Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss i Valle härad 2022
Naturcentrum har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering i Valle härad, Västra Götaland. Inventeringen är en del av den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Vid inventeringarna har totalt 14 lokaler inventerats, åtta med både manuell inventering och autoboxar, fyra med enbart autoboxar och två lokaler med enbart manuell inventering. Under varje inventeringsnatt användes sex autoboxar med fasta placeringar och en autobox med fri placering. Totalt 12 boxnätter. Vid sommarens inventering noterades 12 arter, tidigare har totalt 13 arter registrerats. Fransfladdermus återfanns inte. Den artrikaste platsen var Barnasjön med 12 arter. Totalt registrerades fem rödlistade arter: nordfladdermus, sydfladdermus, mindre brunfladdermus, dammfladdermus och brunlångöra. Trots den mindre inventeringsinsatsen i år jämfört med tidigare år påträffades ett stort antal arter
Biogeografisk uppföljning fladdermöss Virsehatt, Halmstad kommun 2021 – 2022
Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering i Virsehatt, Halmstad kommun. Inventeringen har genomförts inom ramen för biogeografisk uppföljning. Manuell inventering utfördes under en natt och autoboxarna låg ute under två nätter. Tidpunkten för inventering i Virsehatt är satt till månadsskiftet augusti-september, för att maximera chanserna på nymffladdermus. År 2021 påträffades nio arter och år 2022 10 arter. De arter som saknas jämfört med tidigare år observerades bara med ett fåtal inspelningar 2016 och 2020: sydfladdermus, trollpipistrell, mindre brunfladdermus och dammfladdermus. Deras frånvaro bör inte ses som ett tecken på någon drastisk förändring. År 2021 gjordes inga inspelningar av nymffladdermus, men arten registrerades återigen år 2022. Barbastell registrerades med fler inspelningar år 2022 jämfört med tidigare år, men det är svårt att avgöra om det är en faktiskt ökning eller samma individ som passerade autoboxen vid flera tilflällen
Analys av klorparaffiner i bröstmjölk och serum
Klorparaffiner (CP) utgör en stor grupp av polyklorerade alkaner av olika kolkedjelängder och olika kloreringsgrad; kortkedjiga (C10 – C13, SCCP), medellånga (C14 – C17, MCCP) och långa (≥C18, LCCP). CP produceras i mycket stora volymer för användning som additiv (bl.a. som mjukgörare och flamskyddsmedel) i produkter, material och varor. De är globala miljöföroreningar som förekommer i abiotisk miljö, djur och människor. Hypotesen för den studie som nu genomförts är att CP uppvisar olika ackumulationsgrad i blod (serum eller plasma) jämfört med bröstmjölk. Därför har parade prover från 25 kvinnor som donerat blod och bröstmjölk analyserats med avseenden på CP i dessa båda matriser och halterna har jämförts med halter av en PCB-markör, CB-153, samt med 4,4’-DDE. Analyserna visar signifikanta haltskillnader, på fettviktsbasis, av SCCP och MCCP i serum på 22 respektive 6.2 gånger högre koncentrationer än de som uppmätts i bröstmjölken. Data visade även förhöjda halter av såväl vSCCPs (mycket korta CP) som LCCPs i serum jämfört med bröstmjölk men skillnaden i dessa båda fall är inte signifikant säkerställd. Medianhalterna av SCCP, MCCP och LCCP i serum respektive bröstmjölk är: 790, 520 och 16 ng/g fett respektive 36, 63 och 6,0 ng/g fett. 4,4’-DDE och CB-153 är jämförbara i de båda matriserna och ligger på 17 respektive 12 ng/g fett. SCCP är klassificerad som en POP i Stockholmskonventionen men inte MCCP trots höga halter i serum. CP är, oavsett kolkedjelängd, persistenta.Chlorinated paraffins (CP) constitute a large group of polychlorinated alkanes of different carbon chain lengths and different degrees of chlorination; short chain C10 - C13, SCCP), medium (C14 - C17, MCCP) and long carbon chain (≥C18, LCCP). CP is produced in very large volumes for use as additives (such as plasticisers and flame retardants) in products, materials and goods. They are global environmental pollutants that occur in abiotic environments, animals and humans. The hypothesis for the present study is that CP shows a different degree of accumulation in blood (serum or plasma) compared to breast milk. Therefore, paired samples from 25 women who donated blood and breast milk were analysed for all the CP classes in these matrices and the levels were compared with the concentrations of a PCB marker, CB-153, and with 4,4'-DDE. The results show significant differences, on fat weight basis, of SCCP and MCCP in serum with 22- and 6.2-times higher concentrations than those measured in breast milk. Data also showed elevated levels of both vSCCPs (very short CPs) and LCCPs in serum compared to breast milk, but the difference in these two cases is not significantly different. The median levels of SCCP, MCCP and LCCP in serum and breast milk respectively are: 790, 520 and 16 ng/g fat and 36, 63 and 6,0 ng/g fat, respectively. 4,4'-DDE and CB-153 are comparable in the two matrices are at 17 and 12 ng/g fat, respectively. SCCP is classified as a POP in the Stockholm Convention but not MCCP despite high levels in serum. CP is, regardless of carbon chain length, persistent, bioaccumulative and toxic substances that must be regulated to ensure the health of children and adults
Försäljningseffekter av skatt på plastpåsar
Den här rapporten redovisar resultaten av ett uppdrag att utvärdera försäljningseffekter av skatten på tunna plastbärkassar (härefter plastpåsar) som infördes i Sverige i maj 2020. Skatten infördes för att minska användningen av plastpåsar. Till följd av skatten höjdes i många mataffärer priset för en vanlig plastpåse från runt tre kronor till runt sju kronor. Frågeställningen om vilken effekt som just skatten har på förändringar i försäljningen kräver att denna effekt på något vis kan urskiljas från andra kända och okända faktorer som påverkar butiksförsäljningen. En regressionsanalys genomfördes därför av de för projektet tillgängliga försäljningssiffrorna för plastpåsar respektive papperskassar i ett antal svenska butiker. Resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar. Styrkan i effekten kan utryckas som 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten. Resultatet gäller enbart för de 43 butiker som utgjorde dataunderlaget. Naturvårdsverkets årliga redovisning över antalet plastpåsar på den svenska marknaden visade för helåret 2020 en minskning av antal plastpåsar med 25 procent jämfört med året innan. I siffrorna för 2020 ingår fyra månaders försäljning utan skatt på plastpåsarna, sannolikt är minskningen kraftigare om perioden före skatten skulle jämföras med perioden efter. Det saknas tillgängliga data för den sammantagna försäljningen av plast- och pappersbärkassar i svensk dagligvaruhandel. Den data som projektet haft direkt tillgång till, som inte är ett representativt urval av butiker, visar att försäljningen av plastpåsar i dessa butiker har minskat med drygt 20 procent mellan första kvartalet 2020 (före skatten) och samma kvartal 2021 (efter skatten). Uppgifter inom Sveriges tredje största dagligvarukedja visar att minskningen i deras butiker har varit ännu kraftigare. Den data som projektet haft tillgång till indikerar också att försäljningen av papperskassar gått ifrån att utgöra drygt 20 procent av de bärkassar som säljs, till att utgöra knappt 70 procent. Papperskassarna dominerar nu som alternativ när konsumenter väljer att köpa en ny engångskasse i mataffären vilket är omvänt scenario från före skatten. Projektet lät i februari 2022 Sifo-Kantar göra en undersökning av användningen av medhavd bärkasse i ett representativt urval av den svenska befolkningen. 9 av 10 personer uppgav i denna undersökning att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. Det finns ingen jämförbar undersökning utförd före det att plastpåseskatten infördes. Därför ger inte denna undersökning något svar om konsumenterna inställning till att ha med egen kasse vid matinköp har ändrats p.g.a. plastpåseskatten. Försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast i svensk dagligvaruhandel steg tydligt under första kvartalet år 2020. Detta kan ha berott på flera faktorer. En följdeffekt av att färre vanliga plastpåsar kommer med hem från mataffären kan vara att hushållen i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastpåsar för exempelvis avfallshantering.This report presents the results of an assignment to evaluate the sales effects of the tax on plastic carrier bags that was introduced in Sweden 1 May 2020. The tax was introduced with the aim to reduce the use of plastic bags. As a result, many of the supermarkets increased the price of a regular plastic bag at the checkout counter from three to seven kronor. The question of how the sales effect of the tax on plastic bags requires that this effect somehow can be distinguished from other known or unknown elements that affect sales. Therefore, regression analysis was applied with available sales data covering both plastic and paper bags in a set number of Swedish supermarkets. The results shows that the tax had a strong effect in terms of reduced sales of plastic bags, thus an increased sales of paper bags. The strength of the effect is estimated to be 83 percent fewer plastic bags per krona of the total store turnover. The analysis also illustrates those consumers preferences significantly changed to buy paper bags increased sharply when the tax on on plastic bags was introduced. The results are only valid for the 43 supermarkets which is part of the dataset in this assignment. The annual data collection of the number of plastic bags made by the Swedish Environmental Protection Agency of the Swedish market reveals a decrease with 25 percent compared to previous year. The figures for year 2020 include four mounts of sales without the tax on plastic bags, which is probably why the reduction is stronger than that if the period before the tax were to be compared with the period after the tax. There is no available data for the total sales of plastic and paper carrier bags which covers all grocery stores in Sweden. The directly available data in this assignment, is a sample, thus it’s not representative it illustrates the sales of carrier bags in these stores have decreased with approximately 20 percent between the first quarter of 2020 (before the tax was introduced) and the same quarter of 2021 (after the tax was introduced). Data from Sweden’s third biggest chain of supermarkets shows that the decrease is even greater in their shops. According to the dataset available to the assignment, it indicates that the sales of paper bags have increased from accounting to about 20 percent of the total sales of carrier bags, to 70 percent. Paper bags are now dominating the market as an alternative for consumers when choosing to buy a new disposable bag at the grocery store. Consequently, it’s the opposite from before the tax was introduced. In February 2022, the assignment commissioned Sifo-Kantar to conduct a survey of the use of carrier bags in a statistical representative sample of the Swedish population. 9 out of 10 people mentioned in this survey that they always or usually bring their own bag when shopping at the grocery store. 7 out of 10 people reported to be bringing a used bag, cloth bag or other multi-use bag. There is no comparable study carried out before the introduction of the plastic bag tax. Therefore, this survey does not provide an answer how consumers attitude towards having their own bag when buying food has changed due to the introduction of tax on plastic bags. The sales volume of rolls of plastic waste bags increased sharply during the first quarter of 2020. This may have been due to several elements. A consequence of fewer ordinary plastic bags coming home from the grocery stores could be that the households in a larger extent for example, bought specially adapted plastic bags for household waste management
Kort om byggavfallsstatistik : Vad är byggavfall, och vad finns det för statistik om byggavfall?
Begreppen ”byggavfall” och ”byggavfallsstatistik” kan ofta innebära olika saker. Därför syftar denna rapport till att försöka förklara vad ”byggavfall” är och vad ”byggavfallsstatistiken” omfattar och hur den tas fram. Begreppet ”Byggavfall” är ett vitt och omfattande begrepp som har olika innebörd i olika sammanhang. Därför försöker SMED och Naturvårdsverket att i avfallsstatistiken använda begreppet ”byggavfall” endast i generell betydelse, och i stället uttrycka det som bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen), avfall från byggbranschen (SNI 41 – 43) eller bygg- och rivningsavfall för uppföljning av återvinningsmålet. Det finns också flera olika typer av statistik för ”byggavfall” som inte ska blandas ihop. Uppkommet avfall från byggbranschen (SNI 41 – 43) omfattar både bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) och annat avfall som uppkommer i branschen. Det omfattar dock inte bygg- och rivningsavfall som uppkommer i andra branscher. Bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) omfattar bygg- och rivningsavfall i alla branscher. Detta redovisas inte separat, men ingår i flödesdiagrammet för bygg- och rivningsavfall, samt ingår som en del i statistiken över uppkommet avfall i varje bransch inklusive ”branschen” hushåll. Uppföljning av återvinningsmålet omfattar bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) förutom jordmassor, muddermassor och farligt avfall. Dessutom ingår i uppföljningen även nya avfallsslag som uppkommer genom sortering, separering och mekanisk bearbetning av bygg- och rivningsavfall och som skickas till materialåtervinning. I flödesdiagrammet för bygg- och rivningsavfall ingår både uppkomst och behandling baserat på mängderna enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen. I samtliga dessa fall utgör den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall en viktig grund. Denna rapportering innebär att tillståndspliktiga anläggningar (så kallade A- och B-anläggningar) i en bilaga till miljörapporten ska ange det bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) som tagits emot och hur det hanterats. Dessa bilagor kallas i detta PM ”BRA-bilagor” och själva rapporteringen kallas ”BRA-rapportering”. Statistik över behandling av bygg- och rivningsavfall presenteras inte separat, utan all avfallsbehandling redovisas ihop utan hänsyn till vilken i bransch avfallet uppkommit. Det är dock möjligt att för vissa avfallsslag som bara uppkommer som bygg- och rivningsavfall kunna urskilja behandlingen, exempelvis jordmassor, muddermassor och mineraliskt bygg- och rivningsavfall
Bullerkartläggning inom den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI)
Inom Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) har flera nationella kartläggningar av hur Sveriges befolkning exponeras för buller från flyg-, väg- och spårtrafik genomförts sedan år 2000, med något olika metoder och underlag. Vart femte år genomförs också en kartläggning av bullerexponering i delar av landet som rapporteras till EU via omgivningsbullerdirektivet. Under 2022 kommer dessa beräkningar genomföras nära högtrafikerade vägar, flygplatser och spår samt heltäckande inom de 18 största kommunerna, av olika utförare.För nationella kartläggningar är de stora utmaningarna att samla in all underlagsdata som behövs, och att genomföra beräkningarna effektivt så att beräkningstiden ej blir för lång. Tidigare kartläggningar har därför använt olika förenklingsstrategier. Med allt snabbare datorer och mer effektiva beräkningsprogram är det numera möjligt att genomföra en i stort sett fullständig beräkning även i stora områden.Av det underlag som behövs är utmaningen framförallt trafikuppgifter för vägtrafik och information om bullerskärmar, eftersom dessa uppgifter för stora delar av vägnätet ej ingår i nationella databaser utan hanteras separat av enskilda kommuner. För spår- och flygtrafik är antalet aktörer som behöver bidra med sådana uppgifter lägre, varför insamling av fullständiga data är lättare genomförbart.De flesta beräkningsmetoder för buller från olika trafikslag som används i Sverige ger ganska bra resultat om man ser till medelvärdet av många jämförelser mellan beräkningar och mätningar. I enstaka fall kan dock skillnaderna vara stora. Det finns också alternativa metoder för beräkningar över stora områden som ofta används inom forskningen. Dessa metoder ger ganska bra resultat för storskaliga kartläggningar, men är inte lika noggranna jämfört med beräkningar i komplicerade situationer. Nackdelarna med dessa metoder är främst att det inte finns kommersiellt tillgänglig programvara som kan användas för beräkningarna, och att metoderna inte är standardiserade.Att på regelbunden basis göra nationella kartläggningar av trafikbuller och dess hälsopåverkan med en standardiserad och reproducerbar metodik är viktigt som underlag för bedömningar av trafikbuller som folkhälsoproblem. Vi rekommenderar att detta utförs minst vart femte år. Beräknade bullerindikatorer bör i första hand vara de internationellt gångbara Lden och Lnight, men även de indikatorer som används i Sverige (LAeq,24h, Lmax och FBN) kan beräknas. Trots utmaningarna med trafikdata och beräkningstid är vår bedömning att en fullständig beräkning baserad på antingen Nord2000 eller Cnossos-EU bör ligga till grund för framtida nationella kartläggningar av exponering för buller inom HÄMI. Erfarenheter i Danmark visar att det är möjligt, och det ger det bästa underlaget i termer av noggrannhet och ger störst möjligheter till exempelvis analyser av hälsoeffekter i befolkningen.Om det bedöms som för arbetskrävande att samla in trafikuppgifter i den skala som krävs i Sverige kan schabloner och beräknade trafikflöden användas, förutsatt att de genomförs med samma metodik för alla delar av landet och på samma sätt över tid så att det blir möjligt att följa tidstrender och effekter av förändringar i samhället. Därför bör också kommande kartläggningar spara använd indata och dokumentera genomförandet så att metodiken kan upprepas vid nästa tillfälle, och framtida utvecklingar av beräknings- och analysmetoder kan nyttjas till fullo även bakåt i tiden
Kiselalger i Västra Götalands län 2022 : En undersökning av 33 vattendragslokaler inom regional miljöövervakning
I Västra Götalands län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 33 vattendragslokaler år 2022
Myllrande våtmarker : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023
Rapporten för Myllrande våtmarker är en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet och beskriver miljötillståndet i dag, vilka åtgärder som genomförts sedan den fördjupade utvärderingen 2019, analys av förutsättningar att nå målet och en prognos för den fortsatta utvecklingen med förslag på ytterligare insatser. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och bedömningen är att målet inte kommer att nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel. Under det senaste seklet har en stor andel av Sveriges totala ursprungliga våtmarksareal försvunnit, i vissa slättbygder upp till 90 procent. De stora våtmarksarealerna i alpin region är relativt väl bevarade, medan flertalet av naturtyperna i boreal och kontinental region har ogynnsam eller dålig bevarandestatus. Skadade våtmarker läcker koldioxid och har nedsatt förmåga att leverera ekosystemtjänster som till exempel vattenrening och flödesutjämning. Regeringens ökade satsning på våtmarker de senaste åren har haft stor betydelse för miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Samtidigt fortsätter igenväxning av våtmarker på grund av historiska dikesföretag, markanvändning, upphörd hävd och klimatförändringar. Det finns fortsatt mycket stora behov att bevara, restaurera och återskapa för att på lång sikt ha kvar livskraftiga våtmarker. Det krävs resurser och intresse inom alla sektorer, såväl hos myndigheter som inom de areella näringarna, för att nå miljökvalitetsmålet. Stärkt hänsyn behövs i samband med exploatering och markanvändning
Microplastics : Presentation of government commission on sources of microplastics and proposed measures for reduced emissions in Sweden
Introduction In August 2015, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) was commissioned by the Government to identify major sources in Sweden for the emission of microplastics into the sea and to work to reduce emissions from these sources. The Swedish EPA presents its commission in this report. We present the results of the first comprehensive survey of the sources and dispersal of microplastics in Sweden, an assessment of which of the identified sources should be primarily addressed, and the steps to be taken to prevent emissions and reduce the releases of microplastics into the sea, lakes and streams from these sources. The presence of microplastics in the marine environment has been increasingly recognized in recent years, not least at global level. Microplastic is a generic term for small plastic fragments measuring from 1 nm to 5 mm. The microplastics found in the oceans, but also in freshwater systems, have different origins. Microplastic can be unintentionally formed when plastic items deteriorate and plastic particles a reemitted, or when we do not re-use, recycle or dispose of plastic materials properly so that the plastic becomes debris that is successively degraded down into smaller and smaller pieces in nature. There is also plastic that is originally fabricated as small pellets or beads. The basis of this work has been the Swedish environmental quality objectives A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos and A Non-toxic Environment. Reduced releases of microplastics into seas, lakes and streams will contribute to achieving these objectives. The commission was conducted by the Swedish EPA in cooperation with the Agency for Marine and Water Management other relevant authorities, and with the participation of relevant organizations and other stakeholders between August 2015and May 2017. The conclusions are those of the Swedish EPA. Results Mapping of sources and dispersal pathways IVL Swedish Environmental Research Institute has, on behalf of the Swedish EPA, mapped possible sources and dispersion routes for microplastics in Sweden. Focus has been placed on onshore sources. The survey gives a first, consolidated picture of the origin of microplastics and their transport to the sea. Knowledge of how microplastics disperse from source to sea, lakes and streams remains limited. Possible pathways are via air, rainwater and snow dumping, as well as through wastewater treatment plants and slurry spreading. It has not been possible to calculate the proportion of microplastic transported to sea, lakes and streams for the majority of the mapped sources due to the lack of available data. The volumes that can be calculated are dispersion from sources where emissions occur directly to water, such as washing boat hulls, and the loss that occurs via wastewater treatment plants. The amount of microplastic that reaches Swedish coastal waters from various sources has thus not been estimated. 7SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY REPORT 7078MicroplasticsMajor sources of microplastics in Sweden in the light of the survey, the Swedish EPA has considered that the following sources should be addressed primarily in Sweden: Tyre and road wear, artificial grass pitches(AGPs), industrial production and handling of primary plastics, synthetic fibre laundry, boat hull paints and litter. In total, these sources account for the largest emissions of microplastics in Sweden. Assessment of the possibilities for moving towards reduced emission of microplastics in Sweden Today, there is not enough scientific knowledge to enable certain conclusions to be drawn about how microplastics from tyre and road wear, artificial grass pitches, industrial production and handling of primary plastics, textile laundry, boat hull paint and litter in Sweden are released to the seas, lakes and streams and what environmental impact they have there. We have therefore considered that the possibilities for preventing emissions and reducing the releases of microplastics are limited in the short term. At the same time, the presence of microplastics in the oceans – including in Swedish coastal waters and fresh waters – is a fact. In view of the precautionary principle, the Swedish EPA therefore calls for measures that can be implemented at reasonable costs and consequences for the stakeholders concerned, despite the uncertainties that exist. In this respect, it is important to note that there are already instruments for reducing emissions of microplastics, albeit indirectly. Many of the behave ours that cause emissions and the releases of microplastics are the same as those that cause particulate emissions in general. For example, there are instruments aimed at reducing particulate emissions to air and water. Therefore, the synergies between possible measures to reduce microplastic emissions and ongoing or planned measures in other areas, such as clean air work and non-toxic everyday life, should be exploited. Proposals for action Knowledge building is central to the prevention of emissions of microplastics in the longer term and reduction of their releases, as is dialogue and information to raise awareness of the problems of microplastics. We have therefore drawn up proposals for measures aimed primarily at raising both knowledge and awareness of microplastics through research and development, guidance, dialogue and information. In parallel with national measures, work in the EU and internationally to reduce the releases of both macro- and microplastics to seas, lakes and streams continues. KNOWLEDGE BUILDING The knowledge gaps and methodological difficulties identified during the work on the commission constitute an important contribution to further work with microplastics in Sweden. We propose, among other things, that VTI (the Swedish National Road and Transport Research Institute) be commissioned by the Government to develop knowledge of microplastic emissions from road traffic. Further examples of R&D measures include evaluation of highway stormwater purification techniques, a knowledge-based review of measures to reduce losses and leakage of granulate from artificial grass pitches, screening of microplastics and measuring of plastic particles in boat hull washes. In addition, the Swedish EPA will make an inventory of the need for knowledge of microparticles, including microparticles made from plastic. 8SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY REPORT 7078MicroplasticsPRE-PURCHASE PROCUREMENT GROUPSA pre-purchase procurement group is a multiple year collaboration between the various procurement agencies aimed at improving the quality of procurement through joint knowledge-building and collaboration on requirements and procurement methods. We have found that pre-purchase procurement groups are an efficient way to gather and build knowledge and to create new solutions for the development of primarily artificial grass pitches, but also for the development of advanced treatment techniques for purification of wastewater treatment plants and stormwater. The Swedish EPA will initiate a pre-purchase procurement group to discuss reduced environmental impact from artificial grass pitches during 2017 and will investigate the possibilities of initiating additional pre-purchase procurement groups for, among other things, advanced wastewater treatment. GUIDELINES Guidance for supervisory agencies and companies has several objectives, such as creating the conditions for equally applied and effective supervision, clarifying rules and contributing to better self-inspection. The Swedish EPA will provide guidance for increased control of spill flows (untreated or incomplete treatment of water from sewerage systems or wastewater treatment plants), partly for the application of the legislation governing the use of rubber granules in artificial grass pitches, and partly for measures to minimize material losses during manufacture and processing of primary plastics. INFORMATIONA number of information measures are proposed, notably in the field of textile laundry, such as providing information for consumers about the measures they can take to reduce the emission of microplastics from the use and laundry of synthetic fibres, and to reduce the amount of litter. The Swedish EPA is also planning to hold a workshop with the Swedish Chemicals Agency to consider microplastics that are caused by synthetic fibres. PARTICIPATION IN THE EU AND INTERNATIONALLYA number of initiatives are under way at EU and international level to prevent and manage the presence of microplastics in the oceans. Sweden needs to continue to participate in the relevant EU and international contexts, both to benefit from the knowledge presented there and to participate in, and influence, the development of measures that have bearing on both national and global environmental and sustainability targets. Measures at EU level have been assessed as most relevant in the reduction of tyre wear and for microplastics produced by the use of textiles. Together with the Swedish Energy Agency, we propose that Sweden investigate the possibility of developing the EU’s energy label for tyres to include wear resistance and work to develop the eco design rules for washing machines. We also propose that the Swedish EPA, in connection with the revision of the reference document for textile manufacture under the EU Industrial Emissions Directive, works within the EU to produce data on the emission of microplastics from manufacturing processes in the textile industry. 9SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY REPORT 7078MicroplasticsSweden should use the knowledge generated in international processes to increase its knowledge base and develop measures nationally. We can also contribute our own experience, for example, in building efficient waste management schemes, because insufficient waste management and onshore litter is the largest global source of marine refuse and microplastics in the oceans. The work of the HELCOM and OSPAR regional marine conventions is identified have been identified as important arenas for this commission. Conclusions This report has compiled existing knowledge of the origin of microplastics and transport to the sea, lakes and streams in Sweden. We demonstrate the steps that need to be taken to prevent emissions and reduce the release of microplastics from land-based sources to seas, lakes and streams. The knowledge compiled here forms a springboard from which to work. The proposed measures are a first step along the way and need to be developed and supplemented as our knowledge of microplastics increases. Microplastics are an environmental problem that transcends societal sectors to which there is no simple solution. At the same time, there are many parallels with measures that aim at reducing emissions and discharges of undesirable substances in general. The Swedish EPA therefore believes that it is of great importance to take advantage of the synergies that exist. Further investigation will need to be made of potential target conflicts that may arise. Work on this government commission has put microplastics on the agenda. A number of voluntary activities are already under way at various levels in Sweden with a view to both increasing knowledge about microplastics and how their emission isbest prevented and reduced. To reduce the presence of microplastics in seas, lakes and streams, stakeholders at all levels of society need to contribute to knowledge building and measures to reduce their emission
Coordination of common input data for manure in the agricultural sector and for ICBM in the LULUCF sector
Sweden is applying a Tier III method for estimating changes in soil organic carbon (SOC) stocks for cropland remaining cropland on mineral soils within the Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF) sector. For that purpose, SLU is using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) for calculating annual SOC stock change rates for eight Swedish agricultural production (PO8) regions and aggregating results to the national level. The initial stocks of SOC are derived from SOC concentrations data in a national soil-monitoring program and pedo-transfer functions for computing dry soil bulk density. The model accounts for the effect of climate on SOC decomposition by using gridded daily weather records from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The estimates for annual carbon inputs to soil from crop residues and manures are based on yearly agricultural census data concerning crop types, yields, aboveground biomass and manure management. In the LULUCF sector, carbon input from manures are based on activity data from a series of reports published by Statistics Sweden (“Use of fertilizers and animal manure in agriculture”), Gödselmedelsundersökningen (GMU). The GMU is reporting the total amount of manure (wet weight) spread on arable land for different livestock categories and type of manure storage forms. The agricultural sector is using an animal number based (ANB) approach, which is calculating the amount of manure (excreted volatile solids) produced per animal type per year. The objectives of this report were to compare the time series for manures with the two approaches, with the goal to explore the possibility of using the ANB approach also for the LULUCF sector. This was done by adapting the ANB approach and we examined possibilities for improving the time series with the GMU approach, for which we have observed some inconsistencies. We were conducting these calculations for each of the Swedish PO8s, results were also scaled up to the country level. Using a hypothesis that the dry matter content in manures were lower from mid 2000s because of more water from milk- and washing robots (i.e., which is entering the manures) provides an improved time series with the GMU approach, in the sense that there is at least an overall decreasing trend over time. This is in agreement with the trend using the ANB approach. The variability in estimates of carbon from manures between years remain high for some of the data from the latest GMU reports, while the estimates using the ANB approach provides a smoother and more consistent time series. Both approaches are presenting various elements of uncertainty relating to the availability of precise activity data. It is feasible and would be advantageous adapting the ANB approach for use within LULUCF with the ICBM model, in order to harmonize the activity data used so that it can be the same as that used in the agricultural sector. However, this is still requiring some minor investigations. Especially regarding the amount of peat and sawdust used as bedding material, which needs to be added to the estimated amount of carbon from manures with the ANB approach. Sverige tillämpar en Tier III-metod för att skatta förändringar i markens kolförråd för åkermark på mineraljordar inom sektorn Markanvändning, Markanvändningsförändring och Skogsbruk (LULUCF, CRF sektor 4). För det ändamålet använder SLU kolbalansmodellen ICBM för att beräkna årliga markkolsförändringar för åtta svenska produktionsområden (PO8) som därefter skalas upp till nationell nivå. För att initialisera kolförråden i ICBM används data för kolkoncentrationer från ett nationellt markövervakningsprogram i samband med funktioner för att skatta markens skrymdensitet. Modellen tar hänsyn för klimatets effekt på nedbrytningen genom att använda ett rutnät av dagliga klimatdata från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Indata till ICBM för den årliga koltillförseln till mark från växtrester och för stallgödsel skattas från årlig jordbruksstatistik om grödor, skördar, hantering av ovanjordisk biomassa och stallgödsel. Inom LULUCF-sektorn baseras kalkylerna för koltillförsel från stallgödsel på aktivitetsdata från en serie rapporter publicerade av SCB, baserade på Gödselmedelsundersökningen (GMU). Där anges total mängd stallgödsel (våtvikt) som sprids på åkermark från olika djurkategorier och olika lagringsformer. För jordbrukssektorn används en metod baserad på djurantal (”Animal Number Based”, ANB), som beräknar mängd gödsel (flyktiga fasta ämnen) vid svans som produceras per djurtyp och år. Syftet med denna rapport var att jämföra tidsserierna för stallgödsel med de två metoderna, med målet att undersöka möjligheten att använda ANB-metoden även för LULUCF-sektorn. Detta gjordes genom att anpassa ANB-metoden och vi undersökte möjligheter att förbättra tidsserien med GMU-metoden, för vilken vi har observerat vissa inkonsekvenser. Vi genomförde dessa beräkningar för var och en av de svenska PO8s, och för riksnivå. Med en hypotes om att torrsubstanshalten i stallgödsel, som var lägre från mitten av 2000-talet på grund av mer vatten från mjölk- och tvättrobotar (dvs vatten som kommer med i gödseln), ger en bättre tidsserie med GMU-metoden, i den meningen att det borde finnas en övergripande minskande trend av mängden stallgödsel över tid, vilket överensstämmer med trenden som erhålls med ANB-metoden. Resultaten visar att variationen i uppskattningar av mängden kol från stallgödsel mellan åren är fortfarande hög för en del av data från de senaste GMU-rapporterna, medan uppskattningarna med ANB-metoden ger en jämnare och konsekventare tidsserie. Båda metoderna presenterar olika inslag av osäkerhet beroende på tillgängligheten av aktivitetsdata. Det är möjligt, och skulle vara fördelaktigt, att anpassa ANB-metoden för användning inom LULUCF med ICBM-modellen, för att harmonisera de aktivitetsdata som används så att de kan vara samma som de som används inom jordbrukssektorn. Detta kräver dock fortfarande en del mindre utredningar. Särskilt vad gäller mängden torv och sågspån som används som strömaterial i djurstallar och som måste läggas till mängden kol från stallgödsel beräknad med ANB-metoden