Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Indicators for microplastic flows
No full textTo reduce the leakage of plastic into nature the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) has established two indicators for follow-up: “Littering of objects containing plastic” and “Estimated total leakage of microplastics in Sweden”. The aim of this project was to propose detailed indicators for prioritised sources and pathways that may be used to annually follow-up the spread of microplastics in Sweden. This has been done through expert workshops, interviews, literature studies, and in close dialog with Swedish EPA. The following aspects were considered for the proposed indicators: data availability, representativeness, possible sampling- and analytical methods, as well as calculation approaches, method uncertainties and its cost-efficiency. Based on these results, the following indicators are suggested to be used to follow-up leakage of microplastics from the sources and pathways prioritised by Swedish EPA: Tyre wear - Microplastics from tyre wear (kg/y) based on national annual traffic activity data (vehicle km) for different vehicle classes. The annual traffic activity data is multiplied with vehicle class-specific emission factors (g/km) to calculate the total leakage. Artificial grass pitches (AGP) - 1) Replenishment of infill on Swedish AGP:s based on an annual survey where facility owners report actual replenished infill (kg/m2). To scale up the amount (kg/y) of replenished infill to national level, an estimate of the total area of AGP:s with rubber infill could be estimated based on available statistics. 2) A certification system for AGP:s in Sweden is introduced to provide well-managed pitches. The certification should assure that the facility owners have made certain measures to reduce emissions of microplastics. The indicator to follow-up is the number of certified artificial grass pitches. Industrial production of plastic pellets - Introduced reporting requirement of microplastics emissions for all Swedish producers of plastic pellets based on sampling and analyses being performed in effluent water. Data on microplastics leakage (kg/y) can be made available through changes of relevant permits or via new legislation. Architectural and antifouling paint - Weight of polymers in architectural paint, antifouling paint and other hull paint put on the Swedish market annually (kg/y) are considered to reflect the amount of microplastics spread to nature from paint. Littering – Total annual amount (kg/y) of plastic litter based on the annual national plastic litter monitoring program to be introduced 2023 and/or the existing urban litter monitoring program run by The Keep Sweden Tidy Foundation (HSR). Macrolitter is considered to reflect the leakage of microplastics to nature. Wastewater – 1) Measured average load of microplastics (g/pe, y) in wastewater treatment plants, both incoming and effluent water. This can be conducted through an extension of the existing Swedish EPA's Environmental Toxics Coordination's sub-programme on environmental toxins in the urban environment, analysing occurrences of chemicals in effluent water from sewage treatment plants, to also include microplastics. By analysing the water for total amount of microplastics as well as fractions such as rubber particles and textile fibres, the results can also be used as an indicator for the source "laundry" and the pathway "stormwater". 2) Reported average volume (m3/pe, y) of sanitary sewer overflow at WWTP and from the sewer systems in Sweden based on existing environmental reporting. 3) Measured average load of microplastics (g/pe, y) in WWTP sludge based on the same monitoring program as indicator 1). Wind – Measured average yearly deposition (g/m2, y) of microplastics in bulk deposition analysed based on volume proportional monthly samples in the existing the Swedish Throughfall Monitoring Network. Since the suggested indicators are mainly based on existing data and monitoring programmes it should be possible to run development projects for suggested indicators in 2023, aiming for full implementation by 2024. When several indicators are proposed, they are prioritized in number order. It has not been possible for the project to quantify a cost for suggested indicator system. However, mostly existing and yearly available data is utilised in the proposed indicators. Due to this, it is considered that the suggestions can be implemented without high costs for facility owners and authorities. För att minska läckaget av plast till naturen har Naturvårdsverket infört två indikatorer för uppföljning av detta mål: ”Nedskräpning av föremål som innehåller plast” och ”Uppskattat totalt läckage av mikroplast i Sverige”. Syftet med detta projekt var att föreslå detaljerade indikatorer för prioriterade källor och transportvägar som kan användas för att årligen följa upp spridningen av mikroplast i Sverige. Detta har skett genom expertworkshops, intervjuer, litteraturstudier och i nära dialog med Naturvårdsverket. Följande indikatoraspekter har beaktats: datatillgänglighet, representativitet, provtagnings- och analysmetoder, beräkningsmetoder, metodosäkerhet och kostnadseffektivitet. Baserat på dessa resultat föreslog projektet följande indikatorer som syftar till att följa upp läckage av mikroplast från de källor och transportvägar som prioriterats av Naturvårdsverket. Däckslitage - Total mängd mikroplaster från däckslitage utifrån årliga trafikaktivitetsdata och emissionsfaktorer (kg/år). Konstgräsplaner - 1. Återfyllnad av svenska konstgräsplaner med gummigranulat (kg/m2, år). 2. Certifieringssystem för svenska konstgräsplaner (antal certifierade planer). Industriell produktion av plastpellets - Infört rapporteringskrav på mikroplastutsläpp för svenska producenter av plastpellets (kg/år). Fasad- och båtbottenfärg - Vikt polymer i fasad- och båtbottenfärg som släpps ut på den svenska marknaden (kg/år). Nedskräpning - Årlig mängd plastskräp (kg/person, år). Avloppsvatten - 1. Uppmätt medelbelastning av mikroplaster (g/pe, y) i avloppsreningsverkens inkommande och utgående vatten; 2. Rapporterad genomsnittlig volym (m3/pe, y) bräddvatten vid reningsverket och från avloppssystemet; 3. Uppmätt medelbelastning av mikroplast (g/pe, y) i avloppsslam. Dagvatten - Uppmätt medelbelastning av gummipartiklar i avloppsreningsverkens inkommande vatten (g/pe, år). Vind - Uppmätt genomsnittlig årlig deposition av mikroplast i totaldeposition (g/m2, y). Eftersom de föreslagna indikatorerna för uppföljning av läckage av mikroplaster till naturen huvudsakligen baseras på befintliga data och övervakningsprogram bör det vara möjligt att driva utvecklingsprojekt för föreslagna indikatorer 2023, med sikte på fullt genomförande 2024. Om flera indikatorer föreslås är de prioriterade i nummerordning. Det har inte varit möjligt för projektet att kvantifiera en kostnad för föreslagna indikatorer. Men då indikatorerna till mestadels baseras på befintliga och årligt tillgängliga data bedömer projektet att detta system kan implementeras utan höga kostnader för anläggningsägare och myndigheter
Frisk luft : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023
No full textFler åtgärder krävs för att sänka nuvarande halter i luften för att skydda såväl människors hälsa som miljön. Det gäller framför allt halterna av kvävedioxid, ozon, bens(a)pyren, samt partiklar, både små partiklar (PM2,5) och grova partiklar (PM10). Vetenskapen visar att negativa hälsoeffekter är både kraftigare och ses vid lägre halter än vad som tidigare beräknats. Därför är nya nivåer för de preciseringar som förtydligar miljökvalitetsmålet nödvändiga. Naturvårdsverket föreslår att precise-ringarna skärps för PM2,5, PM10, ozon och kvävedioxid utifrån framtagen kunskap och att WHO tagit fram skärpta riktlinjer. WHO:s nya riktvärden är framtagna genom systematisk genomgång av det samlade vetenskapliga underlaget som visat tydligt att olika negativa hälsoaspekter av luftföroreningar, främst partiklar, ökat betydligt redan vid lägre halter1. WHO:s skärpning av riktlinjerna visar tydligt att såväl EU:s gränsvärden som de svenska miljökvalitetsnormerna och miljömålen inte är tillräckliga för att skydda människors hälsa från flera viktiga föroreningar. Riktlinjerna kommer även att vara centrala för EU:s pågående översyn av luftkvalitetsdirektiven och därmed även nivån för miljökvalitetsnormerna inom EU och Sverige. Halterna av både kvävedioxid och små partiklar visar en nedåtgående trend sedan mätningarna inleddes. Årsmedelvärdet för kvävedioxid har i snitt minskat med 4 procent per år sedan 2011. Minskningen av NO2 mellan 2019 och 2020 kan delvis vara en tillfällig pandemieffekt Även om Sverige fortfarande har lokala problem med höga halter av kvävedioxid och partiklar är halterna av luftföroreningar förhållandevis låga jämfört med flera andra EU-länder. EU-regleringar för bränslekvalitet, standarder för fordon och miljölagstiftning inom industri- och energisektorn påverkar halterna, liksom trafikintensitet, användningen av dubbdäck samt hur bebyggelsen utvecklas. Kväveoxider bildas vid all typ av förbränning. En stor del av utsläppen kommer från trafiken. För de små partiklarna är avgaser från trafik, industriutsläpp, småskalig vedeldning och annan förbränning viktiga källor. Partikelutsläppen transporteras i stor utsträckning till Sverige från kontinenten och är därför högre i södra Sverige än i norra Sverige. Miljökvalitetsnormerna inom luftkvalitetsdirektivet tillsammans med den svenska luftkvalitetslagstiftningen har varit mycket viktiga styrmedel för att få ner halterna på framför allt lokal nivå. Där utsätts människor för de högsta halterna. Det är viktigt att Sverige fortsätter att ta en aktiv roll i att driva på arbetet med revideringarna av luftkvalitetsdirektivet och Göteborgsprotokollet. Det reviderade EU-direktivet om nationella utsläppstak för luftföroreningar (”takdirektivet”) från 2016 har lagt grunden för att minska utsläppen av bland annat partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Sverige arbetar aktivt i EU och internationella forum som Arktiska rådet, HELCOM och IMO för att minska utsläppen av sot och kväveoxider från sjöfarten. Ofta finns samverkanseffekter mellan åtgärder med klimatnytta och åtgärder mot luftföroreningar, såsom satsningar på biogas inom Klimatklivet. Biogas är ett alternativt bränsle som ger minskad klimatpåverkan och ofta lägre utsläpp av övriga luftföroreningar. Även planering för attraktiva städer med hög trans-porteffektivitet, infrastrukturåtgärder, byte av trafikslag, effektivare fordon och energieffektivt framförande av dessa liksom eldrift har haft stor betydelse för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Andra åtgärder, såsom byte till vissa biobränslen, har inte samma positiva sam-verkande effekt. Vissa åtgärder inom omställningsarbetet kan till och med mot-verka Frisk luft-målet. Till exempel byte till fast biobränsle från fossila bränslen. Det är fortsatt viktigt att ställa om till fossilfria bränslen, men också att åtgärderna kompletteras med reningsutrustning för att minimera luftföroreningarna, särskilt från kväveoxider, men även partiklar. Användningen av dubbdäck ger upphov till hälsofarliga slitagepartiklar och stora kostnader för samhället på grund av slitage på vägarna. Slitagepartiklarna gör det svårt att uppfylla miljökvalitetsmålets precisering om grova partiklar. Därför är det också angeläget med fortsatta åtgärder för att minimera uppkomsten av slitagepartiklar från dubbdäck.
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Vik, Uppsala län, 2021 - 2022
No full textCalluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inventering av fladdermöss vid Vik i Uppsala län. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen år 2021 påträffades 10 fladdermusarter och år 2022 påträffades sex arter. Fyra v arterna är rödlistade: brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus och sydpipistrell. Fransfladdermus och sydfladdermus återfanns inte vid inventeringen. Dammfladdermus är en ny art för området.
Stadsluftens hälsobelastning på barn
No full textPå uppdrag av Naturvårdsverket har avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitettillsammans med Institutionen för Ergonomi och Aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola utfört enstudie i Skåne vilken som syftar till att ta reda på skillnaden, när det kommer till faktisk inandad dos avluftföroreningar, mellan barn som växer upp i större städer (Malmö) och barn som växer upp imedelstora/mindre och landsbygdsnära orter. Resultaten tyder på att det finns påtagliga skillnader för de barn som växer upp i stora städer jämförtmed barn som växer upp i medelstora/mindre orter när det kommer till tid spenderad utomhus påförskolans gård samt deras exponering för luftföroreningar och den inandade dosen av dessa.Barnen på de trafikexponerade förskolorna i Malmö var ute betydligt kortare tid men andades in endubbelt så hög dos av partiklar/minut jämfört med barnen på förskolorna i de mindre ochlandsbygdsnära orterna. Tre av förskolorna i Malmö överskrider också WHO:s gränsvärden förkvävedioxid (årsmedel) under sina respektive mätveckor. Studien visar också att urbana mätstationer och gaturumsmätningar kan både över- och underskattauppmätta halter på barnens förskolegårdar vilket är viktigt att ha i åtanke vid planering av barnsutemiljöer i större städer samt belyser behovet av att inte enbart förlita sig på generella mätningar ochmodelleringar
Förutsättningar förhållbar plastanvändning : Bakgrund till Naturvårdsverkets färdplan för hållbar plastanvändning
No full textFör att nå Sveriges långsiktiga klimatmål till år 2045, skapa en cirkulär ekonomi samt minska mängden plast i våra hav och i naturen finns flera problem som behöver lösas. Genom att bidra till ökad kunskap och samverkan ska nationell plastsamordning underlätta och stärka intressenternas arbete med att bidra till miljömålen och FN:s globala hållbarhetsmål. Det görs genom att skapa åtgärder för en hållbar användning av plast, där plast används i rätt sammanhang, i resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden, utan något läckage. Som en del i det arbetet tog Naturvårdsverket fram en färdplan för hållbar plastanvändning 2021. Syftet med den här rapporten är att sammanställa och tillgängliggöra tidigare opublicerat bakgrundsmaterial till färdplanen, så att detta kan användas som underlag för olika aktörers fortsatta arbete för en hållbar plastanvändning. Vi vill också öka transparensen och förståelsen för färdplanen. Denna rapport har tagits fram som en del av arbetet med nationell plastsamordning. Rapporten redovisar bland annat tidigare opublicerat material som tagits fram av Material Economics och IVL. För det materialet ansvarar enbart Material Economics och IVL. Naturvårdsverket har använt resonemangen för att arbeta vidare mot en målbild och hinderanalys
Towards a sustainable useof electric vehicles : Final report
No full textA large-scale transition towards electric vehicles would have large environmental benefits regarding energy-efficiency and reduced air pollution in urban areas. Nevertheless, the uptake of electric vehicles is still at a low level. The upfront investment cost and the limited range of electric vehicles are important hindering factors for electric vehicle adoption. On the other hand, the use of electric vehicles is relatively cheap. This is mainly due to the fact that electricity is cheaper per kilometer than petrol or diesel, as well as due to the fact that electric vehicles are more energy efficient. Currently, policy measures are focused on electric vehicle adoption, and in many countries around the world, policy incentives are provided. However, with the low marginal cost of electric vehicle use and battery developments resulting in higher range, there is a risk for increased car travels, which would have negative environmental effects and might increase congestion. In this project, this risk for increased car use is investigated: the conditions under which increased car use is likely to occur and the influence of policy measures and the provision of charging infrastructure are explored using an interdisciplinary approach. Stated adaptation experiments are used to investigate the behavioral alterations of car users when changing to an electric vehicle. In particular, to combat the negative externalities in increased car uses after EV adoption, the study has designed three incentives that aim to reduce private car trips into the already congested city centers. The incentives were a combination of 1) free EV parking and charging outside of the congestion area(of Stockholm) and an additional reduced-fare 2) public transport- or 3) e-scooter. To test the effectiveness of the incentives, the study has designed a stated adaptation experiment and a custom web map based survey tool that most importantly allowed the respondents to record desired locations for their incentives, thereby providing an indication of public charging infrastructure demand and “entrance parking”(infartsparkering). 400 of the 7000 contacted registered EV users have answered the survey. The so collected data was analyzed using both descriptive statistics and statistical travel behavior modelling. While based on the small sample size the modelling results should be treated with caution, the modelling results can be interpreted as follows: The incentives are more effective in deterring female, young (18–24), or part time employed respondents from driving into the city centers than their male, older, or full-time employed counterparts. The offer of free parking and charging can “attract” respondents who are currently not parking in the congestion zone or have a difficult time finding parking spot in the congestion zone. Conversely, those who already have confidence in parking opportunities are harder to sway toward leaving the car outside the city center. Respondents who are regular public transport users (i.e., are holders of a monthly public transport Independent of their public transportation enjoyment level, respondents who have higher perceived safety in public transportation are more likely of choosing an offer of a reduced-fare public transport compared to those who have lower perceived safety levels. Respondents who “strongly” enjoy the use of e-scooters and e-bicycles are more likely to take an offer a reduced fare for this mode of transport since this incentive increases their opportunities to use these “enjoyed” modes. While an initially planned detailed stakeholder analysis could not be carried out during the project period, based on the above results the study outlined several methodologies for stakeholder analysis and policy roadmap creation. Moreover, the above knowledge gained from the travel behavior modelling work is believed to be useful input for ongoing and future policy work towards sustainable electric vehicle use
Kapitalförsörjning för näringslivets klimatomställning - Hinder och förslag på åtgärder : Underlagsrapport till regeringsuppdraget om Näringslivets klimatomställning
No full textRapporten har tagits fram av Naturvårdsverket som ett underlag till regeringsuppdraget Näringslivets klimatomställning som Tillväxtanalys har fått av regeringen och som kommer att vara en del av underlaget till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Här presenteras fem övergripande förslag som syftar till att förbättra kapitalförsörjningen till näringslivets klimatomställning. Utöver förslagen Naturvårdsverket lämnar bedömer vi att den utveckling som sker på EU-nivå inom ramen för EU:s strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi är avgörande för att underlätta kapitalförsörjningen till näringslivets klimatomställning
Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2022
No full textMiljöövervakningen 2022 övervakades 10 lokaler och 2 lokaler följdes upp i Kosterhavets NP. Under pollinatörsslingorna registrerades 57 unika arter och totalt 179 individer. Från färg-skålarna artbestämdes totalt 1720 individer gaddsteklar fördelade på 189 arter
Undersökning, Växtplankton: Örebro län 2022 : På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län
No full textVäxtplankton har en snabb generationstid och reagerar snabbt på ändrade förhållanden i vattnet vilket gör dem till goda indikatorer för ett vattens status. Pelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län utfört analys av fem växtplanktonprover år 2022, som en del i deras arbete för att skydda och bevara värdefulla limniska miljöer. Proverna togs av personal hos Länsstyrelsen i Örebro län. Analyserna utfördes av Mats Nebaeus och indexberäkning utfördes av Louise Franzén, båda inom Pelagia. Vid indexberäkning av undersökningstypen växtplankton beaktas fyra parametrar; biomassa, klorofyll a, PTI (planktontrofiskt index) samt antal taxa. Biomassa och klorofyll a sammanvägs med PTI och ger en status av näringspåverkan i vattnet. Antal taxa används för att klassificera försurning men används endast vid pH <7. För samtliga parametrar beräknas ett EK (ekologisk kvot) värde som i sin tur ger en Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig status. Den sammanvägda statusen ska baseras på data från tre år. Resultatet visade på Hög status för Anten östr, God status för Björkasjön 6058 mitt och St Lindessjön östr, Måttlig status för Logsjön mitt samt Otillfredsställande status för Kullasjön södr år 2022. Den sammanvägda statusen för tre år gav samma resultat för samtliga lokaler förutom Kullasjön södr som fick statusen Måttlig. Cyanobakterier påträffades vid alla lokaler och dominerade i Kullasjön södr (49%) och Logsjön mitt (73%). I Björkasjön6058 mitt och St Lindessjön södr dominerade nålflagellaten Gonyostomum semen. I Anten östr dominerade kiselalgen Asterionella formosa
Bekämpningsmedel i gotländska vattendrag 2016-2021 : Sammanställning och bedömning av resultat från provtagning under 2016-2021
No full textI denna rapport sammanställs och utvärderas bekämpningsmedelsdata från ytvattenprover tagna i gotländska vattendrag mellan 2016-2021. Rapporten är en av tre rapporter där tidigare två rapporter sammanställde data från 1987-2008 samt 2009-2015. Alla tre rapporter har sammanställts av personer vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Provtagning har skett kontinuerligt inom ramen för Gotlands regionala miljöövervakningsprogram i de tre vattendragen, Gothemsån Hörsne, Snoderån och Närkån med i snitt 1-3 momentana prover per år sedan 1987, vilket gör tidsserien unik i sitt slag. I denna rapport presenteras också ytvattendata för 11 andra provpunkter där provtagning för analys av bekämpningsmedel skett mellan 2017-2021, med mellan 1-6 momentana prover per vattendrag. Dessa var en del av en screening av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) enligt EUs ramdirektiv för vatten. Dessutom sammanställs resultaten från ett försök med den tidsintegrerade provtagaren TIMFIE, som satt ute i Gothemsån Hörsne, Närkån och Snoderån mellan 3-4 veckor under växtodlingssäsongen 2021. Resultaten pekar på att halterna av bekämpningsmedel är fortsatt låga i gotländska åar, jämfört med mer jordbruksintensiva vattendrag som exempelvis provtas inom den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel. Ingen substans påträffades över sitt riktvärde i momentanproverna. En av de substanser som oftast påträffades i vattendragen var BAM, som är en nedbrytningsprodukt av fluopikolid och diklobenil (den senare förbjuden sedan många år). Andra substanser som påträffades ofta var bentazon, metazaklor, glyfosat och kinmerak. I några av de prov som ingick i screeningen för prioriterade substanser, påträffades DDE-p,p i låga halter. Resultaten från TIMFIE-provtagningen visar att halterna för vissa substanser underskattats i de momentana proverna i denna studie. Detta kan bero på att momentana prover endast är en ögonblicksbild av vilka bekämpningsmedel som finns i vattendraget, medan TIMFIE uppvisar ett medelvärde över en veckas tid och halterna av bekämpningsmedel kan variera från en dag, eller till och med en timme, till en annan. Å andra sidan har andra jämförelser med TIMFIE-provtagaren visat att halterna både kan överskattas och underskattas jämfört med momentanprovtagning. Även i TIMFIE-proverna påträffades BAM i de flesta prover, i förhållandevis högre halter än i momentanproven. Diflufenikan påträffades över sitt riktvärde i ett av TIMFIE-proven, vilket inte är överraskande då diflufenikan är den substans som oftast påträffas över sitt riktvärde inom den nationella övervakningen. I TIMFIE-proverna från Närkån dök tiametoxam upp under hösten. Tiametoxam hör till neonikotinoiderna, och är inte längre godkänd för användning i jordbruket men däremot godkänd för användning i djurstallar mot flugor. I denna rapport presenteras även pesticiders toxicitetsindex (PTI), dels för alla ingående 14 provpunkter, men också över tid för de längsta tidsserierna för Gothemsån Hörsne, Närkån och Snoderån, samt för TIMFIE-proverna. PTI relaterar bekämpningsmedlens halter till toxiciteten för vattenlevande organismer. Resultaten visar att PTI är förhållandevis lågt för alla 14 provpunkter. De längsta tidsserierna från 1987 visar att PTI var som högst i början av provperioden, men att det förhållit sig förhållandevis lågt efter det. PTI för TIMFIE-proverna var något högre än PTI för de motsvarande momentana proverna, vilket var kopplat till några få påträffade substanser. Däremot var PTI även för TIMFIE-proverna lägre än för exempelvis de två skånska åar som ingår i den nationella provtagningen, där det tas momentana prover. Tidsserien med data från 1987 för Gothemsån Hörsne, Närkån och Snoderån är unik i Sverige och fortsatta mätningar i dessa åar är angeläget