Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Datering av hassel i Bunge på norra Gotland
No full textPå norra Gotland finns särpräglade hasselmiljöer, ofta kombinationer av tall och hassel, i marker med tunna jordlager. De har studerats vid olika tillfällen, se bland annat rapporten ”Gotlands lövmarker” från år 2000. Det har föreslagits att de här miljöerna kan ha ”postglaciala” drag, alltså att det kan finnas miljöer här med flertusenårig kontinuitet. Att något sådant skulle finnas i södra Sverige är av stort intresse för naturvården. Det har sedan flera decennier cirkulerat uppgifter om att några hasselbuskar ska ha daterats vid ett tidigare tillfälle, och då befunnits vara 2 000 – 3 000 år gamla (se till exempel en liten bit ned på sidan ”Sveriges äldsta träd”). Tyvärr har det visat sig svårt att få fatt i själva källan till uppgifterna. En av uppgiftslämnarna, Birger Johansson, har inte kunnat få fram informationen på grund av en datorkrasch. Efter en tids eftersökande har det nu befunnits vara bättre att göra en ny provtagning och skicka för c14-analys och försök till datering. Det har då visat sig att det är en ovanligt svår provtagning att genomföra. Den kräver kunskap och särskilda redskap
Fiskyngelinventering av grunda havsvikar i Gotlands län 2024
No full textUnder sommaren 2024 genomfördes en inventering av fiskyngel i tolv vikar på Gotland. Kustvattnen på Gotland har inventerats årligen efter fiskyngel sedan 2020. Kusten är överlag tämligen tom på yngel av vårlekande fiskarter, men de senaste åren har dock visat på förekomst av såväl abborre som gädda, vissa år har tätheterna varit goda i vissa lokaler, och yngel av abborre har noterats i relativt många av de undersökta vikarna. 2024 återbesöktes lokaler som tidigare inventerats, men ett antal nya områden har också inventerats. Resultatet 2024 var tämligen likartat som tidigare år, dock var rekryteringen av abborre sämre än tidigare. Årsyngel av abborre påträffades i två av de tolv undersökta vikarna; Bogeviken och Grumpvik. Gädda påträffades i Vägumeviken, Lergrav och Valleviken
DynamO – Dynamisk förvaltning av stillahavsostron i Sverige
No full textRapportens författare har utvärderat ostronens förmåga att anpassa sig till låga salthalter, och deras spridningskapacitet till nya områden, samt har tagit fram data för att modellera ostronens utbredning och populationsstorlek. Olika metoder för att rensa bort ostron i både högtäthets och lågtäthetsområden har testats, och kostnadseffektiviteten för olika metoder har analyserats. Möjligheten att utnyttja bortrensade ostron till olika produkter har också undersökts. Denna information kombineras i en analys av hur miljömässiga och socioekonomiska effekter av stillahavsostron kan integreras i en förvaltningsstrategi för arten. För att uppnå en effektiv förvaltning krävs en holistisk och adaptiv modell som kontinuerligt kan anpassas till nya förhållanden. Målet är att balansera kostnader och nyttor för att optimera förvaltningsinsatser och minimera ostronens negativa effekter samtidigt som dess positiva egenskaper utnyttjas. Förvaltningsstrategier bör kopplas till ostronens invasionsstadier och geografiska spridning. I rapporten presenteras också hur modellen kan generaliseras till andra liknande invasiva arter
Contaminants in blood and urine from young children in Sweden : Results from the national dietary survey Riksmaten Young Children
No full textSvenska småbarn har generellt låga halter av kemiska föroreningar i kroppen som sannolikt inte utgör en risk för hälsan. Exponeringen för bly, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och bisfenol A är dock något högre än vad som är önskvärt. Detta visar Livsmedelsverkets biomonitorering av kemiska föroreningar i blod och urin, från matvaneundersökningen Riksmaten småbarn. Småbarn är en särskilt viktig grupp att studera, eftersom de kan vara mer känsliga för de skadliga effekterna av toxiska kemikalier än vuxna. Resultaten ger en unik översikt över den totala exponeringen från alla källor i en nationellt representativ grupp av svenska 1,5- och 4-åringar. Riksmaten småbarn är en tvärsnittsstudie där Livsmedelsverket undersöker matvanorna hos barn som är 9 månader, 1,5 år och 4 år gamla. I den här rapporten ingår de 593 barn som deltog i oktober 2021 till maj 2023 och som lämnade blodprov eller urinprov. Av dem var 305 barn 1,5 år och 288 var 4 år. Alla bodde i, eller inom 50 km från, Umeå, Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg eller Lund. Vi analyserade ett brett spektrum av ämnen, som man främst får i sig från mat och dricksvatten: • metaller i helblod • PFAS i serum • en nedbrytningsprodukt av pesticiden klortalonil (4-hydroxy-klortalonil) i serum • flera organiska kontaminanter i urin, bland annat bisfenoler samt metaboliter av mjukgörare, fosforbaserade flamskyddsmedel, pesticider och doftämnen. Resultat och slutsatser Ämnen ur alla ämnesgrupperna fanns i proverna från de flesta av barnen. Halterna låg inom de intervall som kunde förväntas och var generellt jämförbara med nivåerna som har uppmätts i andra studier. Att göra en fullständig värdering av riskerna med de halter som uppmätts ingår inte i syftet med den här rapporten. För flera av ämnena2 jämförde vi dock resultaten med olika typer av hälsobaserade bedömningsvärden. För halter som är lägre än bedömningsvärdet, är det osannolikt med negativa hälsoeffekter. Våra resultat tyder på att halterna som de flesta svenska barn har i sina kroppar, sannolikt inte utgör en risk för hälsan. Vissa barn hade dock högre halter av bly eller PFAS än de hälsobaserade bedömningsvärdena. Halterna av bisfenol A i urinproverna bekräftade också vad Efsa3 tidigare har konstaterat, det vill säga att vi får i oss för mycket bisfenol A. Detta understryker att det är viktigt att ytterligare minska exponeringen för bly, PFAS och bisfenol A, från alla källor. Vi kan dessutom inte utesluta, att det finns vissa grupper av barn i Sverige som utsätts för en ännu högre exponering för kemiska föroreningar, än de barn som deltog i Riksmaten småbarn. Metaller i helblod Nästan alla barn hade mätbara halter i blodet av kadmium, kvicksilver, bly, arsenik, kobolt och mangan. Resultaten tyder på att svenska barns exponering för kvicksilver inte utgör en hälsorisk, baserat på nuvarande kunskaper. Halterna av kadmium låg inom det förväntade intervallet. För bly, däremot, hade 10 procent av barnen halter högre än Efsas referenspunkt för ökad risk för påverkan på hjärnans utveckling hos foster och små barn. Liknande resultat har setts i andra studier av svenska barn. Detta understryker att det är viktigt att ytterligare minska exponeringen för bly, från alla källor. PFAS i serum Av PFAS uppmättes högst serumhalter av PFOS, PFOA och PFHxS4. 1,5-åringarna hade högre halter än 4-åringarna, vilket sannolikt beror på att exponeringen är högre under foster- och amningsperioden, jämfört med senare i livet. Barnen från Uppsala och Stockholm hade högre halter av några PFAS, jämfört med barnen från de övriga regionerna. Anledningen är troligen att vissa delar av Uppsala och Stockholm har eller har haft förhöjda halter av PFAS i dricksvattnet. Av 1,5-åringarna hade 4,5 procent halter som var högre än Efsas referenspunkt i riskvärderingen av ΣPFAS45. Referenspunkten baseras på ökad risk för påverkan på vaccinationseffekten hos 1-åringar. Resultatet indikerar att en andel av barnen har exponerats för mer PFAS än vad som är önskvärt. Under senare år har åtgärder vidtagits för att minska exponeringen för PFAS, och nya lägre gränsvärden för ΣPFAS4 i dricksvatten träder i kraft 2026. Detta kommer sannolikt att leda till att exponeringen minskar ytterligare. 4-hydroxy-klortalonil i serum 4-hydroxy-klortalonil fanns i serum från alla barn. 1,5-åringarna hade högre halter än 4-åringarna. Liksom för PFAS beror det sannolikt på att exponeringen är högre under foster- och amningsperioden, än senare i livet. Organiska kontaminanter i urin De flesta av de organiska kontaminanterna fanns i majoriteten av urinproverna. Eftersom dessa ämnen är kortlivade och försvinner snabbt ur kroppen kan våra resultat tyda på att barnen utsätts för en kontinuerlig exponering. Alla analyserade metaboliter av ftalater och DiNCH6 fanns i nästa alla urinprover (>99 procent). Ftalatmetaboliten MnHxP7 fanns i 99 procent av proverna, och har inte analyserats i svenska prover tidigare, enligt vad vi känner till. Kunskaperna är också begränsade om urinhalter av IPBA och TBBA8 (metaboliter till doftämnena p-cymen och lysmeral). Vi kunde mäta dem i ungefär 90 procent av proverna. Det antibakteriella ämnet triklosan fanns i 25 procent av proverna. Våra resultat indikerar ingen risk för negativa hälsoeffekter av exponeringen för ftalat- eller DiNCH-metaboliterna, pesticidmetaboliten 3-fenoxybensoesyra eller triklosan. Detta enligt vår jämförelse med hälsobaserade bedömningsvärden. För bisfenol A däremot, tyder resultaten på att exponeringen är högre än vad Efsa anser vara tolerabelt. Exponeringen kommer dock sannolikt att minska, till följd av förbudet att använda bisfenol A i livsmedelsförpackningar i Europa, som gäller från 2025
Miljöledning i staten 2024 : En redovisning av hur statliga myndigheter arbetar med att minska sin miljöpåverkan
No full textSamtliga 186 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har rapporterat 2024 års miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Denna redovisning utgör Naturvårdsverkets sammanfattning av myndigheternas rapporter. Statistiken för år 2024 jämförs med år 2023 och för koldioxidutsläpp även med 2019, som kan ses som det senaste mest jämförbara året innan pandemin. De sammanlagda rapporterade utsläppen av koldioxid år 2024 är cirka 486 000 ton, vilket innebär en ökning med 18 procent sedan 2023. Kategorin maskiner och övriga fordon som står för cirka 391 000 ton har ökat med 26 procent under samma period. En förklaring till ökningen är den ändrade reduktionsplikten från 1 januari år 2024. Övriga utsläpp, som kommer från tjänsteresor, har minskat med 7 procent från år 2023 till totalt cirka 95 000 ton koldioxid år 2024, vilket är 32 procent lägre än år 2019. Digitala möten och regelbundet distansarbete är etablerade arbetssätt inom myndigheterna. Antalet digitala möten som rapporterades för år 2024 är 9,3 miljoner, vilket är lika många som år 2023, men mer än dubbelt så många som åren innan pandemin. Skillnaden i koldioxidutsläpp per årsarbetskraft mellan myndigheter inom REMM (Resfria/digitala möten i myndigheter) och övriga myndigheter har också utjämnats. Resultatet indikerar nya normalnivåer för utsläpp från tjänsteresor och antal digitala möten. Den rapporterade totala energianvändningen år 2024 har ökat med cirka 8 procent sedan år 2023, till knappt 2,8 TWh. Resultatet för kategorin verksamhetsel visar en ökning med 27 procent, som delvis förklaras av att ett par myndigheter har justerat rapporteringen jämfört med 2023. Kategorin fastighetsel har ökat med 15 procent. Energianvändningen till värme och kyla har samtidigt minskat med sex respektive fem procent. Det totala rapporterade upphandlingsvärdet år 2024 för samtliga myndigheter är 178 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 29 miljarder kronor från år 2023. Upphandlingar med ställda miljökrav utgjorde 92 procent av det totala upphandlingsvärdet, en mindre ökning sedan år 2023. Resultatet visar att 76 myndigheter har ställt miljökrav i 84–100 procent av sina respektive totala upphandlingsvärden vilket är på samma nivå som år 2023. Det är 35 myndigheter som rapporterar att det är mer än fem år sedan de senast såg över sina miljöutredningar, vilket inte är förenligt med kravet i miljöledningsförordningen. Redovisningen för år 2024 visar att 34 myndigheter är miljöcertifierade, vilket är en minskning sedan i fjol. Av myndigheternas rapporter framgår att det bedrivs ett aktivt åtgärdsarbete. I arbetet med verksamhetens direkta miljöpåverkan fokuserar myndigheterna på att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och energianvändning. I arbetet med indirekt miljöpåverkan är det vanligt med mål och åtgärder inom ramen för kärnverksamheten och kopplat till miljökrav i upphandling.Undertitel från titelsidan. Titel på omslaget: Miljöledning i staten 2024 : En redovisningFilen "Sammanställning av myndigheters svar_Miljöledning i staten 2024" bytt till en ny version 2025-08-14.</p
Nätprovfiske i Hästsjön 2024
No full textDenna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Hästsjön under tre nätter 6-9 augusti 2024. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning, generera underlag för statusbedömning inom vattenförvaltningen samt att resultatet ska ligga till grund för fiske[1]vårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Hästsjöns fiskevårdsområdesförening. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp från fiskevårdsområdesföreningen. Under provfisket fångades abborre, gädda, mört, siklöja och sutare. Fångsten dominerades av abborre följt av mört. Den totala fångsten per bottensatt nät var dubbelt så stor jämfört med nätprovfisket 2012 och stor i relation till sjöar på sydsvenska höglandet. Fångsten per pelagiskt nät har ökat mer än i bottensatta nät. Jämfört med sjöar på höglandet var fångsten per pelagiskt nät mycket stor, vilket delvis är en effekt av att endast djupzonen närmast ytan fiskades på grund av sjöns ringa djup. Fångsten av abborre var stor i relation till sjöar på höglandet och har ökat kraftigt jämfört med föregående nätprovfiske. Att ökade fångster kan ses i en större del av längdfördelningen tyder på att abborren tål dagens fisketryck. Ökningen av antalet abborrar över 350 millimeter var ovanligt omfattande. Medelstorleken har trots det minskat sedan 2012, vilket förklaras av den stora ökningen av årsyngel. Fångsten av mört var även vid provfisket 2024 stor i relation till sjöar på höglandet, vilket bekräftar bilden av att förekomsten av mört är omfattande i Hästsjön. Jämfört med 2012 var den största skillnaden att det fångades betydligt fler mörtar under 100 millimeter. Årsklassers styrka varierar naturligt och kan förmodligen delvis förklara skillnaden jämfört med 2012. Att mörtsamhällen domineras av små individer kan också vara ett tecken på påverkan av övergödning. Fångsten av siklöja var normal i relation till sjöar på höglandet och antyder att beståndet är någorlunda stabilt. Samtidigt har bestånd av siklöja i många sjöar problem och uppvisar minskade fångster i nätprovfisken varför en normal fångst per ansträngning inte behöver vara likvärdigt med ett opåverkat bestånd. Även i Hästsjön fångades färre individer per nät jämfört med 2012. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig, vilket är en försämring från senaste nätprovfisket. Fångsten antyder en viss påverkan av övergödning. Framför allt i form av den stora fångsten per ansträngning. Däremot var fångsten av abborre i relation till mört större än i många sjöar påverkade av övergödning
Floraväkteri i Västmanlands län 2024
No full textÅrlig redovisning från Botaniska Föreningen i Västmanland län om floraväktarverksamheten i länet 2024, som genomförs i samverkan med och med bidrag från den regionala miljöövervakningen inom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten behandlar arter från de olika kategorierna i den nationella rödlistan samt länsarter, annexarter inom art- och habitatdirektivet och arter inom biogeografisk uppföljning
Skötselplan för Nämdöskärgårdens nationalpark och Långviksskärs naturreservat
No full textSkötselplan för Nämdöskärgårdens nationalpark och Långviksskärs naturreservat. Enligt nationalparksförordningen ska nationalparker vårdas och förvaltas i enlighet med de syften för vilka de har bildats. Nationalparkens syfte och föreskrifter är styrande för förvaltningen. Skötselplanen anger närmare hur nationalparken ska vårdas och förvaltas
Kvalitetsmanual för statlig finansiering av förorenade områden : Användning och hantering av statlig finansiering till utredning och åtgärd
No full textKvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till utredning och åtgärder av förorenade områden. Det finns ett stort antal förorenade områden i Sverige som är ett resultat av vår gamla industrihistoria. Många av områdena behöver undersökas och åtgärdas för att inte utgöra risk för människors hälsa och miljön. I de fall ingen kan ställas till svars för det förorenade området, kan staten genom Naturvårdsverket bevilja statlig finansiering till undersökningar och åtgärder. Kvalitetsmanual för användning och hantering av statlig finansiering till utredningar och åtgärder av förorenade områden, syftar till att ge vägledning i det statligt finansierade arbetet med förorenade områden. Kvalitetsmanualen ska även utgöra basen för ett kvalitetssäkert och hållbart statligt arbete med förorenade områden. Det bidrar till att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och även andra miljökvalitetsmål samt flera av målen i Agenda 2030. Det statligt finansierade arbetet med förorenade områden medför att de nationellt prioriterade förorenade områdena undersöks och vid behov åtgärda
Friluftslivet och dess möjliga påverkan på renar och renskötseln i fjällen
No full textMånga olika störningskällor kan bidra till att påverka betesron för renen. Under sommaren är det vanligt att människor vandrar efter leder i fjällen vilken kan påverka renen och i sin tur renskötseln. Denna rapport handlar om att sammanställa och beskriva den kunskap som finns dokumenterad kring ämnet att utveckla ett underlag för att förbättra förståelsen kring friluftslivets påverkan på renar och renskötsel inom renskötselns åretruntmarker, dvs områden ovan odlingsgränsen och inom renbetesfjällen. Förutom kunskapssammanställningen finns även förslag kring hur indikatorer skulle kunna nyttas för att bedöma vilka effekter av störningar kan få samt enklare scenarier för hur bortfall av betesområden under barmarksperioden kan påverka möjligheterna för renarna att öka i vikt under sommaren. Författarna ansvarar för innehållet i rapporten