Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Contaminants in Swedish offshore sediments 2003–2021. Results from the national environmental monitoring programme.
No full textThe environmental monitoring of contaminants in offshore sediments includes organic contaminants and elements in surface sediments at 16 stations located in deeper sea areas around Sweden. The stations are placed far from the coast to reflect general pollution patterns in the environment. So far, sampling has been done four times with intervals of 5–6 years. This report summarizes the results and evaluates geographical trends. Levels of arsenic and cobalt are highest in the Gulf of Bothnia, while levels of cadmium, copper and zinc are highest in the Baltic Proper. Cadmium levels are so high that the environmental quality standard (EQS) is exceeded. These patterns depend on redox conditions, levels in bedrock/moraine in the catchment, and point sources. Levels of lead and mercury are elevated at specific stations, indicating a greater influence from point sources. Overall, metal levels are elevated compared to reference values that represent pre-industrial levels. The greatest load of organic contaminants occurs in the Baltic Proper. For most contaminants, for example PAHs, PCBs, organophosphorus compounds, TBT, and many organochlorine pesticides, the highest levels can be observed in this sea area. TOC levels are also high here. Surprisingly, levels of PFASs are markedly higher in the Gulf of Bothnia compared to other sea areas. Levels of chlorinated paraffins, measured in sediment cores from three stations, were also elevated in the Gulf of Bothnia. Levels of TBT have decreased since the start of the monitoring programme, but the EQS is still exceeded at many stations. PAHs also occur at levels that sometimes exceed thresholds. Cybutryne, which is now banned in the EU, has decreased in levels since 2008 and 2014
Guide for sustainableplastics use : Principles, advice and examples for design and requirements
No full textPlastic can be found everywhere in society. Nothing strange about that, because plastics are versatile materials that can be given almost any properties. They are also often light and inexpensive compared to other materials and last a long time. However, the diversity and variety of plastic additives can also make use of certain plastics challenging in circular flows. This guide provides hands-on tips, advice and good examples on the sustainable and circular use of plastics.The authors assume sole responsibility for the contents of this report, which therefore cannot be cited as representing the views of the Swedish EPA. Naturvårdsverket
Digitalt deltagande i offentlig sektor : En kritisk granskning
No full textI den här rapporten sammanfattar vi de lärdomar som dragits i projektet ”Digitalt deltagande i offentlig sektor: en kritisk granskning”. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet var att skapa kunskap och förståelse om digitala verktyg som används för att stimulera olika former av digitalt deltagande, det vill säga insatser där myndigheter skapar (digitala) former för fördjupade samarbeten med medborgare i olika frågor. Vi har avgränsat projektet till att a) fokusera på statliga myndigheter, och b) litteraturfrån det så kallade e-Participationfältet (forskningen kring digitalt deltagande).Tidigare forskning har främst inriktat sig på lokal nivå, det vill säga kommuner, och vi har därför ringa kunskap om hur myndigheter arbetar med digitalt deltagande. Dessutom så saknas det inom e-Participationfältet en kunskapssammanställning avvilka nivåer av deltagande digitala verktyg utvecklade av forskare möjliggör. Vi ställer två forskningsfrågor: FF1: Vad kännetecknar användning av verktyg för digitalt deltagande blandsvenska myndigheter? FF2: Vad kännetecknar verktyg för digitalt deltagande i e-Participation-forskningen? För att beforska dessa använder vi ett ramverk som består av nivåer av deltagande, och deltagarkonfigurationer. Två delstudier utförs, en enkät till svenska myndigheter och en litteraturöversikt av e-Participationlitteraturen. Resultaten visar hur svenska myndigheter arbetar relativt sparsamt med fördjupade former av digitalt deltagande, men även att detta skiljer sig åt beroende på organisationsstorlek. Myndigheterna arbetar ofta med generella verktyg med utgångspunkt i tre former av deltagarkonfigurationer: kunder, användare, och medborgare. I rapporten utvecklar vi en analys kring hur dessa skiljer sig åt och att de kräver olika kompetenser i organisationen, vilket gör det viktigt att ”prata konfigurationer” innan initiativ tilldigitalt deltagande initieras. Litteraturöversikten visar att många av de verktyg som utvecklas är av en temporärart, ofta i prototypform, och vi identifierar typer av verktyg och vilka nivåer av deltagande de möjliggör, samt diskuterar forskares ansvar vid verktygsutveckling. Vi sammanfattar även erfarenheter forskare dragit från att applicera dessa verktyg, inklusive behov av institutionella processer för deltagande, och att fördjupade processer är resurskrävande. Kunskapsbidragen från projektet inkluderar en ökad förståelse för myndighetspraktiker och digitala verktyg för deltagande i e-Participation-litteraturen. Inom ramen från projektet presenterar vi ett teoretiskt ramverk bestående av nivåer av deltagande och deltagarkonfigurationer som med fördel kan användas av praktiker. Rapporten avslutas med förslag på fortsatt forskning
Med riktning mot framtiden : Erfarenheter från Naturvårdsverkets arbete med framtidsstudier
No full textAtt tidigt uppmärksamma viktiga förändringar ger ökad möjlighet att möta utmaningar och att styra mot hållbar utveckling. Framtidsstudier kan bidra till att skapa mer flexibla och robusta förutsättningar så att verksamheten utifrån det kan anpassas till ett samhälle i förändring. I verksamhetsplanen för 2022-2024 lyfter Naturvårdsverket kunskap som en nyckelfaktor för handling och transformativförändring. Enligt verksamhetsplanen behövs ett brett systemperspektiv som integrerar olika politikområden, liksom att i högre grad samarbeta och nyttja EU:s och EEA:s arbete med den gröna given. Långsiktiga beräkningar eller scenarier utgör underlag för politiska målsättningar och har efterfrågats av både riksdagen, regeringen och EU-kommissionen. Denna erfarenhetsrapport syftar till att ta till vara erfarenheter av genomförda insatser inom framtidsstudier inför planering av kommande insatser. Rapporten samlar olika perspektiv och visar exempel på tidigare och pågående arbeten inom Naturvårdsverket. Resultaten användes även vid uppföljning av Naturvårdsverkets verksamhetsmål om framtidsstudier för åren 2019-2021.Erfarenhetsrapporten sammanfattar vad som genomförts, sätter det i ett sammanhang och belyser insatsernas effekter med stöd av ett urval av kriterier för utvärdering. Analysen sträcker sig runt tio-femton år tillbaka för att kunna beskriva ett utgångsläge innan verksamhetsmålet kom på plats och fånga in effekter av tidigare insatser. Eftersom det används många olika begrepp och definitioner inom området framtidsstudier, så utgår denna erfarenhetsrapport ifrån en inkluderande ansats som både beskriver större framtidsstudier och arbeten medavgränsade moment av framtidsstudier. I slutet av rapporten diskuteras resultaten mot Naturvårdsverkets långsiktiga inriktning ”Naturvårdsverket – på väg mot2030”, som beslutades under 2021, och som beskriver hur Naturvårdsverket ska utvecklas utifrån ledorden nytänkande, samverkande, enklare. Hur har då Naturvårdsverkets arbete med framtidsstudier sett ut, vilka effekterhar uppstått, och vilka erfarenheter kan vi dra nytta av? Olika ansatser har lett till olika typer av leveranser och effekter. Omvärldsanalyser har blivit underlag för interna diskussioner och visat exempel på arbetssätt. Utforskande av orsaker och samband har påverkat hur uppföljning görs och lett till ytterligare initiativ inom berörda områden. Avgränsade analyser av scenarier och strategier har resulterat i underlag för beslut och verksamhetsutveckling. Större publicerade analyser med framtidsperspektiv har lett till uppdatering av prioriteringar, fortsatt involvering av sakägare, forskningsprogram eller underlagtill EEA:s SOER. Publicerade analyser inom till exempel fördjupad utvärdering av miljömålen har inneburit underlag för prioritering av miljöarbete, potential förfortsatt utveckling och att resultat har fångats upp inom ytterligare arbeten och metodutveckling. Opublicerade arbetsinsatser inom metodutveckling har lett tillpåverkan på arbetssätt, kunskap i komplexa frågor, modellutveckling, underlag förprioritering i analysarbete, kompetensutveckling och utveckling av analyser. Olika möjligheter och svårigheter finns inom olika former av genomförda arbeten. Generellt kan sägas att systematiskt genomförda arbetsinsatser med god aktörsmedverkan skapar goda möjligheter för effekter som håller i sig. I kvantitativa analyser kan utmaningen vara att hitta ändamålsenliga data men om data finns är möjligheterna goda för att få till ett bra kunskapsunderlag. I komplexa frågor kan flera organisationer behöva gå samman för att gemensamt bidra med utveckling inom ett större område. Det skapar goda möjligheter för ny kunskap eller nya modeller för beslutsstöd, men att hitta lämpliga former förfinansiering och administration för dessa sammanhang är inte enkelt. Breda frågor kan också ha svårare att hitta tydliga beställare och mottagare internt. Att arbeta med omvärldsanalyser är en möjlighet till nytänkande och utveckling som inte har använts fullt ut. Att analysera miljömål utifrån olika ansatser och perspektivger goda möjligheter till övergripande förståelse för olika förutsättningar och här finns tidigare utveckling att bygga vidare på. Intressant är att metodutveckling kan ha en fördröjd effekt, där nyttan synliggörs och når full potential först efter ett antal år. Slutligen, att delta i löpande erfarenhetsutbyten ger kontinuerlig input till utveckling av det egna arbetet och möjlighet att bidra till andras arbete. Utifrån erfarenhetsrapportens analys inför framtiden och sett i ett utifrån och in-perspektiv, så bör Naturvårdsverket sträva efter att vara nytänkande i analysarbetet genom att visa på möjligheter med olika former av framtidsstudier/analyser och därmed skapa ett lärande. Ett område för detta är att stärka arbetet med omvärldsanalys inom olika aktiviteter för att få in annan kunskap och skaparätt effekter för samhällsnytta. Andra sätt att stimulera arbetet med framtidsstudier är ökad samverkan internt och externt för att förstärka kvaliteten i metoder inom framtidsstudier, att återanvända och bygga vidare på metoder och inspiration från externa sammanhang och att tillgängliggöra och visa exempel på användbara arbetssätt. Erfarenhetsrapporten kan fungera som en utgångspunkt i fortsatt planering av framtidsstudier på Naturvårdsverket och ge inspiration till hur framtidsstudierkan användas inom verksamheten på olika sakenheter, men även av andra intresserade. I slutet av rapporten finns listor över referenser med länkar och tips på var genomförda arbeten går att finna
Nature-based solutions
No full textThis report defnes and explains nature-based solutions, while ofering guidance on implementation together with a selection of real-world cases that demonstrate nature-based solutions in diferent landscape types including wetlands, urban areas, coastal areas, forests and agricultural landscapes. The world is currently facing a double crisis – a changing climate and the accelerating loss of biodiversity. These two crises are closely interrelated and afect each other. Since nature-based solutions can simultaneously help to address both climate change and biodiversity loss, these types of solutions serve as a critical tool in climate adaptation eforts. Nature-based solutions are multifunctional, cost-efective actions for addressing various societal challenges by protecting, developing or creating ecosystems while promoting biodiversity and human well-being. In other words, they can be used to address diferent types of challenges that we face. In this report, however, we have focused on how they can be used in climate adaptation eforts. The purpose of this report is to disseminate knowledge and information about nature-based solutions and to ofer guidance on how they can be planned and implemented to meet the challenges brought on by a changing climate, while promoting sustainable development through increased resilience and reduced vulnerability
Miljöövervakning av slåtterängar 2022
No full textMiljöövervakning av 25 slåtterängar, varav 15 av objekten hade hävdats under året genom slåtter. Endast vid en av ängarna hittades invasiva arter
Inventeringar av kärlväxter samt vegetationsmätningar i 10 sörmländska naturbetesmarker : Regional Miljöövervakning 2022
No full textAdoxa Naturvård har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Sörmland att genomföra kärlväxtinventeringar och vegetationsmätningar i 30 stycken sörmländska betesmarker. Arbetet ska utföras under åren 2016, 2018 och 2020 och med ett omtag 2022, 2024 och 2026. Den här rapporten avser inventering av de 10 första betesmarkerna i det första omtaget 2022
Trender för näringstillståndet i tätortsnära tidsseriestationer i Tyresåns avrinningsområde
No full textÖvergödning fortsätter att vara ett påtagligt miljöproblem i tätortspåverkade delar av Tyresåns avrinningsområde. Halterna av näringsämnena fosfor och kväve har överlag minskat i de tätortspåverkade mätstationerna sedan mätningarna inleddes i slutet av 1990-talet. Tyvärr har denna minskning avstannat och under den senaste 20-årsperioden finns inga säkerställda minskande trender för halterna av fosfor och kväve. Dock finns indikationer på en förbättring av vattenkvaliteten de senaste två åren i de dittills mest övergödda sjöarna Orlången och Trehörningen-Sjödalen efter nyligen genomförda åtgärder mot fosforbelastningen
Övervakning av källor i Kronobergs län 2014-2021
No full texti Kronobergs län har gett SGS Analytics Sweden AB uppdraget att sammanställa och utvärdera vattenkemiska analysresultat från den regionala källprovtagningen som genom-förts under åren 2014-2021. Målsättningen med rapporten är att ge en bild av källornas tillstånd, påverkan och status samt eventuella förändringar under perioden 2014-2021. Totalt 15 källor har provtagits med lite olika frekvens. Trendberäkningar har utförts för 12 källor med provtagning i minst fyra år. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av resultaten. I Tabell 1 redovisas källornas tillstånd avseende aktuella parametrar enligt bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013). Jämförelser görs också mot generella riktvärden för grundvatten på nationell nivå och utgångspunkter för att vända trender (SGU-FS 2019:1). Källan i Älmhult visade avvikande resultat jämfört med övriga källor, eftersom den uppvisade en tydlig lokal påverkan sannolikt från en nedlagd deponi (Gränsholma) i närområdet med grundvattenriktning mot källan. Konduktiviteten var hög med stark saltpåverkan och även andra lakvattentypiska ämnen indikerade lakvattenpåverkan. Provtagningen i källan i Älmhult startade år 2017 och fram till och med år 2021 kan en tydligt minskad påverkan verifieras. Vattnet i övriga källor karakteriseras allmänt som surt eller mycket surt med låg eller mycket låg alkalinitet (motståndskraft mot försurning). Salthalten var vanligen låg eller mycket låg med ingen eller obetydlig påverkan. I flera källor var sulfatpåverkan måttlig. Även halterna av kväve och fosfor var normalt låga eller mycket låga. Det finns dock några undantag med måttliga halter av ammoniumkväve och fosfatfosfor, vilket sannolikt mestadels är kopplat till markkemiska processer. Viss påverkan från luftburen deposition eller annan antropogen påverkan kan dock inte helt uteslutas. Tydligt förhöjda nitratkvävehalter uppmättes i Skogskällan och S:t Olofs källa, där resultaten indikerar påtaglig påverkan från avlopp, gödsling eller liknande föroreningskällor. Källvattnet i Kronobergs län innehåller i flera fall höga eller mycket höga halter av orga-niskt material och i kombination med höga eller mycket höga järnhalter blir vattnet ofta starkt färgat. Flera källor har emellertid också ett mycket klart vatten med låga halter organiskt material och mycket låga järn- och manganhalter, så variationen är stor. P.g.a. det sura vattnet uppmättes höga eller mycket höga aluminiumhalter i källvattnet på en del håll. Övriga analyserade metaller förekom genomgående i mycket låga eller låga halter, varför ingen tydlig metallpåverkan kunde verifieras. I analysresultaten för perioden 2014-2021 syns endast små förändringar i källorna som inte bedöms ha någon betydelse för klassning av tillstånd, påverkan eller status. Med undantag av källan i Älmhult bedöms källvattnet i Kronobergs län vara av god kemisk grundvattenstatus enligt SGU-FS 2019:1. Källan i Älmhult fick otillfredsställande status p.g.a. mycket höga kloridhalter. Konduktiviteten i källan i Älmhult överskred gränsen för att vända trend (SGU-FS 2019:1), men trenden är tydligt nedåtgående sedan undersökningarna startade år 2017. Nitrithalten i Skogskällan överskred också utgångspunkten för att vända trend, men eftersom endast ett års resultat finns tillgängliga kan inga trender verifieras. Med undantag av källan i Älmhult bedöms källvattnet i Kronobergs län mestadels vara av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning, (bedömt utifrån aktuella parametrar i denna undersökning). Jämfört med riktvärden för dricksvatten för enskild förbrukning (Livsmedelsverket 2015) bedöms dock vattnet i Skogskällan som ”Tjänligt med anmärkning” med avseende på nitrit. I Feraliakällan och Liavagnen blev bedömningen ”Tjänligt med anmärkning” p.g.a. förhöjda aluminiumhalter. I övrigt blev bedömningen i flertalet fall ”Tjänligt med anmärkning” p.g.a. för låga pH-värden samt för hög färg, turbiditet och/eller järnhalt
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Eriksberg, Blekinge län, 2021 - 2022
No full textEcocom AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping genomfört inventering av fladdermöss i Eriksberg. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Ett inventeringsbesök genomfördes år 2021 och ett inventeringsbesök 2022. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck. Under inventeringen 2021 påträffades totalt 12 arter och år 2022 påträffades nio arter. Sex rödlistade arter påträffades under de två åren: barbastell, brunlångöra, nordfladdermus, fransfladdermus, sydfladdermus och sydpipistrell. Den vanligast förekommande arten är dvärgpipistrell. Mindre brunfladdemus, nymffladdermus och dammfladdermus kunde inte återfinnas