Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Kartläggning av smal vattenpest i Noen och Vidöstern
No full textSmal vattenpest är en invasiv främmande makrofyt som numera finns spridd i stora delarav Sverige. När arten får fäste är den konkurrenskraftig och riskerar därmed att slå ut ellerkraftigt hämma inhemska arter. I Jönköpings län är arten känd från fem sjöar eller vattendrag där Noen och Vidöstern är två exempel. Smal vattenpest påträffades i både Vidöstern och Noen och flertalet till- och frånflöden.Även vanlig vattenpest observerades om än i mindre omfattning. I sjöarna bedöms möjligheten till decimering eller utrotning i stort sett omöjlig medan det i tillrinnande mindrebäckar finns en rimlig chans
Biogeografisk uppföljning fladdermöss Grimmared och Nösslinge, Varbergs kommun 2021 och 2022
No full textNaturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering med ett fältbesök år 2021 och ett fältbesök år 2022 i Grimmared och Nösslinge, i inre delen av Varbergs kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Området har pekats ut som ett av de som hyser 12–14 arter, bland annat barbastell och dammfladdermus. Det är också ett av de artrikaste områdena i Hallands län. Manuell inventering utfördes under en natt och sex autoboxar låg ute under två nätter i följd vartdera år. Totalt påträffades 11 arter under de två åren. Fransfladdermus har tidigare påträffats i området, men de misstänka inspelningarna av arten är för svaga för att kunna göra en säker artbestämning. År 2021 återfanns inte dammfladdermus, men arten registrerades återigen år 2022. Trollpipistrell återfanns inte år 2022. Barbastell noterades i alla autoboxar utom en år 2022. Under de båda åren registrerades totalt fem rödlistade arter: nordfladdermus, barbastell, brunlångöra, dammfladdermus och sydfladdermus
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Stjärnorp, Östergötlands län, 2021 - 2022
No full textCalluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inventering av fladdermöss vid Stjärnorp i Östergötlands län år 2021 och en inventering år 2022. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen 2021 registrerades totalt 11 arter och år 2022 totalt åtta arter. Fem av arterna är rödlistade: brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus, fransfladdermus och sydfladdermus. Tre arter som tidigare påträffats kunde inte återfinnas vid inventeringen: barbastell, sydpipistrell och större musöra. En del av förklaringen till att de inte kunde återfinnas är att det är mycket ovanliga arter inom Stjärnorpområdet. Till exempel påträffades större musöra och barbastell endast med en inspelning var vid inventeringen 2018 (Brüsin & Eriksson, 2018
Chlorinated Paraffins in Sediment Cores Collected from the Baltic Sea and the Kattegatt – Results from Swedish National Screening programme 2020: Sub report Chlorinated Paraffins
No full textChlorinated paraffins (CPs) are widely used industrial chemicals e.g., as metal working fluids, rubber additives, flame retardants, etc. These chemicals are multiconstituent mixtures, which are categorized into short-chain (SCCPs), medium-chain (MCCPs), and long-chain mixtures (LCCPs). Only SCCPs have been under regulation as POPs. Spatial and temporal trends of SCCPs, MCCPs, and LCCPs in Swedish marine environment were investigated in the present report. Three sediment cores were collected from the Baltic Sea and from the Kattegatt. CPs and TOC were analyzed in the dated sediment sections and compared with the other three sediment cores collected from the Swedish coastal line in a previous study. Sediments nearby industrial areas showed the highest concentrations of CPs (up to 1400 ng/g d.w.), over 80% of which were MCCPs. The highest concentration of SCCPs (170 ng/g d.w.) was found in the sediments nearby a smelter as well as a recycling facility for electric wastes. Over the past decades, decreasing trends of CPs or relatively consistent levels of MCCPs and LCCPs were found in most sediment cores. However, increasing trends of SCCPs were shown in the sediment cores from the Bothnian Sea and Kattegatt even though the use of SCCPs has been restricted in Sweden and Denmark since 1991. Further studies on source identification are warranted
Identifiering av nya riskkemikalier och validering av exponerings index med fokus på människa
No full textSyftet med denna studie var att finna strategier för att identifiera nya riskkemikalier som vi människor kan bli exponerade för, baserat på den information som finns i Svenska produktregistret (SE-PR). En kombination av information om den registrerade användningen av kemikalier, och modellerade egenskaper som kan förutspå persistens och huruvida kemikalierna är benägna att bioackumuleras i mänskligt blod och urin användes. Med denna strategi kunde olika listor av prioriterade kemikalier som kunde potentiellt vara riskkemikalier i blod och urin hos människa presenteras. Kort summerat: Kemikalier som är lätt biologiskt nedbrytbara bör övervakas i urin och icke biologiskt nedbrytbara bör analyseras i blod. Kemikalier med hög fördelningskoefficient för oktanol-luft (log KOA> 8) bör prioriteras för analys både i blod och urin. Fördelningskoefficienten för oktanol-vatten delar upp de prioriterade kemikalierna i tre grupper; opolära (log KOW> 6) och polära (log KOW 3,5-6) kemikalier för analys i blod, och polära (log KOW <4) kemikalier för analys i urin. Med denna strategi prioriterades syntetiska antioxidanter som potentiella riskkemikalier både i blod. Med riktad kemisk analys kunde sex antioxidanter detekteras i en pool av blodprover från människor som bor i Stockholmsregionen
Möjligheter till och konsekvenser av ökad prissättning av fossila utsläpp : från transportsektorn och arbetsmaskiner
No full textDenna rapport handlar om prissättning av växthusgasutsläpp. Syftet med rapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för diskussion kopplat till prissättning av växthusgasutsläpp från transportsektorn och arbetsmaskiner. Priset påverkar efterfrågan på drivmedel och därmed utsläppen. Fokus ligger på prissättning av utsläpp genom bränslebeskattning eller handelssystem samt genom inblandning av förnybara drivmedel genom reduktionsplikt. Rapporten tar bland annat upp ovan nämnda styrmedels förutsättningar att nå klimatmålen, hur dagens prissättning kan samspela med föreslagna styrmedel på EU-nivå och vilka effekterna blir av ökad prissättning på växthusgasutsläppen från transporter och arbetsmaskiner. Att nå klimatmålen kommer innebära ökade kostnader för vissa oavsett vilket styrmedel som väljs. Förutom prissättning av växthusgasutsläpp behövs andra styrmedel som underlättar effektivisering och skapar en rättvis fördelning av kostnader
Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige : En syntes
No full textDen här rapporten sammanställer kunskapsläget med avseende på miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på de ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Fjärranalys omfattar metoder för att samla in information om objekt, områden och fenomen på jordytan från mätningar som görs på avstånd via satellitbilder eller flygbilder. De viktigaste tillämpningsområdena för jordobservationssatelliter är bland annat atmosfär, land, hav, klimatförändringar, nödsituationer och säkerhet. Denna syntes bidrar till att ge Naturvårdsverket och HaV en god genomlysning och sammanställning av relevanta tillämpbara metoder för insamling av data med stöd av fjärranalys. Syntesen omfattar beskrivningar av teknikens möjligheter, utmaningar och begränsningar. Det här projektet har utförts i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH (Avdelningen för Geoinformatik). Projektet genomfördes i nära samarbetemed en referensgrupp, med representanter från Naturvårdsverket, HaV och Länsstyrelsen i Stockholm. En av de viktigaste förändringarna i tillgången till information av hög kvalitet under de senaste åren är lanseringen av Copernicus tjänster för land- och vattenövervakning, och särskilt satellituppdraget Sentinel. I linje med kommissionens rekommendationer och initiativ uppmuntras nationella myndigheter och offentliga institutioner att använda Copernicusprogrammets produkter för sina behov. En stor mängd av dessa data kan förbehandlas med tillgängliga molnbaserade databehandlingsplattformar. Exempelvis kommer utvecklingen av dataplattformen Digital Earth Sweden att bidra till att myndigheter och forskare kan jobba mer standardiserat med metoder och skript och enklare dela dem med varandra. Fjärranalys har ett brett spektrum av applikationer inom miljöövervakning, relevant för både Naturvårdsverket och HaV, t.ex. luftkvalitetsapplikationer, kust- och havsapplikationer, hantering av naturresurser, riskbedömningar, officiellstatistik, grön infrastrukturkartläggning och övervakning. Men ännu har inte alla applikationer uppnått en tillräckligt hög mognadsgrad. Även om fjärranalys erbjuder goda möjligheter för miljöövervakning, så omfattar användningen av satellitdata ett flertal utmaningar. Fjärranalysdata kommer med olika tidsmässiga, rumsliga och radiometriska upplösningar. För att kunna utnyttja dem till sin fulla potential är det viktigt för användare och intressenter att förstå deras avsedda användning. Dagens arbetssätt inom miljöövervakningen kommer att påverkas eftersom fjärranalysövervakningen behöver integreras i den nuvarande miljöövervakningen. Därför är det viktigt att göra en kostnads-nyttoanalys avseende användningen av fjärranalysdata när behoven för en applikation har specificerats. Det är av avgörande betydelse att tydlig, replikerbar datainsamling och applikationer måste utvecklas för en smidig användning av satellitdata för Naturvårdsverket och HaV:s behov. Detta kan omfatta automatiska procedurer som minimerar användarinsatsen under insamlingen av data, lämpliga användargränssnitt, samt möjligheten att effektivt och kontinuerligt uppdatera befintliga modeller och produkter är nya data blir tillgängliga. Rumslig täckning är en av de stora fördelarna med majoriteten av satellitdata jämfört med observationsmätningar på markytan. Dessutom kan de långa tidsserierna av satellitdata vara ett verktyg för att studera trender bakåt i tiden (förutsatt konsekventkorrigering av data över tid), likaväl som ett stöd för att prognostisera (framtida) utveckling. I dagsläget används inte satellitdata för luftkvalitet eller växthusgaser av Naturvårdsverket, men vi bedömer att den potentiella tillämpbarheten inom luftkvalité kommer att öka för Naturvårdsverket framöver. Utvecklingen på området går snabbt framåt, med ett flertal nya satelliter och instrument som kommer att få stor betydelse för att förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter. NO2-mätningar är troligtvis den mest lämpliga luftföroreningen för Naturvårdsverket att börja med, eftersom satellitinstrumenten har en hög känslighet för NO2 samtidigt som det finns en högre mognadsgrad för NO2-mätningar, jämfört med andra luftföroreningar. Satellitmätningar av luftföroreningar behöver valideras och kommer därför inte att ersätta behovet av ytobservationer, oavsett vilken typ av applikation och satellitsensor som används. Det finns även stor potential för miljöövervakning av vattenmassor och kuster med hjälp av den tillgängliga data som finns idag genom bl.a. Copernicus. Flera fjärranalysapplikationer för sjöar, kust och hav är redan aktiva och används av myndigheterna. Den största potentialen finns i att använda dessa metoder inom fler områden än vad som görs idag. Fjärranalysmetoder används redan idag för att följa upp vissa av FN:s globala mål (de så kallade SDG:erna). Utvecklingen av ny teknik går snabbt framåt och exempelvis drönare har utvidgat möjligheterna ytterligare. Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp Sveriges Miljökvalitetsmål, exempelvis vad gäller frisk luft, vattenkvalitet, skogar, odlingslandskapet, fjällandskapet och våtmarker. Övervakning av marktäcke, markanvändning (i bredare kategorier som skog, åker, vatten, eller i smalare som typ av grödor eller skog), förändringar i marktäcke (vid avverkningar, bränning, planteringar, byggnationer, glaciäravsmältning med mera), trädhöjd och fenologi är välanvänt och välutvecklat även som underlag för modelleringar av habitat och erosionsrisk. Det är uppenbart att fjärranalysbilder kan användas för att kartlägga biologisk mångfald (såsom olika skogstyper, flora- och faunaarter) i olika skalor. Fjärranalystillämpningar med öppna satellitdata, kräver dock kompletterande in-situ-data för att initialt träna modellerna. Detta innebär att HaV och Naturvårdsverket behöver producera data som är i) standardiserade och ii) geolokaliserade och iii) tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata. Övervakning av mikroklimat och modellering av dess påverkan på biota och deras anpassningsförmåga inför klimatförändringar är ett viktigt område under utveckling. Även modellering av ekosystemtjänster och av enskilda hotade eller problemskapande arter är mindre väl utvecklat, men det kommer fler och fler tillämpningar. När det gäller fjärranalys i urbana miljöer rekommenderar vi undersökning av flerskalig analys med hjälp av satellitbilder med flera källor med olika upplösningar, i kombination med kraftfulla djupinlärningsalgoritmer (deep learning algorithms) för att få mer exakta kartor över urbana marktäckekartor. Fjärranalys är ett mycket kraftfullt verktyg som för närvarande är underutnyttjat av HaV och Naturvårdsverket. Potentialen i fria och offentliga satellitbilder från ESA:s Sentineluppdrag har till exempel visat sig vara en potent lösning för storskalig kartläggning inom olika applikationsområden som organisationerna arbetar med. Dessa metoder kommer oundvikligen att bli vanliga under de kommande åren i flera av EU:s länder, som redan arbetar mot operativa nivåer. Därför rekommenderar vi olika åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen: Fortsätta att följa utvecklingen inom fjärranalys för Naturvårdsverkets och HaV:s syften. Initiera och stödja fortsatt forskning och utveckling: - Studier för att utveckla standardiserade operativa rutiner för att välja, analysera och tolka satellitdata. - Studier med multiplattforms- och multisensorteknik. - Svenska studier inom fjärranalysområden som redan framgångsrikt testats av andra internationella myndigheter. - Studier om kostnadseffektiviteten av att använda satellitdata som komplement till nuvarande miljöövervakning. Användning av utbildad personal för insamling, användning och analys av fjärranalys- och geospatiala data. Väl omhändertagna och underhållna geospatiala databaser. Kombinera fritt tillgänglig satellit- och flygdata med kompletterande data, exempelvis drönar-data. Aktörsinvolverande. Ökad grad av samverkan mellan myndigheter. En stor del av de potentiella tillämpningarna sträcker sig längre än en enda myndighets behov och kapacitet och kommer att kräva samarbete mellan flera myndigheter för att utveckla och driva en tjänst. Därför är det av avgörande betydelse att myndigheterna förbättrar sina samarbeten när det gäller datadelning, tillgänglighet och transparens. Framtiden kommer att präglas av mer internationellt samarbete och samordning mellan regeringar och internationella organisationer för att säkerställa långsiktig kontinuitet i fjärranalysdata och för att främja förverkligandet av fjärranalysensfulla samhällsnytta
Screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in sediment and water close to paper industries
No full textPer- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) is a large group of anthropogenic compounds that is widely used, for example to manufacture grease- and water-repellent paper. Several PFAS have been found to pose a risk to the environment and humans due to their persistency, mobility, toxicity and bioaccumulative potential. Paper production in Sweden covers widely different products such as cardboard, liquid cardboard, writing paper, sack paper, hygiene paper (tissue), etc. In addition, there are also numerous closed paper industries. Current and historical use of PFAS in paper industries in Sweden and consequent emissions to the environment are not known. The purpose of this study was to assess if paper industries could be an important point source for PFAS in the environment by analysis of PFAS in sediment and water taken nearby paper industries. In total, 60 sediment samples from 13 sites in Sweden sampled during the time period 2015-2022, and eight surface water samples from three sites taken in 2021, were included in the study. A total of 68 non-polymer PFAS and extractable organofluorine (EOF) was targeted. The results from the screening study shows a wide range of the sum target PFAS-68, between below limit of detection (LOD) to 1181 ng/g dry weight (d.w.) in sediments close to paper industries in Sweden. The number and type of PFAS detected also varied. The PFAS-classes found in highest concentration in surface sediments were polyfluoroalkyl phosphate diesters (diPAP) (maximum 819 ng/g d.w.), fluorooctanesulfonamidoacetic acid (FOSAA) (maximum 137 ng/g d.w.), and N-ethyl perfluorooctane sulfonamido ethyl phosphate diester (diSAmPAP) (maximum 134 ng/g d.w.). DiSAmPAP was only semi-quantified due to poor separation of structural isomers and interferences from the sediment matrix. A general increase in concentrations with increasing sediment depth could be seen for the contaminated sites, and the maximum concentration in sediments of different depths reached 1084 ng/g d.w. for diPAP, 65 ng/g d.w. for FOSAA, and 682 ng/g d.w. for diSAmPAP. The commonly measured classes of perfluoroalkyl acids (PFCA) and perfluoroalkyl sulfonic acids (PFSA) reached a maximum of 6 and 7 ng/g d.w. in surface sediments, and 11 and 6 ng/g d.w. in sediment cores, respectively. The EOF levels followed the same trend as target PFAS concentrations, with a few exceptions, and ranged between <LOD to 1301 ng/g d.w.. Surface water from three sites showed detectable concentrations of PFCA, PFSA och FTSA up to 0.05 ng/mL, but the occurrence could not be connected to the paper industries. Based on the target results of surface sediments, five out of the 13 sites can be classified as low contaminated (sum target PFAS-68 <20 ng/g d.w.) and the remaining eight sites are clearly affected by a PFAS point source.Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp antropogena föreningar med bred användning, till exempel vid tillverkning av fett- och vattenavvisande papper. Flera PFAS har visat sig utgöra en risk för miljön och människor på grund av deras persistens, rörlighet, toxicitet och bioackumulerande egenskaper. Pappersproduktionen i Sverige omfattar olika typer av produkter såsom kartong, flytande kartong, skrivpapper, säckpapper, hygienpapper, etcetera. Nuvarande och historisk användning av PFAS i svensk pappersindustri kopplat till utsläpp till miljön är inte känd. Syftet med denna studie var att bedöma om pappersindustrier kan vara en viktig punktkälla för PFAS i miljön genom analys av PFAS i sediment och vatten i närheten av pappersindustrier. Totalt ingick 60 sedimentprover från 13 platser i Sverige provtagna under tidsperioden 2015–2022, och åtta ytvattenprover från tre platser tagna 2021. Analysen omfattade totalt 68 PFAS (icke-polymerer) och extraherbart organiskt fluor (EOF). Resultaten visar ett stort koncentrationsområde i sediment nära pappersindustrier i Sverige, från under detektionsgränsen (LOD) till 1181 ng/g torrvikt. Antalet och typen av detekterade PFAS varierade också. De PFAS-klasser som hittades i högst koncentration i ytsediment var polyfluoralkylfosfatdiestrar (diPAP, max 819 ng/g), fluoroktansulfonamidättiksyra (FOSAA, max 137 ng/g) och ämnet N-etylperfluoroktansulfonamidfosfatdiester (diSAmPAP, max 134 ng/g d). Koncentrationerna för diSAmPAP är semi-kvantifierade då matris och isomerer störde kvantifieringen. En generell ökning av koncentrationerna med ökande sedimentdjup kunde ses och den maximala koncentrationen i sediment från olika djup nådde 1084 ng/g för diPAP, 65 ng/g för FOSAA och 682 ng/g för diSAmPAP. De klasserna som vanligtvis mäts i undersökningar, PFCA och PFSA, nådde maximalt 6 och 7 ng/g i ytsediment, och 11 och 6 ng/g i sedimentkärnor. EOF följde samma trend som PFAS-koncentrationerna, med några få undantag, och varierade mellan <LOD till 1301 ng/g. Ytvatten från tre platser visade detekterbara koncentrationer av PFCA, PFSA och FTSA upp till 0,05 ng/ml, men kunde inte kopplas tillNATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKETÄRENDENNUMMERAVTALSNUMMERPROGRAMOMRÅDEDELPROGRAMNV-06307-20219-20-008MiljögiftsamordningScreening3pappersindustrierna i denna studie. Baserat på PFAS-analysen av sediment är åtta av de 13 platserna tydligt påverkade av punktkälla och fem kan klassificeras som lågkontaminerade (summa PFAS-68 <20 ng/g) även om påverkan från närliggande industrier inte helt kan uteslutas
Generationsmålet : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023
No full textGenerationsmålet är ett övergripande mål som inriktar den svenska miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet visar på den samhällsomställning som krävs för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till kommande generationer. Rapporten om generationsmålet är en underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen2023. I rapporten beskrivs centrala utmaningar för generationsmålet in uläget och förutsättningar för en utveckling i linje med målet diskuterastill grund för en bedömning av målets utveckling fram till år 2030. Den miljöpolitiska inriktning som målet beskriver följs inte i nuläget. Generationsmålet kommer inte att uppfyllas fullt ut till år2030, vare sig inom Sverige eller med avseende på svensk konsumtionspåverkan i andra länder. På viktiga områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion av material och produkter samt ekosystemensåterhämtning och bevarandet av biologisk mångfald fortsätter utvecklingen i många avseenden att gå åt fel håll. Inom området resurseffektiva och giftfria kretslopp sker kontinuerligt förbättringar som stärker förutsättningarna för en utveckling i linje med generationsmålet. Inom energiområdet är utvecklingen positiv och denna aspekt av generationsmålet kan uppfyllas till 2030. För att utvecklingen i samhället ska vara i linje med generationsmålet behöver hela samhället vara delaktigt och takten i miljöarbetet öka. Fortsatta investeringar för klimatomställningen är av hög vikt förgenerationsmålets alla strecksatser. Särskilt angelägna områden där takten behöver öka i arbetet är politik som gynnar biologisk mångfald, ekosystem och hushållning med naturresurser. Det krävs även kraftiga insatser för att minska miljöpåverkan från den svenska konsumtionen
Hur kan allmänhetenengageras digitalt? : Syntesrapport
No full textSyftet med undersökningen var att sammanställa en översikt av kunskapen om digitala verktyg för dialog mellan allmänhet och myndigheter och organisationer. Studien fokuseradepå verktyg inom vatten- och miljöförvaltning samt ”smarta” städer. Geografiskt avgränsades studien till Europa och Storbritannien eftersom lagar och samhällsorganisation är jämförbara med svenska förhållanden. De inledande sökningarna i publikationsdatabaser av olika typ genererade ett material som visade på hög aktivitet inom forskning om och utveckling av digitala verktygför att engagera allmänheten. I forskningslitteraturen gick det att urskilja sju olika kategorier verktyg. Dock användes de verktyg som presenterats i forskningslitteraturen i mycket liten utsträckning efter det rapporterade projektet. Information från projektdatabaser visade att digitala plattformar med flera olika funktioner och verktyg spelar en stor roll för användningen av digitala verktyg för dialogmed allmänheten. Närstudiet av materialet visade att myndigheters och organisationers användning av digitala verktyg görs via IT-konsulter som kan arbeta ideellt men oftast har formen av privata, vinstdrivande företag. Dessa konsulter tillhandhåller it-plattformarmed en mängd olika verktyg som prenumerationstjänster till myndigheter och organisationer. Samtal med personer vars arbete omfattar engagemang av allmänheten visade att verktygens effektivitet avgörs av den sociala och organisatoriska omgivningen. Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare och kommunicera med beslutsfattare, digitala verktyg som underlättar detta tillhandahållsav IT-konsulter som specialiserar sig på system som gör det möjligt att ladda upp, hantera och visualisera insamlade data. Plattformar specialiserade på kollektiv planering genomsimulering kräver omfattande samarbete mellan IT-experter och användare för att möjliggörarealistiska simuleringar av existerande geografiska områden. Denna typ av verktyg är ovanliga och oftast universitetsbaserade. Den mest utbredda användning av digitala verktyg för dialog med allmänheten fann vi i svenska kommuner vars översiktsplanering sammanföll med Covid-19 pandemin. I många fall användes enbart ett minimum av de verktyg som kommunernas IT-leverantörer kunde erbjuda men några kommuner gick längre. I detta sammanhang framgick det tydligt att de digitala verktygens tekniska prestanda är underordnad förändringar i arbetssätt när det gäller att nå ett bra resultat. Vår rekommendation till myndigheter eller organisationer som vill introduceradigitala verktyg för dialog med allmänheten är att börja med att klargöra hur de förnärvarande engagerar allmänheten och reflektera över vad som behöver förändras, inklusive etablerade arbetssätt, för att därefter anlita lämplig teknisk expertis. Detta skulle kunna gynnas av tillgång till samhällsvetenskaplig forskning om vilka organisationsförändringar som behövs och hur de kan genomföras