Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Grönplanera! : En vägledning om att ta fram en grönplan
No full textNaturvårdverket och Boverket har tillsammans tagit fram en vägledning om grönplanering och grönplaner. Vägledningen består avtvå delar som på olika sätt stödjer arbetet med grönplanering. Vägledningens ena del, som utgörs av denna publikation ”Grönplanera! En vägledning om att ta fram en grönplan”, är en fördjupad vägledning som vänder sig till dig som ska arbeta med att ta fram en grönplan som ett strategiskt dokument för planering, byggande och förvaltning. Här presenteras förslag till process med konkreta arbetsmoment, arbetssätt och ställningstaganden kopplande till framtagandet av handlingen. Denna vägledning finns tillgänglig på Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se).Den andra delen ”Grönplanera! En vägledning om kommunal grönplanering” beskriver argument och mer fördjupade resonemang kring grönplaneringen och dess sammanhang. Denna finns publicerad på Boverkets hemsida under PBL kunskapsbanken (www.boverket.se)
Miljöledning i staten 2021 : En redovisning
No full textSamtliga 187 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har rapporterat 2021 års miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Denna redovisning utgör Naturvårdsverkets sammanfattning av myndigheternas rapporter. Även år 2021 blev annorlunda på grund av covid-19-pandemin. Resor ställdes in och ersattes med digitala möten. Det bedöms vara den främsta orsaken till att de rapporterade samlade koldioxidutsläppen från flygresor, bil, buss och tåg har minskat med nästan 30 procent från år 2020 till 2021. Utsläppen från flygresor har nära nog halverats. Sedan 2019 är minskningen för flygresor hela 85 procent. Pandemin har inte haft samma påverkan på utsläppen från den dominerande kategorin maskiner och övriga fordon. Dessa har ökat med 12 procent från år 2020 till 2021. Förklaringen är främst mer fartygstrafik och en ökad byggnation av infrastruktur. Totalt har de rapporterade utsläppen av koldioxid från samtliga kategorier ökat med sex procent till 324 017 ton. Antalet digitala möten som rapporterades för år 2021 var 15,5 miljoner, vilket är en ökning med nära 50 procent jämfört med 2020. Många myndigheter har ambitionen att arbeta vidare med och utveckla de digitala arbetssätten. Myndigheternas rapporterade totala energianvändning visar en liten ökning från 2,5 TWh år 2020 till knappt 2,6 TWh 2021. I snitt var myndigheternas andel förnybar energi 86 procent år 2021, vilket är detsamma som år 2020. Det totala upphandlingsvärdet var cirka 88 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med cirka 13 miljarder kronor från år 2020. För 85 procent av upphandlingsvärdet har miljökrav ställts vilket är en viss ökning. För år 2021 rapporterade 29 myndigheter 67 stycken upphandlingar över tröskelvärdet där krav enligt förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts. Detta är i samma storleksordning som föregående år. Knappt en femtedel av myndigheterna har inte uppdaterat sina miljöutredningar i enlighet med kraven i miljöledningsförordningen. Redovisningen för år 2021 visar att 43 myndigheter är miljöcertifierade, en minskning med en myndighet sedan i fjol. Några myndigheter rapporterar att de på grund av covid-19- pandemin har anpassat inriktningen i miljöledningsarbetet efter rådande omständigheter, exempelvis justerat mål och åtgärder eller senarelagt dem. Resultatet av 2021 års miljöledningsarbete kan jämföras med året innan eftersom pandemin under båda dessa år haft viss påverkan på myndigheternas arbete och de områden som miljöledningsförordningen omfattar
Näringslivets arbete med biologisk mångfald : En kartläggning av företagens strategiska arbete och uppföljning
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en kartläggning av näringslivets uppföljning och arbete med biologisk mångfald. Syftet med kartläggningen är att bidra med kunskap och lärande exempel på hur företag kan utveckla uppföljningen och sitt strategiska arbete med biologisk mångfald, samt att synliggöra hinder och framgångsfaktorer. Kartläggningen syftar till att inspirera fler företag att utveckla sin uppföljning samt synliggöra vilka faktorer som är viktiga för att underlätta näringslivets uppföljning och arbete för Sveriges miljömål. För att genomlysa den mest relevanta och aktuella kunskapen inom området genomfördes inledningsvis en litteraturstudie. Denna kompletterades med en intervjuundersökning som bestod av nio företag och verksamheter med både direkt och indirekt påverkan på den biologiska mångfalden. Ingen värdering av företagens arbete med biologisk mångfald görs och rapportens författare drar inga slutsatser kring huruvida de intervjuade företagens arbete med biologisk mångfald är framgångsrikt eller tillräckligt. Istället fungerar de intervjuade företagen som exempel på verksamheter som har påbörjat ett arbete med biologisk mångfald.Trots att intervjustudien inkluderar ett något begränsat urval av företag visar resultaten tydligt att samtliga företag pekar på en komplexitet kring hur man ska mäta och följa upp påverkan på biologisk mångfald. Kartläggningen visar också på stora skillnader mellan företag som har direkt påverkan och företag med indirekt påverkan. Hos företag med direkt påverkan finns ofta ett mer etablerat arbete och till viss del mål och uppföljning. Dessa företag efterfrågar också mer stöd och samverkan för att ytterligare utveckla sitt arbete. När det däremot gäller företag med indirekt påverkan så är det tydligt att de flesta verksamheterna bara har påbörjat det strategiska arbetet och att etablera en struktur för mätning och uppföljning. Resultaten visar även på tydliga skillnader mellan företag av olika storlekar. Stora företag har mer resurser och etablerad hantering av komplexa frågeställningar. Mindre företag verkar vara i större behov av stöttning och mer kunskaper kring detta komplexa område, för att först komma till insikt med sin nuvarande påverkan och utifrån det vidta åtgärder. De intervjuade företagen lyfter förståelse kring påverkan inom hela sin värdekedja som en viktig framgångsfaktor. Det kan också vara lämpligt att dra nytta av det viktiga arbete som ofta sker inom klimatområdet för att etablera ett strategiskt arbete kopplat till biologisk mångfald och strukturera sin uppföljning. Det är dock viktigt att vara vaksam på de faktiska skillnader som finns mellan dessa båda områden. Ytterligare en framgångsfaktor som betonas av företagen är att engagera hela organisationen i arbetet med biologisk mångfald
Potential för ökad återanvändning och materialåtervinning för transportförpackningar i plast från verksamheter
No full textTransportförpackningar av plast används inom ett flertal branscher i samhället där de tillför en nödvändig lösning för skydd och effektivare transport av varor och komponenter. Det finns dock utmaningar med den stora mängden plast som används idag. Den största volymen framställs från fossila råvaror som till stor del hamnar i förbränningsprocesser, vilket resulterar i fossila växthusgasutsläpp. Plastflöden behöver i större utsträckning ingå i cirkulära system, där insamling, materialåtervinning och återanvändning av plastprodukter måste öka. Förpackningar är den största produktgruppen för plastanvändning och är därmed en viktig grupp för ökad återanvändning och materialåtervinning. Denna rapport fokuserar på möjligheter för ökad cirkuläritet för transportförpackningar av plast. Syftet har varit att samla in information från olika branscher för ökad kunskap om plastflöden inom transportförpackningar och undersöka potentialen för ökad återanvändning och materialåtervinning av dessa. Undersökningen genomfördes genom en omfattande litteraturstudie och dialog med olika aktörer inom sju branscher via individuella intervjuer, referensgruppmöten och en workshop. De identifierade utmaningarna och den potential för ökad återanvändning och materialåtervinning som kom fram under intervjuerna och vid workshopen analyserades för respektive bransch med hjälp av kvalitativ bedömning och olika hinder (generella och branschspecifika) identifierades. Därefter togs ett antal åtgärdsförslag och fyra målbilder fram för att nå målet med ökad återanvändning och materialåtervinning av transportförpackningar av plast. Målbilderna innehåller både styrmedelsförslag och systemlösningar samt kategoriserades utefter (i) hinder som adresseras, (ii) incitament och (iii) vision för år 2025.Det är svårt att få en uppfattning om plastflödena eftersom det inte finns statistik över hur stora mängder transportförpackningar av plast som tillverkas eller används i Sverige varje år. Producenter är skyldiga att rapportera hur stor mängd plastförpackningar de totalt sätter på marknaden varav hur stor mängd som utgörs av konsumentförpackningar. Av den officiella förpackningsstatistiken går det därför att särskilja konsumentförpackningar från den totala mängden, men hur stor mängd som utgörs av just transportförpackningar av plast finns det ingen statistik över. Bland aktörerna själva saknas också kunskap om hur mycket plast som de använt sig av, materialval, hur leverantörer kan påverkas och vilka lösningar som andra använder sig av. För att åtgärda detta är det viktigt med informationshöjande insatser. En arbetsgrupp inom den nationella plastsamordningen kan samla aktörer längs med transportförpackningars värdekedja för att öka förståelsen över branscher och därmed öka materialåtervinningen och återanvändningen. Efter användningen kan transportförpackningarna sorteras ut till materialåtervinning (egen fraktion eller tillsammans med annat plastavfall), hamna i avfallsfraktioner som går till energiutvinning eller återanvändas inom cirkulära system. Genom intervjuer har det framkommit att det förekommer brister i hur transportförpackningar av plast eftersorteras, där det inom vissa branscher går till den brännbara fraktionen mer ofta på grund av platsbrist eller att det inte anses lönsamt. Kostnaderna för insamling och behandling av förpackningsavfall täcks i regel av förpackningsavgifter som ingår i priset av en förpackad vara och förpackningsavgifternas storlek skiljer sig. Systemet för verksamhetsförpackningar är inte lika utvecklat som för konsumentförpackningar och det finns idag ingen differentiering av avgifter för verksamhetsförpackningar. Utökade krav på insamling, eftersortering, och återanvändbarhet för att därmed kunna nå ökad materialåtervinningsgrad ökar incitamenten för att lösa exempelvis platsbristen. Kraven kan dessutom innebära att kunskapsgraden och statistiken förbättras eftersom aktörerna blir mer medvetna om transportförpackningars hantering samtidigt som ökade plastflöden kan säkerställa ökad kvalitet på återvunnen råvara och att transportförpackningarna designas för att kunna återanvändas. Vad undersökningen slutligen landar i är det faktum att transportförpackningar av plast behöver utbyggd infrastruktur, med teknik för plaståtervinning och gemensamma branschöverskridande system för återanvändning, för att kunna säkerställa cirkuläritet och därmed nå målen om ökad materialåtervinning och ökad återanvändning
Uppföljning av kommuners och länsstyrelsers tillsyn enligt miljöbalken 2021 : Redovisning till regeringen enligt 3 kap. 21 § miljötillsynsförordningen April 2022
No full textNaturvårdsverket har som tillsynsvägledande myndighet i uppdrag att senast den 15 april varje år lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Redovisningen sker enligt 3 kap. 21 § i miljötillsynsförordning (2011:13), och ska omfatta de brister i tillsynen som Naturvårdsverket identifierat och en beskrivning av hur de kan åtgärdas. Detta är Naturvårdsverkets elfte redovisning sedan uppdraget infördes i miljötillsynsförordningen. Samtliga redovisningar finns samlade på Naturvårdsverkets webbplats. Uppgifter om 2021 års miljöbalkstillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Främst handlar det om återkommande uppgifter om till exempel organisation, resurser och genomförande av tillsyn. Men också några nya uppgifter med anledning av den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken samt det pågående regeringsuppdraget om en effektiv och enhetlig tillsyn. Det är angeläget att kunna följa upp hur samverkan mellan kommuner genom gemensamma kontroll- eller tillsynsmyndigheter och samverkan genom avtal utvecklas i fråga om förmågan att genomföra tillsynsuppdraget. Samverkansavtal finns i 62 av de enskilda eller samverkande kommuner som svarat på kommunenkäten. Det klart vanligaste syftet med samverkansavtalet är att hantera jävssituationer. Över hälften av avtalen har dock inte utnyttjats, genom att kommunen köpt resurser av annan kommun, under 2021. Jämfört med år 2020 har kommunerna genomfört något mindre tillsyn enligt tillsynsplanen under år 2021. Detta beror troligtvis på omprioriteringar med anledning av pandemin. Även avsatta resurser i tillsynsplanen i förhållande till behovsutredningen var något lägre jämfört med 2020. Uppgifterna är dock osäkra eftersom de är uppskattningar och beror bland annat på hur behovsutredning och tillsynsplan tas fram, vad de omfattar och hur de följs upp. Länsstyrelsernas svar när det gäller utvecklingen av den planerade/egeninitierade ger en varierad bild. Några länsstyrelser anger att den planerade tillsynen inom alla tillsynsområden varit lågt prioriterad eller prioriterats bort helt. Orsaken till detta är bland annat resursbrist och den pågående pandemin. Enligt några andra länsstyrelser har däremot mer planerad tillsyn inom främst miljöfarlig verksamhet kunnat genomföras eftersom den till stora delar genomförts digitalt. I enkäten ombads länsstyrelserna beskriva de största avvikelserna under 2021 mellan utförd tillsyn och behovsutredningen inom respektive tillsynsområde. Avvikelser förekommer inom alla tillsynsområden. Generellt var det den planerade tillsynen som fick stå tillbaka för den händelsestyrda. Tillsyn när det gäller naturvård och vattenverksamhet är de områden där flest länsstyrelser redovisar stora avvikelser
Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota (fram till 2020 års data)The Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Freshwater Biota (until 2020 year’s data)
No full textThe report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.Mercury concentrations in perch show no spatial pattern across Sweden and there are no consistent time trends for all lakes. Significantly decreasing concentrations in perch are seen in 25 % of the lakes. The mercury concentrations are above the EU threshold for all sampled fish throughout Sweden.Aluminium, arsenic, nickel, and lead generally show decreasing concentrations during the last ten years.Lead shows concentrations below the threshold for all the perch lakes and for cadmium concentrations are below the threshold for all except one perch lake. For the longest time trends in pike, Arctic char and perch (starting in 1970s or 80s) downward temporal trends are observed for the chlorinated compounds, e.g. polychlorinated biphenyls (PCBs), dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT), dichlorodiphenyldichloroethylene (DDE) polychlorinated dibenzo-p-dioxins and -furans (PCDD/Fs). Concentrations of hexachlorobenzene (HCB) and HCHs are below LOQ during the last 15 years. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels. There is no general spatial pattern for the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in perch. Concentrations of PBDEs are generally, in all three species, going down during the last ten years.The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples. Concentrations of PFOS are somewhat similar among perch lakes but with more lakes in the northern part of Sweden having lower concentrations. There is no spatial pattern for the perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs). For PFOS no clear trends are seen during the last ten years but many lakes show decreasing trends from 2006/2007 until 2020. Significantly decreasing trends are seen for ~30 % of the long-chained PFCAs (PFUnDA, PFDoDA, PFTrDA) during the last ten years.In all lakes, PFOS is below the target level for all species
Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroll : INVENTERINGKUNGSÖRN Inventeringsmetodik för stora rovdjur Version 2.0
No full textDetta faktablad Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroller inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. Faktablad och instruktioner syftar även till att visa och beskriva inventeringsarbetet för en bredare allmänhet. I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. Dessa finns listade sist i faktablade
Innovation competition for nature-based solutions and ecosystem services in outdoor environments
No full textMany outdoor environments are currently designed without consider natural-based solutions to promote ecosystem services, such as water regulation and pollination. In addition, there is an increasing trend in the use of non-natural and fossil materials, such as artificial grass and fall protection surfaces. The Swedish Environmental Protection Agency wants to see nature-based solutions being integrated into the planning of outdoor environments to a greater extent and therefore announced funding to conduct an innovation competition. The innovation competition for nature-based solutions and ecosystem services in outdoor environments was run as a project by IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL) during the autumn of 2021. The competition’s implementation was a further development of the innovation competition on alternatives to artificial grass conducted by IVL in 2020–2021. The project included the following activities: Planning, launch, and marketing plan. Development of project plan, communication, and marketing plan, supporting documents, etc. Expressions of interest, where the project received contact information from 40 interested parties. These were given access to the competition documents, an invitation toa digital Q&A session, and regular reminders until the registration ended. Full registration, where the contestants were asked to describe their contributions in words and pictures. A total of 16 entries signed up. Screening. All entries underwent an initial review, where relevance to the competition was ensured and entries were divided into competition classes based on development and market maturity. All entries passed the screening and were divided into two competition classes. Examination by an expert group based on the screening criteria set by the project. The expert group began by making an initial assessment of the contributions, which identified questions and ambiguities. All the innovators were then interviewed before a final assessment was conducted and winners were selected. Final seminar with presentation of the winners and inspiration part focused on clients. To increase the benefits of the project and attract the right target group, the focus was on inspiration for potential buyers. More than 200 people signed up and120 participated live. Evaluation of the project and the final event was conducted together with the Swedish Environmental Protection Agency, Formas and Vinnova. Lessons from collaboration were focus for the discussion. In Phase 2, Vinnova and Formas invite the winning innovators to a discussion on whether they can offer additional support for the innovators. The winners of the competition were the entries Nyfiken på naturen (Curious About Nature) from Flora and Fauna, as well as Lekotoper (Playotopes) from Urbio and Örebromunicipality. Nyfiken på naturen is about creating educational gardens for children with special needs and Lekotoper is about creating green play environments that contribute with both play, learning, and ecosystem services
Hjälmarens fågelskär 2021 : Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel
No full textSammanfattning På uppdrag av länsstyrelserna i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län samt Hjälmarens vattenvårdsförbund har den fjärde heltäckande inventeringen av kolonihäckande sjöfågel i Hjälmaren genomförts under våren och försommaren 2021. Tidigare heltäckande inventeringar gjordes 2015, 2017 och 2019. Sommaren 2021 höll Hjälmaren 91 skär med kolonier av sjöfågel vilket är i paritet med tidigare mätningar. Sjöns häckande individer av arten skrattmås räknades till 1430 vilket är mycket nära medelvärdet av de tre tidigare inventeringarna. Antal häckande individer av gråtrut har gått ner sedan toppnoteringen 2019. Tidigare har arten ökat i antal mellan varje inventeringsår. Antalet havstrutar är fortsatt konstant sedan 2015. Populationen av häckande fiskmås fortsätter att sjunka och är nu nere på en halvering jämfört med när inventeringarna började. Antalet häckande fisktärnor har ökat till 864 individer vilket är 53 % fler än genomsnittet av de tre tidigare inventeringsresultaten. Resultaten visar även att antalet häckande skarvar inte längre ökar, åtminstone inte i någon hög takt. Kolonierna flyttar sig däremot mellan olika holmar över tid