Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Uppföljning av kommuners och länsstyrelsers tillsyn enligt miljöbalken 2022 : Redovisning till regeringen enligt 3 kap. 21 § miljötillsynsförordningen April 2023
No full textNaturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2022 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin) samt övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn i syfte att ta fram indikatorer och nyckeltal. Genomförandet av strategin under 2022 har till stor del handlat om att ta fram nya tillsynsvägledningar. Dessa ska i sin tur ligga till grund för tillsynsmyndigheternas aktiviteter de kommande åren. Syftet med årets uppföljning av tillsynen, inom de i strategin utpekade fokusområdena, är att erhålla ett nolläge att utgå från vid senare uppföljningar. Efter genomförandet av tillsynsmyndigheternas aktiviteter bör det vara möjligt att till viss del följa upp effekterna av genomförd tillsyn. Indikatorer och nyckeltal kring övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn utgår från miljötillsynsförordningens inledande bestämmelser. De indikatorer och nyckeltal som presenteras i denna redovisning behöver utvecklas vidare. Berörda myndigheter behöver i samverkan arbeta vidare med att enas om gemensamma definitioner av vissa begrepp för att säkra kvaliteten på indikatorerna och nyckeltalen. Ökade anslag för länsstyrelsernas tillsyn de senaste åren har inneburit att länsstyrelserna sammanlagt redovisar mer tid för genomförd tillsyn inom de flesta tillsynsområden. Totalt redovisad tid för tillsyn, omräknat till årsarbetskrafter, ökade med 17 årsarbetskrafter jämfört med 2021. De stora variationerna mellan länsstyrelserna kan dock peka mot att fördelningen mellan länsstyrelserna och mellan olika tillsynsområden inte är optimal. Enligt enkätsvaren har kommunerna genomfört mer tillsyn under 2022 jämfört med 2021. Ökningen är ungefär 10 %. Att mer tillsyn genomförts under 2022 kan till viss del vara en effekt av att pandemin inte påverkat arbetet i lika hög grad jämfört med år 2021. Graden av avgiftsfinansiering av kommunernas tillsyn varierar mellan 0 och 100%. Variationen mellan kommunerna pekar mot att tillsynen inte är enhetlig över landet. En avgiftsfinansiering som är 100 % kan innebära att kommunen endast genomför tillsyn över verksamhet som betalar tillsynsavgifter eller att avgiftsintäkterna även täcker annan tillsyn. En mycket låg grad av avgiftsfinansiering kan innebära att skattebetalarna och inte verksamhetsutövarna betalar för tillsynen eller att i stort sett ingen tillsyn som är möjlig att ta betalt för genomförs. Genomgående för alla frågeområden är att enkätsvaren visar på stora variationer mellan såväl länsstyrelser som kommuner. Orsakerna till detta är exempelvis varierande resurstilldelning, olika tolkningar av efterfrågade uppgifter samt skilda metoder för att ta fram behovsutredningar och tillsynsplaner. För mer kvalitetssäkrade uppgifter behöver därför berörda myndigheter utveckla gemensamma modeller och beräkningsmetoder samt enas om definitioner av vissa begrepp
Interkalibrering av läkemedelsanalys för utvärdering av avancerad rening
No full textDet finns ett stort behov av tillförlitliga analysdata inom vattenförvaltning, miljöprövning och miljöövervakning, samt vid investeringsbeslut och utvärdering av projekt kopplade till installation av teknik för avancerad rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar vid avloppsreningsverk. I interkalibreringsprojektet har kunskap tagits fram för att kartlägga och minska mätosäkerheter i analyser av mikroföroreningar i avlopps- och recipientvatten. Vidare har läkemedel som är angelägna att analysera, och i vissa fall problematiska, utifrån perspektiven miljöpåverkan, utvärdering av avancerad rening, analysteknik, provtagning, och provupparbetning identifierats. De deltagande laboratorierna har utfört analyser av utvalda ämnen och resultaten har utvärderats och jämförts
Övervakning av vissa mindre däggdjur : Metoder och pågående övervakning
No full textDet är grundläggande för all viltförvaltning att veta hur många individer det finns av olika arter, och hur antalen förändras över tid. Sådan information samlas in genom olika former av inventeringsmetoder inom ramen för viltövervakningen. Naturvårdsverket har givit Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintliga övervakningsmetoder och -system för de mindre däggdjursarter som jagas under allmän jakttid, samt de främmande arterna mink och vildkanin. Därutöver omfattar uppdraget även smågnagare, i och med deras betydelse för viktiga processer i ekosystemen. Rapporten utgör en del i ett pågående arbete att utreda möjligheterna för en integrerad viltövervakning i framtiden. Med undantag för smågnagare saknas riktade övervakningsprogram för arterna som tas upp i rapporten. Därmed baseras dagens kunskap främst på data från Artportalen samt avskjutningsstatistik, i bägge fallen insamlade genom frivilliga insatser med begränsade möjligheter till kvalitetssäkring. Andra data än antal individer som observerats, fångats eller fällts saknas i huvudsak. Genom att data från olika förvaltningsprojekt på lokal och regional skala också läggs in i Artportalen kan befintliga data både från allmänheten och den offentliga förvaltningen samlas och analyseras på ett enhetligt sätt. Så sker redan till viss del, men det finns möjligheter att utöka samordningen av insamlade data. Nya metoder erbjuder helt nya möjligheter att samla in kvalitetssäkrade data både för förekomst och för olika beteenden, dels genom kontrollerade övervakningsprogram dels genom bilder från allmänheten. Utvecklingen av viltkameror som tar bilder automatiskt när djur visar sig är på väg att revolutionera viltövervakningen. Det gäller särskilt djur som är nattaktiva eller svåra att följa av andra skäl. På motsvarande vis innebär möjligheten att ta bilder genom tubkikare att observationer kan kvalitetssäkras. Även utvecklingen av miljö-DNA som övervakningsmetod erbjuder nya möjligheter i framtiden. Parallellt med den tekniska utvecklingen tas allt mer komplexa statistiska metoder fram, som kan kombinera datakällor för att öka både precision och noggrannhet av populationsskattningar. Ny teknik och nya analysmetoder erbjuder en stor potential till förbättrad viltövervakning på kostnadseffektiva sätt. Dessa metoder behöver dock fortfarande kvalitetssäkras genom att jämföras med mer traditionella metoder, samt kalibreras för att möjliggöra att bygga vidare på befintliga tidsserier. Sammantaget är det tydligt att det idag saknas helhetsgrepp för övervakningen av mindre däggdjur. Samtidigt erbjuder ny teknik och nya metoder helt nya möjligheter att övervaka arter med olika ekologi kostnadseffektivt. Därmed möjliggörs en integrerad viltövervakning på ett helt nytt sätt
Nätprovfiske i Jönköpings län 2020
No full textI den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 16 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2020. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Syftet med provfisket i Sötåsasjön var att följa upp fisksamhället inom Natura 2000 området. Provfisket i Landsjön utfördes i samverkan med fiskevårdsområdesföreningen och Jönköpings kommun och var en del av provfiskeprogrammet ”fisk i väderfulla vatten” och syftade både till att följa upp fisksamhällets status och bidra till underlag för fiskevårdsområdesföreningens förvaltning. Resultat från provfiskena ligger även till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen och kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har i 13 av sjöarna finansierats via kalkeffektuppföljningen. Provfisket i Landsjön finansierades av Landsjöns fvof, Jönköpings kommun och Länsstyrelsen. Provfisket i Sötåsasjön har finansierats av Länsstyrelsen (medel för skyddade områden) samt Aneby och Tranås kommun. Standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät användes i 12 av sjöarna (SIS, 2015). Övriga 4 sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske, med begränsad nätansträngning. I Tabell 1 framgår provfiskade sjöar och fångade arter. I tabellen framgår även bedömning av försurningsgrad respektive ekologisk status med avseende på fisk. I rapporten ges en kort beskrivning av sjöarna. Dessutom redovisas när respektive prov[1]fiske genomfördes, hur vädret var vid provfisketillfället och hur många nät som användes. Tillgängliga vattenkemidata presenteras. Provfiskeresultat med jämförelser mot regionala jämförvärden och tidigare provfisken redovisas per sjö. Dessutom presenteras bedömningar av ekologisk status med avseende på fisk, försurningsgrad och om fiskbeståndet var dominerat av rovfisk eller karpfisk. Sju av de provfiskade sjöarna som redovisas i den här rapporten ingår i Nissans huvudavrinningsområde, sex sjöar ingår i Lagans huvudavrinningsområde, två i Motala ströms huvudavrinningsområde och en i Göta älvs huvudavrinningsområde. Försurningsbedömningen av de provfiskade sjöarna visade att elva uppnår klass 1, det vill säga fiskbestånden uppvisar inte några störningar som kan relateras till försurningspåverkan (Tabell 2). I fyra sjöar uppvisade fiskbestånden reproduktionsstörningar (klass 2). I en sjö fångades ingen mört varför försurningsgraden bedöms tillhöra klass 4. Vid bedömningen av ekologisk status med avseende på fisk uppvisade en sjö hög status, sju sjöar god status, sex sjöar måttlig status och två sjöar otillfredsställande status
Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2023
No full textDenna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser från och med år 2021, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2021 var det första året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling för programperioden 2021-2026, och det är till största delen en direkt fortsättning på verksamheten under föregående period, 2015-2020. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning: Småbiotoper i åkerlandskapet Gräsmarkernas gröna infrastruktur Vegetation och ingrepp i våtmarkerRemiil, Regional miljöövervakning i landskapsruto
Flotation chemicals at Swedish mines : Review of their potential environmental impact
No full textMany chemicals used in froth flotation by the mining industry are known to be toxic to ecosystems. Yet much is still unknown about their mobility and persistence when being released to the natural environment. In colder climates, the low temperatures can furthermore decrease or inhibit degradation of the chemicals, potentially increasing environmental impacts accordingly. This report reviews the current knowledge about four common flotation chemicals used in Sweden; Flomin (xanthates), Atrac, Danafloat, and MagnaFloc. Ether diamines and phosphoric acid esters were also included due to their future potential relevance. The literature review found substantial information regarding xanthates and their toxicity, however few studies report actual monitoring in ground/streamwater systems downstream of mines. Much less information was available for the remaining chemicals, especially phosphoric acid esters with no ecotoxicological data available. Further, general knowledge gaps related to flotation chemicals include: few long-term studies are conducted compared to short-term toxicity, several chemicals show temperature dependence during degradation, and lack of discharge data adjacent to spillway positions for released process water prevents thorough assessment of dilution effects. Recommendations for further work is to initiate screening for xanthates and Danafloat, however for ether diamines and REE beneficiation more research is needed on their potential environmental impacts
Undersökning av växtplankton i fem sjöar i Örebro län år 2023
No full textI augusti 2023 utförde Länsstyrelsen i Örebro län växtplanktonprovtagning i fem sjöar i Örebro län. Sjöarna var Lången norra, Sottern, Vedevågssjön, Tisaren och Vibysjön. Proven analyserades och utvärderades av Medins Havs och vattenkonsulter AB – Part of Sweco. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserade metoder (Havs- och vattenmyndigheten 2021, SIS 2015a, SIS 2015b och SIS 2006) och utvärderingen följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrift för statusklassificering (Havs- och vattenmyndigheten 2019). Enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2019) klassificerades Lången norra, Vibysjön och Vedevågssjön till god status medan Sottern och Tisaren fick dålig status. På grund av bland annat tidigare års resultat sänktes statusen för Vibysjön och Lången norra till måttlig, medan statusen för Sottern och Tisaren höjdes till otillfredsställande i expertbedömningen
Delrapport 1. Överföring av perfluoroalkylsyror från foder och dricksvatten till livsmedelsproducerande djur, och till livsmedel från dessa djur
No full textSyftet med denna rapport är att redovisa beräkningar av överföring av PFAS från dricksvatten och foder till livsmedelsproducerande djur och vidare till mjölk, kött, köttbiprodukter (lever) och ägg. Beräkningarna fokuserar på PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS (PFAS4) och baseras främst på data från experimentella studier där livsmedelsproducerande djur på kontrollerat sätt exponerats för höga PFAS-halter från foder/dricksvatten. I beräkningarna uppskattades nivån av PFAS4-halter i foder och vatten som innebär att PFAS4-halter i de animaliska livsmedlen når upp till nivåer som motsvarar EUs gränsvärden eller åtgärdsgränser för PFAS4 i animaliska livsmedel (maxhalter). Förutom de ovan nämnda beräkningarna av maxhalter i foder och vatten, illustreras olika tillvägagångssätt för att göra beräkningar som kan vara till hjälp vid riskbedömning och riskhantering av PFAS i primärproduktionen av animaliska livsmedel. Resultaten av beräkningarna i föreliggande rapport får ses som ungefärliga eftersom det finns få publicerade studier inom området. Detta gör att ingångsdata i beräkningarna är osäkra. Dessutom har den biologiska variationen i ingångsdata inte beaktats. Resultaten ger dock en fingervisning om vilka animaliska produktionssystem som vid PFAS förorening av djurens foder/dricksvatten löper störst risk överskrida EUs gränsvärdes- och åtgärdsgränsnivåer för PFAS4. Data för beräkningarna hittades för mjölkko (mjölk, kött, lever), köttdjur (nöt, kött, lever), gris (kött), värphöns (ägg), slaktkyckling (kött, lever) och får (kött, lever)
Miljötillståndet i fjällen Jämtlands län 2023
No full textFjällområdet utgör en stor del av Jämtlands län geografiskt sett, har betydelse för länets identitet och är dessutom en väsentlig del av kulturlandskapet. Fjällen har de mest opåverkade naturmiljöerna i länet, i Sverige och även sett i ett europeiskt perspektiv. Detta trots att det är ett landskap som nyttjats av människan i årtusenden. Djupa och breda kunskaper om fjällmiljön är en förutsättning för en hållbar utveckling. Syftet med detta arbete har varit att samla befintlig kunskap om tillståndet för naturmiljön i länets fjällområden. Syftet har även varit att sprida den kunskap och fakta som finns om fjällmiljön. Avsikten är att komplettera med fakta angående hur människan och samhället nyttjar fjällområdet i ett nästa skede. Miljömålet Storslagen fjällmiljö anger att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Denna sammanställning ska ses som ett underlag i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Dessutom berörs de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, inte minst målet för ekosystem och biologisk mångfald. Information om naturmiljön i fjällen har, där det har varit möjligt, samlats i och presenterats i form av faktablad. Kvalitet och skillnader i insamling av data och redovisning gör att kunskapsunderlaget är varierande och i vissa fall bristfälligt för att säkra slutsatser ska kunna dras. Dock finns god kunskap om tillståndet för flera arter och parametrar. Klimatets utveckling och förändring har stor betydelse för tillståndet för naturmiljön. Därför har Länsstyrelsen givit i uppdrag till SMHI att genomföra en sammanställning och analys av klimatets utveckling utifrån befintliga mätstationer i fjällområdet. I tillägg finns även en beskrivning av klimatet i ett tusenårigt perspektiv utifrån dendrokronologi, studier av trädens årsringar, baserat på prover från Jämtlandsfjällen. Förändringar av miljötillståndet för en rad olika parametrar relateras i första hand till förändrat klimat och mer storskaliga regionala förändringar. Att förutspå framtida effekter av ett förändrat klimat är dock komplext och kräver mer avancerade analyser än vad detta arbete har omfattat. Effekter av påverkan från punktkällor eller lokal verksamhet fångas endast upp i begränsad omfattning. Nedan följer en kort sammanfattning av vad de faktablad som tagits fram och de analyser som gjorts visat på. Klimatet i fjällen förändras. Temperaturen ökar liksom nederbördsmängden. Vegetationsperioden förlängs, antalet isfria dagar på sjöar ökar medan vårfloden tidigareläggs. Länets glaciärer har dragit sig tillbaka sedan början av förra seklet. Vegetationen i fjällen förändras. Trenden är att antalet arter av kärlväxter ökar på kalfjället. Trädgränsen förskjuts uppåt i höjdled. En stor del av detta går att koppla till ett förändrat klimat men variationen i vegetationsutveckling mellan olika områden är stor. Andra processer som exempelvis förändringar i renskötsel och avslutat fäbodbruk torde också inverka. Långväga transporterade luftföroreningar i form av ämnen innehållande svavel och kväve har reducerats kraftigt under de senaste decennierna. Som en följd av detta har försurningen av ytvatten minskat men i vissa av länets fjällområden kvarstår omfattande försurningsproblem. Långväga luftburna miljögifter återfinns också i fjällvattnen men halterna av de vanligaste av miljögifterna i fisk i är generellt låga och de underskrider aktuella gränsvärden med marginal. ”Nyare” eller senare uppmärksammade miljögifter som exempelvis flamskyddsmedel och PFAS registreras också i fjällvatten. I dagsläget är undersökningarna få och kunskaperna begränsade om omfattning och effekter. I fjällsjöarna förskjuts sammansättningen av fiskbestånden. I sjöar med öring och röding minskar andelen röding. I länets fjällområden uppvisar rovfåglar, som kungsörn och jaktfalk, relativt stabila populationsnivåer. Mängden ripor varierar mellan åren där fjällripa har haft en stabilare utveckling än dalripan över tid. De grupper av fågelarter som häckar i fjällen och används som indikatorer på tillståndet i fjällmiljön, har haft en negativ trend fram till början av 2010-talet. Men sedan dess ökar nu båda dessa grupper av fjällfåglar. Björn- och järvpopulationerna har en stabil situation i fjällområdet, medan däremot lodjuren minskat kraftigt de senaste åren. Järv har även spridit sig till områden utanför fjällområdet. Fjällräv har haft en positiv utveckling och ökat i antal och spridit sig till fler fjällområden. Ett resultat av intensivt naturvårdsarbete genom olika EU-finansierade projekt. Variationer mellan år är stora i fjällmiljön. Exempelvis varierar antalet smågnagare kraftigt mellan åren vilket ger följdeffekter på andra djur, fåglar och vegetation. Även vädret varierar, vilket bland annat påverkar snömängder och snölegors förekomst under sommaren. Påverkan och förändringar utanför fjällområdet ger även effekter i fjällmiljön. Luftföroreningar kan färdas långt, från andra länder och världsdelar. Fåglar som häckar i fjällmiljön flyttar ut från fjällområdet och tillbringar stora delar av året långt utanför Sveriges och ibland Europas gränser. En negativ trend för en art behöver således inte vara kopplad till en negativ påverkan inom fjällområdet. De slutsatser som presenteras speglar aktuellt kunskapsläge utifrån tillgängliga data. Ytterligare inventeringar och mätningar, framför allt inom ramen för längre tidsserier är önskvärda. Likaså löpande sammanställningar, analyser och presentation av befintliga data. Befintliga data är ofta på regional nivå. Ett behov finns av mer riktade insatser inom begränsade områden för att kunna ge bättre stöd i förvaltningsperspektiv
Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i ett urval områden i Skara stift : En inventering i Jönköpings län 2022
No full textLänsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med Skara stift genomfört en analys för att ta reda på var det finns sandiga och grusiga marker på stiftets mark. Dessa marker kan ha potential som livsmiljö för gaddsteklar och andra vilda pollinatörer. Under 2022 har Calluna AB fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering i fyra lokalområden i Jönköpings län som ligger på mark som tillhör Skara stift. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Varje lokal har besökts vid ett tillfälle under juli 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning och visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (till exempel blomflugor) har dokumenterats. Totalt dokumenterats 100 insektsarter, där 51 arter var gaddsteklar, 18 arter var fjärilar, 19 arter var tvåvingar och de resterande 12 arterna var skalbaggar. En rödlistad art noterades under inventeringen. På den artrikaste lokalen påträffades 25 gaddstekelarter och på den artfattigaste lokalen noterades 15 arter av gaddsteklar. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna. Dessutom bedöms vilka av lokalerna som är av sådant naturvärde att fördjupade inventeringar kan vara motiverade