Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Lodjur: Instruktion för inventering
No full textInstruktionen gäller för personer knutna till Statens Naturoppsyn (SNO) i Nor- ge och Länsstyrelserna i Sverige samt för de svenska samebyarnas inventerings- samordnare, som har ett ansvar för att dokumentera och kvalitetssäkra alla observationer som liggertill grund för inventeringen av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase
Nätprovfiske i Ralången 2021
No full textRalången är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt värde-fullt vatten för fiske (2006), samt bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2021 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Aneby kommun, Ralångens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 9 och 12 augusti 2021 av personal från länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen
Regional miljöövervakning av gaddsteklar i Jönköpings län 2021
No full textI Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Miljöövervakningen är en del av regeringens satsning på vilda pollinatörer gällande åren 2020–2022 och följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2021 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt femton ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomsten av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet
Bäckrödingens utbredning i Jönköpings län
No full textFöreliggande rapport ämnar ge en översiktlig nulägesbild över bäckrödingen ut-bredning i Jönköpings län. - Bäckrödingen härstammar från Nordamerika och har sedan de första utsättning-arna i slutet av 1800-talet förekommit i Sverige. - Som många reproducerande icke inhemska arter utgör bäckrödingen ett hot i form av konkurrens om livsmiljöer och föda. - Bäckrödingen är dagsläget inte upptagen på listan för ”EU:s förordning om inva-siva arter” och ännu har inget hanteringsprogram tagits fram som beskriver hur ar-ten ska hanteras eller utrotas. Förekomst av bäckröding i den svenska naturen mot-verkar dock uppfyllelsen av miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv
Bottenfauna i Jönköpings län 2022 : En undersökning av bottenfauna på 32 lokaler i rinnande vatten
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping län har Medins Havs och Vattenkonsulter AB under hösten 2022 genomfört bottenfaunaundersökningar i 32 stationer i vattendrag. Undersökningarna utfördes inom ramen för kalkningsuppföljning i länet med syftet att kontrollera om bottenfaunasamhället är påverkat av försurning samt att kartlägga eventuella förekomster av hotade arter. Vid utvärderingen av resultaten gjordes en expertbedömning av lokalens status med avseende på surhet, näringspåverkan, hydromorfologisk påverkan, annan påverkan samt eventuella naturvärden (med avseende på bottenfaunan). I Tabell 1 redovisas samtliga expertbedömningar. Enligt de nationella bedömningsgrunderna (HVMFS 2019:25) klassades majoriteten av de undersökta lokalerna med hög eller god status gällande allmän ekologisk kvalitet (ASPTindex) och näringspåverkan (DJ-index). Bottenfaunan indikerade nära neutrala/måttligt sura förhållanden vid 27 av de 32 undersökta lokalerna. Enligt expertbedömningen var statusen med avseende på näring god eller hög vid samtliga av de undersökta lokalerna. Bottenfaunan vid majoriteten av de undersökta lokalerna uppvisade inga tecken på hydromorfologisk påverkan. Vid tre lokaler bedömdes påverkan vara måttlig. Vid bedömning av naturvärden noterades i år totalt 11 arter som kan betecknas som ovanliga i regionen. Vid fyra av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden. Lokal 29 Vämmesån bedömdes ha mycket höga naturvärden i form av ovanliga arter, ett mycket högt artantal samt en hög diversitet. Vattendraget bedöms kunna utgöra EU-naturtypen 3260 Mindre vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor och hyser sex typiska evertebratarter för naturtypen
Återvinningsmål för plast inom byggsektorn
No full textSyftet med Rambolls uppdrag för Naturvårdsverket var att analysera om och i så fall hur ett specifikt återvinningsmål för plastavfall kan öka materialåtervinningen av plast från byggsektorn, där både bygg- och rivningsavfall ingår. En viktig fråga för uppdraget var om målet kan ge relevant styreffekt. I uppdraget ingick också att föreslå ett etappmål för återvinning av plast från byggsektorn och konsekvensutreda detta. Bakgrunden till projektet är att det nuvarande återvinningsmålet för byggsektorn inte styr mot ökad återvinning av plast, utan styr istället i första hand mot att återvinna tunga avfall med hög densitet. Målet har också blivit kritiserat för att det råder viss osäkerhet kring vad som definieras som avfall respektive återvinning, vilket gör att exempelvis betong som används till fyllnadsmaterial i vägkonstruktioner räknas som återvinning. Detta leder till att styrningen mot giftfria eller resurseffektiva kretslopp är mycket svag och att det går att nå höga återvinningsgrader trots en relativt lågvärdig materialåtervinning. Det befintliga etappmålet är således otillräckligt för att öka materialåtervinningen av plast. Rapporten är disponerad enligt följande: kapitel 1 ger en inledning till uppdraget och beskriver metod och avgränsningar; kapitel 2 innehåller en problemanalys som beskriver miljöproblemet samt existerande styrmedel och hur implementeringen av dessa påverkar graden av materialåtervinning; kapitel 3 ger en övergripande beskrivning av aktörerna i bygg- och rivningsbranschen med fokus på dess ekonomi; kapitel 4 ger en redogörelse för resultaten av den enkät och intervjuer som gjorts med entreprenörer i branschen; kapitel 5 beskriver olika nivåer på etappmål, presenterar olika förslag på styrmedel och åtgärder samt vilka de styrmedelspaket som bedöms behövas far att uppnå respektive nivå; kapitel 6 belyser de mest betydande konsekvenserna av styrmedelspaketen. I kapitel 7 presenteras slutligen de viktigaste slutsatserna av analysen. Utifrån problemanalysen konstaterade Ramboll att ett etappmål i sig har en väldigt begränsad styreffekt, då det föreligger allt för många problem och hinder för materialåtervinning av plast (både generellt och för byggavfall specifikt) som ett mål av detta slag inte kan övervinna. Ett sådant hinder är att det saknas standarder för återvunnen plast. Så som ett etappmål formuleras är det inte heller tydligt vem som skulle bära ansvaret för att målet nås, eller vad efterföljderna blir vid ett misslyckande. Även om etappmålet har fördelen att det skickar en tydlig signal om fokus på materialåtervinning av branschens avfall, ger det inte tillräckliga incitament för det enskilda företaget att ta ökade kostnader för att bidra till målet. Målet behöver därför kompletteras med styrmedel som leder till konkreta åtgärder med en ansvarig part. En annan viktig slutsats från problemanalysen är att det kan bli svårt att följa upp efterlevnaden av målet med den avfallsstatistik som finns idag. Dels är den inte heltäckande eftersom ej tillståndspliktiga avfallsbehandlingsanläggningar inte omfattas av rapporteringskrav, dels görs ingen kontinuerlig uppföljning av hur avfall från ett visst bygg- eller rivningsprojekt vidarebehandlas. Kartläggningen av styrmedel visar i sin tur att det finns befintliga styrmedel med god potential att hantera ett antal av de identifierade hindren för materialåtervinning men att implementeringen behöver stärkas. Ett problem som vanligen nämns är att avfallet behöver vara bättre sorterat för att det ska vara ekonomiskt intressant att vidarebehandla. Det nyligen införda kravet om separat utsortering samt förbud mot att direkt förbränna sådant utsorterat avfall är viktiga styrmedel för att avhjälpa detta problem. Kunskapen om dessa nya regler måste dock stärkas, samt att det tas fram riktlinjer för hur bedömningen av om avfallet får förbrännas eller ej och vem ska har mandat att göra denna bedömning. Det saknas också i nuläget sanktionsmöjligheter mot den som inte lever upp till dessa krav. Problemet med att inte kunna följa upp etappmålet bedöms kunna Ramboll - Återvinningsmål för plast inom byggsektornhanteras inom ramen för de kontrollplaner som tas fram vid bygg- och rivningsprojekt. De ger förutsättningar att kunna få en heltäckande statistik över mängd uppkommet avfall samt hur det sedan behandlas, särskilt eftersom ett slutbesked ska lämnas till tillsynsmyndighet efter genomförd åtgärd. I uppdraget har tre hypotetiska etappmålsnivåer satts upp för år 2030, vars procentsatser motsvarar en viss mängd materialåtervunnet avfall. De tre målnivåerna är 5, 15 och 25 procent som indikerar låg, medelhög respektive hög ambition för etappmålet. För varje målnivå diskuteras lämpliga styrmedel som ska bidra till att målnivån uppfylls. Det måste dock poängteras att det inte är möjligt att beräkna effekten av de flesta av de föreslagna styrmedlen, och att paketen med styrmedel endast ska tolkas som en indikation på den ambition om krävs. De styrmedel som föreslås har till största del diskuterats i andra uppdrag inriktade mot bygg- och rivningsbranschens avfall generellt, plastavfall i stort eller specifikt för bygg- och rivningsplast. Låg ambitionsnivå (5 procent): · − Utökad tillsyn och riktade tillsynsprojekt (Naturvårdsverket, tillsynsmyndigheterna; nytt förslag baserat på Gap-analys), och · − Förändrat rapporteringskrav för byggherrar (byggherren; nytt förslag baserat på Gap-analys), och · − Standard för materialåtervinning (aktörer i hela värdekedjan), och · − Informationskampanjer (Naturvårdsverket, tillsynsmyndighet, branschorganisationer), och · − Underlätta separat utsortering (byggherren), och · − Sanktionsavgift på osorterat avfall (byggherren). Medelhög ambitionsnivå (15 procent): · − Ovanstående och dessutom · − Offentlig upphandling (offentlig sektor), och · − Krav på design för återvinningsbarhet (produkttillverkare), och · − Digital loggbok (byggherren). Hög ambitionsnivå (25 procent): · − Ovanstående och dessutom antingen · − Krav på materialåtervinning i kombination med straff (byggherren), eller · − Cirkulär kvotplikt vid byggande (byggherren), eller · − Kvotplikt byggprodukter (produkttillverkare). Styrmedelspaketet för låg ambitionsnivå fokuserar på att förbättra grundförutsättningarna för materialåtervinning, samt att hantera det genomförande-gap som konstaterats kring utsorteringskravet och förbudet mot förbränning av utsorterat material som finns i Avfallsförordningen. Låg ambition motsvarar att förlita sig på befintliga och redan beslutade styrmedel (och de marknadskrafter som nu styr mot en allt mer cirkulär resurshantering), och att detta kan generera en ökad materialåtervinning från dagens 1 procent till runt 5 procent vid år 2030 givet att det genomförande-gap som identifierats åtgärdas. Styrmedelspaketet för låg ambitionsnivå syftar vidare till att ansvaret för att etappmålet uppnås koncentreras till bygg- och rivningsbranschen. För att uppnå medelhög respektive hög ambitionsnivå behövs i större uträckning nya och mer avancerade styrmedel, som också riktar sig mot andra delar av plastens värdekedja. Genomförbarheten av dessa styrmedel bedöms därför som sämre, särskilt kopplat till EUs regler om fri handel. Konsekvensutredningen visar på potentiellt stora kostnader för genomförande av åtgärder och särskilt för omfattande administration. Branschen har dock haft en positiv utveckling med ökade siffror i antal företag, anställda, omsättning och lönsamhet det senaste decenniet. I relation till Ramboll - Återvinningsmål för plast inom byggsektornbyggbranschens nettoomsättning och resultat för år 2020 är de förväntade kostnaderna för att genomföra styrmedelspaket 1 mycket små. Det bedöms därför att branschen i stort har god förmåga att hantera ökade åtgärds- och administrationskostnader av denna storlek. Det innebär dock inte att enskilda företag kan få problem med lönsamheten. Särskilt små företag som erbjuder mer homogena tjänster och är hårt konkurrensutsatta och därmed inte i lika stor utsträckning kan överföra kostnaden på kunden. Rivningsfirmor är inte heller lika ekonomiskt välmående som övriga branschen. Styrmedelspaketen (som innebär både nya och stärkande av befintliga styrmedel) kan införas även utan ett etappmål. Ett argument för detta är att ett etappmål kan tolkas som att målnivån är bra nog, och att inga fler ansträngningar tas för att nå en högre grad av materialåtervinning. Att införa ett etappmål kan därför vara en risk innan vi vet den fulla potentialen av utsorteringskrav och förbud mot förbränning. Ett annat argument är att de höga administrativa kostnader som uppskattats som en följd av förändrad rapportering, för att kunna följa upp etappmålet, då kan undvikas. Vid ett beslut om att sätta ett etappmål rekommenderar Ramboll att målet sätts enligt låg ambitionsnivå och att i första hand införa, eller stärka genomförandet av, de styrmedel som ingår i motsvarande paket. Ramboll föreslår att dessa implementeras så snart som möjligt och att det görs en utvärdering senast år 2028 för att bedöma om målet kan klaras till år 2030 eller ej, och i så fall ta till fler åtgärder. Låg ambitionsnivå ger utrymme att undanta projekt under en viss omsättning, vilket skulle minska bördan för enmans- och mikroföretagen som utgör 94 procent av antalet företag men inte en lika stor del av mängden avfall som genereras. Vidare rekommenderas att rivningsavfall undantas, då det är betydligt svårare att återvinna och rivningsfirmor generellt är mindre företag med sämre ekonomi än övriga branschen. Enligt ovanstående resonemang föreslår Ramboll följande utformning på ett specifikt etappmål för plastavfall från byggbranschen Materialåtervinning alternativt förberedande för återanvändning av icke-farligt byggavfall av plast ska årligen senast år 2030 uppgå till minst 5 viktprocent. Det största motivet för att inte föreslå högre ambitionsnivåer är att kostnaderna för åtgärder och särskilt administration uppskattas öka mer än den ytterligare klimatnytta som de högre nivåerna ger. En annan orsak är att fokusera ansvar och genomförande av styrmedlen till byggbranschen. Styrmedelsförslagen i medelhög och hög ambition belastar i större utsträckning andra delar av värdekedjan. Om etappmålet ska uppnås genom ett ökat krav på cirkularitet vid offentlig upphandling, blir följden att det finansieras med offentliga medel (indirekt skattebetalarnas pengar) istället för ur byggbranschens fickor. Ytterligare orsaker är att genomförbarheten bedöms vara låg särskilt för styrmedel inom medelhög och hög nivå som innebär krav på utformning och innehåll i byggprodukter. Att starta med låg nivå innebär att Sverige kan invänta beslut inom EU vad gäller t.ex. byggproduktförordningen och möjligheten att sätta nationella kvoter på plastprodukter som går över krav inom EU. Efter år 2030 kan sedan målnivån höjas succesivt, och undantag minimeras
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Jät, Kronobergs län, 2021 - 2022
No full textEcocom AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping genomfört inventering av fladdermöss i Jät år 2021 och år 2022. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Två inventeringsbesök genomfördes vartdera år. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med minst sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck. Under inventeringen har totalt 12 arter påträffats varav 2021 totalt 11 arter och år 2022 totalt 10 arter. Under de båda åren påträffades sju rödlistade arter: barbastell, dammfladdermus, brunlångöra, nordfladdermus, större musöra, fransfladdermus och sydpipistrell. Med totalt 16 fladdermusarter som har påträffas i Jät i år och vid tidigare inventeringar är området ett betydelsefullt område för fladdermusfaunan.
Opportunities for reducingclimate impact through the circular use of plastic in the construction and demolition sector : State of knowledge in the field
No full textUsed correctly, plastic is very valuable and provides great benefits to society. Plastic has many good properties that make it a suitable building material as it is dense, light and cheap, and has high moisture resistance and good insulating properties. In certain contexts, plastic can help save energy and reduce greenhouse gas emissions. But today’s production and use of plastics also pose major challenges. Like other materials, plastic needs to be adapted for use in a circular economy, so that we can minimise environmental and climate impacts and reduce litter and emissions of plastic and hazardous substances into nature. The construction and demolition sector is the second largest user of plastic after the packaging sector and consumes approximately 21 per cent of all plastic in Sweden. Do you want to know more about the use of plastic and the climate impact of plastic and plastic waste from the construction and demolition sector? And read about specific examples and recommendations on how different stakeholders in the construction and demolition sector can contribute to more sustainable use of plastic? In that case, we hope that you will find this report to be useful. The report has been prepared by IVL and was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency. The Swedish Environmental Protection Agency has not taken a position on the content of the report. The authors from IVL are responsible for the report’s content and its conclusions. The Swedish Environmental Protection Agency’s work with plastics is based on its role as Sweden’s expert authority in the environmental field. We have been tasked by the government’s to be responsible for national plastic coordination. Our work is focused on gathering, building and disseminating knowledge and coordinating and pursuing issues with a view to contributing to sustainable plastic use. We do this in conjunction with relevant authorities and other stakeholders. Our work with plastic aims at ensuring that the material is used in a sustainable way
Utvärdering av limniska övervakningsprogrammet för miljögifter i biota
No full textInom övervakningsprogrammet för miljögifter i limnisk biota samlas fisk in årligen från 32 sjöar. Metaller analyseras årligen i alla sjöar medan klorerade pesticider, PCB:er, bromerade och perfluorerade ämnen samt dioxiner analyseras årligen i nio av sjöarna och med ett omdrev på två-tre år för de resterande sjöarna. Tidstrenderna för de flesta sjöar visar på nedåtgående trender, med några få undantag. De 32 sjöarna finns representerade med flera sjöar i varje vattendistrikt och enligt den typologiindelning som används inom övervakningsprogrammet för Trendstationer Sjöar som SLU utför, representerar NRM:s sjöar 75% av SLU:s sjötyper. Därmed finns en relativt bra representation av dessa sjötyper. Däremot har man i påverkansanalysen från VISS konstaterat att några av sjöarna inom övervakningsprogrammet är påverkade, både av jordbruk men även av några miljögifter. Detta innebär att de påverkade sjöarna inte är helt representativa när det gäller att fungera som referenssjöar för vissa miljögifter. Vidare visar analyserna att några sjöar grupperar sig ihop gällande högre halter av en del miljögifter, det gäller bl.a. dioxiner, PCB:er, PFAS och vissa metaller. Inom övervakningsprogrammet utförs i dag ett omdrev för analyser av organiska miljögifter om två-tre år. En statistisk utvärdering hur detta omdrev påverkar möjligheten att upptäcka trender har gjorts i rapporten och man kan se att för att uppnå samma statistiska styrka som vi får vid att mäta varje år vid 10 års mätningar behöver vi istället mäta 12 år om vi analyserar vartannat år och 15 år om vi mäter vart tredje år. Vidare ser vi att kvalitetsmålet att upptäcka tidstrender på 10% i enskilda sjöar inom en 10-års period sannolikt inte nås för >50% av sjöarna även om man skulle analysera varje år. Vilket visar på att kvalitetsmålen så som de är uppsatta i dag inte kan efterlevas och vi rekommenderar därför en översyn av kvalitetsmålen. En jämförelse mot kraven inom Vattenförvaltningsförordningen har även gjorts och där kan man se att vi i dag inte mäter vissa ämnen som det krävs att man ska mäta (PAH:er) men att det även är ämnen som vi i dag mäter men inte behöver mäta, så länge de inte finns med i en påverkansanalys (klorerade pesticider och PCB:er). Förutom att kunna följa trender över tid är ett annat syfte med övervakningsprogrammet att bidra med referenser till regionala/lokala övervakningsprogram. För att kunna skapa ett bra underlag så att dessa övervakningsprogram kan använda referensdata rekommenderar vi att det tas fram referensvärden på vattendistriktsnivå och att dessa presenteras i de framtida limniska sakrapporterna
Nya metoder och miljöindikatorer för att stödja policy för hållbarkonsumtion i Sverige : Slutrapport – PRINCE fas 2
No full textDet första PRINCE-programmet (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) pågick mellan 2014 och 2018 med målet att undersöka sätt att förbättra och utöka uppsättningen av konsumtionsbaserade indikatorer för att uppskatta miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion, både inom Sverige och utomlands. PRINCE-programmet avslutades 2018 med en rapport: file:///C:/Users/krn/AppData/Local/Temp/978-91-620-6842-4.pdf.Ytterligare information finns på projektets webbplats: https://www.prince-project.se/Detta ettåriga projekt (PRINCE 2) är en påbyggnad till PRINCE-programmet. Målen med PRINCE 2 har varit att kommunicera resultaten från PRINCE-programmet till Naturvårdsverket och andra nyckelaktörer, att sammanfatta användningen av PRINCE-resultat inom politik och andra områden och att vidareutveckla data och indikatorer inom fiskeområdena, tropisk avskogning, biologisk mångfald och kemikalier i syfte att förbättra befintliga och etablera nya indikatorer för att mäta miljöpåverkan från svensk konsumtion.Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.Rapporten har skrivits av Nils Brown (Statistikmyndigheten SCB), Simon Croft (Stockholm Environment Institute York, University of York), Elena Dawkins (Stockholm Environment Institute), Göran Finnveden (KTH), Jonathan Green (Stockholm Environment Institute York, University of York), Martin Persson (Chalmers tekniska högskola), Susanna Roth (Statistikmyndigheten SCB), Chris West (Stockholm Environment Institute York, University of York) och Richard Wood (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet NTNU).Författarna svarar för rapportens innehåll. Rapporten har även publicerats på engelska (rapportnummer 7032). Naturvårdsverket mars 202