Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Att göra mer med mindre : Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018–2024 Reviderad 2020 Förlängd till 31 oktober 2024
No full textAtt gå över till ett resurseffektivt och giftfritt kretslopps-samhälle kräver en samhällsomställning. För att lyckas behövs ny teknik, nya innovativa produkter och tjänster, hållbara och resurseffektiva affärsmodeller och ett förändrat konsumentbeteende. Det behövs en kombination av olika typer av styrmedel, som verkar tillsammans med frivilliga initiativ i samhället men även livsstilsförändringar för att genomföra alla de åtgärder som krävs för att nå visionen. Det är nödvändigt med en förändring i hur vi ser på avfall och hur resurserna i avfallet hanteras. Möjligheten att förändra avfallsströmmarnas kvantitet och kvalitet är beroende av vilka produkter och ämnen som tillförs samhället. Därför behöver förändringar ske långt innan avfallet uppstår. För att förebygga avfall behövs en hållbar konsumtion och produktion, där återanvändning är en åtgärd, av flera. Genom avfallsförebyggande åtgärder minskas mängden avfall och mängden farliga ämnen men framförallt mängden resurser som går åt vid produktionen av produkter. Genom att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder och säkerställa långsiktigt cirkulära och giftfria materialflöden så tar vi tillvara resurserna. För att nå en hållbar produktion och konsumtion behöver miljö- och hälsopåverkan från varor och tjänster minska avsevärt och hänsyn måste tas till hela produktens livscykel – oavsett ursprungsland. Resursflöden som går förlorade till följd av målkonflikter och innehåll av farliga ämnen behöver identifieras och särskilt farliga ämnen bör fasas ut från kretsloppen
Reproduktionsperioder och andra störningskänsliga perioder hos säl : En kunskapssammanställning omgråsäl, knubbsäl och vikaresäl
No full textPå uppdrag av Naturvårdsverket har författarna sammanställt befintliga fakta om de tre i Sverige förekommande sälarternas biologi med avseende på årstid och störningskänslighet. De har även summerat de sista årens faktiska säljakt och hur den är distribuerad över året. De tre sälarterna, gråsäl, knubbsäl och vikare har olika ekologi och årscykel, men lika för alla är att sälarnas mest störningskänsliga period är då honorna samlas för att föda sina kutar och de efterföljande veckorna av digivning. Under denna period är de beroende av land eller is för att dia sina ungar och låta ungarna vila. Den näst mest känsliga perioden är under pälsbytet. Då går sälarnas metabolism upp till det dubbla och de är även under denna tid beroende av land för att gynna ökad blodtillförsel i den varma torra huden vilket underlättar den nya pälsens tillväxt. Störningar som skrämmer hela kolonin i vattnet (både vid jakt och båtturism) under pälsbytestiden kommer att stressa sälarnas energibudget. Författarna rekommenderar framtida studier av sälarnas beteenden, särskilt vad gäller hur mycket tid de tillbringar på land under olika årstider och i olika delar av utbredningsområdet. De uppgifter som har sammanställts kommer från äldre studier under förhållanden då både sälbestånden var mindre och klimatet kallare. Modern inventeringsmetodik tillåter också en högre grad av upplösning i resultaten och kommer ge ett bättre underlag för adaptiv förvaltning. Författarna har för varje art pekat på specifika kunskapsluckor vad gäller säsongsmässigt beteende och störningskänsliga perioder
Förslag på metod för insamling av data för återanvändbara förpackningar : Uppföljning av etappmålet Återanvändning av förpackningar
No full textSveriges regering har antagit ett etappmål för Återanvändning av förpackningar, som innebär att av de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från år 2022 till år 2026 och med minst 30 procent från år 2022 till år 2030. SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på hur detta etappmål ska följas upp. SMED har även utvärderat befintliga samt möjliga metoder för insamling av data gällande återanvändbara förpackningar. Denna utvärdering resulterade i ett förslag om att Naturvårdsverkets e-tjänst ska användas för framtida datainsamling för återanvändbara förpackningar. SMED har även listat utmaningar med föreslagen metod (Naturvårdsverkets e-tjänst) tillsammans med förslag på möjliga lösningar samt konkreta förslag på hur metoden kan förbättras. Förbättringsförslagen innefattar bland annat att en begreppslista ska inkluderas samt att fler uppgifter än tidigare ska samlas in. The Swedish Government has adopted a target for Reuse of packaging. This target declares that the reusable proportion of all packaging put on the Swedish market for the first time must increase by at least 20 percent from the year 2022 to the year 2026 and by at least 30 percent from the year 2022 to the year 2030. On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has developed a proposal for how to monitor this target. SMED has also evaluated existing and possible methods for data collection regarding reusable packaging. The evaluation resulted in a proposal that the Swedish Environmental Protection Agency’s e-service should be used for future data collection for reusable packaging. In addition, SMED has listed challenges with the proposed method (the e-service) together with suggestions for possible solutions to these challenges as well as suggestions for how the proposed method can be improved. The improvement proposals include, amongst other things, that a list of concepts should be included in the e-service and that more information should be gathered from the data collection
Trädgränsen som indikator på ändrat klimat (2019-2023) - Rapport från trädgränsprojektet i Jämtland
No full textTrädgränsens dynamik är, vid sidan av glaciärernas och de större snölegornas förändringar, en av våra viktigaste naturliga klimatindikatorer, som integrerar klimatutvecklingen och dess ekologiska effekter över varierande tidsskalor (Smithson et al. 2002; Smith et al. 2009; Vinós 2022). Detta har verifierats genom fältstudier i Skandinaviska fjäll under senare år (Aas 1969; Lundqvist 1969; Kullman 1981, 1998, 2001a, 2007, 2013, 2014 a,b, 2015 a,b, 2018a,b; Kullman & Öberg 2009, 2018a; Nesje & Dahl 2000; Hofgaard et al. 2009; Öberg 2013; Aakala et al. 2014). Till bilden av ett ändrat klimat och dess ekologiska konsekvenser hör observationer av spridning av exotiska trädarter i fjällmiljö (Kullman 2023).Regional miljöövervakning Länsstyrelsen Jämtlands län</p
Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk
No full textVindkraft till havs ökar i betydelse som energikälla. Det finns idag planer på attanlägga havsbaserad vindkraft i Sveriges alla havsområden. Byggandet och närvaronav vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. Av särskild vikt är att förståhur fisk påverkas då fisk är av central ekologisk betydelse och flera arter är av intresseur kommersiell synpunkt. För att förstå hur fisk påverkas av vindkraft behövs detett helhetsperspektiv där både vindkraftverkens hela livscykel, och fiskarsekologii vidare bemärkelse, beaktas. En vindpark, som består av flera vindkraftverk samlade inom ett område, gårigenom tre faser. Den första fasen är anläggningsfasen, följt av driftfasen och därefteravvecklingsfasen. Fisk kan påverkas på olika sätt beroende på vilken fas detgäller. Under anläggningsfasen är det i synnerhet två påverkansfaktorer att beaktai de fall de förekommer. Det ena handlar om ökade ljudvolymer och det andra omspridning av sediment. När det gäller ljud har fisk generellt väl utvecklade hörselorgan. Om ljudbildenplötsligt ändras kan fisk påverkas. Anläggandet av vindkraftverksfundament kanavge högintensivt ljud. Detta gäller i synnerhet när monopile-fundament installeras,vilket under goda förhållande pågår under cirka sex timmar. Hur fisk reagerar påökat ljud beror på flera faktorer. Hörselförmågan skiljer sig åt mellan arter ochljudets spridning påverkas av hur den lokala vatten- och bottenmiljön är beskaffad.En viktig faktor som avgör hur fisk påverkas av ljud är avståndet till ljudkällan vilketfisk kan påverka genom att röra sig ifrån ljudet. Generellt skulle det gå att urskilja engradient för ett flertal arter, där fisk som är tillräckligt långt borta är opåverkade, tillde som är nära nog för att det ska bli en beteendereaktion, till de som är ytterligarenärmare vilket kan leda till en hörselnedsättning, till de som är i direkt anslutningtill anläggningsarbetet där ljudet kan vara fysiologiskt skadligt. Fisk i direkt anslutningtill en installationsplats med tillräckligt god simförmåga kommer sannoliktflytta ifrån området när arbetet inleds. Ljudets inverkan på fisk går att påverkagenom att använda tekniska skyddsåtgärder till exempel genom att skrämma bortfisk innan vindkraftsfundamenten installeras och att omgärda anläggningsområdetmed bubbelgardiner eller annan ljuddämpande utrustning. Vid anläggning av vindkraft kan sediment frigöras i samband med attvindkraftsfundamentetmonteras och även när sjökablar utplaceras. Frigörelsenav sediment från monteringen av vindkraftverken är mest påtagligt när monopilefundamentinstalleras och då om det behöver borras i botten. Hur fisk påverkas avsediment beror bland annat på befintliga arter, levnadsstadier och fiskens storleksamt typ av botten och vattenförhållanden. Påverkan från frigörelsen av sedimentvid anläggandet av vindkraftverk är generellt inom en koncentration och tidsrymdsom flertalet fiskar klarar av. När det gäller hur fiskägg- och fisklarvstadiet påverkasså är den perioden för många marina fiskarter pelagisk vilket betyder att en lokalpåverkan sannolikt har en begränsad effekt på populationsnivå. Den längre perioden under en vindparks livscykel är driftsfasen. Havsbaseradevindkraftverk tillför en hårdbottenmiljö som under driftfasen kan fungera somartificiellt rev, med ansamlingar av fisk som följd. Det gäller både vindkraftsfundamentetoch erosionsskydd. Även flytande vindkraftverk kan locka till sig fisk och beskrivs då som en ”fish aggregation device”. Anhopningen av fisk runt vindkraftverkkan uppstå som ett resultat av att fiskar simmar till vindkraftsfundamentet ochsom en konsekvens av reproduktion. Fisk kan söka sig till vindkraftsverk av fleraskäl, till exempel för ökad tillgång av föda, ett område för reproduktion och skyddfrån predation. Olika arter kan påverkas på olika sätt från de som är oberörda avnärvaron av vindkraftverk till de som visar tydliga preferenser för att uppehålla signära strukturen. Sverige har en lång kust med olika vattenmiljöer där inte minstsalthalten och klimatet påverkar vilka arter som finns var och i vilken mängd.Följaktligenkan reveffekten variera beroende på var vindkraftverk placeras.Ytterligare en potentiell påverkansfaktor under driftfasen är närvaron av sjökablari vindparker, och mellan vindparker och land. De kan lokalt avge magnetiskafält. Det är dock mycket som talar för att påverkan från magnetiska fält i anslutningtill sjökablar är av mindre betydelse. Efter driftfasen kan vindkraftverk nedmonteras. Hur fisk påverkas av en avvecklingkan vara svårt att veta givet att om ett vindkraftverk installeras idag så liggernedmonteringen många år i framtiden då andra tekniker kan komma att tillämpas.Dagens avvecklingsmetoder kan generera en viss temporär påverkan i form av ljudoch en begränsad sedimentspridning. Om det under driftfasen har genererats enreveffekt innebär en nedmontering att reveffekten upphör vilket kan vara negativtför de arter som har uppehållit sig i närheten av vindkraftsfundament. Även om vindparken beskrivs som en enhet där flera verk är samlade inom ettområde så är avståndet vanligtvis mellan verk 1–2 kilometer, med de vindparkersom byggs idag. Det betyder att påverkan är mer lokal än regional. Samtidigt omdet blir tillräckligt många vindkraftverk inom ett område kan det bli en samladpåverkan där till exempel vissa arter kan röra sig mellan strukturerna. Att det bliren sådan additiv effekt beskrivs som en kumulativ påverkan. Det kan även gällaom flera vindparker byggs inom ett havsområde eller om det blir en interaktionmed, utsjöbankar, öar, kuststräckor, skyddade områden eller mänsklig aktivitet,till exempel sjöfart och fiske. Det är mycket som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgörett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. Likväl kan vindkraft påverka fisk på olikasätt, en påverkan som kan skilja sig åt beroende på var i Sverige vindparker etableras.Sverigehar en lång kuststräcka där livsmiljön och artsammansättningen kan skiljasig åt på ett påtagligt sätt mellan havsområden. Följaktligen är det av central betydelseatt göra en lokal bedömning av hur fisk påverkas när vindparker ska anläggas
Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urinhalter av toxiska ämnen och dess metaboliter
No full textSyftet med vår studie var att, bland ungdomar i Sverige som deltagit i matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU), undersöka samband mellan halter av substanser i urinprov och demografiska-, boende-, livsstils- och kostfaktorer. Ett urinprov togs från varje deltagare (spoturin), som samtidigt registrerade vad de åt och drack dagen innan provinsamlingen. Studien omfattade plastkemikalierna ftalater, ftalatalternativ och bisfenoler, pesticiderna klorpyrifos och pyretroider, fosforbaserade flamskyddsmedel/mjukgörare (PFR), polyaromatiska kolväten (PAH), biociden triklosan (TCS), UV-filtersubstansen BP3 och konserveringsmedlet BHA. Dessa substanser utsöndras snabbt i urinen efter exponering (timmar till några få dagar) och uppmätta halter av metaboliter av substanserna eller av substanserna själva i ett enstaka urinprov (spoturinprov) återspeglar i hög grad den exponering som deltagarna haft dygnet innan provtagning. Därför undersöktes samband mellan densitetsjusterade substanshalter i urin och livsmedelskonsumtionen dagen före provtagning. Vidare utvärderades också sambanden med viktiga personliga karakteristika såsom demografiska faktorer (ålder, kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå), BMI, provtagningstidpunkt (veckodag och kalendermånad), livsstil (rökning, snusning, alkohol) och boende (stad/land, golvmaterial, longitud/latitud för bostad). Resultaten analyserades med hjälp av log-linjär multivariat regressionsanalys, där sambanden mellan halten av en enskild urinsubstans (beroende variabel) och alla ovanstående förklarande variabler (oberoende variabler) analyserades samtidigt i en regressionsmodell. Denna analysmetod innebär att ett statistiskt säkerställt samband mellan substanshalt i urin och en oberoende variabel ska tolkas som att effekten av den oberoende variabeln är statistiskt signifikant efter att resultatet kontrollerats (justerats) för effekterna av de andra i modellen ingående oberoende variablerna. Ett stort antal signifikanta samband observerades mellan substanshalter och de oberoende variablerna (determinanter) demografi/boende-/livsstils-/kostfaktorer bland deltagarna i RMU, och även mellan halter och tidpunkt för urinprovtagning (månad, veckodag). En viktig sak att tänka på i tolkningen av resultaten är att ju fler statistiska test som utförs desto större är risken att felaktigt observera samband som egentligen inte finns (slumpfynd). I de fall slumpen inte spelat in, kan de observerade sambanden i vissa fall bero på att determinanterna i fråga är direkta källor för exponering. I andra fall kan sambanden bero på att de studerade determinanterna är indikatorer för okända bakomliggande faktorer som är de egentliga exponeringskällorna. Deltagarnas halter av MEP, en metabolit av ftalaten DEP, metaboliterna av ftalatalternativet DiNCH, bisfenolen 4,4-BPF, PAH-metaboliten 2-OH- PH, TCS och BP3 ökade med ökad ålder (5-13 % per års ålder). Halter av metaboliter av ftalaten DEHP och en metabolit av PFRn TBOEP (BBOEP) minskade med ökad ålder (-5,3 till -6 %). Halterna av MEP och MBP (metabolit av ftalaten DBP), bisfenolen BPS, en PAH-metabolit (1-HP), TCS, BHA och BP3 var lägre bland pojkar än bland flickor (14-70 % lägre). Sambanden med ålder och kön kan för vissa substanser bero på könsskillnader i användning av kosmetika/hudvårdande/hygienprodukter som innehåller substanserna i fråga. Medelhalter av de flesta ftalatmetaboliterna och klorpyrifos- och pyretroid-metaboliterna var 25 % till 54 % lägre bland deltagare födda i höginkomstländer än bland de som var födda i låginkomstländer, medan mönstret för BP3 var tvärt om (57 % högre). Föräldrarnas utbildningsnivå och deltagarnas BMI och snusnings-, rök- och alkoholvanor hade endast i enstaka fall betydelse för exponeringen. Sammantaget visar resultaten att det finns skillnader i exponeringsmönster bland olika demografiska grupper av ungdomar i Sverige, som bör uppmärksammas i framtida studier. Boendefaktorer påverkade också halterna av substanser i urin, vilket kan bero på skillnader i exponering från inomhusmiljön, men också på boendemiljöberoende livsstilsskillnader som i sin tur påverkar exponeringen. De som bodde på landsbygden hade i medeltal 13-73 % högre halter av ftalat- och DiNCH-metaboliter än de som bodde i stadsmiljö. Utbyte av olika typer av golvmaterial under de senaste 10 åren tycktes påverka exponeringen för framförallt vissa ftalater/ftalatalternativ. Metaboliter av ftalaterna DBP och BBzP, klorpyrifos-metaboliten TCP, och bisfenolen BPS uppvisade ökande koncentrationer ju längre norrut deltagarna bodde (4-8 % per latitudenhet), medan DPP och BP3 minskade norrut i landet (-3,6 till -8,1 % per latitudenhet). Metaboliter av PFR, samt TCP och BPA visade ökande halter ju längre österut i landet deltagarna bodde (3,0-7,3 % per longitudenhet). Användningen av kosmetika/hygien-/hudvårdande produkter och olika livsstils/kostfaktorer, samt hur stor del av dygnet som tillbringas inomhus, varierar sannolikt beroende på årstid eller veckodag. Det kan därmed vara en möjlig förklaring till att halterna av ett stort antal ftalat- och DiNCH-metaboliter (ej MEP och MBP) varierade med provtagningsmånad, vilket också var fallet för PFR-metaboliterna DPP och BBOEP, PAH-metaboliterna 2-OH-PH och 1-HP, och TCP. Metaboliterna av ftalaterna DEP, BBzP och DEHP, samt BBOEP, BPS och 2-OH-PH varierade beroende på vilken veckodag som provtagningen skett. Halterna av många olika urinsubstanser minskade med ökande konsumtion av fisk, mejeri (≤3 % fett), processat kött, ost och grönsaker dagen innan provtagning. DEHP-metaboliter och metaboliter av PFR (främst DPP) visade detta mönster i relation till alla de ovan nämnda livsmedelsgrupperna. Detta antyder att det finns bakomliggande exponeringskällor som minskar med ökad konsumtion av livsmedlen i fråga. I motsatts till detta observerades ökande halter av metaboliter av flera ftalater, BBOEP, och BHA med ökad glasskonsumtion dagen innan urinprovtagning. Ftalat- och DiNCH-metaboliter ökade också med ökad konsumtion av bakverk. Samband med två mått på kostmönster undersöktes också, grad av hälsosam kost (SHEIA15) och grad av varierad kost (RADDS). SHEIA15 (Swedish Healthy Eating Index for Adolescents) baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och ju högre SHEIA15 poäng en deltagare har desto hälsosammare kostmönster har deltagaren. RADDS (The Riksmaten Adolescents Diet Diversity Score) baseras på en kvantifiering av hur varierad varje enskild deltagares kostvanor var, uppbyggt kring Livsmedelsverkets kostrekommendationer om en varierad kost. Ju högre poäng en deltagare har desto mer varierad kost har deltagaren. En ökad grad av hälsosam kost var relaterad till minskad exponering för ftalaten DPHP, PFRn TPP, BPS och BP3, medan en ökad variabilitet i kosten var associerad till minskande exponeringar för ftalaterna DEP, BBzP, DEHP, DiNP, och DPHP och för BPA. De regressionsmodeller som användes i studien förklarade endast 9-24 % (BPA lägst, MBzP högst) av variationen av substanshalter i urinproverna. RMU var främst designad som en matvaneundersökning och det var endast möjligt att ta ett urinprov från varje deltagare (spoturin). Nackdelen med spoturinprover är att de studerade substanserna snabbt metaboliseras och elimineras ur kroppen via urinen inom timmar-dygn. Det gör att halterna av substanserna i urinproverna främst återspeglar den exponering som deltagarna hade dagen/dagarna före provtagningen av urinprovet. För att få en mer representativ bild av långsiktig exponeringen krävs upprepade provtagningar av urin från deltagarna under en längre tid, men detta är kostsamt och oftast inte praktiskt möjligt i större populationsstudier. Om spoturinprover används för exponeringsbedömningen så är det önskvärt att, i motsatts till RMA, provta urinen direkt på morgonen innan frukost och dagens aktiviteter inleds, för att inte aktiviteter under dagen för provtagning ska påverka resultaten. I RMU var det möjligt att undersöka sambanden mellan substanshalter i spoturinproven och livsmedelskonsumtion dagen före urinprovtagningen, men inte samband med andra aktiviteter dagen/dagarna innan provtagning. Förutom kostregistregistreringen som deltagarna gjorde svarade de också på enkätfrågor som främst var fokuserade på kostvanor. Det fanns begränsat utrymme i enkäten för frågor som skulle vara av värde för undersökning av andra exponeringskällor utöver kosten. I rapporten diskuteras vilka typer av data, förutom data som finns tillgänglig i RMU, som möjligen skulle förbättra förståelsen om faktorer som förklarar variationen av substanshalter i spoturinprover i matvaneundersökningar. En framtida utvecklingsmöjlighet av liknande matvaneundersökningar är att samla in data kopplad till andra möjliga exponeringskällor än kosten som deltagarna utsatts för dagen innan provtagningen av urinen. Vår studie visade att halterna av vissa substanser i urinen varierade i syd-nordlig och väst-östlig riktning i Sverige och var beroende av årstid och dag i veckan som urinproven tagits. Information om dessa faktorer är alltså viktig i framtida studier. Dessutom bidrog deltagarens födelseland till variationen i exponering, vilket visar vikten av att ha information om detta i framtida studier, liksom även föräldrarnas födelseland, samt hur länge deltagaren bott i Sverige. Dessa variabler fångar sannolikt upp livsstilsfaktorer/produktanvändning/kostvanor som bidrar till variationen i exponering, och som är svåra att fånga upp med enkätfrågor. Slutligen visar studien också att det finns en mängd demografiska/boende-/livsstils-/kostfaktorer som kan vara störfaktorer (confounders) i framtida studier av hälsoeffekter kopplat till de studerade urinsubstanserna bland ungdomar i Sverige, och som är viktiga att kontrollera för i statistiska analyser av samband mellan exponering och ohälsa.The purpose of our study was to investigate the relationship between concentrations of urinary substances in single urine samples from participants in the national dietary survey Riksmaten Adolescent 2016-17 (RMA) and demographic, lifestyle and dietary factors among the participants. A urine sample was taken from each participant (spot urine), who also recorded what they ate and drank the day before the sampling. The study included the plastic chemicals phthalates, phthalate alternatives and bisphenols, the pesticides chlorpyrifos and pyrethroids, phosphorus flame retardants/plasticizers (PFRs), polyaromatic hydrocarbons (PAHs), the biocide triclosan (TCS), the UV filter substance BP3 and the preservative BHA. Associations between substance levels in urine and food consumption the day before sampling were investigated using log-linear multivariate regression analysis. Furthermore, the associations with important personal characteristics such as demographic factors (age, sex, country of birth, parental education level), BMI, sampling day of the week and calendar month, lifestyle (smoking, snus, alcohol) and residence (urban/rural, flooring, longitude/latitude) were also evaluated. The results were analyzed using log-linear multivariate regression analysis, where the associations between the concentration of a single urinary substance (dependent variable) and all the above explanatory variables (independent variables) were analyzed simultaneously in a regression model. Using this method of statistical analysis, a statistically significant association between concentrations of a substance in urine and an independent variable in the multivariate regression model should be interpreted as the effect of the independent variable after the result has been controlled (adjusted) for the effects of the other independent variables included in the model. A variety of associations between substance concentrations and variables related to demographic/residential/lifestyle/dietary factors were observed among RMA participants, and also between concentrations and time of urine collection (month, day of week). An important thing to bear in mind when interpreting the results is that the more statistical tests that are performed, the greater the risk of falsely observing relationships that do not actually exist (chance findings). In cases where chance is not involved, the observed associations may in some cases be due to the independent variables in question being direct sources of exposure of the substances. In other cases, the relationships may be due to the fact that the independent variables studied are indicators of unknown underlying factors that are the actual sources of exposure. Urine concentrations of MEP, a metabolite of the phthalate DEP, the metabolites of the phthalate alternative DiNCH, the bisphenol 4,4-BPF, the PAH metabolite 2-OH-PH, TCS and BP3 increased with increasing age (on average 5-13% per year of age). Concentrations of metabolites of the phthalate DEHP and a metabolite of the PFR TBOEP (BBOEP) decreased with increasing age (-5.3% to -6% per year). The concentrations of MEP and MBP (metabolite of the phthalate DBP), the bisphenol 4,4-BPF, a PAH metabolite, TCS, BHA and BP3 were on average 14%-70% lower among boys than among girls. The age- and gender-dependent relationships can to some extent be due to gender differences in the use of cosmetics/skin care/hygiene products that contain some of the substances studied. Concentrations of most phthalate, chlorpyrifos and pyrethroid metabolites, were on average 25% -54% lower among participants born in high-income countries than among those born in low-income countries, while the pattern for BP3 was the opposite (57% higher). The parental level of education, participant BMI, and use of tobacco products (snus/smoking) and alcohol had basically no effect on the exposure. Overall, the results show that there are differences in exposure patterns among different demographic groups of young people in Sweden Residential factors also showed associations with concentrations of the substances, which may at least partially be due to differences in exposure from the indoor environment. Participants living in rural areas at the time of urine sampling had on average 13%-73% higher concentrations of phthalate and DiNCH metabolites than those living in urban environments. Replacement of different types of flooring materials over the last 10 years appeared to affect exposure to some phthalates/phthalate alternatives. Metabolites of the phthalates DBP and BBzP, the chlorpyrifos metabolite TCP, and the bisphenol BPS showed increasing concentrations the further north in Sweden the participants lived (4%-8% per latitudinal unit), while DPP and BP3 decreased northward in the country (-3.6% to -8.1% per latitudinal unit). Metabolites of PFR, as well as TCP and BPA showed increasing concentrations the further east in the country the participants lived (3.0%-7.3% per longitudinal unit). Different seasonal and weekday patterns of time spent indoors and product use could hypothetically, in some cases, explain why the concentrations of a large number of phthalate and DiNCH metabolites varied with sampling month, as was also the case for the PFR metabolites DPP and BBOEP, the PAH metabolites 2 -OH-PH and 1-HP, and TCP. The metabolites of the phthalates DEP, BBzP and DEHP, as well as BBOEP, BPS and 2-OH-PH varied depending on which day of the week the sampling took place. Concentrations of many different urinary substances decreased with increased consumption of fish, dairy (≤3% fat), processed meat, cheese and vegetables the day before sampling. DEHP metabolites and metabolites of PFR (mainly DPP) showed this pattern in relation to all the above-mentioned food groups. This suggests that there are underlying exposures that decrease with increased consumption of the foods in question. In contrast to this, concentrations of metabolites of several phthalates, BBOEP, and BHA increased with increased ice cream consumption the day before urine sampling. Phthalate and DiNCH metabolites also increased with increased consumption of baked goods. Associations with two long-term dietary patterns were also investigated, i.e. the degree of healthy diet (SHEIA15) and the degree of varied diet (RADDS). SHEIA15 (Swedish Healthy Eating Index for Adolescents) is based on the Nordic nutritional recommendations and the higher SHEIA15 score a participant has, the healthier is the participant's eating pattern. RADDS (The Riksmaten Adolescent's Diet Diversity Score) is based on a quantification of each individual participant's variability in dietary habits, built around the Swedish Food Agency's dietary recommendations for a varied diet. The higher a participant's score, the more varied is the participant's diet. An increased degree of healthy diet was related to reduced exposure to the phthalate DPHP, PFR TPP, BPS and BP3, while a more varied diet was associated with reduced exposures to the phthalates DEP, BBzP, DEHP, DiNP, and DPHP and to BPA. The regression models used in the study only explained 9-24% (BPA lowest, MBzP highest) of the variation in substance concentrations in the urine samples. RMA was primarily designed as a dietary survey, and in addition to the dietary registration that participants completed, they also answered a questionnaire that were primarily focused on questions related to dietary habits. There was limited space in the questionnaire for questions that would be of value for investigating other sources of exposure in addition to the diet. Examples of such data are the use of cosmetics/hygiene/body care products and of various products with plastic/rubber components, as well as the use of cleaning products at home and at school. In these cases, information is needed about use during day/days before sampling. In addition, information would be valuable about times of stay in different types of buildings the day/days before sampling (home, school, training facilities, leisure facilities, etc.), year of construction of the buildings and the type of floor/wall/ceiling material and surface material that the rooms had in which the participant spent time in. Several studies have shown that sampling the first urine in the morning provides a more reliable estimate of exposure the previous days than a urine sample taken at any time during the day. Therefore, it is desirable that the urine samples are taken directly in the morning before the day's activities begin. If this is not possible, information about at what time of day that the sampling occurred would also be valuable. In that case, information on the above-mentioned variables during the sampling day, until the sample is taken, should also be collected. The present study also showed that the concentrations of certain substances in the urine varied in a south-north and west-east direction in Sweden and were dependent on if the participant lived on the country-side or in an urban area. Moreover, variation in exposure was observed depending on the season and day of the week that the urine samples were taken. Information about these factors is thus important in future studies. The study also shows that the participant's country of birth contributes to some extent to the variation in substance exposure, which shows the importance of having information about this in future studies. Information about parental birth countries, as well as how long the participant has lived in Sweden is also of importance. These variables likely capture variation in lifestyle factors that contribute to variation in exposure, and which are difficult to capture with survey questions. Overall, the study also shows that there are a number of demographic/housing/lifestyle/dietary factors that can be confounders in future studies of health effects linked to urine substance exposure of young people in Sweden. Some of these factors are important to control for in statistical analyzes of associations between exposure and health
Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige
No full textI denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen. Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår. Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige. Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton. En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen. Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten. Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara. Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export
Nätprovfiske i Hindsen 2021
No full textHindsen är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt klassat som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Sjön provfiskades 9-13 augusti 2021 inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och status-bedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Hindsens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län i form av medel för uppföljning i skyddade områden. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen
Living withinthe limits of our planet– a Swedish perspective
No full textFor society to develop sustainably, understanding planetary boundaries is acornerstone in planning and developing policy instruments. There are also largesynergies between environmental objectives and other societal goals. The Swedishgenerational goal states that “The overall goal of Swedish environmental policyis to hand over to the next generation a society in which the major environmentalproblems in Sweden have been solved, without increasing environmental andhealth problems outside of Sweden’s borders.”The planetary boundary framework was introduced in 2009 and consists ofproposed boundaries within which humanity can continue to develop and thrive,known as a “safe operating space”. This report looks deeper into planetary boundariesfrom a Swedish perspective to point to footprints in the Swedish share of planetaryboundaries, to compare with earlier and adjacent results, and to introduce adiscussion on prerequisites and indicators for Sweden.Different principles can show the way when analysing the Swedish safe operatingspace in relation to the planetary boundaries. Depending on the starting point– equality, needs, right to development, sovereignty, or ability – we come to a varietyof answers. This can broaden the perspectives of what a safe operating spacemight be. This report uses a mix of these principles to come to a median valuewhile also illustrating the zone of uncertainty. With the aim to point to footprintsin the Swedish share, this report then uses European footprint results and estimatesrough values for Sweden. When these different perspectives are taken intoaccount, in the final results only freshwater use is within the estimated Swedishshare of safe operating space.The four planetary boundaries in focus for these analyses – biogeochemicalflows (both nitrogen cycle and phosphorus cycle), land system change, and freshwateruse – are strongly driven by the food system. The European Green Dealmentions transformation of production and consumption systems like energy,food, mobility and the built environment. These systems rely on the same naturalresources, which means that policy interventions may generate both synergiesand trade-offs across natural resources.Transforming a system is preferably guided by a systemic approach. Thismeans policy development needs to address different levels and to follow up onprogress with indicators that can capture the complexity of the issue. The frameworkfor monitoring the environmental impacts linked to Swedish consumption,both inside and outside of Sweden’s borders, developed by the PRINCE project isone important approach, as well as looking further into footprints in relation toplanetary boundaries.Results indicate that from a social perspective Sweden has a strong platformfrom which to intensify sustainable transformation. The generational goal encourageus to not increase environmental and health problems outside of Sweden’sborders. The PRINCE project lets us see where our footprints are geographicallysituated. Social indicators then allow us to find whether these areas are withintheir social boundaries. This creates an opportunity to look deeper into how oursociety should be organised for a sustainable and just transition. Informed decisions need knowledge that can tell us more about the direct andindirect interconnections between different natural resources, their management,use and governance, and synergies and trade-offs. Findings can highlight knowledgegaps and imbalances in policy focus, increasing the systemic understandingof sustainability challenges and responses. This report shows examples of analysesfrom a systems perspective, with a focus on consumption footprints and analysesfrom the viewpoint of planetary boundaries.The Swedish Riksdag has decided to work for sustainable development in allthree dimensions and to integrate that work in existing processes. Further understandingof what impact our consumption has on Earth’s resources can serve toinspire priorities in policy development. Discussions on “what is a good life” andwhat a possible sustainable life could look like are important steps along the way
Inventering av fladdermössi Grenåsa : Jönköpings kommun i Jönköpings län, 2021
No full textSyftet med inventeringen är att följa hur nyligen skapade eller restaurerade ängsmarker påverkar fladdermusfaunan.Ett inventeringsbesök genomfördes med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra boxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter.Vid inventeringen 2021 observerades totalt sju arter av fladdermöss varav tre arter är upptagna på den svenska rödlistan: brunlångöra, fransfladdermus och nordfladdermus.Fladdermusaktiviteten var generellt låg under fladdermusinventeringen vid Grenåsa. Fladdermusaktiviteten var även lägre i närheten av den restaurerade ängsmarken jämfört medandra lokaler vid Grenåsa.Restaurering av ängar kan öka kvaliteten på födosöksområden för fladdermusfaunan. Dettabör ske på stora ytor. Att bevara eller öka antalet möjliga boplatser för fladdermusfaunan ären annan viktig åtgär