have a relatively high growth. Over time, the net uptake for voluntary set aside areas are expected to decease to zero. Almost every year from 1990 to 2016, living biomass has constituted a net uptake for Götaland, Svealand, Södra Norrland and Norra Norrland with two exceptions. In connection with the storms in 2005 and 2007, Götaland contributed with a net emission that seems to have been partially offset by larger net uptake in other regions
Updated CO2 emission factors for stationary combustion of LNG and blast furnace gases in Sweden
No full textLiquid natural gas (LNG) appears for the first time in the Swedish Quarterly Fuel Statistics (KvBr) in submission 2019 (emission year 2017). Since submission 2019, CO2 emissions from combustion of for stationary combustion (CRF 1A1a, b, c,1A2, 1A4) LNG has been estimated with the same emission factors of natural gas. LNG occurs in the activity data from KvBr in the CRF/NFR codes 1A1a, 1A1b, 1A2a, 1A2b, 1A2c, 1A2d, 1A2e, 1A2f and 1A2g. Most of the LNG is consumed by the industry sector in Sweden. The reported amounts of consumed LNG in KvBr were for 2019 around 13.5 % of the total reported natural gas. The share of consumed LNG in 2020 in 1A1 was 0.5 % and for 1A2 19 %. Reported emissions from furnace gases are based on a plant-specific emission mass balance model developed by SMED with the basis from the facilities own Environmental reports. During a quality control SMED discovered that estimated implied emission factors (IEF) had not been revised when the emissions were revised. These implied emission factors are reported in the National Inventory reports to UNFCCC and CLRTAP but also published at the Swedish Environment Protection Agency each year. An investigation of the possibility to use specific net calorific values and emission factors for LNG combustion in all CRF/NFR codes where LNG occurs (CRF/NFR 1A1, 1A2 and 1B, except 1A1c) with focus on the GHG emissions (CO2, CH4 and N2O), including harmonization of the net calorific values in stationary and diffuse emissions of LNG is made. In addition, an investigation of revision of the implied emission factors of CO2 for blast furnace gas is made. A new emission factor for CO2 and LNG, 56.5 kg/GJ, is presented and suggested to be used in the Swedish GHG-inventory. Other emissions originating from LNG combustion are suggested to have the same EF as natural gas (same as in submission 2022). In addition, a revised time series of IEF for blast furnace gases is suggested for submission 2023, which causes revisions on the IEF between 2014 and 2020.Flytande naturgas (LNG) förekommer för första gången i Kvartalsbränslestatistiken (KvBr) i submission 2019 (utsläppsår 2017). Sedan submission 2019 har CO2-utsläpp från stationär förbränning (CRF 1A1a, b, c,1A2, 1A4) av LNG skattats med samma emissionsfaktor som naturgas. LNG förekommer i aktivitetsdata från KvBr i CRF/NFR-koder 1A1a, 1A1b, 1A2a, 1A2b, 1A2c, 1A2d, 1A2e, 1A2f och 1A2g. I Sverige används den största delen av LNG inom industrisektorn. Rapporterade mängder av LNG i KvBr var 2019 runt 13,5 % av den totala inrapporterade naturgasen. Resterande LNG används mestadels inom transportsektorn. Andelen förbränd LNG 2020 var för 1A1 0,5 % och för 1A2 19 %. I detta projekt har vi undersökt möjligheten att använda ett specifikt värmevärde och specifika emissionsfaktor för stationär förbränning av LNG (CRF/NFR 1A1, 1A2 and 1B, utom 1A1c). Även en harmonisering av värmevärden för stationär förbränning och diffusa utsläpp av LNG har gjorts. En ny emissionsfaktor för CO2 från stationär förbränning av LNG på 56,5 kg/GJ presenteras i rapporten och föreslås användas i den svenska växthusgasinventeringen. Övriga utsläpp från stationär förbränning av LNG föreslås ha samma emissionsfaktorer som naturgas (samma som i submission 2022) i brist på tillgänglig information. Utsläpp från förbränning av industriella restgaser är baserade på en massbalansmodell utvecklad av SMED, med utgångspunkt från anläggningarnas rapporterade utsläpp i Miljörapporter. Bakåträknade emissionsfaktorer (IEF) tas fram för att publiceras i den nationella växthusinventeringen till UNFCCC och CLRTAP, men även som en emissionsfaktorbilaga på Naturvårdsverket varje år. Under en årlig kvalitetskontroll, genomförd i submission 2022, upptäckte SMED att dessa faktorer inte blivit reviderade i samma takt som själva utsläppen. I denna rapport presenteras reviderade IEF för CO2 från förbränning av industriella restgaser. Resultaten visar på smärre skillnader mellan 2014 och 2020 års faktorer jämfört med de presenterade i submission 2022
Environmental impact of nanoplastics from fragmentized consumer plastics : Final project report
No full textMisplaced plastics is an ongoing environmental problem. The breakdown of plastics into smaller pieces, microplastics, likely cause additional environmental burdens as they affect animals and plants at the beginning of the food chain. This may be even more true for the smallest of microplastics: the nano plastics as they will behave differently in nature and interact in new ways with organisms and potentially be taken up by the organisms and affect internal organs. The small size of nano plastics and their chemical resemblance with the surrounding environment makes them difficult to find, isolate and study. Most of what is known about nano plastics behavior in nature and their effect on nature derives from studies using commercially available polystyrene nanoparticles. These are probably different in many ways, such as structure, surface chemistry, and size distribution, compared to nano plastics broken down in nature from plastic debris. Despite this, we have used polystyrene nanoparticles to study knowledge gaps. The toxicity to zooplankton Daphnia magna (D. magna) of small positively charged amine-modified polystyrene nanoparticles is not affected by protein-induced aggregation. All tested polystyrene nanoparticles were toxic to D. magna regardless of their toxicity in acute tests. Proteins bound to polystyrene nanoparticles after filtration by D. magna were different on acutely and non-acutely toxic particles which may imply different mechanisms behind the toxicity. In order to study the effect of nano plastics that resemble what can be expected in nature we have mechanically broken down 8 different plastics and rubbers from 14 different consumer products and isolated the nano plastics. Careful characterization shows that the nano plastics are irregular in shape, have a slightly negative surface charge, and often have a strongly oxidized surface compared to the starting material. The nano sized fractions are not toxic to D. magna in the used concentrations. In contrary, for at least two plastics High Density Polyethylene (HDPE) and Polylactic acid (PLA) thoracoplasties increase the lifetime of the D. magna probably because the nano plastics can be utilized by bacteria which in turn serve as additional food for the zooplankton. However, leached additives and/or smaller polymers from HDPE are toxic to D. magna. We have also seen that UV irradiation further degrade polystyrene nanoparticles. The bacterial growth and the UV breakdown may imply that the nano plastics breakdown faster than believed in nature and that they with time may disappear
Miljö- och klimatsamarbetenfinansierade av anslaget förinternationellt miljösamarbete : Årsrapport för 2021
No full textI denna rapport redovisar Naturvårdsverket de samarbeten med strategiska länder, regioner och samarbetsorgan inom miljö- och klimatområdet som under 2021 finansierats genom anslaget för internationellt miljösamarbete. I samarbetena deltar i första hand Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och SMHI. Även strategiska samarbeten samordnade genom Östersjöstaternas råd samt Stockholm Enviroment Institute får stöd från anslaget. Svenska myndigheter bidrar genom anslaget för internationellt miljösamarbete till aktiviteter som har stor betydelse både för en hållbar utveckling och för miljö- och klimatarbetet, i Sverige och runt om i världen. Under året har Sverige bland annat samarbetat med Argentina, Brasilien, Colombia, Indien, Indonesien, Kina, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, USA och Vietnam. Flera aktiviteter genomfördes också tillsammans med Arktiska rådet och Barents rådet
Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning : En syntes av dagens möjligheter och utmaningar
No full textKustnära marina ekosystem över hela världen är hotade på grund av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. I ramdirektivet för havsplanering (2014/89 / EU) angesatt havsplanering ska stödja och underlätta hållbar tillväxt av havsbaserade aktiviteter som fiske, sjöfart och vattenbruk, och samtidigt bevara, skydda och förbättra våramarina miljöer. För att lyckas krävs data, god kunskap och noggrann planering av våra komplexa marina ekosystem. Modeller kan vara effektiva verktyg för kustzonsplanering och förvaltning eftersom de möjliggör scenariosimuleringar och icke-invasiva experiment. Tillgång till data av god kvalitet, både som indata till modeller och förmodellvalidering, är viktigt för att modellresultaten ska hålla hög kvalitet. Det är dock ofta en utmaning att hitta bra dataunderlag. Målet med denna syntes var att utvärdera möjligheter och brister i hur datamodeller och planeringsverktyg används idag och hur de skulle kunna användas i framtiden. Som ett led i detta har olika modeller, planeringsverktyg och datakällor sammanställts, beskrivits och utvärderats. Nya tekniker som skulle kunna hjälpa till att fylla de luckor och brister som identifierats har beskrivits. Kan, till exempel, data och modeller kombineras och användas för att underlätta kustzonsplanering och förvaltning? Resultaten från denna syntes visar att nuvarande inventering och kartering avarter och flora i kustzonen är otillräcklig som underlag för tillförlitlig planering. Det finns ett stort antal modeller och planeringsverktyg anpassade för kustzonen, men i det flesta fall saknas grundläggande data, såsom geografiskt fördelade data över var olika arter och biotoper finns samt batymetri. Om underliggande data till modellerna eller planeringsverktygen är bristfälliga finns det en stor risk att resultat feltolkas eller övertolkas. I komplement till traditionell inventering föreslås att nya tekniker och metoder bör utforskas. Detta kan handla om att kombinera, till exempel, miljö-DNA, maskininlärningstekniker, modellering och mätningar med nya lågkostnadssensorer för att samla in geografiskt fördelade data över arter och biotoper. Resultaten från denna studie visar även att det finns stora möjligheter med att dela och återanvända data i kustzonsplanering och förvaltning, Det finns idag flera portaler där data delas, dock kan det vara svårt att hitta rätt data eftersom nödvändiga metadata ofta är bristfällig. Denna studie visar att det behövs ett system för datahantering och delning. Särskilt vill vi lyfta värdet av att arbeta med länkade data och beständiga identifierare. För att ha en chans att bevara våra kustnära ekosystem och naturvärden måste vi samla kompetens om miljö, digitalisering och näringsliv från såväl myndigheter, forskare och verksamhetsutövare. Det kommer krävas en övergripande långsiktigsatsning som inkluderar utveckling av nya metoder och arbetssätt samt en förvaltningsgemensam digitalisering
Skyddande ozonskikt : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023
No full textTILLSTÅNDET I MILJÖN Globalt sett har uttunningen av ozonskiktet upphört men ozonskiktet är fortfarande två procent tunnare än innan nedbrytningen började. Mätdata indikerar att återväxten kan ha påbörjats samt att utsläppen av flertalet ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. En säkerställd ökning av ozonhalten har hittills endast konstaterats i övre stratosfären samt över Antarktis. Samtidigt finns indikationer på att ozonhalten i nedre stratosfären, där merparten av ozonet finns, minskar. En globalt säkerställd påbörjad återväxt av ozonskiktet förväntas under perioden 2020–2040. Även över Arktis uppträder emellanåt mycket kraftiga uttunningar av ozonskiktet, men uttunningen under våren 2020 var enligt forskare första gången som det varit frågan om ett regelrätt ozonhål. Eftersom de förutsättningar som gynnar nedbrytningen ökar på grund av att växthuseffekten kyler stratosfären finns det även en risk för återkommande kraftiga uttunningar över Arktis. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT NÅ MÅLET TILL 2030 Utsläpp av lustgas, otillåten användning av reglerade ozonnedbrytande ämnen, kortlivade ämnen som kan nå upp till stratosfären samt utsläpp från befintliga och uttjänta produkter utgör kvarstående problem. Globalt ökar utsläppen av lustgas dessutom mer än man tidigare bedömt. Osäkerheterna i bedömningen av miljö-kvalitetsmålet är stora på grund av ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets fortsatta påverkan. UTVECKLINGEN EFTER 2030 För att säkerställa återväxten av ozonskiktet, och om möjligt även tidigarelägga den fullständiga återhämtningen, behöver både det internationella och det nationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet fortsätta med oförminskad kraft. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas är det även viktigt att minska dessa utsläpp. FÖRÄNDRINGAR AV INSATSER På nationell nivå har flera insatser påbörjats eller fortgått de senaste åren. Regionalt har frågan om såväl utsläpp från uttjänta produkter som jordbrukets utsläpp av lustgas fått fortsatt ökad uppmärksamhet och konkreta åtgärder har genomförts. Här finns dock fortfarande ett behov av mer kunskap och information. Hanteringen av klor-fluor-karboner (CFC) i rivningsavfall samt gödselanvändningen inom jordbruket utgör de två största källorna till ozonnedbrytande ämnen i Sverige och bör därför prioriteras i åtgärdsarbetet