Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2025)
No full textSverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2023, rapporterade i submission 2025. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en total sektoremission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta samt i diagram. Publicering av resultaten sker via SMHI:s datavärdskap hemsida http://nationellaemissionsdatabasen.smhi.se/. För att ta del av information om enskilda industrier eller verksamheter så kan dessa hittas på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se
Eutrofiering och närsalter i Bottniska viken
No full textDet har varit svårt att bedöma övergödningssituationen i Bottniska viken eftersom kunskapen om närsaltsförhållandena och växtplanktonens respons på miljöförändringar i området är begränsad. De befintliga bedömningsgrunderna för övergödning visar sig ofta ge motsägande svar. Målsättningen med detta projekt var därför att klarlägga närsaltsdynamik och eventuella effekter av mänsklig aktivitet på begränsande ämne och eutrofiering i Bottniska viken. Vi använde oss av tillgänglig litteratur samt av befintliga data från miljöövervakning och forskning. I projektet undersöktes vad som är det mest begränsande ämnet i olika delar av Bottniska viken, hur eutrofiering bäst kan undersökas, om förändrade utsläpp av kväve och fosfor skulle påverka kustområdena samt i vilken grad vattentransporten över bassängtrösklarna påverkar närsaltssituationen i Bottenhavet och Bottenviken. 1. En tydlig geografisk variation i begränsande ämne kunde observeras. Resultaten visar att fosfor är det mest begränsande ämnet i Bottenviken, men experiment indikerade dock sambegränsning med kväve vid DIN/DIP kvoter upp till 60. Bottenhavets utsjö är numera tydligt kvävebegränsad. Bottenhavets kustområden, däremot, visade ett mosaikartat mönster, med områden som är fosforbegränsade och andra som är kvävebegränsade. Kvoten mellan oorganiskt kväve och oorganiskt fosfor (DIN:DIP) minskar dock över tid i hela Bottniska viken, vilket framförallt beror på ökande fosforhalter härrörande från Egentliga Östersjön. I stora delar av Bottenhavet har den molära gränsen på <16 underskridits, medan data från Bottenviken antyder att den kan nås inom några decennier. När DIN:DIP kvoterna understiger intervallet 12-20 kan övergödningseffekter uppkomma med ökande cyanobakterieblomningar och minskande syrehalter, vilket kan observeras i Bottenhavet. Med ökande temperaturer kan man förvänta att fosfor som finns lagrad i Bottniska vikens bottnar kommer att frisläppas, vilket kan leda till svårartade övergödningsproblem. 2. Det var inte möjligt att spåra direkta effekter av utsläpp från reningsverk i ned-ströms vatten eller i kustområdena, sannolikt beroende på utspädningseffekten i våra stora älvar samt att provtagningsfrekvens och design inte tillät noggrann utvärdering av denna fråga. Undersökningen av transport över bassängtrösklarna visade att närsalter, och då framför allt fosfor, transporteras in från Egentliga Östersjön till Bottenhavet via södra Kvarken, medan vattenutbytet i nordlig riktning mellan Bottenhavet och Bottenviken via norra Kvarken var lågt. Dock indikerar långsamt ökande fosforhalter i Bottenviken att visst utbyte sker mellan dessa bassänger. Klorofyllhalten i växtplanktonen visade sig vara högre i Bottenviken än i Bottenhavet, vilket korrelerar med det brunare vattnet i norr. Dessutom är klorofyllhalten i växtplanktonen även signifikant stigande över tid i Bottenviken, en trend som inte syns i Bottenhavet. Växtplankton verkar därmed kompensera genom att producera mer klorofyll i det mörkare vattnet i Bottenviken för att fånga tillräckligt med ljus för fotosyntesen. Vattenförvaltningen bör därför fortsätta att använda sig av olika klassgränser i Bottenviken och Bottenhavet i bedömning avhavsmiljötillståndet. Detta visar även att enbart klorofyll kan vara en osäker indikator att använda för bedömning av eutrofiering. Andra parametrar som biomassa och humusämnen kan även vara nödvändiga att inkludera. Vi kan inte säkerställa i vår analys att kvävefixerande cyanobakterier (inom Nostocales, släkte Aphanizomenon) särskilt gynnas vid mycket låga DIN:DIP kvoter (<6) jämfört med DIN:DIP kvoter mellan 6-12. Detta betonar den specifika tillgången på fosfor samt temperaturens roll för dess förekomst. Med tanke på den konstaterade nuvarande eutrofieringen i Bottenhavet samt den framtida risk som föreligger i Bottenviken, råder vi havsmiljöförvaltande organisationer att noggrant övervaka miljön och att vidta erforderliga åtgärder. Eftersom den stora källan av fosfor kommer från Egentliga Östersjön och havsbottnarna, vilket är mycket svårt att kontrollera och påverka, är vårt råd att begränsa utsläppen från reningsverken i Bottniska viken regionen för både kväve och fosfor. Men en bedömning om hur stor positiv effekt kväverening maximalt skulle kunna få borde vidare utredas, eftersom kväve förflyttas mellan vatten och atmosfär beroende på ekologiska omständigheter såsom tillgången på fosfor och förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier
Kiselalger i Västra Götalands län 2025 – En undersökning av 15 vattendragslokaler inom regional miljöövervakning
No full textPelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län utfört analys av kiselalger och sammanställning av denna rapport inom regional miljöövervakning. Provtagningen utfördes år 2025 vid 15 lokaler i Västra Götalands län och utfördes av Länsstyrelsen Västra Götaland. Provtagningen och analyserna utfördes enligt gällande standarder, föreskrifter och handledningar. Pelagia är ett ackrediterat organ för provtagning och analys av kiselalger. Två index beaktas vid klassificering utifrån kiselalger; IPS (Indice de Polluosensibilité Spécifique) och ACID (ACidity Index for Diatoms). IPS indikerar näringsbelastning och ACID indikerar surhetsförhållanden i vattnet. Utöver dessa två index används stödparametrarna %PT (Pollution Tolerant valves), som indikerar organisk förorening, och TDI (Trophic Diatom Index), som indikerar näringsbelastning, som stöd vid tolkningen av statusklassificeringen. Riskflaggning för andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. Förekomst av missbildningar kan tyda på någon miljögiftspåverkan (t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande).Resultatet från undersökningarna visade att IPS-index motsvarade hög status vid två lokaler: Kvarntorpsbäcken och Lillån vid Härja. Kvarntorpsbäcken hade ett ACID-index som indikerade mycket sura förhållanden, medan ACIDvärdena vid alla övriga lokaler tydde på nära neutrala eller alkaliska förhållanden. God status, med avseende på IPS, påvisades vid Hjoån, Hornån, Lidan, och Stålkvarnebäcken. Inom ramarna för Måttlig status hamnade Dänningen, Valboån, Årnäsån, och Ätran. Vid Valboån låg IPS-värdet nära gränsen till God status, men det höga TDI-värdet vid lokalen styrker klassificeringen. Otillfredsställande status noterades vid fem lokaler: Broälven, Dälpan, Skeppsbrobäcken, Ängebäcken, och Överbyån. Av dessa lokaler ligger IPS-värdet vid Ängebäcken och Överbyån nära gränsen mot Måttlig status, men stödparametrarna TDI och %PT visade på stark/mycket stark respektive mycket stark påverkan vid lokalerna. Inga lokaler riskflaggades på grund av missbildningar, låg diversitet eller lågt antal räknade taxa. Andelen missbildningar motsvarade försumbar miljögiftspåverkan vid samtliga lokaler utom Lillån vid Härja, därmissbildningsfrekvensen låg precis på gränsen mellan försumbar och svag påverkan av miljögifte
Microbes as indicators of Hg contaminated sediments – studies in the Gulf of Bothnia
No full textThis report presents results from a project investigating the use of microbes as indicators of mercury (Hg) pollution in sediments. Microbes respond rapidly to environmental change, making them excellent bioindicators. However, to ensure reliable results, it is essential to analyze microbial communities soon after sampling to prevent degradation or loss of activity. To address this, a portable molecular sequencing laboratory, OmiBox, was developed, enabling near in situ analysis of microbial taxonomic composition and gene expression. Additionally, microbial community composition was studied in Hg-contaminated fiber banks in the Gulf of Bothnia. The results revealed that certain taxonomic groups, such as bacteria from the phyla Campylobacterota and Desulfobacterota, were enriched in fiber-rich, Hg-polluted sediments
Nätprovfiske i Stråken 2024
No full textDenna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Stråken under fyra nätter 5-9 augusti 2024. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen samt att provfisket ska ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Jönköpings kommun, Habo kommun, Mullsjö kommun och Stråkens fiskevårdsområdesförening. Under provfisket fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, mört och siklöja. Fångstvikten dominerades av abborre följt av mört. Den totala fångsten per bottensatt och pelagiskt nät var liten i relation till andra sjöar på sydsvenska höglandet och har inte förändrats i nämnvärd utsträckning i genomförda nätprovfisken sedan 2004. Fångsterna av abborre tyder på ett stabilt men förhållandevis litet bestånd. Fångsten tyder på att abborren inte är påverkad av yttre påverkan av betydande karaktär. Även fångsten av mört var liten. Fångsten har dessutom minskat jämfört med för 20 år sedan, vilket kan hänga samman med minskade näringshalter. Siklöja fångades främst i pelagiska nät där de var den dominerande arten. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara god, vilket är samma bedömning som vid senaste nätprovfisket. Det ska dock sägas att bedömningen inte har tagit hänsyn till det svaga bestånd av öring som finns i Stråken. Stråkens fiskevårdsområdesförening är en aktiv förening. I rapporten presenteras åtgärdsförslag som föreningen kan välja att arbeta vidare med. Det bedöms vara prioriterat att införa ett förbud mot att fånga öring. För att framöver kunna ge bättre rekommendationer och i synnerhet om rovfisk föreslås föreningen att utöver att kontinuerligt utföra uppföljande nätprovfisken även samla in fångststatistik från fisket. I synnerhet för gädda, men även stora abborrar
Kartläggning av plastflöden i Sverige 2023. Råvara, produkter och avfall
No full textFör att använda plast där den gör mest nytta måste välgrundade beslut kunna fattas. Det kräver i sin tur kunskap om nuläget: hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna för plast i miljön. Denna kartläggning av plast i Sverige syftar till att ge en sådan nulägesbild för 2023. Då data i vissa fall har saknats för 2023 har information från 2022 eller 2021 använts i stället
Planering och vindkraft
No full text"Planering och vindkraft” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt. De övriga fem broschyrerna är: Vindkraften i samhället: ISBN 978-91-620-8927-6 Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2 Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5 Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8 (Se länkar till höger.
Vindkraften i samhället
No full text"Vindkraften i samhället” är en av sex broschyrer som presenterar kortfattade resultat från Vindvals forskningsrapporter. Forskningsprogrammet Vindval tog fram kunskap om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Vindval var ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och pågick 2005-2024. Fokus låg på frågor som behövde belysas i samband med tillstånd och planering av vindkraftsetableringar. Totalt har programmet omfattat cirka 60 projekt. De övriga fem broschyrerna är: Planering och vindkraft: ISBN 978-91-620-8922-1 Vindkraftens påverkan på däggdjur: ISBN 978-91-620-8926-9 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss: ISBN 978-91-620-8925-2 Vindkraftens påverkan på marint liv: ISBN 978-91-620-8924-5 Vindkraftens påverkan på människors intressen: ISBN 978-91-620-8923-8 (Se länkar till höger.
Flotationskemikalier -En sammanfattning av två rapporter inom Naturvårdsverkets screeningprogram 2022–2025
No full textDen här rapporten är en svensk sammanfattning av två delstudier om flotationskemikalier vid svenska gruvor som genomförts inom Naturvårdsverkets screeningprogram. Mellan 2022 och 2025 omfattade projektet dels en itteraturgenomgång av vanligt förekommande flotationskemikalier och deras potentiella miljöpåverkan, och dels en empirisk undersökning av kemikaliekoncentrationer nedströms fyra sulfidmalmsgruvor.
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2024
No full textUnder perioden 15 juli till 8 augusti år 2024 genomfördes elfiskeundersökningar på 84 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Mycket höga flödesförhållanden under juli innan uppstarten av elfisket gjorde att många lokaler i länets västra delar inventerades vid höga flöden. Senare delen av juli var nederbörden liten så flödena ändrades succesivt till mer normala förhållanden. Vattentemperaturer var relativt normala. Flödesförhållandena bedöms ha påverkat fångsteffektiviteten negativt då fisk migrerar från områden under dessa förhållanden. Under 2024 fångades sammanlagt nio fiskarter samt signalkräfta. Öringen var vanligast förekommande art (96,8 procent) på samma nivå som föregående tre-årsperiod. Förekomsten av signalkräfta i vattendragen ligger på normalt höga nivåer på drygt 80 procent. Två arter, nejonöga och abborre ökade i omfattning under 2024. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1–7 där majoriteten av lokalerna hade en förekomst av 2–4 arter (medelförekomst 3,15). Noterbart är att ingen flodkräfta fångades på någon lokal där det tidigare funnits. Lake och mört förekom i fler lokaler än närmast föreliggande inventering i samma lokal. Detta innebar en generell sänkning av VIX då andel av toleranta arter ökar. Vid en jämförelse mellan lokalerna som ingår i länsstyrelsens program år 2024, visar det sig att tätheterna av öringungar sammantaget minskat i alla vattensystem i jämförelse med föregående 10-årsperiod. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. En test utfördes med lokalernas normalyta, där man tar bort effekten av varierade flöden mellan olika år. Den visar att tätheterna av öringungar och äldre öring är på signifikant lägre nivåer på länsnivå och Nissans vattensystem i jämförelse med närmast föregående inventering. Skillnaden var ännu tydligare vid en jämförelse mot föregående 10-årsperiod med signifikant lägre tätheter under 2024. På länsnivå och i Nissans vattensystem gällde det både öringungar och äldre öring. Försämring av öringtätheterna bedöms vara mer av kortsiktig karaktär då medelfångstern från de senaste fyra åren inte skilde sig signifikant på föregående åtta års inventeringar. Sammantaget var tätheterna över lag lägre under 2024. En analys av VIX visar på ett signifikant lägre värde på indexet under år 2024 i jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle på länsnivå och i Motala ströms vattensystem. Analysen visar även vattenföringens betydelse för VIX då 2024 års inventerade lokaler skiljer sig i grad då jämförelserna görs mellan inventeringar olika år där flödet avviker mellan åren. Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning(expertbedömning) tar hänsyn till detta och andra förekommande brister i VIX vilket innebar justering av VIX-klassning på 26 lokaler (31 procent), varav 19 fick högre klassning och sju lägre. Anledningen till detta bedöms främst vara orsakade av förändrade tätheter av öringungar då habitatet överlag blir sämre vid höga flöden (vilka var mycket höga innan inventeringen startade). Även förekomst av enstaka mer toleranta arter påverkar VIX negativt. Justerat resultat visar att totalt 56 lokaler (67 procent) hade god eller hög status. En lokal bedömdes ha dålig status. Försurningspåverkan, som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet då 79 lokaler av 84 bedöms ha optimal eller nära optimal reproduktion, det vill säga uppfyller kalkmålet. I jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle visar det sig att bedömd försurningspåverkan ökat på elva lokaler och minskat på fyra. Sammantaget visar resultatet under år 2024 generellt på (1) lägre tätheter av öring, (2) lägre VIX och (3) marginellt ökad försurningspåverkan. Delar av detta kan hänföras till mycket höga flöden och nederbördsmängder under perioden innan inventeringen påbörjades den 15 juli. Nya undersökningar under mer normala förhållanden kommande år kommer att ge svar på om det handlar om en temporär förändring eller inte