Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Air & Environment : Air quality and Swedish air quality monitoring 2023 - Theme: Particles
No full textAir pollution is one of the largest environmental risks to human health. There are many different types of air pollutants, but particles from combustion, tyre wear and other sources have the largest negative effects of all air pollutants. Particles are present in all the air we breathe, in different sizes, shapes and compositions, and they can affect human health regardless of how high or low the concentrations are. It has long been well known that particles, smoke and soot are dangerous, but how much do we know about new types of particles or new sources? Research gives us a better understanding of the factors that make particles dangerous and of what we need to do to prevent adverse health effects. Research on particles is therefore vital, and every year it contributes new knowledge about effects on health, the environment and the climate. But it is absolutely crucial that politicians and administrative organisations translate research findings into action and ensure that we achieve as ambitious a regulatory framework and implementation as possible, with a focus on impactful improvements. Particles are monitored through the Swedish Environmental Protection Agency's national environmental monitoring programme and locally by municipalities. Monitoring trends in concentrations over time and knowing the sources of particles are crucial for developing effective measures. There are significant socio-economic benefits from reducing particle concentrations. This report is part of the Swedish Environmental Protection Agency’s series Air & Environment within the national environmental monitoring programme. The report’s authors include stakeholders active within the national air quality monitoring and researchers and experts at universities, research institutes and public agencies. A great deal of knowledge exists about particles, and the aim of this publication is to convey some of this knowledge so that we can work together to achieve cleaner air
Kommunal avfallsplanering : Vägledning om tillämpningen av Naturvårdsverkets föreskrifterom kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall
No full textDetta är en vägledning till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:6) omkommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Vägledningeninnehåller också information om olika aspekter att ta hänsyn till vid framtagandetav en kommunal avfallsplan. Vidare finns en beskrivning av de regler som styravfallsplaneringen. Huvudmålgrupp är kommunerna, som är ansvariga för att ta fram den kommunalaavfallsplanen. En annan målgrupp är länsstyrelserna som har en viktig roll i denkommunala avfallsplaneringen. Länsstyrelsen ska bland annat sammanställakommunernas planer och bör delta vid samråd samt ges möjlighet att yttra sigangående miljöbedömningen enligt kriterierna i miljöbalkens 6 kapitel samtmiljöbedömningsförordningen (2017:966). Med föreskrifterna och vägledningen vill Naturvårdsverket att kommunerna skalägga stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder, vilket bland annat framgår avrubriken till föreskrifterna. Paragraferna är ordnade så att krav på mål och åtgärderkommer först. Detta för att visa att det viktiga med planerna är att redovisa vadsom behöver hända med avfallsarbetet i kommunen, inte att beskriva nuläget.Vidare lägger föreskrifterna och vägledningen stor vikt på samverkan inomkommunen, såväl som med andra aktörer i arbetet med att ta fram planen. En godsamverkan under hela processen med att ta fram ny eller reviderad avfallsplanhöjer kvaliteten och ökar förankringsgraden av planen liksom sannolikheten attåtgärderna i avfallsplanen kommer att genomföras. Till länsstyrelsen ska kommunen bland annat redovisa uppgifter om mål, åtgärderoch styrmedel. Det är viktigt för att länsstyrelsen ska kunna följa upp om dekommunala avfallsplanerna innehåller mål och åtgärder i enlighet med denationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier ochplaner. Länsstyrelsen ska också sammanställa och på begäran lämna uppgifter tillNaturvårdsverket. Syftet med länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverketär att den ska utgöra ett underlag till nya nationella strategier och planer. Vid uppdateringen av föreskrifterna 2020 infördes två nya paragrafer för attuppfylla krav i EU:s avfallsdirektiv. De nya paragraferna innebär en skyldighet förkommunerna att lämna information till hushållen om avfallsförebyggande åtgärdersamt att kommunen på begäran ska lämna uppgifter till Naturvårdsverket omavfallsförebyggande åtgärder, hantering av avfall, samt resultatet avavfallshanteringen
Verktyg för beräkning av resors klimatpåverkan : Användning, metod och beräkningsförutsättningar - Uppdaterad Version 2023
No full textSMED har på uppdrag av Naturvårdsverket uppdaterat och vidareutvecklat ett Excel-verktyg som kan användas av statliga myndigheter för att beräkna utsläpp av koldioxidutsläpp och klimatgaser från resor i tjänsten och annan användning av färdmedel och maskiner. Detta uppdrag hade dels syftet att uppfylla kraven i Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, dels att kunna användas som ett allmänt verktyg för att beräkna klimatutsläpp från myndighetens transporter/användning av färdmedel och maskiner. Verktyget i sin tidiga form innehöll endast koldioxidutsläpp, och inte andra klimatgaser, under själva transporten/användningen, och tog heller inte hänsyn till indirekta utsläpp relaterade till transporten/användning, som till exempel utsläpp under produktion av bränslet eller transportmedlet. År 2018 utvecklades och uppdaterades verktyget mer omfattande och bland annat kategorier och gränssnitt ändrades för att bättre beskriva dagens transportsituation. Fler klimatgaser inkluderades (metan och lustgas), och utsläppsvärden för framtagande av bränslen inkluderades. Dessutom togs höghöjdseffekten för flyget med i värdet för klimatpåverkan. Under åren 2019–2022 genomfördes en enklare uppdatering och mindre utveckling av verktyget. I verktyget 2023 har det tillkommit några nya kategorier för beräkning av utsläpp, till exempel Dieseltåg i Europa samt flyglinjerna Stockholm-Visby och Stockholm-Umeå. De flesta utsläppsvärdena för vägtrafiken är betydligt lägre 2023 (ca 2–20 %) än i 2022 års verktyg, vilket speglar fortsatt elektrifiering och ökad bioandel i diesel och bensin. För taxi har värdena minskat med 10–20 % per kilometer, vilket förklaras med fler elbilar i flottan. Samtidigt ökar utsläppen per krona räknat i Stockholm, vilket förklaras av lägre priser i innerstan. För bussar i kollektivtrafiken sjönk utsläppen kraftigt per personkilometer, i medel för hela Sverige med 38 %. Detta speglar en fortsatt snabb förändring med ökad användning av fossilfria bränslen och elektrifiering. I några få län ökar utsläppen, särskilt Göteborg (+42 %) till följd av en tillbakagång till fossil diesel och minskad användning av HVO. För kollektivtrafikens bussar kan utsläppsvärden förändras mycket mellan två år, vilket speglar de snabba förändringarna i bussflottorna, bränslekombinationer och beläggningsgrad i varje region. För spårbunden trafik ligger utsläppen generellt på lägre nivå än året innan (ca 20 %), men skillnaderna varierar dock mellan ca +/- 60 %. Förändringarna kan hänföras till förändringar i energianvändning och beläggning för framför allt spårvagnar efter att pandemin lagt sig. För flyg sjunker utsläppen relativt kraftigt för de flesta flyglinjer (0–40 %) utifrån den data som finns i ICAO:s verktyg och räknesätten som tidigare tagits fram. Detta kan förklaras med en högre beläggning efter pandemin. Undantaget är Malmö – Östersund som ökar kraftigt av okänd anledning. SMED avstår från att ge särskilda rekommendationer för verktygets framtida förbättring och utveckling eftersom Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter genomgår en översyn. SMED avser att återkomma med förslag på hur verktyget kan utvecklas när en eventuellt ny förordning är beslutad. De uppdateringar som har gjorts i detta arbete bedöms som tillräckliga för att verktyget ska hålla en generellt god kvalitet för att användas för beräkning av utsläpp år 2023.On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), SMED has updated and further developed an Excel tool that can be used by government agencies to calculate emission of carbon dioxide and climate gasesfrom business travel and other use of vehicles and machinery. The purpose of this task was to meet the requirements of the Regulation (2009:907) on Environmental Management in Government Agencies, as well as to be used as a general tool to calculate the climate emissions of agency transportation/vehicle and machinery use. The tool in its early form included only carbon dioxide emissions, not other greenhouse gases, during transportation/use and did not account for related indirect emissions, such as emissions during the production of fuel or the vehicle. In 2018, the tool was further developed, including changes in categories and interfaces to better describe the current transportation situation. More climate gases were included (methane and nitrous oxide), and emission values to produce fuels were added. Additionally, the high-altitude effect for aviation was included in the climate impact value. From 2019 to 2022, a simpler update and minor development of the tool took place. In the 2023 version of the tool, some new categories for emission calculations have been added, such as diesel trains in Europe, as well as the flight routes Stockholm-Visby and Stockholm-Umeå. In the 2023 version of the tool, most emission values for road traffic are significantly lower (about 2-20 %) than in the 2022 version, reflecting continued electrification and an increased share of biofuels in diesel and gasoline. For taxis, values have decreased by 10-20% per kilometer, explained by an increased number of electric cars in the fleet. At the same time, emissions per unit of currency increase in Stockholm, attributed to lower prices in the city center. For buses in public transportation, emissions per passenger-kilometer decreased significantly, on average for the whole of Sweden by 38 %. This reflects a rapid change towards increasing fossil-free fuels and electrification. In a few counties, emissions increase, especially in Gothenburg (+42 %), due to a return to fossil diesel and decreased use of HVO. For public transportation buses, emission values can change significantly between two years, reflecting rapid changes in bus fleets, fuel combinations, and occupancy rates in each region. For rail traffic, emissions are generally lower than the previous year (about 20 %), but the differences vary by about +/- 60 %. Changes can be attributed to changes in energy use and occupancy, especially for trams, after the pandemic has subsided. For aviation, emissions decrease relatively significantly for most flight routes (0-40 %) based on data from ICAO's tool and previous calculations. This can be explained by higher occupancy after the pandemic. The exception is Malmö – Östersund, which increases significantly for unknown reasons. SMED refrains from providing specific recommendations for the tool's future improvement and development as the Regulation (2009:907) on Environmental Management in Government Agencies is under review. SMED intends to return with suggestions on how the tool can be developed once any new regulation is decided. The updates made in this work are considered sufficient for the tool to maintain a generally good quality for emission calculations in the year 2023
Miljögiftscreening på Gotland 2009-2021
No full textLänsstyrelsen i Gotlands län har sammanställt undersökningar av miljögifter från år 2009 till år 2021. Undersökningarna har gjorts av olika matriser som ytvatten, grundvatten, kustvatten, sediment, avloppsslam och fisk. Syftet har varit att få bättre kunskap om förekomsten på Gotland. Målgrupp för rapporten är anställda på Länsstyrelsen i Gotlands län. Miljögifterna har delats in i olika ämnesgrupper. Syftet med rapporten är att få en sammanställning av resultaten av vad som undersökts samt att göra en bedömning av vad som bör prioriteras för fortsatta undersökningar utifrån det. De har delats in i tre grupper efter vad som behöver följas, vad som ska bevakas och vad som inte behöver följas. Länsstyrelsen bedömer att fortsatta undersökningar inom regional miljöövervakning framför allt behövs för följande ämnesgru pper: läkemedel, båtbottenfärger, PFAS, några kosmetiska doftämnen och bekämpningsmedel
Uppföljande inventering av måsfågelkolonier på Gotska Sandön, 2022
No full textPro Natura har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län att följa upp den basinventering av måsfågelkolonierna som genomfördes år 2020. Syftet med dessa och kommande inventeringar är att utvärdera tillståndet hos öns kolonihäckande fåglar. Miljöövervakningen ämnar att på sikt kunna notera trender hos måsfågelkolonierna, samt att förstå orsakerna till eventuella förändringar. Ytterligare ett mål med denna rapport har varit att presentera lämpliga åtgärdsförslag som kan gynna de kolonihäckande fåglarna. Totalt har sju arter måsfåglar och två arter vadare påträffats. Sex av de påträffade arterna är rödlistade, varav tre av dessa är klassade som sårbara (VU) och resterande som nära hotade (NT); silltrut (VU), gråtrut (VU), havstrut (VU), fiskmås (NT), kentsk tärna (NT) och strandskata (NT). De vanligaste arterna är fisktärna (967 par), östersjösilltrut (225-226 par) och fiskmås (143 par). En art som inte observerades i år var rödbena. De mest individrika kolonierna är Tärnudden (totalt 477 par måsfåglar), Bredsandsudde (totalt 448 par måsfåglar) och Varvsbukten (med 333 par måsfåglar). Några generella antaganden som man kan göra utifrån inventeringsresultaten om man jämför med basinventeringen år 2020 (Vicente 2021) är att måsar och trutar minskar, medan antalet tärnor ökar. Tärnornas ökning kan sannolikt bero på en ökad mängd småfisk i Östersjön. Till exempel räknades 225 par silltrut detta år (167 par på Bredsandsudde och 58 par på Tärnudden). Detta är en ganska stor minskning jämfört med basinventeringens totala notering av 254 par (Bredsand hyste 200 och Tärnudden 54 par). Populationen av silltrut på Gotska Sandön har som helhet minskat med cirka 11,4 % sedan basinventeringen 2020. Minskningen i kolonin på Bredsandsudde är så stor som cirka 16,5 %, medan kolonin på Tärnudden har ökat med cirka 7,4 %. Ökningen vid Tärnudden kan bero på en förflyttning av par från Bredsandsudde. Populationen av fisktärna på Gotska Sandön har som helhet ökat med cirka 51,8 % sedan basinventeringen 2020. I år räknades totalt 967 par fisktärna och vid basinventeringen 637 par. Silvertärna har ökat från 29 par vid basinventeringen till 43 par år 2022. De lokala hot som sannolikt bidrar till måsfågelkoloniernas minskning på Gotska Sandön har redovisats i rapporten från basinventeringen (Vicente 2021). Hoten kan kort sammanfattas vara följande: § Igenväxning (vilket också kan medföra ökad predation och konkurrens). § Predation från rovfågel och kråkfågel. § Mänsklig störning. Mänsklig störning är en faktor som har visats kunna påverka häckningsframgången och lokala populationsförändringar på måsfåglar med förlust av kolonier (Lloyd et al. 1975, Veen 1977, Yates 2014). För att motverka den mänskliga störningen föreslås ett antal åtgärder: § Tillhandahålla tydligare information till besökare (till exempel från lägervärdar vid ankomst till nationalparken). § Införa skyltsystem som informerar om var kolonierna finns. § Att utreda införande av tillträdesförbud (så som fågelskyddsområden). Fågelskyddsområden bör även omfatta strandzonen för att inte störa strandhäckande arter
Inventering och kartering av grunda områden kring Gotland 2022
No full textWSP Sverige AB har på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län utfört fältinventering med fokus på undervattensvegetation i nio grunda vikar på Gotlands östkust i augusti 2022. Med hjälp av insamlade data samt ortofoton har WSP även karterat marina bevarandevärden i de nio vikarna. Syftet med undersökningen var att kartlägga marina naturvärden i grunda miljöer som är svåra att inventera från vanlig båt. Bottnar på 0–3 m djup inventerades med snorkling, vattenkikare eller dropvideo. Med hjälp av inventeringsdata och högupplösta ortofoton skapades detaljerade kartor över marina naturtyper, bottenvegetation och naturvärden. Resultaten visar på varierad bottenvegetation med vidsträckta kärlväxtängar och tångbälten. De undersökta vikarna har olika exponeringsgrad vilket i hög utsträckning avgör vegetationssamhällenas sammansättning. I många grunda skyddade vikar är förekomst av kransalger god medan ålgräsängar är vanliga på några meters djup i de mer exponerade vikarna. På vissa platser, framför allt i skyddade vikar är dominansen av borstnate hög och påväxt av fintrådiga alger kraftig. Många skyddade vikar med begränsad vattenomsättning och mycket undervattensvegetation uppvisar goda fysiska möjligheter att fungera som rekryteringsområden för kustlekande rovfisk
Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2022
No full textDenna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2022, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning: Småbiotoper i åkerlandskapet Gräsmarkernas gröna infrastruktur Vegetation och ingrepp i våtmarkerRemiil, Regional miljöövervakning i landskapsruto
Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2019-2021 and temporal trends for the period 2009-2021
No full textSedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av ftalater och fenolära ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2019-2021 samt tidstrender för perioden 2009-2021. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tio metaboliter till sex ftalater, två metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att en metabolit till ftalaten dietylftalat (DEP) förekom i högst halter i urin, följt av sex andra metaboliter till olika ftalater och BP-3. För samtliga ämnen låg halterna i urin från mammor provtagna 2019-2021 under de föreslagna vägledande nivåer (HBM-GV) som bedöms att inte innebär en risk för människor. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs istället ökande trender. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas
New food waste data for reference year 2022 from manufacturing sector and from retail and distribution sector in Sweden : Deliverable “D1.1 Project report” of the project SWEFOODWASTE
No full textThe purpose of this project was to improve the capacity and quality of food waste reporting in Sweden, specifically for two sectors: Processing and Manufacturing, and Retail and other distribution of food. During the first reporting year (reference year 2020) of the collection of food waste data, several challenges were found within these two sectors. In the Processing and Manufacturing sector, there was a need for improvement due to uncertainties according to the EU food waste definition in terms of what residues ought to be classified as food waste, food loss, by-product or other waste. There were also uncertainties how water content should be reported according to the EU food waste reporting obligation. For the Retail and other distribution of food sector, data from only few actors were available for wholesalers, convenience stores, and e-stores which affected data quality. Processing and Manufacturing To improve reporting and data quality from the food processing and manufacturing sector, a survey was produced asking about food waste and other residues that may constitute food losses. This was to get self-reported data from a large random sample of respondents and to better understand food loss and waste flows in this sector. The survey of Processing and Manufacturing revealed a large volume of previously unknown food waste. 305 000 tonnes of food waste were reported for reference year 2022 compared to 53 000 tonnes for 2020. This is attributed to a better representation of the reality rather than an actual increase in food waste generation. Amounts of food losses seem to be even larger. However, these amounts are also very uncertain due to few respondents from most sectors. Apart from food waste, the dairy and ice cream sector accounted for 180 500 tonnes of food loss, which mainly is whey that goes to feed. Food loss from other sectors cannot be published due to high uncertainties and risk or revealing respondents. The new results on food waste generation, corresponding to 29 kg food waste per capita 2022, align better with international figures. In a European context, the Swedish food waste generation in the industry was low, with 5 kg per capita in 2020 compared to the EU27 average of 27 kg per capita. The new method of self-reporting by respondents improves the accuracy of results, as they know their own operations best. However, there was a challenge in aligning the new EU common definition of food waste with the common understanding of food waste in the Swedish food sector. The different types of food waste to include in the food waste definition were broadened to better align with the intent of EU legislation. The EU definition was for this study interpreted to include most parts of animals and plants that have entered processing as food and become waste. This is a change from former interpretation and the main reason for accounting larger amounts of food waste than previous years. The survey was also designed to enable the distribution of the resulting quantities between different subsectors of manufacturing and processing, as they are grouped by “NACE-codes” in the Business register. Retail and other distribution of food Most national and regional wholesalers, convenience store chains and e-stores were contacted but unfortunately only a few were able or willing to provide data. This study revealed 13 800 tonnes of food waste from these businesses 2022. This is less compared to 18 200 tonnes in 2021. Note that both these numbers exclude retail and that no scaling occurred for wholesale or e-stores. Although several smaller companies started sharing data, a few large wholesalers did not submit data for 2022 as in 2021 which is the reason for the decrease of reported amounts. Data collection in the wholesale sector yielded limited insights due to only a few companies providing data, and mostly aggregated data. This seems to be due to low technical maturity of their internal data collection and sharing. However, these companies collectively constitute a substantial portion of the wholesale sector in Sweden. It is challenging to precisely quantify their contribution, since many food industry and retail entities also engage in wholesale activities without being formally registered as wholesalers. Convenience stores provided data that could be upscaled to the national level together with data from retail, showing that these do not add up much food waste compared to retail stores. For specialized e-stores selling food, their contribution to food waste is estimated to be minimal, as their operational models and product types result in low waste generation compared to other retail sectors. A large portion of e-stores selling food are part of the retail sector and already included in reported food waste amounts from retail. Denna rapport presenterar ny statistik över livsmedelsavfall i svensk livsmedelsindustri samt delar av livsmedelsdistributionen. Årligen ska en nationell undersökningen av uppkommet livsmedelsavfall genomföras, i enlighet Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2000. Under det första rapporteringsåret (referensår 2020) hittades flera utmaningar inom två sektorer. I sektorn för bearbetning och tillverkning (industrin) fanns det ett behov av förbättringar på grund av osäkerheter enligt EU:s definition av livsmedelsavfall när det gäller vilka restprodukter som ska klassificeras som livsmedelsavfall, livsmedelsförlust, biprodukt eller annat avfall. Det fanns också osäkerheter kring hur vatteninnehållet ska rapporteras enligt EU:s rapporteringskrav. För sektorn detaljhandel och annan distribution av livsmedel fanns data från endast ett fåtal aktörer i segmenten grossister, servicebutiker och e-butiker, vilket påverkade datakvaliteten. Bearbetning och tillverkning För att förbättra rapporteringen och datakvaliteten från sektorn togs en enkät fram med frågor om livsmedelsavfall och andra restprodukter som kunde utgöra livsmedelsförluster. Syftet var att få självrapporterade uppgifter från ett stort och slumpmässigt urval av respondenter. Granskningen av rådata skulle även ge en bättre förståelse för livsmedelsförluster och avfallsflöden inom denna sektor. Undersökningen av bearbetning och tillverkning avslöjade en stor mängd tidigare okänt livsmedelsavfall. 305 000 ton livsmedelsavfall rapporterades för referensåret 2022 jämfört med 53 000 ton för 2020. Detta tillskrivs en bättre representation av verkligheten enligt EU:s gemensamma definition av livsmedelsavfall snarare än en faktisk ökning av matavfallsproduktionen. Detaljhandel och annan distribution av livsmedel De flesta nationella och regionala grossister, servicebutikskedjor och e-butiker kontaktades, men tyvärr var det bara ett fåtal som kunde eller ville tillhandahålla data. Denna studie visade att 13 800 ton livsmedelsavfall uppkom i dessa verksamheter 2022. Detta är mindre än 18 200 ton 2021. Observera att båda dessa siffror exkluderar detaljhandeln och att ingen uppskalning gjordes för grossist- eller e-butiker, utan det är rapporterade data som redovisas. Även om flera mindre företag började dela data, lämnade några stora grossister inte in data för 2022, som gjorde det 2021. Det är anledningen till minskningen av de rapporterade mängderna. Projektet gav begränsade insikter på grund av att endast ett fåtal företag tillhandahöll data, men dessa företag utgör tillsammans en betydande del av grossistsektorn i Sverige
Potential att minska arbetsmaskiners klimatpåverkan
No full textI den klimatpolitiska handlingsplanen konstaterar regeringen att användningen av fossila drivmedel i både inrikes transporter och arbetsmaskiner i princip måste minska till noll om Sverige ska kunna nå det riksdagsbundna målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket identifierat åtgärder för att minska klimatutsläppen från arbetsmaskiner och bedöma potentialen för att minska utsläppen och uppnå målen för klimatgaser. På kort sikt finns det en stor potential att minska utsläppen genom att byta till biobränsle för arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn, jordbruket och skogsbruket eftersom de allra flesta maskiner går på diesel. Ett problem är att priset på biobränslen fortfarande är högt jämfört med diesel. På längre sikt har elektrifiering av arbetsmaskiner störst potential inom industrin och därefter byggsektorn. Elektrifieringen kan ta tid men med effektiva styrmedel och utbyggnad av infrastruktur går det att påskynda utvecklingen. Inom jord- och skogsbruket är möjligheten till elektrifiering mer begränsad, men det kan finnas möjligheter i takt med en högre automatisering i framtiden. Med tanke på att utsläppen behöver minskas redan idag och byte till biobränsle är den enda åtgärden som har potential att sänka utsläppen på kort sikt är det viktigt att tillräckliga styrmedel införs för att främja användningen av biodrivmedel