Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Analysis of acrylamide in blood samples from adolescents in Sweden. Results from the national dietary study Riksmaten Adolescents 2016-2017
No full textBlodprover (600 st.) från deltagare i matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 har analyserats med avseende på akrylamid och dess metabolit glycidamid. Analyserna har gjorts med masspektrometri av reaktionsprodukter med hemoglobin (Hb-addukter) som biomarkör för exponering för akrylamid. I denna rapport redovisas resultaten från dessa analyser. Skillnader i exponering mellan kön och mellan åldersgrupper (årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet) har undersökts samt association med bostadsort (stadsmiljö eller landsbygd) och föräldrars utbildningsnivå. Exponeringen har också undersökts i relation till uppskattat intag av akrylamid från mat, baserat på enkätsvar om matvanor från ungdomarna. Akrylamid kunde detekteras i nästan alla prover (99 %). Medianhalten var 34 pmol/g Hb. Ingen signifikant skillnad i Hb-addukthalt av akrylamid kunde observeras mellan pojkar och flickor. Inte heller kunde någon signifikant skillnad observeras mellan åldersgrupperna för akrylamid. Vid jämförelse av Hb-addukter av glycidamid samt summan av akrylamid och glycidamid uppvisade barnen i årskurs 5 högre halter jämfört med ungdomarna i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. Vid jämförelse mellan bostadsort på landsbygd jämfört med i stadsmiljö observerades inga signifikanta skillnader i Hb-adduktnivåer av akrylamid eller glycidamid för någon åldersgrupp. Inte heller observerades någon association mellan Hb-adduktnivåer och föräldrarnas utbildningsnivå i någon åldersgrupp. Omkring 10 % av studenterna rapporterade att de röker, dagligen eller ibland, och dessa individer hade signifikant högre Hb-adduktnivåer av glycidamid samt av summan av akrylamid och glycidamid. Förutom rökning utgör livsmedelskonsumtion den största källan till akrylamidexponering. De uppmätta adduktnivåerna jämfördes med uppskattat intag av akrylamid från livsmedel som är kända att innehålla akrylamid. Jämförelsen gjordes både med data från enkätsvar om generella matvanor samt från data från kostregistrering under två dagar. Ingen signifikant korrelation observerades mellan adduktnivå av akrylamid och det totala medelintaget från kostregistreringen, sannolikt för att adduktnivåerna motsvarar exponeringen som skett under de senaste ca fyra månaderna, vilket är hemoglobinets livslängd. Dock observerades signifikanta korrelationer mellan adduktnivå och registrerad konsumtion av chips och bröd för studenterna i årskurs 5. Också observerades en signifikant skillnad mellan adduktnivåer och konsumtion av chips från enkätdata om generella konsumtionsvanor. En framtida studie om matvanor som designats med avseende på akrylamidexponering skulle ge en bättre förståelse för korrelationen mellan konsumtion och exponering, och ge en ännu bättre uppskattning om bidraget av akrylamid från mat till den totala cancerrisken.
Ekologisk kompensationsom verktygi miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
No full textDenna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inomNaturvårdsverketsoch Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inomområdet ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgåttdels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternasuttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen avekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatserfrån forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argumentkring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivilligkompensation,(iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter,och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning,men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dockpå en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensationska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas ellervänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en radolika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande förekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkinoch principen om tvådelad prövningen bör klargöras Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftningoch nationella policydokument Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inteska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensationbör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som endel av de svenska miljökvalitetsmålen Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för alla kompensationsåtgärderbaserade på beslut utifrån miljöbalken Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologiskkompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföraoch bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooleri privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt socialaoch samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensationbör utvecklas för att klargörai. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensationii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hureffekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner,detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent,transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, somockså går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vadgäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkretamultiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiskaaspekter Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ettlandskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiskaperspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper somföreträdesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation,samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupperi beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojektska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas framför att stödja detta En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementeradekompensationsområden för långsiktig uppföljnin
Växt- och djurplanktonundersökning 2022 : En undersökning av 14 sjöar i Stockholms län
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm bedömdes näringsstatusen i 14 sjöar med hjälp av växtplanktonanalys år 2022. I fyra av dessa sjöar undersöktes även djurplanktonsamhället. Av de 14 undersökta sjöarna fick tre sjöar hög status, tre sjöar god status, fyra sjöar måttlig status, tre sjöar otillfredsställande status och en sjö dålig status. I expertbedömningen gjordes en annan bedömning av näringsstatusen för fyra av sjöarna. Expertbedömningen baserades på kunskap om bedömningsgrundernas referensvärden samt tidigare års växtplanktonresultat. Artsammansättningen av djurplankton i Norrviken, Turingen, Garnsviken och Orlången visade tecken på näringspåverkan och betydande populationer av planktonätande fisk i sjöarna. Tätheten av hjuldjur, som minskade markant i Orlången efter fosforfällningen, har åter ökat. Orlången var den sjö vars djurplanktonsamhälle visade tydligast tecken på näringspåverkan medan resultaten från Turingen visade på minst näringspåverkan. En jämförelse mellan beräknad näringsstatus baserat på växtplankton-resultaten och totalfosforvärden från sjöarna visade att redan vid fosforvärden över 15μg per liter visar vissa sjöars växtplanktonsamhällen tecken på näringspåverkan. Fyra av sex sjöar med totalfosforvärden mellan 15-25μg per liter fick måttlig status eller sämre i klassningen gjord i enlighet med bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2019)
Fågelskär i Mälaren 2022 : Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel
No full textLänsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län bedriver tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund fågelinventering i Mälaren som en del av den regionala miljöövervakningen. Följande rapport presenterar resultaten för 2022 med hänvisning till föregående inventeringar
Storskarven i Mälaren : Utveckling av beståndet 2004–2023
No full textNedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv i Mälaren 2004–2023 utifrån inventeringar på uppdrag av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Vid 2023 års inventering registrerades 2 690 aktiva bon av storskarv. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004–2011 och därefter Ralf Lundmark. För mer information om metoder vid Länsstyrelsens fågelinventeringar i Mälaren, se metodbeskrivning
Sampling of PFAS in air
No full textPerfluoroalkyl and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are a group of more than 4000 human-made substances that, due to their unique properties as being water-lipid repellent, and having high chemical and thermal stability, are widely used in consumer products and industrial applications. Examples of the wide range of uses for PFAS are in pesticides, food packaging material, nonstick cookware, furniture wax and fire-fighting foam in fabrics. PFASs are also used as production chemicals for fluorinated polymers in electroplating and they even occur in cosmetics. Scientific studies have shown that exposure to PFASs can lead to adverse health effects in humans. Exposure pathways for PFASs include drinking water contaminated with PFASs, food containing PFASs from packaging material, exposure through skin contact with products containing PFASs as well as through polluted air
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss i Valle härad 2023
No full textNaturcentrum har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, genomfört enfladdermusinventering i Valle härad, Västra Götaland. Inventeringen är en del av den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Vid inventeringarna har totalt 14 lokaler inventerats, sex med både manuell inventering och autoboxar, sex med enbart autoboxar och två lokaler med enbart manuell inventering. Vid sommarens inventering noterades 12 arter, varav sex rödlistade arter: nordfladdermus, sydfladdermus, mindre brunfladdermus, dammfladdermus, sydpipistrell och brunlångöra. Totalt har 13 arter registrerats i Valle. Fransfladdermus återfanns inte. Den artrikaste platsen var Barnasjön med nio arter. Trots en något mindre inventeringsinsats än för några år sedan så registreras det många arter
Levels of PCB, PCDD/F and BFR in pooled serum samples from 4-, 8- and 12-year-old children in Uppsala, sampled 2008-2021 (POPUP), and PCB and PCDD/F in 12-year-old children from Sweden, sampled 2016-2017 (Riksmaten Adolescents)
No full textSedan 1996 har Livsmedelsverket varje år samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av PCB (indikator, mono- och non-orto PCB), dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (BFR) i poolade serumprover från barn i uppföljningen. Dessutom har PCB och PCDD/F analyserats i 20 serumpooler från barn i årskurs 5 (12-åringar) från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning från 2016-17, Riksmaten Ungdom. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i serum högst för CB 153 (16-48 ng/g fett) oavsett ålder på barnen. Många av PCDD/F-kongenerna låg under kvantifieringsgränsen och medelhalten för PCDD TEQ (1,8-4,3 pg/g fett) var liknande som för PCDF TEQ (2,0-3,4 pg/g fett). För BFR låg de flesta proverna under kvantifieringsgränsen och BDE 209 hade högst medelhalt (2,1-3,0 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender av serumhalter i POPUP för perioden 2008-2021 visade att halterna sjunkit under perioden för PCB och BFR (PBDE och HBCDD).Halterna av PCDD/F TEQ och total TEQ jämfördes med Efsas riskvärdering från 2018 där ett NOAEL-värde på 7 pg TEQ /g serumfett i 9-åringar fastställts. Resultaten visar att många av PCDD/F-ämnena ligger under kvantifieringsgränsen och att både 8 och 12-åringar i POPUP samt 12-åringar i Riksmaten ungdom har halter under eller omkring detta NOAEL. Halterna i 4-åringar var högre men det beror troligtvis på att de har ammats mer nyligen och att de har ett högre intag i förhållande till sin kroppsvikt, jämfört med de äldre barnen
Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP’s) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2020 and 2021, and temporal trends for the time period 1996-2021
No full textSammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2020 och 2021. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2020-2021) högst för CB 153 (18 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ (1,5 pg/g fett) var något högre än för PCDF TEQ (1,4 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE 153 (0,66 ng/g fett) högst medelhalt.Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2021 (multipel linjär regression med hänsyn till mammans ålder, BMI och viktförändring under graviditet) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 5-6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (6 % respektive 3 % per år). Perioden efter de trendbrott som presenterats i en tidigare rapport minskar halterna långsammare. Även om modersmjölknivåerna av total TEQ minskar, hade fortfarande 11 av 30 kvinnor (provtagna 2020-2021), nivåer över EFSAs modellerade kritiska haltför modersmjölk. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har minskat med 7-12% per år. Nivåerna av BDE 153 ses minska efter det trendbrott som tidigare upptäcktes runt år 2000 men för hela tidsperioden 1996-2021 är trenden fortsatt icke-signifikant. BDE 209 har bara analyserats kontinuerligt i modersmjölk sedan 2009 och hittills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCDD visar påen nedåtgående trend med 3% per år. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigareinom POPUP. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer och PCDD/F håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer eller om nivåerna fortsätter att minska
Miljtekninsk undersökning Fardume träsk
No full textWSP Sverige AB (WSP) har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län genomfört en undersökning och en enkel riskbedömning i vattenförekomsten Fardume träsk på norra Gotland. Sediment och ytvatten har tidigare provtagits invid den nedlagda deponin i den nordöstra delen av Fardume träsk. Resultaten har visat att förhöjda metallhalter förekommer i både sediment och ytvatten. Då resultaten från tidigare undersökningar visar att det finns risk för negativ påverkan samt risk för att vattenförekomsten Fardume träsk ej uppnår god kemisk status önskar Länsstyrelsen Gotlands län att en kompletterande undersökning och en enkel riskbedömning utförs avseende sediment och ytvatten. Resultaten från föreliggande provtagning kommer i sin tur att ligga till grund för Vattenmyndighetens bedömning av vattenförekomstens status. Syftet med den kompletterande undersökningen är att inför Vattenmyndighetens bedömning av vattenförekomstens status bedöma: · Föroreningars koncentration och utbredning i sediment och ytvatten. · Om föroreningar kan innebära en oacceptabel risk (förenklad riskbedömning) · Behov av kompletterande utredningar eller riskminskande åtgärder. Provtagningen ska även motsvara vad som tidigare genomförts av NIRAS inom projekt RUFS-Limniska miljöer. Detta i syfte att kunna jämföra resultat i föreliggande undersökning med andra objekt inom projektet