Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Literature survey on the environmental contamination of liquid crystal monomers (LCMs) and a pilot study on their occurrence in sewage sludge from Sweden
No full textLiquid crystal displays (LCDs) are currently the predominant display technology in the market and utilized in various devices from small calculators to large flat-screen TVs. Liquid crystal monomers (LCMs) are essential components of LCDs and have been produced at a large scale since the 1980s. Concerns have arisen about the potential environmental release of LCMs, with recent studies detecting their presence in indoor dust, sediments, soils and even in humans. The large number of LCMs and their structural diversity poses challenges in chemical analysis. Furthermore, there are discrepancies in acronyms between different studies, which emphasize the need for a standardized nomenclature for reporting LCMs. Experimental data on physical-chemical properties, atmospheric lifetimes, and bioaccumulation potential highlight the potential persistent organic pollutant characteristics of many LCMs. LCMs can be released to the environment during manufacturing, product use, and recycling processes. Environmental monitoring of LCMs is in its early stages, with limited data available. Studies have reported LCM presence in indoor dust, outdoor environments, soil, sediment and biota, primarily from China. Human exposure has been suggested through occupational settings and there have been positive correlations between LCM levels in indoor dust and human breast milk. However, more studies are needed from other countries to assess whether LCMs have widespread global contamination. Within this current report, a pilot study was conducted with the aim to investigate occurrence of selected LCMs in sewage sludge. However, challenges during analytical method development with the sample extraction and pretreatment steps led to low recoveries of native LCMs, indicating the need for further method optimization. A clear conclusion can therefore not be made whether LCMs are present or not in Swedish sludge
Natur- och kulturvårdande skötsel av skog : Nationell strategi för skötsel av formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar till 2030
No full textAtt formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar får den naturvårdande skötsel de behöver är en central del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Hittills har arbetet med naturvårdande skötsel inte varit samordnat på nationell nivå. Målet med denna strategi är att bidra till en sådan samordning, så att formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar kan tas om hand på ett långsiktigt effektivt sätt. Därmed förväntas strategin bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar och till Sveriges internationella åtaganden enligt EU:s naturvårdsdirektiv och konventionen om biologisk mångfald. Strategin beskriver det aktuella kunskapsläget om skötselbehoven i våra mest skötselkrävande skogar. Utifrån detta anges vilka åtgärder som är högst prioriterade att utföra men även alternativa åtgärder, som kan vara lämpliga om förstahandsalternativet inte är praktiskt genomförbart. Strategin tar också upp ett antal insatser som behövs för att underlätta genomförandet av naturvårdande skötsel, samt vikten av att följa upp det arbete som utförs. I strategin finns även listor på gemensamma begrepp och definitioner som tagits fram för att främja ett samordnat arbete mellan olika aktörer. Strategin har tagits fram i nära samverkan med många av skogens aktörer och vänder sig till myndigheter, företag, organisationer och enskilda personer som på olika sätt arbetar med natur-och kulturvårdande skötsel i formellt skyddade och/eller frivilligt avsatta skogar
Marknära ozon i Asa : Årsrapport 2022
No full textRapporten utgör en resultatredovisning över mätningarna av marknära ozon under 2022, vilket fungerar som underlag för regional och nationell miljömålsuppföljning under hösten 2023.
Nätprovfiske i Grumlan 2022
No full textGrumlan ligger nära Vetlanda och är ett nationellt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske, samt bedöms ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Vetlanda kommun, Grumlans fiskevårdsområdesförening och Njudungs Energi AB. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 25 och 29 juli 2022 av personal från Emåförbundet. Under provfisket 2022 fångades abborre, braxen, gädda, gös, mört och sarv. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre, mört, braxen och gös. I pelagiska nät utgjorde mört och gös nästan hela den totala fångstvikten. Den totala fångsten per ansträngning i bottensatta nät var stor i relation till andra sjöar 12-20 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Även jämfört med svenska gössjöar upp till 500 hektar och djupare än 10 meter var fångstvikten per ansträngning stor. Eftersom mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning. I bottensatta nät var fångsten per ansträngning störst hittills i nätprovfisken 1997-2022. Fångsten var dubbelt så stor jämfört med flera av de tidigare nätprovfiskena. Att fångsten per ansträngning har en ökande trend kan vara en effekt av svagt ökande näringshalter, högre medeltemperatur över tid och att vattenfärgen minskat de senaste åren. Det kan också finnas naturliga variationer som bidrar till ökningen. Abborre och braxen har procentuellt sätt ökat mest. Mört har stabiliserat sig på en nivå som förmodligen är normal för Grumlan. Andelen abborre har haft en ökande trend medan andelen gös har minskat. Resultatet tyder på ett stort bestånd av abborre som dessutom ökat. Flera storleksintervaller med olika födobehov har ökat i provfiskefångsten. Gösbeståndet bedöms vara välmående. Fångsten per ansträngning har haft en svagt ökande trend och det finns indikationer som pekar på att tillgången på gös över 50 centimeter kan öka de närmsta åren. Rekryteringen bedöms fungera normalt. För mört antyder resultatet ett stort bestånd med hög medelvikt. Rekryteringen bedöms fungera bra. För braxen tyder resultatet på ett tämligen stort och stabilt bestånd. Få gäddor och sarvar fångades, vilket är normalt i nätprovfisken. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, elritsa, lake, ruda, sik, sutare, ål och öring ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket och en försämring jämfört med bedömningen av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Avgörande är en antydan av övergödningspåverkan samt att flera förekommande arter inte fångades, vilket sannolikt kan härledas till tidvis syrebrist under språngskiktet. För fiskevårdsområdesföreningen finns det viktigt arbete att göra. Föreningen uppmanas att fortsatt engagera sig i vattenvårdsfrågor och samverka med exempelvis kommun, emåförbundet och länsstyrelsen. Föreningen uppmuntras också att bland annat införa en fångstbegränsning av gös och gädda och införa statistikuppföljning av fritidsfisket. Det senare är ett mycket viktigt komplement till fiskundersökningar såsom nätprovfisken och bidrar till bättre förutsättningar att rätt beslut fattas i förvaltningen av sjön
Regional miljöövervakning av gaddsteklar i Jönköpings län 2022
No full textI Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Genomförandet av den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer under åren 2020 – 2022 är möjlig att genomföra med anledning av regeringens satsning på vilda pollinatörer. Inventeringen följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakenningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt tio ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomster av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet. Färgskålsinventeringen resulterade i fynd av totalt 1202 gaddstekelindivider av sammanlagt 142 arter. I genomsnitt påträffades 35 arter och 120 individer på de undersökta lokalerna. Inga rödlistade arter noterades i färgskålarna, men däremot påträffades ett flertal naturvårdsintressanta arter, vilka är intressanta antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade. Inventeringen med pollinatörsslingorna resulterade i fynd av 1 050 blombesökare av 122 taxa. I genomsnitt noterades 105 individer och 28,2 arter längs pollinatörslingorna. Längs pollinatörsslingorna noterades sex rödlistade arter. Dessutom påträffades flera ovanliga och/eller naturvårdsintressanta insekter längs pollinatörsslingorna. I rapporten görs jämförelser av årets resultat med inventeringsresultatet från de föregående åren (2020–2021). Om miljöövervakningen får pågå under lång tid så kan den bli en mycket värdefull indikator på tillståndet för gaddsteklar i länet
Omanalyser mark- och grödoinventeringen
No full textSoil-monitoring programs can provide important information on spatiotemporal changes in soil organic carbon (SOC) over time, but the analytical errors induced by changing analytical methods are often not taken into account. Reanalyzing archived soil samples within the same batch by using the updated analytical method provides the opportunity to quantify the bias related to observed SOC differences. Our objective was to investigate whether there is a bias in carbon concentrations depending on the use of different analytical methods in the Swedish soil and crop inventory. For that purpose, we selected archived inventory samples using a Conditioned Latin Hypercube Sampling method from the first three inventories and reanalyzed soil carbon content. The reanalyzed SOC was slightly lower than the SOC values in the database, with a mean difference of -0.04% and 95% confidence interval of -0.07% ~ -0.01%. Paired sample comparison showed that these differences between reanalyzed SOC and existing SOC values were statistically significant. The analytical method had a significant effect according to the linear regression of reanalyzed SOC with existing SOC and grouped analytical methods and in particular, samples containing carbonates tended to have large differences in the reanalysis, suggesting the bias was depending on the analytical methods to some extent. Although the analytical method used in the third inventory was similar to the current reanalyzes, the mean and standard error of SOC difference (-0.05%±0.03%) should be taken into account in interpreting the soil inventories because the observed SOC differences through time are generally small.Markövervakningsprogram kan ge viktig information om rumsliga mönster samt förändringar över tid i markens kolkoncentrationer, men den bias som kan orsakas av att ändra analysmetoder tas ofta inte med i beräkningen. Att samtidigt om-analysera arkiverade jordprover från olika markinventeringar med den uppdaterade analysmetoden ger möjlighet att kvantifiera biasen relaterad till observerade skillnader i kolkoncentrationer. Syftet med detta utvecklingsprojekt var att undersöka om det finns ett bias i kolkoncentrationer beroende på användandet av olika analysmetoder inom den svenska Mark- och grödoinventeringen. För det ändamålet valde vi ut arkiverade jordprover med hjälp av en Conditioned Latin Hypercube Sampling Method från de tre första inventeringarna och om-analyserade kolkoncentrationer. De om-analyserade kolkoncentrationerna var något lägre än de ursprungliga värdena i databasen, med en medelskillnad på -0,04 % och 95 % konfidensintervall på -0,07 % ~ -0,01 %. En parvis jämförelse visade en signifikant skillnad mellan om-analyserade kolkoncentrationer och de som finns i databasen. Analysmetoden hade en signifikant effekt enligt den linjära regressionen av om-analyserade kolkoncentrationer med befintliga kolkoncentrationer och grupperade analysmetoder, i synnerhet visade prover som innehöll karbonater att ha stora skillnader i om-analysen, vilket tyder på att biasen var åtminstone i viss utsträckning beroende på analytiska metoder. Även om den analysmetod som användes i den tredje inventeringen liknade de nuvarande om-analyserna, bör medelvärdet och standardfelet för skillnaden i kolkoncentrationer (-0,05%±0,03%) beaktas vid tolkningen av markinventeringarna eftersom de observerade skillnaderna i kolkoncentrationer över tiden är i allmänhet liten
Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023 : Med förslag till regeringen
No full textInsatser för miljön ger resultat Den senaste utvärderingen av miljökvalitetsmålen visar att insatser för miljön ger resultat. Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bedömsvara uppnått och bedömningen är att det nu finns förutsättningar att helt eller delvis nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö till 2030. Övriga miljökvalitetsmål och generationsmålet bedöms inte nås till 2030. Utvecklingen för flera miljökvalitetsmål är negativ. Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald behöver prioriteras i politiken under de kommande åren. Bland annat behöver finansmarknadens aktörer ges bättre förutsättningar att bidra till att miljömålen nås. Klimatförändringarna påverkar möjligheterna att nå miljö och samhällsmål I Sverige kan vi redan se tydliga förändringar i klimatet. Det har effekter på såväl naturmiljön som samhället i stort och denna påverkan väntas öka. Klimateffekter som till exempel höga temperaturer och förändrade nederbördsmönster påverkar de flesta av miljökvalitetsmålen. Även rennäring, kulturmiljö och folkhälsa, som alla har kopplingar till miljömålen, påverkas av klimatförändringarna. Klimatanpassning behöver integreras i arbetet med andra samhällsmål. Ett effektivt sätt att möta klimatförändringarna är att stärka ekosystemen och deras förmåga att förse samhället med olika nyttor. Sverige behöver agera aktivt inom EU Miljöutmaningarna är till stor del gränsöverskridande. En ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och internationellt är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra nationella miljömål. Naturvårdsverket bedömer att några områden är särskilt angelägna för Sverige att prioritera inom EU-samarbetet: klimat och luft, biologisk mångfald, havsmiljö samt resurseffektivt och giftfritt samhälle. Inom det internationella samarbetet är insatserna inom ramen för klimatkonventionen, konventionen om biologisk mångfald samt avfalls- och kemikaliekonventionerna mycket högt prioriterade. Den biologiska mångfalden utarmas – globalt och i Sverige Väl fungerande ekosystem och de nyttor de bidrar med är en grundförutsättning för människors liv och välfärd. Den biologiska mångfalden utarmas såväl globalt som i Sverige. Markanvändningen inom jord- och skogsbruket är det som påverkar flest rödlistade arter i Sverige. Naturvårdsverket har, i dialog med berörda myndigheter, gjort en samhällsekonomiskanalys av biologisk mångfald i odlingslandskapet respektive skogslandskapet. Flera förslag presenteras om hur regeringen kan öka incitamenten för ett hållbart brukande och undanröja hinder och marknadsmisslyckanden inom jord- och skogsbruket. Regeringens beslut om en permanent satsning på våtmarker är mycket positiv. Genom att undanröja juridiska hinder och förbättra våtmarksdata kan satsningen förstärkas. Det behövs en helhetssyn på vatten i landskapet Samhället är helt beroende av vatten och vattnet behöver förvaltas med en helhetssyn. Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning har analyserat de vattenanknutna miljökvalitetsmålen ur ett helhetsperspektiv. Förlust av vattenrelaterad grön infrastruktur och konnektivitet i landskapet, förlust av ekosystem och deras förmåga att förse oss med ekosystemtjänster samt övergödning och miljögifter pekas ut som prioriterade miljöproblem. För att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behövs bland annat bättre kunskap om utsläpp av miljögifter, långsiktig övervakning av grund- och ytvatten samt stärkt samordning ur ett avrinningsområdesperspektiv. Landsbygden är avgörande förden gröna omställningen Sveriges landsbygder spelar en viktig roll i utvecklingen mot en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi och hållbart nyttjande av naturresurserna. Utmaningar och förutsättningar skiljer sig dock åt i olika delar av landet, vilket myndigheter och andra aktörer behöver vara medvetna om och ta hänsyn till. Naturvårdsverket har tillsammans med Tillväxtverket undersökt glesa landsbygdskommuners särskilda utmaningar när det gäller att främjan hållbar utveckling. Den gröna omställningen kan förstärka såväl målkonflikter som synergier mellan miljö- och landsbygdspolitiken. Värdefull natur är viktig för besöksnäringen – Naturvårdsverket föreslår att finansieringsmodeller för långsiktig förvaltning av leder för friluftsliv och naturturism utreds. Miljöarbete är en drivkraft för bättre folkhälsa Kopplingarna mellan miljöfaktorer och hälsa är många och väl kända. Boendemiljön och transporter är exempel på områden där ett hälsoperspektiv i miljöarbetet skapar drivkraft och synergieffekter. Naturvårdsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten identifierat områden där arbetet kan förbättras. Ökad helhetssyn och bättre samverkan behövs, liksom fortsatt arbete för att minska personbilstrafiken i tätorter och beaktande av sociala konsekvenser i samhällsplaneringen. Särskild vikt behöver läggas vid barns hälsa. En resurseffektiv cirkulär ekonomi är avgörande för att nå miljömålen Vår konsumtion och produktion har sammantaget en stor påverkan på vår miljö och hälsa, både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle där vi använder resurser effektivt i cirkulära flöden och där vi hushållar med energi, jungfruliga material, mark och vatten. Naturvårdsverket anser att det finns behov av en bred översyn och utveckling av avfallslagstiftningen och eventuellt övriga styrmedel inom avfallsområdet, både på nationell och EU-nivå, för att uppnå en cirkulär ekonomi. Plast är ett material som skapar både möjligheter och problem för miljön. För att uppnå en hållbar plastanvändning behöver miljökostnader inkluderas i priset på plast. Nya etappmål behöver tas fram för ekosystem och biologisk mångfald Naturvårdsverket bedömer att nya etappmål inom miljömålssystemet behöver tas fram inom områden som är särskilt viktiga för att nå miljömålen, där utvecklingen i miljön är negativ och där det i dag saknas etappmål. Ett sådant område är ekosystemens återhämtning och den biologiska mångfalden, där det i dag saknas etappmål, trots att området är av mycket stor betydelse för förutsättningarna att nå miljömålen. Ekosystemens funktion och återhämtning är också avgörande för samhällets förmåga att hantera ett klimat i förändring och för att säkra för samhället viktiga ekosystemtjänster
Sveriges friluftskommun 2022
No full textKommunerna har en viktig roll för friluftslivet. För att uppmärksamma och stimulera kommunernas arbete med friluftsliv delar Naturvårdsverket, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening och Svenskt Friluftsliv årligen ut pris till Sveriges friluftskommun. Med anledning av detta genomförs en årlig enkätundersökning. Målet är att över tid mäta kommunernas arbete som bidrar till att uppnå de nationella friluftslivspolitiska målen. Den kommun som uppnår högst antal poäng i undersökningen utses till Sveriges Friluftskommun. Undersökningen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Följande områden ingick i undersökningen: • Planer för friluftsliv (kapitel 2) • Information och samarbete (kapitel 3) • Aktiviteter inom friluftsliv (kapitel 4) • Öppna frågor om Friluftslivet År 2021 med lärande exempel (kapitel 5) I årets undersökning har Trollhättan fått högst antal poäng, 33,5 av 34 poäng. Tätt följt av Lund och Örnsköldsvik som delar på andra platsen med 33,25 poäng. Mediankommunen uppnår i undersökningen ett totalresultat på 23,6 poäng. Andelen poäng som kommunerna har fått av totalpoängen jämförs också med snittet av andelen poäng från de tre senaste årens undersökningar. Den kommun som har förbättrat sig mest utses till Årets förbättrare 2022. Ett flertal kommuner i undersökningen uppnår goda resultat jämfört med snittet från tidigare år. Den kommun som har förbättrat sig mest är Älmhult, följt av Hallsberg och Degerfors. Sveriges friluftskommun 2022: Trollhättan Motivering: Trollhättans kommun i Västra Götalands län är Sveriges friluftskommun 2022. Trollhättan, med ca 59 000 invånare, har visat höga ambitioner i friluftslivsarbetet och har som plan att höja ambitionsnivån ännu mer de kommande ett till tre åren. De har på ett kreativt sätt möjliggjort friluftslivsaktiviteter i stor utsträckning för många målgrupper och visat upp det enkla och hållbara tätortsnära friluftslivet. Många aktiviteter har genomförts i samverkan med friluftslivsorganisationer och andra aktörer. Stort fokus har varit på aktiviteter för pensionärer, personer med funktionsvariatoner och nyanlända, särskilt flickor i åldern 12–20, samt inom skolan. Arbetet med friluftsliv i samhällsplaneringen har varit strategisk och aktivt. Trollhättans Stad har antagit en friluftslivsplan och inkluderat friluftslivsfrågorna i översiktsplanen. Samverkan har varit stor med ideella organisationer och andra aktörer och medborgarna har inkluderats genom medborgardialog. Trollhättans Stad visar upp många goda exempel på ett brett friluftslivsarbete i samverkan internt inom kommunens olika förvaltningar och externt och har lagt en god grund för att fortsätta höja ambitionsnivån i friluftslivsarbetet. Årets förbättrare 2022: Älmhult Motivering: Älmhults kommun är Årets förbättrare 2022. Älmhult har förbättrat sitt genomsnittliga resultat från de senaste tre åren med fantastiska 42 % och de avser höja ambitionsnivån med friluftslivsarbetet de kommande tre åren. Detta kan bidra till ännu bättre förutsättningar för friluftsliv för de ca 18 000 invånarna samt för besökare. Kommunen har haft en aktiv samverkan över kommungränser och med olika organisationer. Friluftslivsarbetet har varit strategiskt genom att friluftsfrågorna har implementerats i översiktsplanen men också praktiskt genom satsningar på att rusta och tillgängliggöra naturområden med olika anläggningar och informationsinsatser. Ett exempel på det senare är engelsk översättning av naturkartan. Många aktiviteter har genomförts av kommunen för målgruppen barn och ungdomar för att stumlera till friluftsliv på såväl fritiden som inom skolverksamheten. Sammantaget har Älmhults kommun visat upp ett brett friluftslivsarbete som varit både strategiskt och praktiskt samt i god samverkan med andra
Avloppsvatten : Rening av avloppsvatten i Sverige 2020
No full textUtvecklingen de senaste 200 åren har gått från nedgrävda latriner via underjordiska kloaker, med utsläpp i närmaste sjö eller kustvatten, till avancerade avloppsreningsverk. Avloppsfrågan har förändrats från att vara lösningen på ett lokalt sanitärt problem till att bli en global miljöfråga. Rening av avloppsvatten i Sverige ges ut av Naturvårdsverket och beskriver hur reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse utvecklats i Sverige under 1900- och 2000-talen. Broschyren ges ut vartannat år och har uppdaterats med senaste statistiken från 2020 angående utsläpp och slam från avloppsreningsverk. Informationen tas fram som ett genomförande av artikel 16 i avloppsdirektivet (91/271/EEG). Direktivet omfattar allt avloppsvatten som samlas upp i ledningsnät, men specificerade krav ställs bara för de avloppsreningsverk som tar emot avloppsvatten från tätbebyggelse med 2000 personekvivalenter eller mer. I Sverige omfattas drygt 400 avloppsreningsanläggningar
Environmental and Climate Cooperation Funded by Allocation 1:13 : Annual Report for 2021
No full textIn this report the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) presents the environmental and climate cooperation with strategic countries, regions and partner agencies, funded by a specific allocation of government funding for environmental cooperation with countries and regions that have a significant impact globally on the environment and climate. Other agencies participating in bilateral cooperation in addition to the Swedish EPA are the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), the Swedish Chemicals Agency (KemI), and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The Council of the Baltic Sea States (CBSS)and Stockholm Environment Institute (SEI) also hold activities funded by the allocation. During 2021 the Swedish agencies under this allocation have collaborated bilaterally with Argentina, Brazil, India, Indonesia, China, Russia, South Africa, South Korea, the United States and Vietnam. Several activities have also been conducted within the Arctic Council, Barents Euro-Arctic Council, and the Council of the Baltic Sea States