Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Kartläggning av plastflöden i Sverige 2020 : Med avseende på råvara, produkter och avfall
No full textSverige, inom EU och globalt står utmaningen med plast, att både tillvarata plastens nyttor samtidigt som nackdelarna minimeras, högt på agendan. Plasten har blivit ett vanligt inslag i vardagen då det finns många plasttyper och egenskaperna kan skräddarsys efter behov. Plastanvändningen som globalt förväntas öka i framtiden leder dock till miljöpåverkan från alla delar av materialets livscykel. Allt ifrån råvaruutvinning till avfallsbehandling och läckage till naturen. För att använda plasten där den gör mest nytta krävs att välgrundade beslut kan fattas, vilket i sin tur kräver kunskap om nuläget. Kartläggningen ska omfatta hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna av plast i naturen. Den här kartläggningen syftar till att ge en nulägesbild för år 2020. Då data i vissa fall har saknats för 2020 har information från 2019 eller 2018 använts istället. Kartläggningen har inte genomförts med syfte att jämföra resultat med plastkartläggningen från 2019. Istället ska den ses som en fristående studie där nya datakällor och angreppssätt har använts i de fall de ansetts nödvändiga för att öka kunskapen om plastflöden i samhället. I analys och diskussion till föreliggande rapport kommenteras dock resultatet jämfört med plastkartläggningen 2019
Miljögifter i fisk längs Skånes kust : Sammanställning av resultat från regional miljöövervakning 2021
No full textSkrubbskädda fiskades i oktober och november på tio provtagningslokaler runtSkånes kust, från Helsingborg i nordväst till Nymölla i nordost. Vid varjeprovtagningslokal fiskades cirka 10 till 20 skrubbskäddor med längden 20–35 cmmed syftet att undersöka metaller och organiska miljögifter. Alla lokaler, utomreferenslokalen Stenshuvud, valdes med anledning av en eller flera påverkanskällor.Resultatet tolkades i relation till dessa utsläppskällor men jämfördes även med annanmiljöövervakning och recipientkontroll av miljögifter för att ge en bättre förståelseav läget runt Skånes kust.Bland provtagningslokalerna i denna studie hittades de högsta halterna kvicksilver iskrubbskädda på lokalerna Landskrona norr och Helsingborg bulkhamnen.Mätningar inom recipientkontrollen antyder att kvicksilverhalten ökar iskrubbskäddors muskel i hela Öresund och börjar närma sig livsmedelsgränsvärdet,500 µg/kg våtvikt, vid flera lokaler. Eftersom den nationella miljöövervakningenvisar att ämnet inte ökar signifikant i sill på referensstationer, som främst påverkasav kvicksilverdeposition från atmosfären, verkar det finnas lokala/regionala källortill kvicksilver i Öresund. Det verkar finnas en nord-sydlig gradient därprovtagningslokaler i norra Öresund har högre halter än i södra Öresund. De kändakällorna till kvicksilver, som gipsdumpningarna i havet utanför Helsingborg ochLandskrona på 1950-till 1980-talet och den läckande landdeponi inom KemiraKemis område i Helsingborg, har funnits där innan den tydliga ökningen i fisk, åren2006 till 2021. Ökningen i fisk kan antingen bero på nytillkomna okända utsläpp avkvicksilver eller att de fysio-kemiska förhållandena i havet har ändrats så attkvicksilver blivit lättare för fisken att ta upp.Halterna av övriga metaller har analyserats från skrubbskäddornas lever.Arsenikhalten vid Landskrona norr var tydligt högre än de halter som uppmättsinom recipientkontroll och nationell miljöövervakning. Det antyder att det finns eneller flera betydande lokala källor. Halten i sediment var dock inte förhöjd här.Blyhalten var högst vid Helsingborgs bulkhamn där även blyhalterna i sedimentet varförhöjda. Eftersom skrubbskädda är en bottenlevande fisk har den troligen störrerisk att påverkas av förhöjda halter i sediment. Men då det är svårt att veta exakt hurstationära skrubbskäddor är, är det också svårt att veta avgränsningen på debottenområden som påverkat dem mest. Halterna i skrubbskäddornas lever och isediment antyder dock att det är möjligt att det finns en i dagsläget okänd ochbetydande lokal källa till bly, i närheten av Helsingborgs bulkhamn.6Kadmiumhalten var högst vid Nymölla. Hittills har inga punktkällor till kadmiumutpekats i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Den närmasteutsläppskällan är utsläppsröret från Nymölla, som tar emot vatten från fleraverksamheter.Kopparhalten var högst i Nymölla följt av Ystad. Vid dessa lokaler är utsläpp frånpappers- och massaindustri respektive avloppsreningsverk betydande.Naturvårdsverket anger att de mest betydande utsläppen av koppar till vatten iSverige generellt kommer från sådana industrier.Kromhalten var endast mätbar i Landskrona norr. På samtliga övriga lokalerundersteg kromhalten detektionsgränsen. Halten i Landskrona norr var dock mer ändubbelt så hög som de högsta mätningarna från både Öresunds vattenvårdsförbundslokaler och den nationella miljöövervakningen på sill-/strömmingslever.Nickelhalten var högst i Landskrona norr. Halten i Landskrona norr var betydligthögre än vad övrig miljöövervakning visar. Nickelhalterna i sediment i södrahamnbassängen är förhöjda, vilket visar att ämnet ackumuleras i närmiljön.Zinkhalten i skrubbskäddelever var högst i Nymölla. I Nymölla står Stora Enso ABför utsläpp av ca 2500 kg zink/år till vattenförekomsten och har pekats ut sombetydande påverkanskälla till zink i VISS.Höga halter polyaromatiska kolväten (PAH) uppmättes i skrubbskäddornas musklervid referenslokalen Stenshuvud. Detta är ovanligt och oklart vad det kan bero på.Analyser av PAH i fiskmuskel görs inte inom den nationella övervakningen eftersomde är osäkra då PAH metaboliseras av fisk. Fiskar kan vara olika bra på attmetabolisera PAH vilket leder till stor haltvariation och vilket gör det svårt attjämföra mellan provtagningslokaler och över tid. Samtidigt visar resultatet frånStenshuvud att halter har uppmätts och ej metaboliserats. Om detta beror påkontaminering av fiskarna, till exempel av olja, eller om fiskarna verkligen harexponerats för höga PAH halter kan endast bekräftas/dementeras genom att ta ettnytt prov.Gällande de organiska miljögifterna i övrigt överskreds halten i skrubbskäddornasmuskel inga gränsvärden vad gäller polyklorerade bifenyler (PCB), dioxiner ellerperfluorerade ämnen (PFAS). Bromerade difenyletrat (PBDE) var underdetektionsgränsen men detektionsgränsen i denna undersöknings analyser var högreän gränsvärdet, vilket innebär att det inte går att bedöma om gränsvärdetöverskreds
Trender för Tyresåns vattenkvalitet 1998-2021
No full textSedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten av den senaste utvärderingen visar bland annat att halterna av näringsämnen inledningsvis har minskat sedan mätningarna påbörjades men att denna minskning avstannat de senaste 15 åren trots fortsatta åtgärder mot övergödning. På senare år har halten av sulfat ökat avsevärt, vilket möjligen kan relateras till minskande grundvattennivåer till följd av ett antal torra somrar
Vårdprogram Stora Karlsö Fyr & bostadshus
No full textStaten äger fastigheten Gotland Eksta Stora Karlsö 1:5. Sjöfartsverket (SjöV) förvaltar det kombinerade Fyr & bostadshuset och Naturvårdsverket (NVV) förvaltar markområdet samt övriga fyra byggnader på fyrplatsen. Stora Karlsö fyrplats blev statligt byggnadsminne 1992 och omfattar samtliga fem byggnader samt mark och anläggningar inom fastigheten. Vårdprogrammet omfattar en kulturhistorisk värdebeskrivning, historik och nulägesbeskrivning samt mål och strategier för bevarande och utveckling. Programmet är också värdefullt som diskussions- och beslutsunderlag vid tillståndsprövning av ändringsförslag. I vardagen är det ett praktiskt styrdokument för alla som är verksamma med den dagliga förvaltningen av byggnadsminnet.På uppdrag av förvaltare Emma Wegrell, Sjöfartsverket, har vårdprogrammet utarbetats av arkitekt Daniel Heilborn, Länsstyrelsen på Gotland, Naturvårdsenheten. Från Naturvårdsverket har Hanna Lundkvist Handläggare, Fastighetsenheten medverkat. Riksantikvarieämbetet har deltagit vid samråd om vårdprogrammet.Inventering och dokumentation av Fyr & bostadshuset på St Karlsö har utförts under sommaren och hösten 2021. Vårdprogrammet färdigställdes under våren 2022
Metodutveckling för blodprovstagning på filterpapper
No full textBlodprov för metallanalyser tas vanligtvis via prov av venblod från armvecket. Detta är dock eninvasiv metod och provtagningen måste utföras av medicinskt utbildad personal. Ett sätt att erhållablod med en mindre invasiv metod och som ger betydligt mindre blodvolym är att genom ett stick ifingret droppa kapillärblod på ett filterpapper som får torka. Ytterligare fördelar med dennaprovtagningsmetod är att det blir möjligt med ”självprovtagning” och att för en mindre kostnad kanblod samlas in från fler personer.Vi genomförde ett utvecklingsprojekt för att ta fram en metod för att samla in och mäta metallernakadmium, kvicksilver och bly i torkat blod (blodspottar på filterpapper) erhållet via självprovtagninggenom stick i fingret.Vi tog fram en sur tvättmetod för att tvätta bort metaller (bakgrundshalter) i filterpapper innan dekan användas för provtagning. Vi utvecklade en enkel men effektiv alkalisk urlakningsmetod avmetaller i blodspottarna. Vi tog fram ett självprovtagningskit för blodspottar samt instruktionsvideodesignat för att minimera kontaminering av metaller i omgivningsmiljön. Vi jämfördevenblodsprovtagning med självprovstagning för 17 försökspersoner och fann överensstämmelseframförallt för bly. Vi gjorde en inter-laboratoriejämförelse för mätning av metaller i blodspottar frånfem personer och fann överensstämmelse för kvicksilver och bly.Studien visar att det är möjligt att mäta toxiska metaller i små volymer från blodspottar erhållna viasjälvprovtagning. Emellertid skilde sig halterna i venblod och i blodspottar för vissa personer ochframförallt för kadmium. Det beror troligen på att blodspottarna kan kontamineras vid utstansningmed de stansverktyg som finns att köpa på marknaden. Ytterligare metodutveckling via framtagningav adekvat stansverktyg rekommenderas för att kunna mäta kadmium i blodspottar samt att däreftertesta metoden i HÄMI-projekt
Evaluation of different stable isotope methods to estimate trophic position of perch (Perca fluviatilis) in Swedish lakes
No full textThe Water Framework Directive (WFD) requires member states to implement a strategy to meet the environmental quality standards (EQS) set by the WFD for a number of priority substances. Since the EQSs listed in the WFD are derived to protect the most sensitive species in the ecosystem, often top predators or humans, it has been decided that for certain priority substances the quality standards should be compared to a monitoring species with a trophic position (TP) similar to the diet of the most sensitive species. To enable such adjustment require both knowledge about the monitoring species TP in the food web as well as the relationship between contaminant concentration and trophic position. In this study, we focus on finding a suitable method for TP estimates of perch in Swedish lakes by evaluating both traditional stable isotope analysis in bulk samples (BSIA) using different baseline matrices and the more recent development of compound-specific stable isotope analysis in amino acids (CSIA-AA). For this, three representative monitoring lakes were selected in which perch together with potential baseline matrices (bivalves, gastropods and sediment) were sampled. We applied triple-isotope analyses, δ15N, δ13C and δ34S, of bulk material of all sampled matrices, and in addition δ15N in perch using CSIA-AA. Results showed that TP estimates derived from CSIA-AA were significantly (p<0.001) lower compared to all the BSIA-derived methods and further that the BSIA-derived TP estimates using gastropods as a baseline were significantly higher (p<0.001) than all other TP estimates. Since no statistical differences could be detected between TP estimates based on bivalves, sediment or a ‘mixture’ baseline these were assumed to produce similar results and therefore all valid baseline matrices for TP estimates of perch in these three lakes. In the present study we also attempted to adjust mercury contaminant data to a specific TP of 3.5 according to the WFD. The adjustment resulted in significantly different concentration for one of the two tested lakes but did not influence the chemical status classification as all lakes were well above the threshold for mercury in freshwater lakes
Strategi för bedömning av hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning
No full textInstitutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en strategi för att bedöma och kvantifiera hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning utifrån nationella beräkningar av antalet exponerade och aktuell evidensbaserad kunskap om samband mellan trafikbuller och hälsa. Uppdraget har utförts i nära samarbete med Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet som ansvarat för att ta fram underlag för att planera framtida nationella kartläggningar av bullerexponering vid Sveriges bostäder lämpade för att bedöma hälsorisker knutna till exponeringen. Uppdraget syftade även till att bedöma den nationella bullerkartläggningens tillämpningsområden.Att på regelbunden basis göra nationella kartläggningar av trafikbuller och dess hälsopåverkan med en standardiserad och reproducerbar metodik är viktigt som underlag för bedömningar av trafikbuller som folkhälsoproblem. En rekommendation är att kartläggningarna görs minst vart femte år. Vid beräkning av hälsopåverkan bör särskild hänsyn tas till Världshälsoorganisationens (WHO) hälsobaserade riktvärden för trafikbuller som inneburit en skärpning jämfört med tidigare värden.Beslut om vilka hälsoutfall som ska inkluderas i beräkningar av hälsopåverkan av trafikbuller bör baseras på aktuell vetenskaplig evidens om föreliggande orsaks- och exponering-responssamband. En rekommendation är att primärt beräkna hälsopåverkan utifrån de utfall som bedömts ha en hög eller måttlig vetenskaplig evidens, vilket i nuläget innefattar allmän störning och sömnstörning för samtliga trafikslag, samt ischemisk hjärtsjukdom och stroke i relation till vägtrafikbuller. Den totala hälsopåverkan är dock sannolikt större och kan komma att öka när evidensen stärks för ytterligare hälsoutfall
Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020
No full textSedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer
Lab intercalibration for chlorinated, brominated, and perfluorinated substances in biota – freshwater and marine monitoring programmes
No full textWithin the National Monitoring of Contaminants in Biota, Stockholm University has analysed chlorinated pesticides and PCBs (CLC), brominated compounds (BFR) and perfluoroalkyl substances (PFAS) since the start of the time period (the earliest samples from the end of 1960s). However, from 2021 and 2022 the analyses will instead be performed by the Swedish Food Agency (CLC, BFR) and Swedish University of Agricultural Sciences (PFAS). Therefore, there is a need for comparisons between the laboratories in order to investigate if conversion factors will be needed for any of the substances. Thus, the aim of this report was to compare concentrations of CLC, BFR and PFAS analysed at different laboratories.Samples from fish (marine and freshwater), blue mussels and guillemot eggs were analysed at the different laboratories. Thereafter concentrations were compared using t-tests and conversion factors were calculated.Results for CLCs and BFRs showed, with the exception of BDE-100 and BDE-154, that differences were small between Stockholm University and Swedish Food Agency.We therefore recommend that no conversions should be used for the CLCs or BFRs, but suggest a re-evaluation of BDE-100 and -154 at a later stage.For most PFASs too many data points were below LOQ for reliable conversion factors to be calculated. Differences were seen between Stockholm University and Swedish University of Agricultural Sciences for l-PFOS, b-PFOS, and PFOS (sum of l-PFOS and b-PFOS) when considering all samples. However, the samples were run in two batches at Stockholm University (separated time-wise, but also from two different environments – freshwater and marine). When splitting the data into these two batches, only one showed a significant statistical difference between the labs. Due to the few number of samples, the possible batch effect and the relative small difference between labs (l-PFOS: 23% for all samples combined), it is not recommended to apply conversion factors.In this report, we conclude that no conversion factors will be used to adjust the data from the national monitoring programmes for contaminants in marine and freshwater biota
Vägtrafikbuller Cnossos Nord2000 Nord96
No full textDel 1 – Nya indata till beräkning med kartläggningsprogramI denna del presenteras vilka nya indata och parametrar som erfordras när beräkningarutförs med CNOSSOS-EU istället för som tidigare Nord96. Parallellt görsäven jämförelser med Nord2000. Rapporten ger förslag på hur underlag och parametrarbör väljas, och identifierar behov av att ta fram kompletterande indata. Del 2 – Skillnader i resultat, beräkningstekniska aspekter, samt slutsatseroch rekommendationerFörhållandet mellan beräkningsmetod, ljudmått och riktvärden diskuteras. I ett avsnittom osäkerheter undersöks teoretiska avvägningar och approximationer i utbredningsmodellerna, och tidigare genomförda valideringar med uppskattadeosäkerheter gås igenom.Ett stort antal beräkningar med specifikt svenska källdata har gjorts medCNOSSOS-EU, Nord96 och Nord2000. Resultat från fullskaliga modeller samtnågra kompletterande enkla typfall jämförs och diskuteras med avsikt att belysavilka skillnader man kan förvänta sig mellan metoderna, och baserat på det ävenkommentera noggrannhet för några olika fall.Uppmätta beräkningsbördor redovisas och behov av datorkraft kommenteras. Arbetsbördaför den som utför beräkningarna diskuteras.För- och nackdelar med att använda CNOSSOS-EU och Nord2000 för inhemskabullerberäkningar diskuteras.Rapporten avslutas med slutsatser och rekommendationer