Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Plastic in Sweden – facts andpractical advice : Data from 2020
No full textWell-founded decisions must be made if we are to use plastic where it has the most benefit. This requires knowledge of the current situation: how plastic is used, the amount of plastic waste that is generated, how waste is processed and information about the most significant sources and routes for the spread of plastic in the environment. The mapping of plastic flows in Sweden aims to provide this knowledge for 2020. In some cases, where there is a lack of data for 2020, information from 2019 or 2018 has been used instead
Analys av påverkan från EUförslag för omställningen inom svensk industri : För industrin relevanta delar av kommissionens nya gröna giv och lagstiftningspaketet Fit for 55Underlagsrapport till Naturvårdsverkets arbetsgrupp
No full textRapporten presenterar resultatet av projektet ” Analys av påverkan från EU-förslag för omställningen inom svensk industri”. Projektets syfte har varit att analysera hur Kommissionens förslag till lagstiftningspaket (Fit for 55) för att göra EU redo för att minska utsläppen i linje med det skärpta utsläppsmålet om -55 procent netto till 2030 jämfört med 1990 påverkar möjligheterna till omställning av svensk industri. Analysen visar att förslagen från EU täcker flera av de hinder som finns för att ställa om industrin, men att det inte fullt ut räcker för att uppfylla den svenska målsättningen om nettonollutsläpp till 2045. Analysen visar att EU-förslagen framför allt brister avseende stöd och stöttning för en uppbyggnad av supportinfrastruktur för en transformativ omställning. Alltså stöd för att bygga upp de nya samhällen som krävs för den omställning industrin ska gå mot, både vad gäller kompetensuppbyggnad och samhällsfunktioner, men även frågor kopplade till infrastruktur som eldistribution och vägar. Rapporten har utgjort ett underlag i Naturvårdsverkets och Energimyndighetens arbete med rapporten ”Industrins klimatomställning
Strategi för svensk viltförvaltning 2022-2029
No full textI denna strategi för svensk viltförvaltning beskriver vi hur vi tillsammans med övriga aktörer vill arbeta för att genomföra viltpolitiken och utveckla den svenska viltförvaltningen under 2020-talet. Strategin är ett samlande inriktningsdokument som ger en riktning för långsiktigt arbete, en grund för samverkan mellan berörda aktörer och ett stöd för aktörernas egna mål och prioriteringar Ytterst vänder sig strategin till alla som berörs av eller har ett intresse för den resurs som viltet i Sverige utgör
Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning : En syntes
No full textTrenden för Sveriges miljömål är i flera fall nedåtgående, och ett av de områden som visar negativ trend är målet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Sveriges uppföljning av habitat- och fågeldirektivet påvisar ett utsatt läge för den biologiska mångfalden. Det är idag svårt och kostsamt att övervaka om de svenska miljömålen uppfylls. Insamling av ljud- och bilddata sker redan idag i en stor omfattning, men det finns en stor och outnyttjad potential att förenkla miljöövervakningen genom nya billiga datainsamlingsenheter och framför allt genom nya automatiska AI-baseradeanalyssystem. Manuell provtagning och datainsamling är tidskrävande och kostsam, vilket gör autonom ljud- och bilddatainsamling attraktivt, särskilt på otillgängliga platser som till exempel under vatten. I flera fall skulle allmänheten kunna anlitas för att hjälpa till med detektering av invasiva främmande arter med hjälp av en mobiltelefonapplikation som använder artificiell intelligens för artidentifiering. I denna rapport granskas State of the art, det vill säga resultat och teknik i forskningsfronten, när det gäller användning av ljud- och bilddata för bullerövervakning och bullerkartläggning, för artidentifiering av djur och växter och för övervakning av invasiva främmande arter. Rapporten granskar och analyserar nuvarande och framväxande teknik och metoder och bedömer deras mognad, tillgänglighet och tillförlitlighet. Denna rapport syftar till att redovisa möjligheter och utmaningar kopplade till: System för att samla in bullerdata för att modellera bullerpåverkan i de terrestra och akvatiska domänerna och möjliggöra bullerkartläggning. System för autonom ljud- och bildbaserad artidentifiering, uppskattning av population och övervakning av biologisk mångfald. System för detektion av invasiva främmande arter, till exempel med mobiltelefonapp. Ekoakustisk bullerdatainsamling Biologiska tillämpningar inom akustik kallas bioakustik eller ekoakustik. De mestutforskade områdena med passiv akustisk övervakning eller PAM, är djurläten i ultraljudsområdet (exempel är fladder-möss och valar), eftersom traditionella analysmetoder kan användas i de fallen. PAM kan till exempel realiseras med ljudboxar, enskilda eller i matriser, eller med halsband eller inopererade enheter på enskilda djurindivider. Akustiskt aktiva djur inrättar sig efter varandra och övriga ljud, varför ljudlandskap anses ge information om biosystemets hälsa. Det viktigt att adressera hela mätkedjan i PAM-teknik. Rapportens översikt av hårdvara fokuseras mot ljud, eftersom kamerateknik är etablerat i svensk viltvård. De flesta hårdvarukomponenter i mätkedjan behöver väljas från praktisk synvinkelför att fungera bra i mätsystem, till exempel batteritid, minneshantering eller uppkopplingsmöjligheter, och låg kostnad om många insamlingsenheter behövs. Rapporten innehåller även en översikt av autonoma system eller integrerade enheter som täcker hela mätkedjan vid insamling av ljuddata. Möjligheterna att kombineraljud- och bilddata för analys används sällan idag, och det kan finnas stora vinster att göra inom detta fält. Framgångsrika AI-baserade analysmetoder har inte slagit igenom i kommersiella mjukvaruprogram. Det är ett stort tryck inom forskarvärlden på att tillgängliggöraanalysresultat, analysverktyg och insamlade data, för att kunna återanvända data och resultat av resursskäl, och erbjuda större datatäckning. Även standardiserade format på metadata efterfrågas, syftande mot internationell forskningspraxis. Framgångarna inom medborgarforskning kan delvis tillskrivas nya verktygimplementerade i mobilappar, men det finns en stor utvecklingspotential att skräddarsy verktyg och metoder efter verksamheter och faktiska behov. AI inom bioakustik –State of the art De AI-basera de metoder som används mest inom bioakustik är djupinlärningsmetoder, framför allt olika former av neurala nätverk som lämpar sig för resurskrävandelyssning och bildgranskande. Det största området är fågelklassificering. Den vanligaste typen av neuralt nätverk inom bioakustik är CNN (convolutional neural network), vilken är viktig inom bild- och ljudanalys, men nya varianterutvecklas ständigt. Ofta används spektrogram (en bildrepresentation av ljud) som indata till djupinlärningsmodeller, men många varianter har visats fungera. Melspektrogram är det som funkat bäst i bioakustiska sammanhang, på grund av att frekvensskalningen avbildar läten likadant oavsett tonhöjd, vilket passar nätverk av CNN-typ. Observera att samma rådata kan ligga till grund för olika typer av träningsindata, om de har tillräckligt bra kvalitet och upplösning. Kraven på högupplöstdata väntas öka, vilket är viktigt om insamlade rådata ska kunna användas i framtiden, liksom kraven att metadata ska kopplas till konstaterade observationer. För maskinlyssning har en femtonfaldig ökning skett av antalet publikationer i området mellan 1998–2018. Skattning av populationstäthet hos fåglar med hjälp av maskinlyssning har visat sig ge lika bra resultat som manuell punkträkning, med avseende på nyckelparametrar som antal noterade fågelarter. Metoder som inte kräver manuell klassificering av upplärningsdata är en lovande framåt för bullerreducering och källseparering. Vid brist på annoterade indata förträning av modeller kan ”embedding functions” användas. Från området stadsbuller finns metoder för att realtidsströmma data med hjälp av distribuerade nät. Aktiva inlärningsmetoder, det vill säga metoder där experter aktivt deltar i inlärningsprocessen, ger snabbt kraftfulla resultat. En intressant variant på detta är att träna djur för att göra val som blir annoteringar av indata. Detta ger en modell som representerar djurens egen perception, vilket dock får användas med försiktighet. Sammanfattningsvis ses inte en omfattande satsning på bullerdatainsamling utanför Sveriges bebyggda områden eller runt Sveriges kuster som realistisk i dagensläge, men det finns stora möjligheter att integrera autonom artidentifiering i depågående övervakningsaktiviteter som bedrivs i svensk natur eller som ett proof-of concept
Möjligheter och utmaningar med avfallsplan och avfallsförebyggande program : En utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet – Att göra mer med mindre
No full textSverige har haft en nationell avfallsplan sedan 2005 och den nuvarande avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Att göra mer med mindre, sträcker sig över 2018 – 2023 och är framtagen av Naturvårdsverket. Både plan och program ska utvärderas vart sjätte år och ses över vid behov. I denna rapport utvärderas nuvarande avfallsplan och avfallsförebyggande program. Syftet är att bedöma vilka effekter som plan och program har bidragit till. För att bedöma detta har samtligakommunala avfallsplaner undersökts. 30 intervjuer med berörda aktörer hargenomförts samt en uppföljning av den statistik som presenterades i avfallsplanen har gjorts. Det är svårt att påvisa någon effekt av plan och program. Utvärderingen visar att planen och programmet inte har haft någon större betydelse för aktörernas arbete för en mer resurseffektiv avfallshantering. Majoriteten av de aktörer som intervjuats anger att de sällan eller aldrig använder avfallsplanen i sitt arbete. Dock nämns det av flertalet aktörer att den är bra som en handbok kring hur avfallshanteringen fungerar i Sverige om ändock något inaktuell i dagsläget. Kommunerna har ofta med de prioriterade områdena som nämns i planen menhar inte haft någon större nytta av planen i sitt arbete med att ta fram kommunala avfallsplaner. I 65 procent av de kommunala avfallsplaner som antagits från år2018 och framåt, nämns den nationella avfallsplanen. Samtidigt anges att den nationella avfallsplanen fungerar som ett medel för att visa för företagsledning och politiker vad man ska prioritera samt var utvecklingen är på väg vilket kan indikera om man är inne på rätt spår. Kännedomen om den nationella avfallsplanen är större än det avfallsförebyggande programmet. Flertalet åtgärder utförs av aktörerna som har koppling till avfallsplan och program men de utförs inte på grund av dessa utan snarare indirekt. Det finns en efterfrågan på åtgärdsförslag och goda exempel på vad man kan göra. Nu visarplanen vad man vill men inte hur man når dit. Särskilt viktigt är åtgärdsförslag för mindre kommuner och organisationer. De flesta anger att det är rätt områden som är prioriterade, men det finns dock en önskan om än mer fokus på förebyggande samt ett avsnitt kring avfall i krissituationer i en uppdaterad plan. En sammanställning av statistik för avfallsmängder år 2020 presenteras i denna rapport för att visa på utvecklingen jämfört med mängder för år 2014.Vidare är den prognos som presenterades för år 2020, vilken redovisades i den nationella avfallsplanen, inkluderad i rapporten. Statistiken visar att textilavfall och batteriavfall har ökat mest fram till år 2020 jämfört med år 2014. I framtida versioner av avfallsplanen vill aktörerna se ett dokument som är tydligare med bilagor för mer information. Ett dokument som visar vilka målen är och varför de finns samt förslag på hur man kan uppnå målen. Det efterfrågas också att planen kopplar till vad andra organisationer gör, vilka initiativ man som läsare kan ansluta sig till. Ett annat önskemål är särskilda dokument riktade motföretag eller prioriterat områden. För kategorin företag är det inte många som enbart har avfallsfrågan på sitt bord. Det är en uppgift bland många andra som en miljö- och kvalitetsansvarig har att hantera. Därför är det viktigt att lyfta frågan högre upp i avfallshierarkin för att visa vad man kan göra för att förebygga avfall. Många kommuner har exempelvisändrat namnet på sin avfallsplan till kretsloppsplan eller resursplan, för att vidga begreppet och förståelsen för det stora område som en kommunal avfallsplan ska täcka. Det kan inkludera allt från inköp och hantering, men även hur det avfall som uppstår ska hanteras. Detsamma gäller för den nationella avfallsplanen som troligen förlorar en del läsare som skulle kunna ha nytta av innehållet i planen men som inte anser sig arbeta med avfall. Kommunikationen kring den nationella avfallsplanen är därför av stor vikt och att den anpassas till olika aktörer. Utvärderingen drar slutsatsen att en handlingsplan som visar exempel på hur man kan nå målen vore önskvärt. För att hålla dokumenten aktuella bör Naturvårdsverket vid möten med aktörer återkoppla hur detta berör avfallsplanen.
Vegetationsklädda bottnar och fiskrekrytering, Stockholms län 2022
No full textI faktabladet presenteras resultat av yngel- och vegetationsinventering av sex vikar i Stockholms skärgård år 2022. Inventeringarna är en uppföljning av undersökningar från år 2021 och syftar till att ge underlag för miljöövervakning och uppföljning av fiskfredningsområden. Uppdraget utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm
Dyngbaggar i Östergötlands län : Status, trender och analys för åren 2001-2020
No full textDyngbaggar är spillningslevande skalbaggar som tillhör familjen bladhorningar, och idag finns det ett 60-tal olika arter i Sverige. Arterna har olika habitatkrav, livscykler och utnyttjar dyngan på varierande sätt, vilket gör dem mer eller mindre känsliga för förändringar. Av de 64 dyngbaggearter som är funna i Sverige är 23 arter rödlistade och 11 anses utdöda från landet. Många av dessa hotade arter är hagmarksspecialister, vilka är beroende av öppna betesmarker. Det finns andra arter som också är värmekrävande, vilka förutom öppna betesmarker är i behov av att marken är välhävdad och befinner sig på sandiga, magra jordar. De senaste hundra åren har arealen betesmark minskat drastiskt i Sverige. År 1890 fanns de ca 1,6 miljoner hektar betesmark och 2015 fanns endast ca 0,44 miljoner hektar kvar, vilket tros vara den främsta orsaken till minskningen av antalet dyngbaggarter i Sverige, samt hotet mot den kvarvarande dyngbaggefaunan. Dock är detta inte det enda hotet då även andra förändringar inom jordbruket skapar problem för dessa skalbaggar. Det handlar om förändringar av betesmarker, från mosaikartade marker till mer homogena, samt att betesdjur idag ofta flyttas från magra marker till marker med tyngre näringsrika jordar och med högre avkastning. Andra bidragande orsaker är en förkortad betessäsong och hög användning av avmaskningsmedel under lång tid. Dyngbaggarna är viktiga för våra ekosystem och för den biologiska mångfalden. De är föda åt många arter som är knutna till jordbruket, de hjälper till att bryta ned spillningen till mindre beståndsdelar, och bidrar till en bättre omsättningen av näringsämnen i betesmarken, samt minskar smittspridning. Mellan 2001–2006 gjordes en kartläggning av Östergötlands dyngbaggar som senare, 2010 och framåt, övergått i en miljöövervakning. Totalt har 123 lokaler inventerats i Östergötland sedan 2001 och av dem blev 27 lokaler utvalda för regional miljöövervakning, vilka inventeras var tredje år sedan 2010. Syftet med miljöövervakningen är att följa sammansättningen av dyngbaggefaunan i Östergötlands betesmarker. Resultatet bidrar även till att kunna följa upp större förändringar och ingår som en del i länets uppföljning av regionala miljömål samt uppföljning av skyddad natur. Resultatet från inventeringarna visar att vi idag har 32 av landets dyngbaggearter i Östergötland. De rikaste lokalerna i länet har som mest uppvisat 23 arter under en inventeringssäsong. För de 27 övervakade betesmarkerna verkar trenden vara ganska stabil och eventuellt svagt positiv och artantalet varierar mellan 14 och 18 arter per inventering. För några arter, så som rak- och krokhorndyvlarna, finns en tendens till att de expanderar och är på väg norr ut i länet. Den fortsatta övervakningen av dyngbaggefaunan, både i skyddad natur och övriga landskapet, är viktig för att kunna följa dessa trender, få tydligare mönster av dyngbaggarnas förekomst i länet och för att hitta de variabler som styr dem, samt eventuellt kunna anpassa skötseln så den gynnar dyngbaggarna
Trender för Oxundaåns vattenkvalitet 1991–2021
No full textLänsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten visar bland annat att halterna av näringsämnena kväve och fosfor är fortsatt höga i Oxundaån även om de minskat något. Under perioden syns även en ökning av alkaliniteten (vattnets motståndskraft mot försurning) från redan höga nivåer. En ökad användning av vägsalt kan dessutom ha bidragit till stigande halter av natrium- och kloridjoner
Inventering av stickmyggor på Gotland : för att identifiera problemområden
No full textGotland har under 2019 och 2020 haft ovanligt stora mängder mygg på framför allt norra Gotland och Fårö. Det är tre myggarter som orsakat problem, vårsvämmygga (Aedes sticticus), under 2019 och ljusbandad kustmygga (Aedes caspius), och mörkbandad kustmygga (Aedes dorsalis), 2020. För att undersöka hur utbredda arterna är har myggfaunan undersökts med tre metoder, genom jordprov som översvämmas för att inducera kläckning av mygglarver, genom undersökning av mygglarver i vattensamlingar och genom fällfångster av flygande myggor. Från jordprov som togs i lövskogsmiljöer på norra Gotland och Fårö kläcktes larver av vårvämmyggan, vilket visar att arten finns etablerad i området där den orsakade besvär 2019. Däremot kläcktes inga mygglarver alls från de jordprov som togs i barrträdsdominerade våtmarker vilka är betydligt vanligare i området. Från jordprov tagna på strandängar längs Gotlands östkust kläcktes stora mängder av både ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga vilket visar att dessa arter kan orsaka problem då strandängar översvämmas av vågor eller regn. Insamlingen av mygglarver från vattensamlingar och insamlingen av flygande myggor under sommaren gav en bredare bild av myggfaunan och visade att vitsidig tömygga (Aedes rusticus), är en vanlig art på Gotland och att den sällsynta alkärrsmyggan (Aedes refiki), förekommer på Gotland. Fällfångsterna visade också att vårsvämmyggan även förekommer utanför Ruteön på norra Gotland då den hittades på två lokaler söder om Visby. Sammantaget visade undersökningarna att det finns risk för stor förekomst av vårsvämmygga, ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga, om områden där ägg finns i marken översvämmas på grund av kraftiga regn eller havs och vindförhållanden för strandängarna. Det finns även anledning att beakta att vårsvämmyggan skulle kunna uppträda på lokaler längre söderut på Gotland, än där den tidigare år orsakat besvär