Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Ålgräskartering runt Gotland 2019-2021 : Videokartering med stöd av akustiska metoder
No full textLänsstyrelsen i Gotlands län har undersökt marina områden med kärlväxter/sjögräs runt hela Gotland mellan 2019 och 2021 med undervattensvideo och akustiska metoder. Syftet med projektet var att kartlägga och säkra ålgräsets livsmiljöer (Zostera marina L.) med hög biologisk mångfald och viktiga ekosystemfunktioner. Denna rapport beskriver hur en ca 450 km lång sträcka avsökts med akustiska metoder motsvarade ca 79% av Gotlands kuststräcka och 1545 verifierande videoprov har provtagits och visuellt granskats för vegetationskomposition. All information har sammanställts till vegetationskartor över 17 kuststräckor som innefattar alla kända lokaler med förekomst och främst exkluderar stenbottnar med osannolik förekomst runt Visby. Arbetet har utförts och utprovats i tre steg; (1) slumpvisa videoprov 2019, (2) riktade videoprover i linjer avsökta med enkelstrålig sonar 2020 och (3) riktade videoprover i korridorer avsökta med sidoseende sonar (2021). Fältundersökningarna utfördes av marinbiologer och sjömätare från Medins Havs & Vattenkonsulter. 2021 utfördes största delen av fältarbetet och 2/3 av söksträckan inventerades med sidoseende sonar vilket innebar att en ca 100 m bred korridor karterades och verifierades med videopunkter vid varje observerad förändring i fält. För tolkning har ålgräsförekomsterna delats in i fyra olika klasser valda utifrån de lättast särskiljbara täckningsgraderna i sonardatan: Ej/osannolik ålgräsförekomst (0-1 %), otydligt/glest ålgräs (1-10 %), tydligt fragmenterat ålgräsbestånd (10-50 %) samt tydliga aggregationer av ålgräs (>50 %). Den geografisk utbredning kvantifierades i GIS-programvara och sammantaget hittades ålgräs på 39 % av all genomsökt yta och i den tätaste klassen av täckningsgrad vid 10% av ytorna ”äng”. 2020 utfördes undersökningar med enkelstråligt sonar kunde stora ytor runt Fårö och Slite uteslutas i brist på detekterbar långskottsvegetation och de få ytor som gav utslag kunde verifieras med kamera. Metoden bör anses effektiv i det fall sidoseende sonar (högre kostnad, svårare tillståndsförfaranden) inte finns att tillgå. Överlappande kartering i Slite skärgård visade på samstämmiga resultat mellan metoderna även om enkelstråligt ekolod har större sannolikhet att missa varierande och glesa habitat och täcker avsevärt mindre yta. 2019 utfördes endast dropvideoprov och stor variation och glesa populationer dokumenterades trots riktad slumpning i troliga habitat. För att uppfylla studiens karterande mål och syfte modifierades upplägget till att inkludera akustisk provtagning baserat på resultat från det slumpvisa söket. Geografiskt påträffades ålgräs i alla delområden runt hela ön med undantag av Irevik-Lickershamn som troligtvis var för exponerat med för stor andel hårdbotten. Slite närområde var det område med störst areal ålgräs och här påträffades även den största sammanhängande ålgräsängen på runt 250 ha i Vägumsviken. Södra Burgsvik och Ronehamn var även områden med långa sträckor dokumenterad tät äng. Sett till andelen ålgräs per avsökt område hade det mindre Fårösund området störst andel tät ålgräsäng. Utöver ålgräs var den vanligaste vegetationen i områdena fintrådiga alger följt av borstnate (Stuckenia pectinate), större brunalger (Fucus spp.) och kräkel (Furcellaria lumbricalis). Tolkningen av resultatet delar in ålgräsfynden i tre typer av livsstrategier runt Gotland. (a) På mjukbotten med gynnsam exponering kunde ålgräset breda ut sig med 20-50 %eller > 50 % täckningsgrad och skapa stora ängar vilket representerar största delen av fynden även inkluderade glesa bestånd. Varierade begränsade miljöfaktorer gör dock att variationen i täthet ofta är stor. De flesta större bestånd bör ha täckts in av sidoseendesonar metoden som brett, kontinuerligt och kustparallellt genomkorsar alla ytor på djup som inte begränsas av ljustillgång. (b) Ålgräs påträffas även i konkurrens med övriga kärlväxter på grunt vatten (< 2 m) där ålgräset avtog i täthet och täckningsgrad med djupet och tillkomsten av främst borstnate och fintrådiga alger. Här påträffades ålgräset oftast med en täckningsgrad på 1-10 % eller 10-20 %. Många av dessa potentiella ytor är inte fullt inkluderade eftersom det ofta rör sig om ej navigerbart vadningsdjup längt in i vikar. (c) I sedimentfickor infällda i häll och hårdbottensubstrat påträffades ibland enskilda plantor som kunde aggregeras vid läsidor av uddar och undervattensrev. Detta är de minst intuitiva fynden vilket öppnar upp för förekomst på många kanske förbisedda ytor vilket kan missas med akustiska metoder. Sett till totalbiomassa är detta dock en mycket liten del av Gotlands ålgräsbestånd och spelar troligtvis en mindre roll som skyddande undervattenshabitat för till exempel juvenil fisk jämfört med stora substratbindande ängar. Sammantaget kan Gotlands ålgräsbestånd beskrivas som variabla men allmänt förekommande runt ön. De är präglade av olika levandsstrategier anpassade efter begräsningar i substrat, exponering och konkurrens med andra kärlväxter. Akustiskt sök med stöd av verifierande videopunkter har visat sig vara en effektiv form av kartering av stora ytor vilket även kan tillämpas på andra kusträckor, översiktligt som i denna studie eller detaljerat upp till full täckning för uppföljande miljöövervakning i mindre områden.
Provfiske på ålgräsängar runt Gotland 2021
No full textI syfte att öka kunskapen om fisksamhället i ålgräsängar runt Gotland har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört nätprovfisken på sex utvalda ålgräsängar i Gotlands kustvatten (i rapporten benämnda Ajkesvik, Vägumeviken, Lausvik, Burgsviken, Fårösund och Klintehamnsviken). Provfiskena gjordes på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län som del i projektet ”Skydd av ålgräsängar runt Gotland”. De arter som förekom i störst kvantiteter (strömming, abborre och skarpsill) noterades i samtliga undersökta ålgräsområden. Andra vanligt förekommande arter var skrubbskädda och den främmande och potentiellt invasiva arten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Svartmunnad smörbult bedöms utgöra ett potentiellt hot för mångfalden i ålgräsängar. En rödlistad fiskart noterades vid provfisket. Torsk är på rödlistan kategoriserad som sårbar och noterades vid provfisket i ålgräsområdet Lausvik. Skillnader mellan ålgräsområdena noterades gällande fångst per ansträngning. Störst antal fiskar fångades i Ajkesvik och minst i Burgsviken. I Ajkesvik dominerade abborre fångsten, varför andel rovfiskar var högst där. Lägst värden gällande diversitet och medeltrofinivå noterades i Burgsviken. Förklaringen till detta var att en mycket stor andel av fångsten utgjordes av strömming. Resultaten från provfisken över ålgräsängar 2020 och 2021 jämfördes med resultat från nät lagda grundare än sex meter från provfisken vid östra Gotland 2018 – 2021 och nordvästra Gotland 2019. Inga tydliga skillnader mellan fisksamhälle i ålgräsängar och andra områden noterades. Jämförelserna visade på något högre förekomst av stor fisk på ålgräsängar. Dock var variationen mellan ålgräsområden mycket stor och vissa ålgräsområden hade mycket låg rovfiskförekomst. Utöver vägning och mätning registrerades könsfördelning av abborre. På abborrhonor undersöktes även kondition och ålder. Undersökningarna visade en normal könsfördelning, undantaget små individer där endast en liten andel kunde könsbestämmas. Samtliga åldersprovtagna individer var mellan noll och fyra år och vid god kondition. Till skillnad från provfisket över ålgräsängar 2020 visade åldersbestämningen 2021 på överraskande få ettåriga individer.
Järv: Instruktionför inventering
No full textInstruktionen gäller förpersoner knutna till StatensNaturoppsyn (SNO) i Norgeoch Länsstyrelserna iSverige samt för de svenskasamebyarnas inventeringssamordnare, som har ettansvar för att kontrolleraoch kvalitetssäkra observationer som ligger till grund förinventeringen av stora rovdjur,och för att registrera dessa iden norsk-svenska databasenRovbase.
Fiskyngelinventering av grunda kustvikar i Gotlands län 2021
No full textUnder sommaren 2021 genomföres en inventering av fiskyngel i ett antal vikar och kustområden på Gotland. Kustvattnen på Gotland är överlag tämligen tomma på yngel av vårlekande fiskarter. Fiskyngelsamhället domineras av storspigg och småspigg. Vissa vikar hade även inslag av skarpsill och stubb. Generellt fångades få fiskyngel, men enstaka observationen gjordes av ruda, sjustrålig smörbult och strömming. Även detta år bröt Bogeviken mönstret helt genom att domineras av abborre. Glädjande nog hittades abborre även i Histilles, Kyrkbinge och Asunden, dock inte i Lergrav där abborre påträffades 2020. Två välväxta gäddyngel påträffades i Histilles. Resultaten ger ett perspektiv på hur viktiga avsnörda vikar, eller kustnära sjöar, är för kustens abborrbestånd, när rekryteringen inte fungerar i kustmiljön. I princip samtliga undersökta områden har en frodig vegetation som domineras av borstnate, ställvis är inslaget av ålgräs betydande på lite djupare sandbottnar. Det finns enorma arealer som är utmärkta yngelhabitat. Uppväxtmiljöer är ingen begränsande faktor. Inslaget av påväxt av fintrådiga alger är relativt högt, men inte kvävande
Vårdprogram Stora Karlsö fyrplats
No full textStaten äger fastigheten Gotland Eksta Stora Karlsö 1:5. Naturvårdsverket (NV) förvaltar marken och fyra byggnader på fyrplatsen, Fyrmästarbostaden, Fyrbiträdebostaden, Mistmaskinhuset samt Förrådslängan. Hela fyrplatsen blev statligt byggnadsminne 1978. Det kombinerade Fyr och bostadshuset förvaltas av Sjöfartsverket (SjöV) och omfattas av ett separat vårdprogram. Länsstyrelsen på Gotland sköter genom ett uppdragsavtal fastighetsförvaltningen åt NV. Vårdprogrammet omfattar en kulturhistorisk värdebeskrivning, historik och nulägesbeskrivning samt mål och strategier för bevarande och utveckling. Programmet är också värdefullt som diskussions- och beslutsunderlag vid tillståndsprövning av ändringsförslag. I vardagen är det ett praktiskt styrdokument för alla som är verksamma med den dagliga förvaltningen av byggnadsminnet. På uppdrag av Hanna Lundkvist (NV) har vårdprogrammet utarbetats av arkitekt Daniel Heilborn, Länsstyrelsen på Gotland, Naturvårdsenheten. Från Sjöfartsverket har Emma Wegrell medverkat. Riksantikvarieämbetet har deltagit vid samråd om vårdprogrammet. Inventering och dokumentation av fyrplatsen på St Karlsö har utförts under sommaren och hösten 2021. Vårdprogrammet färdigställdes under våren 2022
Biogeografisk uppföljning av ekoxe (Lucanus cervus) 2020 : Inrapportering från allmänheten efter upprop i media
No full textProgrammet Biogeografisk uppföljning bedriver i Sverige miljöövervakning av 166 olika arter och 89 olika naturtyper i enlighet med EU:s art- och habitatdirektiv. Syftet är att göra en bedömning av hur livskraftiga arter och naturtyper är på lång sikt. För att kunna följa upp de arter och naturtyper som inkluderas i programmet så har Naturvårdsverket delat upp det i 14 delsystem. Ett av delsystemen omfattar vedlevande evertebrater (skalbaggar, skinnbaggar och klokrypare), och en utav arterna är ekoxe (Lucanus cervus), vars biogeografiska uppföljning samordnas och koordineras av Länsstyrelsen i Östergötland på uppdrag av Naturvårdsverket. Under 2020 så genomfördes ett upprop till allmänheten där alla ombads rapportera in fynd av ekoxar i Sverige. Totalt så kom det in 8237 fynd av 15 704 ekoxar, fördelat över åtta län, vilket mer än fördubblade den befintliga mängden fynd av arten.Jämförelsevis så fick man via Ekoxeuppropet 2013 in 1760 fynd av 2527 ekoxar. Merparten av fynden gjordes inom ekoxens redan kända utbredningsområde i sydöstra Götaland, främst i Blekinge, Kalmar och Östergötlands län. Inga säkra fynd rapporterades från Kronoberg, Uppsala, Södermanland eller Västra Götalands län där vi sedan tidigare vet att ekoxe finns eller har funnits, om än sällsynt och geografiskt begränsat. Det omfattande resultatet visar att medborgarforskning via upprop är en såväl resurseffektiv som omfattande metod för en säregen art som ekoxen. Resultatet identifierar även vilka områden som kan vara i behov av ytterligare riktade inventeringar för att undersöka ekoxens aktuella utbredning. Länsstyrelsen i Östergötland vill tacka alla som bidragit med fynd samt hjälpt oss attsprida information om uppropet under 2020
Vattenvegetation i sjöarna Holmsjön och Tullan, 2021 : Inventering av sjöarnas växtsamhällen samt klassificering av ekologisk status avseende makrofyter
No full textFöreliggande rapport redovisar resultat från en inventering av vattenvegetation i Holmsjön (Norrtälje kommun) och Tullan (Salems och Södertälje kommuner) 2021. Inventeringen syftade till undersökning av sjöarnas växtsamhällen samt klassificering av ekologisk status avseende makrofyter. Inventeringen utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. I Holmsjön noterades 17 arter av vattenvegetation vid inventeringen, undantaget övervattenväxter. Långskottsväxter var dominerande växtgrupp med sex olika arter. Gul näckros var vanligaste förekommande art och med fem olika arter av flytbladsväxter var denna grupp karaktäriserande för sjön. Även mossor förekom relativt frekvent och tre arter av flytväxter noterades. Inga kortskottsväxter eller kransalger påträffades och i övrigt noterades inte heller några rödlistade eller i övrigt ovanliga arter i sjön. Djupast förekommande arter var stor näckmossa och spärrkrokmossa som noterades ner till 2,2 meters djup. Enligt klassificering baserad på makrofyter bedömdes ekologisk status vara måttlig. Sjön är enligt vår kännedom inte tidigare inventerad. I Tullan noterades hela 27 arter av vattenvegetation vid inventeringen, undantaget övervattenväxter. Långskottsväxter var dominerande växtgrupp med tio olika arter men även i denna sjö var gul näckros vanligaste förekommande art. Som helhet var Tullan däremot mer variationsrik och representerades bland annat av flera arter av kortskottsväxter, kransalger och mossor samt getraggsalg och sjöplommon. Fynd av två rödlistade arter gjordes vid inventeringen, bandnate i hotkategorin sårbar (VU) och uddnate som är rödlistade i kategorin nära hotad (NT). Båda natearterna är enligt vår kännedom att betrakta som ny kunskap. Djupast förekommande art var spärrkrokmossa som noterades ner till hela 6,4 meters djup. Jämförelser med tidigare inventeringar är svåra att göra på grund av skillnader i metodik. Samtliga arter som tidigare noterats återfanns 2021 och ett stort antal arter tillkom till artlistan. Djuputbredningen tycks vara liknande som vid tidigare inventering (1998) då hornsärv noterades på 5 meter, jämfört med 5,1 meter år 2021. Trofiskt makrofytindex indikerar måttlig ekologisk status, på gränsen till god status, där uddnate motiverar måttlig statusklass. Vegetationens stora förekomstdjup och fynd av notblomster samt glans- /mattslinke leder till en expertbedömning vilken indikerar god ekologisk status
Status Nord2000 : Inventering av Nord2000 relativt svenska behov
No full textRapporten innehåller en genomgång av historik och nuvarande status för Nord2000. Nu gällande rapporter, svenska källdata, samt tillgängliga mjukvaror redovisas. Utvecklingsbehov i närtid och på sikt diskuteras. Det återstår en begränsad mängd arbete med att förbereda en bastillämpning av Nord2000 för svenska inhemska utredningar. Arbetet bör huvudsakligen kunna utföras under 2022 så att de tekniska förutsättningarna för att använda Nord2000 är tillgängliga tidigast 1 januari 2023. En förutsättning är att arbetet i huvudsak är begränsat till följande identifierade behov: Källdata för spårbuller finns i dagsläget inte för alla tågtyper, men nya indata kommer tas fram under 2022. Implementering av maximalnivå för vägtrafik i programvaran SoundPLAN pågår för närvarande, en betaversion finns framme. För att beräkna maximalnivå från vägtrafik behöver också standardavvikelser per fordonskategori tas fram. De problem med beräkning av maximalnivå från spårtrafik som rapporterats om är identifierade och ett fungerande alternativ finns. Det kvarstår ett behov av att förtydliga och eventuellt också förbättra metoden, men det bör kunna vänta. Avståndskorrektion för LAFmax spårtrafik återstår att implementera. Anvisningar för användare (akustikkonsulter och andra) kommer behövas, en första version är under utarbetande. En formell övergång till Nord2000 behöver föregås av informationsspridning till dem som berörs. Hur det ska gå till och hur mycket tid det erfordrar är inte slutgiltigt fastställt. En plan för övergången behöver tas fram, bl a för Trafikverket. För att Nord2000 ska kunna utgöra en rekommenderad metod erfordras även arbete med styrande regelverk hos t ex Transportstyrelsen. Sverige bör också delta i arbetet med att förvalta referensprogramvaran Compro, och Kunskapscentrum om buller föreslås ansvara för detta
Extractable organofluorine in human plasma
No full textDenna studie fokuserade på att mäta extraherbart organiskt fluor (EOF) i 24 blodprover från en kohort med hög- och lågfiskkonsumenter. Med hjälp av massbalansanalys jämfördes fluorkoncentrationen från den riktade PFAS analysen av 52 ämnen med EOF, vilket avslöjade en betydande mängd oidentifierad fluor i humanplasma. Resultaten visade att EOF varierade från <10,1-21,9 till 1736 ng/mL F, med genomsnittlig och median koncentration i den höga fiskkonsumentgruppen på 214 respektive 25 ng/mL och i lågkonsumentgruppen 26 och 18 ng/ mL. Majoriteten av EOF kunde inte förklaras av identifierade PFAS i både hög- och lågfiskkonsumentgruppen, vilket tyder på närvaron av andra fluorföreningar. Variationer i EOF och fraktionen oidentifierat EOF observerades för både kön och fiskkonsumtionsvanor, även om ingen tydlig trend kunde identifieras. This study focused on measuring extractable organofluorine (EOF) in 24 blood samples from a cohort of high and low fish consumers. Using mass balance analysis, the fluorine concentration from the targeted PFAS (n=52) measured in the same plasma extract was calculated and compared with the EOF data, revealing a substantial amount of unidentified fluorine in human plasma. Findings showed that EOF varied from <10.1-21.9 to 1736 ng/mL F, with average and median EOF concentration in the high fish consumer group of 214 and 25 ng/mL, respectively, and in the low consumer group 26 and 18 ng/mL, respectively. The majority of EOF could not be explained by identified PFAS in both high and low fish consumer groups, suggesting the presence of other organofluorine compounds. Variations in EOF levels and unidentified fraction were seen across gender and fish consumption habits, though no clear trend could be identified.
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Strömsrum, Kalmar län, 2021 - 2022
No full textEcocom AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping genomfört inventering av fladdermöss i Strömsrum. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Ett inventeringsbesök genomfördes år 2021 och ett inventeringsbesök 2022. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck. Under inventeringen 2021 påträffades totalt 12 arter och år 2022 observerades samma 12 arter. Sex arter är rödlistade: barbastell, brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus, fransfladdermus och sydpipistrell. Den vanligast förekommande arten är större brunfladdermus. Mindre brunfladdermus och sydfladdermus kunde inte återfinnas.