Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
: HBM4EU - Sweden
No full textRapporten Kemikalier i vår vardag – Så tycker Svenskarna, är sammanställd av Goodpoint AB för Naturvårdsverkets räkning. Här är en kortfattad sammanfattning: Svensk del av EU-studie Detta är den svenska delen av en större EU-studie, inom ramen för det europeiska programmet för biomonitoreringsstudier (HBM4EU, www.hbm4eu.eu). Syftet med studien är att ge EU:s medlemsländer en djupare förståelse för vad EU:s invånare känner till om hur vi utsätts för hälsoskadliga kemikalier, deras oro, frågor och informationsbehov. I förlängningen är syftet att förbättra folkhälsan. Om Human Biomonitoring (HBM) HBM, biomonitoreringsstudier på svenska, är en metod för att övervaka och mäta kemikalier och deras biologiska påverkan i våra kroppar. Så gjordes studien Mellan september 2020 och februari 2021 skickade HBM4EU ut en enkät till respektive lands kontaktpersoner, NHCP. I Sverige skötte Naturvårdsverket förfarandet. Så tyckte svenskarna De svenskar som svarat på enkäten tror generellt att den yttre miljön, inomhusmiljön samt livsmedel är de största källorna till att vi får i oss farliga kemikalier. Mest oroliga var svenskarna för föroreningar från industriutsläpp, för kemikalier i produkter vi köper och för föroreningar i livsmedel. Svenskarna är också oroliga för hur cocktaileffekter, det vill säga när olika kemikalier blandas och förändrar varandras effekt, påverkar vår hälsa. Positiva till ökad kontroll För att minska risken att exponeras för hälsoskadliga kemikalier i vardagen önskar de svenskar som svarade på enkäten en ökad kontroll av importerade produkter. De ser ett behov av nationellt samordnade biomonitoreringsstudier. Då vill de att den yttre miljön, livsmedel och dricksvatten prioriteras. PFAS bör undersökas ytterligare Det är tydligt att PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, oroar och där önskas fler studier. PFAS används för ytbehandling i bland annat regnkläder, non stick-stekpannor, skidvallor och kosmetika. De är kemiskt stabila och stannar i miljön en lång tid. De kan ha en lång rad skadliga hälsoeffekter.
Barns exponering för miljökemikalier 2019-2021 – en fortsättning på tidsserien 1998-2015
No full textSyftet med uppdraget var att fortsätta en tidsserie för miljökemikalier i urin hos svenska fyråriga barnbosatta i Stockholms län. Som första mätpunkt i tidsserien analyserades urinprov som samlades in från100 fyråriga barn i Stockholm under åren 1998-2000, inom den prospektiva studien BAMSE. Den andramätpunkten i tidsserien utfördes år 2015. Då samlades in urinprover från 113 barn i Stockholm. Vid dentredje mätpunkten 2019-2021, samlades prover in från sammanlagt 73 barn i Stockholm för analys avbland annat ftalatmetaboliter, bisfenoler, bekämpningsmedel, PAHer, kotinin och UV-filter. Vid jämförelse av proven från alla tre mätpunkter, är en sjunkande trend i metabolithalter tydlig och mestframträdande gällande tillståndspliktiga ftalater och bisfenol A, samt även PAH föreningar (pyren,fenantren), nikotin (kotinin) och bekämpningsmedlet klorpyrifos. Däremot har halten av vissaftalatmetaboliter, samt ersättningsämnen för bisfenol A (bisfenol S, 4.4-bisfenol F) ochbekämpningmedel som pyretroid ökat i de nya proven. I proven från 2019-2022 noterades ett tydligt samband mellan PVC golv i hemmen och högre halter avftalatmetaboliter och bisfenol A. Därtill visade det sig att barn som bodde i stadsmiljö hade signifikanthögre halter av fenantren jämfört med barn i glesbygden. Barnens ålder korrellerade med halten avvissa ftalatmetaboliter och bisfenol A, med högre halter hos de yngre barnen. Förekomsten av astmaeller atopiskt eksem rapporterad av föräldrarna, var korrellerad med halten av vissa ftalatmetaboliter
Miljömålen : Årlig uppföljning av Sverigesnationella miljömål 2022 – Med fokus på statliga insatser
No full textSveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. De definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Hela samhället behöver öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål. Regeringen och myndigheterna har under 2021 gjort många insatser för att förbättra miljön i riktning mot miljömålen. Insatserna för generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen och aktuella etappmål beskrivs i rapportens olika avsnitt. Rapporten innehåller bedömningar av utvecklingstrenden för miljötillståndet för miljökvalitetsmålen och för generationsmålet som helhet. För två av miljökvalitetsmålen bedöms utvecklingen vara positiv, för nio neutral och för fem bedöms den vara negativ. För Myllrande våtmarker bedöms utvecklingstrenden nu ha förändrats från negativ till neutral. Med neutral avses att det i nuläget inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utifrån generationsmålet bedöms omställningen i Sverige ha tagit fart, men på viktiga områden som miljöoch klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen i många avseenden åt fel håll. De förändringar som skett i det säkerhetspolitiska läget under inledningen av 2022 innebär en ökad grad av osäkerhet kring utvecklingen mot generationsmålet.Rapporten innehåller också bedömningar av måluppfyllelse för etappmålen. De aktuella etappmålen i denna redovisning har målår inom tidsperioden 2023–2035. Inget etappmål bedöms vara uppnått redan nu, men etappmålet om läkemedel i miljön och etappmålen om dagvatten bedöms kunna uppnås till målåret. För flera etappmål anges en osäker bedömning om målet kan nås till målåret, medan två etappmål inte bedöms kunna nås till målåret. Dessa är etappmålet om minskning av nationella utsläpp av luftföroreningar respektive etappmålet om ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. I denna sammanställning ingår inte bedömningar av etappmålen inom klimatområdet. Dessa finns istället i Naturvårdsverkets underlag till regeringens årliga klimatredovisning som också har publicerats i mars 2022.De insatser som har gjorts under året är viktiga steg i arbetet för att nå miljömålen. Den sammantagna bilden är dock att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen.
Årsredovisning 2021
No full textNu syns tydliga tecken på grön omställning i Sverige. Många gör insatser för att minska utsläppen av växthusgaser, i företag, offentlig sektor och bland svenska folket. Omställningen är nödvändig för att motverka ett förändrat klimat, vilket FN:s klimatpanel, IPCC, tar upp igen i 2021 års delrapport. Landets koldioxidutsläpp har minskat, men det gäller att hålla i och fortsätta den minskningen också när pandemin är över. Den gröna omställningen medför utmaningar men också möjligheter att ta vara på. Hur Naturvårdsverket och andra myndigheter tillämpar och utvecklar miljölagstiftningen är centralt för att stötta omställning och samtidigt motverka nya miljöproblem. Effektiv miljöprövning bidrar till att svensk industri håller en god miljöstandard, vilket är en konkurrensfördel internationellt. Genom den nationella vindkraftsstrategin har Naturvårdsverket tillsammans med Energimyndigheten och en rad aktörer pekat ut en väg framåt för hållbar utbyggnad av vindkraften, ökad elektrifiering och därmed minskad användning av fossila bränslen. Klimatklivet har hittills bidragit till att minska Sveriges utsläpp med cirka fyra procent per år och utsläppshandeln blir ett alltmer effektivt styrmedel i klimatarbetet. Naturvårdsverket stödjer också myndigheter och kommuner för att stimulera gröna investeringar och utveckla mer hållbara transportsystem. Den gröna omställningen handlar också om att säkra biologisk mångfald. Naturvårdsverket vill underlätta för markägare att bevara naturvärden och utveckla ett mer hållbart brukande. Utifrån Skogsutredningens förslag om skydd av fjällnaturskogar har myndigheten genomfört en samtalsserie med ett 20-tal aktörer. Konkreta resultat från samtalen är ett flertal överenskommelser om skydd av fjällnaturskogar med fyra allmänningsskogar i Västerbottens län. Nu ser vi fram emot att skydda de statliga fjällnaturskogarna och att fortsatt söka lösningar tillsammans med privata markägare och bolag som anmäler intresse. Arbetet med de två planerade nationalparkerna Bästeträsk på Gotland och Nämdöskärgården i Stockholms län drivs vidare med sikte på invigning 2025 och en ny nationalparksstrategi är på gång. De utökade anslagen till myndigheten för skötsel av värdefull natur har resulterat i fler och bättre leder och besöksanordningar i skyddad natur, något som varit extra välkommet under pandemin när oerhört många fler har varit ute i naturen. Grön omställning går även hand i hand med en mer cirkulär ekonomi. Här behövs en kraftsamling för att vända den negativa utvecklingen. Naturvårdsverket har i en bred dialog arbetat fram en färdplan för hållbar plastanvändning, engångsplastdirektivet genomförs och nya producentansvar förbereds. Arbetet med att motverka illegal avfallshantering behöver vara i fokus för myndigheten och vi gör stora insatser för att vägleda om hur de stora mängder berg- och jordmassor som följer av exploatering ska tas om hand. Vår nya tillsynsstrategi för miljöbalkstillsyn ger stöd i arbetet. Pandemin har nu pågått i snart två år och trots de påfrestningar pandemin innebär är Sveriges miljömål liksom de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 i högsta grad levande i utvecklingen av samhället. Jag ser fram emot att det internationella arbetet skjuter fart igen 2022, med bland annat vårens COP15-möte om biologisk mångfald samt fortsatt genomförande av Parisavtalet i Sverige och övriga världen
Arrangemang i naturen
No full textSyftet med Arrangemang i naturen är att säkerställa att arrangemang inte gör skada på natur och miljö och att minska risk för konflikter mellan olika intressen. Syftet är också att tydliggöra roller och relationer mellan olika parter samt ge stöd till dialog och samverkansprocesser kopplat till arrangemang
Human exposure to chemicals in Sweden in achanging climate
No full textThe possible effects of climate change on human exposure to chemicals in Sweden were investigated inthis report based on a targeted literature review. Exposure of the Swedish population to chemicals underclimate change was assessed, with a focus on indoor air quality, floods, droughts, landslides, pesticideuse, environmental contaminants in food, and UV radiation. Results of the literature review weresummarized for each of the focus areas as factors that could drive changes in chemical exposure, andwere then synthesized into a set of three narrative scenarios for alternative future paths for chemicalexposure in Sweden under climate change. These scenarios describe alternative pathways for the development of human exposure to chemicals indrinking water, food, the indoor environment, and usage of sunscreen products for the Swedishpopulation and were inspired by the Shared Socioeconomic Pathways (SSPs) scenario framework usedfor global change research. Exposure of the Swedish population to chemicals in the future in these possible scenarios increases inmany cases, but possibilities for decreased chemical exposure are also identified in some scenario
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2022)
No full textSverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2020, rapporterade i submission 2022. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan. Notera att utsläpp av koldioxid enbart omfattar koldioxid med fossilt ursprung. Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, Zn Partiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot) Övriga luftföroreningar: NOX, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCB För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via SMHI:s datavärdskap hemsida: www.nationellaemissionsdatabasen.smhi.se För att ta del av information om enskilda industrier/verksamheter så kan dessa hittas på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se. Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott
Evaluate carbon stock changes based on the Swedish soil-monitoring program
No full textIn the national greenhouse gas inventory, SLU is applying a Tier III method using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) in a holistic framework for calculating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in arable land for mineral soils, which Sweden is reporting under the Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF) sector. This method is delivering SOC stock change rates for eight Swedish agricultural production regions (PO8s), which are aggregated to the national level. The effect of the climate on SOC decomposition in ICBM is accounted for using gridded daily weather records from the Swedish Meteorological Institute (SMHI). The model framework is taking agricultural activity data from yearly census records regarding the use of arable land (area and yield of different crops including fallow) and management systems (straw removal and manure applications). In addition, it applies different empirical functions for estimating annual carbon inputs from roots and for estimating dry soil bulk density for expressing carbon concentrations on a mass basis, based on literature reviews and analyses of large Swedish soil databases. For the ICBM model simulations, initial stocks of SOC are derived from data on soil texture and SOC concentrations from the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) national soil-monitoring program (SMP). The national SMP consists of three soil inventories that periodically characterizes the topsoil properties in 10-year cycles across Sweden. The first inventory, conducted between 1988 and 1995 is providing data for the 1990 baseline, while the latest complete inventory ended 2017. The sampling points in the inventories have coordinates, and data can be associated with each of the Swedish PO8s. We have now been calibrating a new version of the ICBM model by integrating the most recent knowledge gained from long-term field experiments. The objectives of this development project were to evaluate SOC changes from the national SMP by using exact coordinates and new statistical tests and compare these changes to predictions with the new version of ICBM. The general trends in SOC changes calculated from the national SMP remain similar to previous analyses, showing consistent SOC increments over time. The absolute increments at the national level are relatively small, SOC concentrations increased by 0.11, 0.07 and 0.21 percentage units from inventory I to inventory II, from inventory II to inventory III, and from inventory I to inventory III, respectively. This is representing a relative increase of 9.3% between inventory III and I. Applying exact coordinates were allowing us to add a few points in each PO8s that were not present in our previous analysis of the three soil inventories. Using other statistical tests improved the inference between inventories at the PO8 level, where the Wilcoxon signed rank test (a non-parametric method) applied to the matched points when comparing inventory III against II now showed significant differences. The predictions with ICBM are mimicking the relative increase in SOC at the national level but the relative increase is much less pronounced (i.e. 1.5%). Compared to results obtained with the national SMP, ICBM predictions are not always matching the same trends in SOC changes for all of the PO8s. There remain several uncertainties relating to both methods that needs further considerations. For example, data from the Swedish SMP may be associated with inconsistences relating to the use of different analytical methods for measuring SOC concentrations, or to possible under-estimations of SOC concentrations in inventory I due to differences in sampling strategies. While uncertainties relating to ICBM predictions are including e.g. estimation of the amount of annual carbon inputs from roots and manures. A fourth inventory has been initiated and will provide precious information about trends in SOC changes at the national scale, which will be useful for developing both methods. I den nationella växthusgasinventeringen tillämpar SLU en Tier III metod med hjälp av kolbalansmodellen ICBM inom ett holistiskt ramverk för beräkning av förändringar i kolförråd i åkermark för mineraljordar, vilket Sverige redovisar under sektorn Markanvändning, Markanvändningsförändring och Skogsbruk (LULUCF). Denna metod levererar kolförrådsförändringarna för åtta svenska produktionsområdena (PO8s), som sedan är aggregerade till nationell nivå. Klimatets inverkan på nedbrytningen av kol i marken med ICBM skattas med hjälp av rutnätade dagliga klimatdata från Svenska Meteorologiska Institutet (SMHI). Modellramverket tar aktivitetsdata från årlig jordbruksstatistik avseende användningen av åkermark (areal och avkastning för olika odlingssystem inklusive träda) och andra odlingsåtgärder (halmborttagning och tillförsel av stallgödsel). Dessutom tillämpas olika empiriska funktioner för att skatta den årliga koltillförseln till mark från rötter, samt för att skatta markens densitet för att uttrycka kolkoncentrationer i marken som mängd kol. Funktionerna baseras på litteratursammanställningar och analyser av stora svenska markdatabaser. För att initialisera kolförråden i ICBM används data för kolkoncentrationer från Naturvårdsverkets rikstäckande mark- och grödoinventering. Inventeringen gör provtagningar i svensk åkermark periodvis och analyserar matjordens egenskaper med ungefär 10-års mellanrum. Det första omdrevet (d.v.s. ett heltäckande stickprov av det område som inventeras, i detta fall hela landet) kompletterades mellan 1988 och 1995 och tillhandahåller data för 1990 års baslinje. Det sista av totalt tre kompletta omdrev avslutades 2017. Provtagningspunkterna i inventeringarna har koordinater och data kan kopplas till var och en av de svenska PO8s. Vi har nu kalibrerat en ny version av ICBM genom att integrera den senaste kunskapen från långliggande fältförsök. Syftet med detta utvecklingsprojekt var att utvärdera förändringarna i kol över tid från inventeringen av svensk åkermark genom att använda exakta koordinater och nya statistiska tester, och jämföra dessa förändringar med skattningar av förändringar i kolförråd med den nya versionen av ICBM. De allmänna trenderna av förändringar i kol beräknade från den nationella inventeringen förblir liknande tidigare analyser och visar konsekventa ökningar över tid. De absoluta ökningarna på nationell nivå är relativt små, kolkoncentrationerna ökade med 0,11 från omdrev 1 till 2, med 0,07 procentenheter från omdrev 2 till 3 och med 0,21 procentenheter från omdrev 1 till 3. Detta representerar en relativ ökning av kolhalten på 9,3 % kol mellan omdrev 3 och 1. Genom att tillämpa exakta koordinater kunde vi lägga till några punkter i varje PO8 som inte fanns med i vår tidigare analys av de tre inventeringarna. Användning av andra statistiska tester förbättrade slutsatsen mellan inventeringar på PO8-nivå, där Wilcoxon signed rank test (en icke-parametrisk metod) tillämpad på provtagningspunkterna med samma koordinater i jämförelsen mellan omdrev 3 mot 2 nu visade signifikanta skillnader. Skattningarna med ICBM efterliknar den relativa ökningen avkol på nationell nivå men den relativa ökningen är mycket mindre (dvs. 1,5 %). Jämfört med resultat från den nationella inventeringen, matchar skattningarna med ICBM inte alltid samma trender i kolförändringar för alla PO8. Det kvarstår flera osäkerheter relaterade till båda metoderna som kräver ytterligare överväganden. Exempelvis kan data från den svenska inventeringen vara förknippade med inkonsekvenser relaterade till användningen av olika analysmetoder för kolkoncentrationer eller till möjliga underskattningar av kolkoncentrationer i omdrev 1 på grund av skillnader i provtagningsstrategier. Osäkerheter relaterade till beräkningar med ICBM inkluderar t.ex. skattning av den årliga koltillförseln från rötter och stallgödsel. En fjärde inventering har påbörjats och kommer att ge värdefull information om trender i kolförändringar på nationell nivå, vilket kommer att vara användbart för att utveckla båda metoderna
Inventering av fladdermöss i Västra Götalands län 2022 : I 11 skyddade områden
No full textCalluna AB har 2022 på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland utfört inventering av fladdermöss vid 11 skyddade områden i Västra Götalands län.Syftet med inventeringen är att få bättre kunskap om fladdermusfaunan i länet och föreslå möjliga åtgärder inom skyddade områden för att förbättra fladdermusfau-nans situation.Ett inventeringsbesök per område genomfördes med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter.Vid inventeringen 2022 påträffades totalt 10 arter av fladdermöss varav 4 arter är upptagna på den svenska rödlistan: brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus och sydpipistrell. Den vanligast förekommande arten i inventeringen som helhet är dvärgpipistrell. Därefter följer nordfladdermus.Vid Levene äng NR och vid Torsängens och Skansen Läckö NR påträffades totalt 8 fladdermusarter vardera, vilket är det högsta antalet arter som påträffades under inventeringen inom ett enskilt område. Lägst antal arter per område var 1 fladdermusart, som påträffades på Sydkoster.Fladdermusaktiviteten var högst vid Torsängens och Skansens NR respektive Tjöstelrödsområdet och lägst vid Koster NR.Möjliga åtgärder för att skapa eller skydda både viktiga födosöksområde
Ett rikt växt- och djurliv : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023
No full textRapporten för Ett rikt växt- och djurliv är en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet och beskriver den biologiska mångfaldens tillstånd i dag, vilka åtgärder som genomförts, analys av förutsättningar att nå målet och en prognos för den fortsatta utvecklingen med förslag på ytterligare insatser. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och bedömningen är att målet inte kommer att nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel. Miljötillståndet för biologisk mångfald är generellt dåligt och utvecklas i många fall negativt. Främmande arter, varav många hotar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, ökar. Uttag av resurser och tjänster från ekosystemen i form av livsmedel, fibrer, energi och vatten väntas fortsätta och öka. Utvecklingen mot ett fossil oberoende behöver klara även biologisk mångfald. Tätorter fortsätter att expandera och infrastruktur byggs ut, med fragmenterade livsmiljöer som följd. Framtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter för ekosystem. Motverkande styrmedel är inte tillräckliga. För att påverka miljömålet positivt och främja biologisk mångfald och ekosystemen bör Sverige uppnå ett hållbart nyttjande av mark, vatten och andra naturresurser. Hänsynen behöver vara tillräckligt omfattande och anpassas till landskapets naturmiljövärden. För att motverka fragmentering av livsmiljöer och behålla ekosystemens funktioner behövs en stärkt grön infrastruktur som ger större arealer livsmiljöer och en bättre konnektivitet dem emellan. Hållbart nyttjande måste kombineras med skydd och återställande