Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i östra delen av Vetlanda kommun : En inventering i Vetlanda kommun 2022
No full textUnder 2022 har Calluna AB haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i VIP-projekt Emådalen, vilket omfattade sex lokalområden i Vetlanda kommun. VIP står för ”vilda pollinatörer”. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Alla lokalområden har besökts vid sammanlagt tre tillfällen under maj-augusti 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning samt visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (exempelvis blomflugor och svävflugor) har artbestämts och dokumenterats. Totalt dokumenterades 198 insektsarter under inventeringen. Av dessa utgjorde 111 arter steklar, varav 108 arter var gaddsteklar. I övrigt noterades 38 arter av fjärilar, 34 arter av flugor samt 15 arter av skalbaggar. Tio rödlistade arter påträffades under inventeringen. Dessutom noterades även ett flertal andra insekter som har varit rödlistade tidigare eller som är intressanta av andra skäl, exempelvis att de är ovanliga eller ställer höga krav på sin livsmiljö. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna
Results from coastal fish monitoring : Vaxholm (Baltic Proper) 2016–2022
No full textUnder perioden 2016-2022 som provfisket i Vaxholm har pågått har fångstsammansättningen varit relativt konstant. Totalfångsten har ökat signifikant sedan provfiskets början. Under 2022 fångades i medel 82 fiskar per ansträngning (antal individer per nät och natt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (47 procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades i provfisket för första gången 2022. Fångsten av karpfisk i Vaxholm under 2022 uppgick till 44 individer per ansträngning, vilket är något lägre än år 2021 då man uppmätte det högsta antalet per ansträngning sedan provfiskeseriens början. Fångsten av karpfisk har varit hög jämfört med närliggande kustområden. De arter av karpfisk som fångats i Vaxholm är framför allt mört, men även braxen, björkna, löja, id och sutare har förekommit i fångsten. Sedan provfiskets början år 2016 så har det fångats relativt många stora fiskar (>30 cm) och relativt många stora abborrar (>25 cm) i Vaxholm. Av de stora fiskarna har braxen och abborre dominerat, men enstaka individer av gös, sik, mört, id, gädda och sutare över 30 centimeter har också fångats i provfisket. Indikatorn L90 för abborre (storleken vid den 90:e percentilen i längdfördelningen) är ett mått på hur stora de största abborrarna i området har varit. L90 har varit relativt högt i Vaxholm sedan 2016 jämfört med närliggande kustområden, vilket tyder på att abborrarna varit stora i området. Dock så har abborrhanarna i Vaxholm varit relativt små och könskvoten indikerar en något högre andel honor i jämförelse med andra provfiskeområden. I provfiskefångsten år 2022 utgjorde abborre 99,6 % av all rovfisk. Förutom abborre förekom även gös och en öring i fångsten. Både fångsten av abborre och rovfisk har ökat signifikant över tid. Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit relativt stabila under perioden 2016‒2022, och är i nivå med närliggande provfiskeområden. Två- till femåriga abborrar samt sjuåriga abborrar har vid given ålder ökat i storlek sedan provfiskets början 2016. Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk tyder på att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.During the period 2016‒2022, the species composition of the catch in the coastal fish monitoring in the area Vaxholm has been relatively constant. The total catch has increased significantly since the test fishing began. In 2022, an average of 82 fish were caught per unit of effort (number of individuals per net and night) distributed among 13 species. Roach was the most common species in the catch (47 %), followed by perch, Baltic herring, bream and ruffe. The invasive species round goby was caught in the test fishing for the first time in 2022. The catch of cyprinids in Vaxholm were 44 individuals per unit of effort in 2022. This is slightly lower than the previous year (2021) when the cyprinid catch was the highest over the entire time series. The catch of cyprinids is high compared to nearby coastal areas. The species distribution of cyprinids caught in Vaxholm consists mostly of roach, but also of bream, white bream, bleak, ide and tench. The abundance of large fish (>30 cm) and large perch (>25 cm) in the catch in Vaxholm has been high compared to other coastal fish monitoring areas. Among the large fish, bream and perch dominate, but also individuals of zander, whitefish, roach, ide, pike and tench over 30 centimetres have been caught in the area. The indicator L90 (the size at the 90th percentile of the length distribution) is a measure of the size structure of the populations. L90 in perch has been relatively high in Vaxholm since 2016, which indicates that perch are larger in this area compared to other coastal areas with fish monitoring. However, male perch in Vaxholm are relatively small, and the sex ratio indicates a slightly higher proportion of females than in nearby test fishing areas. In the test fishing of 2022, perch made up 99.6% of all predatory fish. In addition to perch, there were also zander and a trout in the catch. The catch of perch has increased significantly over time. The diversity index and the mean trophic level have been relatively stable during the period of 2016‒2022, and are on par with nearby fish monitoring areas. Two- to four-year-old perch as well as five- and seven-year-old perch have increasing trend in size at age over the monitoring period. A low Secchi-disc depth, in combination with the large catch of cyprinid fish indicates Vaxholm is affected by nutrient load
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2022
No full textUnder perioden 17 juli till 12 augusti år 2022 genomfördes elfiskeundersökningar på 66 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Elfisket föregicks av en del nederbörd i början av juli månad. När elfisket påbörjades i västra delen av länet förekom nederbörd mer sällan, vilket resulterade i låga, men i enstaka fall nära normala flöden. I slutet av perioden var det mycket låga flöden i länets östra delar vilket bedöms ha påverkat fiskbestånden negativt i vissa lokaler. Vattentemperaturer var relativt normala. Sammantaget bedöms de yttre förhållandena överlag vid elfisket inte påverkat fiskbestånden mycket eller förklarar de tydliga förändringar av tätheter som inträffade i vissa vattendrag. Under år 2022 fångades sammanlagt elva fiskarter samt signalkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 0-7 där majoriteten av lokalerna hade en förekomst av 2-4 arter. Öring och signalkräfta var vanligast förekommande arter. Noterbart är att ingen flodkräfta fångades på någon lokal där det tidigare funnits. Abborre och gädda var arterna som saknades i störst grad i jämförelse med föregående 3-årsperiod inom de undersökta lokalerna. Vid en jämförelse mellan lokalerna som ingår i länsstyrelsens undersökningsprogram år 2022 visar det sig att öringtätheterna överlag är högre än övriga förekommande elfisken i länet. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Under år 2022 var tätheterna av öringungar och äldre öring på relativt normala nivåer i jämförelse med föregående 10-årsperiod. Vid jämförelse med närmast föregående elfisketillfället under åren 2019-2021 fanns dock signifikanta skillnader i Nissans Vattensystem där tätheten av öringungar minskat samtidigt som äldre öring ökat. Signifikanta förändringar förekom även i Emån där tätheten av äldre öring ökat under år 2022 i jämförelse med medelfångsten under föregående 10-årsperiod. Jämförelse mellan de senaste fyra åren 2019-2022 och föregående 8-årsperiod visar bland annat att både öringungar och äldre öring ökat i Motala ströms vattensystem där trenden således är ökande. Förändringar i vattensystemen och enskilda lokaler beror främst på förändringar i flödesförhållanden och inomartskonkurrens. Försurningspåverkan, som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet då 63 lokaler av 66 bedöms ha optimal eller nära optimal reproduktion, det vill säga uppfyller kalkmålet. I övrigt bedömdes två lokaler ha måttlig försurningspåverkan då fisk- och kräftarter saknas samt en lokal där habitatet bedöms vara för undermåligt för att bedöma försurningspåverkan. I jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle visar det sig att fyra lokaler bedöms ha en lägre försurningspåverkan medan två lokaler har en högre och resterande lokaler oförändrad. Orsaken till detta är främst bättre flödesförhållanden som medfört ökad täthet av öringungar. Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning tar hänsyn till förekommande brister i VIX vilket innebar justering av VIX-klassning på 15 lokaler (23 procent), varav nio fick en högre klassning och sex en lägre. Justerat resultat visar att totalt 52 lokaler (79 procent) hade god eller hög status och sex lokaler (9 procent) hade otillfredsställande eller dålig status
Sveriges friluftskommun 2023
No full textKommunerna har en nyckelroll i friluftslivsarbete. I kommunal planering kan tillgång till natur för friluftsliv och attraktiv tätortsnära natur säkerställas. Barn och ungdomar kan genom skolan utöva friluftsliv, lära sig om allemansrätten och få en naturförståelse. Friluftsliv kan bidra till både fysisk och psykisk hälsa. Vi vill stimulera kommunernas arbete. Därför genomför vi undersökningen och delar ut pris till Sveriges friluftskommun och uppmärksammar Årets förbättrare. Priset delas ut av Naturvårdsverket i samarbete med Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och kulturchefsförening. Undersökningen har gjorts sedan 2010 och vi följer utvecklingen. Många kommuner visar på förbättringar i årets undersökning bland annat noteras att fler samverkar över kommungränser. Vår för hoppning är att arbetet med Sveriges friluftskommun ska stimulera fler att arbeta aktivt och strategiskt med friluftslivsfrågorna
En studie av 2021 års licensjakts effekt på attityder till varg
No full textFrågan om jakt på varg bidrar till att legitimera eller öka acceptansen för varg ochvargförvaltning har stötts och blötts inom forskning, politik och förvaltning under många år. Inom såväl politiken som forskningsvärlden råder det delade meningar om huruvida jakten verkligen kan bidra till att öka acceptansen. En anledning till oenigheten är att det saknas evidensbaserade studier som genomförts med tillräckligt hög validitet och tillförlitlighet. Genom sådana studier kan man bekräfta eller förkasta att jakt som förvaltningsåtgärd bidrar till att påverka människors attityder, och i förlängningen beteenden, som till exempel kan bidra till att förebygga illegal jakt. I denna studie valdes genomförandet av vargjakten i Sverige år 2021/2022 ut som en unik möjlighet att med rigorösa metoder fånga upp jaktens eventuella effekter på attityder till varg, vargpolitik och vargförvaltning, samt förtroendet för förvaltande myndigheter. Studien utformades med syfte att undersöka effekterna av licensjakt på varg bland allmänheten, samt bland direkt och indirekt berörda aktörer i vargfrågan. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och består av tre moduler: 1) en kartläggning av allmänhetens attityder före (n = 5 470 personer) och efter licensjakten (n = 7 432 personer) i län med licensjakt och utan licensjakt, 2) en intervjustudie med aktörer som är involverade i eller är direkt påverkade av beslutsprocessen rörande licensjakten, och 3) en analys av sociala mediers bevakning av licensjakten för att förstå den bredare samhällsdebatten. En slutsats av den här och tidigare studier är att det finns ett omfattande och stabilt stöd bland allmänheten för jakt på varg om syftet är att reglera vargpopulationen (Dressel m fl, 2021). Licensjakten på varg under 2021, som en enskild förvaltningsåtgärd, har däremot inte visat någon stark effekt på allmänhetens attityder till varg, dess politik och förvaltning eller tillit till förvaltande myndigheter. Den kvantitativa undersökningen fångade några små förändringar men utan ett tydligt mönster. Vissa län blev något mer positiva i vissa aspekter medan andra län blev något mer negativa. Mot bakgrund av teorier om hur attityder förändras, är det rimligt att anta att attityderna inte förändrades eftersom deltagarnas vardag inte påverkades av licensjakten. En slutsats av analysen av förvaltningsprocessen inför, under och efter licensjakten är att den, enligt de intervjuade aktörerna, lider brist på långsiktighet, förutsägbarhet och en gemensam idé om hur man åstadkommer förändring. Mer konkret ifrågasatte de intervjuade aktörerna aspekter relaterade till hela beslutsprocessen (till exempel grunden för vilken en potentiell jakt diskuteras, hur beslutsprocessen är utformad och vem som är involverad i den, samt att resultatet av processen överklagas i domstol). Detta påverkade aktörernas syn på förvaltningssystemet och involverade myndigheter och skapade frustration. En slutsats av analysen av debatten på Twitter och offentliga Facebooksidor är att licensjakten förvisso rönt stor uppmärksamhet och att den är politiserad, men att diskussionerna i mångt och mycket har förts i stuprör där grupper delar och förhåller sig till onlinematerial som är specifikt för just den egna gruppen. Det finns således ingen viral historia, eller någon särskilt inflytelserik resurs (bloggare, diskussionsforum, nyhetssajter, etc.) som på ett genomgripande sätt präglat diskussionerna i dessa grupper under tiden för studien. Generellt verkar det därmed inte finnas stöd för att licensjaktsfrågan skulle ha förändrat exempelvis Facebookgruppernas sätt att agera och fungera vilket i förlängningen betyder att debatten på dessa plattformar har haft en begränsad effekt och räckvidd
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : – Strömsrum, Kalmar län, 2023
No full textCalluna AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping, genomfört inventering av fladdermöss i Strömsrum. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Två inventeringsbesök genomfördes år 2023 och vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck. Under inventeringen 2023 påträffades totalt 12 arter varav sex arter är rödlistade: barbastell, brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus, fransfladdermus och sydpipistrell. Totalt har 15 arter påträffats i Strömsrum, mindre brunfladdermus och sydfladdermus kunde inte återfinnas. Området har flera potentiella koloniplatser och troligtvis finns det minst två kolonier av trollpipistrell
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Göholm, Blekinge län, 2023.
No full textCalluna AB har 2023, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, utfört en inventering av fladdermöss vid Göholm i Blekinge län. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Två inventeringsbesök genomfördes under sommaren. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen under två nätter i sträck. Göholm är ett av de mest artrika områdena för fladdermöss i både Blekinge och Sverige. Vid inventeringen 2023 observerades totalt 10 arter av fladdermöss varav fem arter är upptagna på den svenska rödlistan: barbastell, fransfladdermus, nordfladdermus, brunlångöra och sydpipistrell. Totalt har 16 arter påträffats i Göholm. Av de tidigare påträffade arterna kunde inte sydfladdermus, gråskimlig fladdermus, dammfladdermus, mindre brunfladdermus, nymffladdermus och större musöra återfinnas. Större musöra och nymffladdermus har dock bara påträffats vid Göholms fladdermusstation. Göholm är fortsatt en viktig fladdermuslokal i Södra Sverige
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Axmar bruk, Gävleborgs län, 2023
No full textCalluna AB har 2023 på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inventering av fladdermöss vid Axmar bruk i Gävleborgs län. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen 2023 observerades totalt nio arter av fladdermöss varav fyra arter är upptagna på den svenska rödlistan: nordfladdermus, dammfladdermus, fransfladdermus och brunlångöra. Av de tio tidigare påträffade arterna kunde inte större brunfladdermus återfinnas. En koloni av mustasch-/tajgafladdermus påträffades på en vind i en av fastigheterna. Med totalt tio fladdermusarter som har påträffas vid Axmar bruk 2023 inklusive tidigare inventeringar framstår området fortsatt som ett artrikt område för fladdermusfaunan i Norrland
Vatten i samhällsplaneringen
No full textVatten i samhällsplanering kan ses ur många olika perspektiv. Vatten är ett allmänt intresse som ska beaktas och tillgodoses i all planläggning. En god bebyggd miljö ska skapa förutsättningar för god vattenkvalitet i våra vattendrag, sjöar, grundvatten och hav och ge möjlighet till en hållbar vattenförsörjning. Vattenmyndigheten lyfter fram att det i Södra Östersjöns vattendistrikt finns stora utmaningar i alla typer av vatten och det gäller såväl vattenkvalitet, förändrade flöden och onaturliga konstruktioner som påverkar växt- och djurlivet i vatten som att det ska finnas vatten i tillräcklig mängd –varken för lite eller för mycket på en gång.Förväntade konsekvenser av klimatförändringar såsom ökad nederbörd och fler perioder med torka innebär stora utmaningar för vattenförvaltning och dricksvattenförsörjning samt för hantering av dag- och spillvatten. Gotlands vattenförsörjning är mycket sårbar och redan idag utgör torka och vattenbrist problem som dessutom förväntas förvärras i takt med ett förändrat klimat.Syftet med vägledningen är att underlätta för planhandläggare att integrera vattenfrågorna i såväl detaljplaner (DP) som översiktsplaner (ÖP) och fördjupade översiktsplaner (FÖP). Vägledningen är tänkt att underlätta för att i samhällsplaneringen ta hänsyn till och bidra till flera av de nationella miljömålen och målen i Agenda 2030.I vägledningen finns en checklista för hantering av olika vattenfrågor i samhällsplaneringen så som miljökvalitetsnormer, dagvatten, skyfall och översvämning. Checklistan med referenser till olika planeringsunderlag är tänkt att hjälpa planhandläggare att säkerställa att nödvändiga utredningar och frågor i planarbetet finns med i ett tidigt skede
Linking biological effects to contaminant levels in sediment, fish and benthic invertebrates along the Swedish coast
No full textThe Effect Screening Study commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency aimed to assess the biological impact of environmental contaminants in eight polluted hot spot areas along the Swedish coast. The study focused on established biomarkers in fish and benthic invertebrates, questioning their efficacy in contaminant monitoring programs. In the first stage, health status and biomarkers in various species were examined, revealing contamination-related effects. In the second stage, these responses were linked to contaminant concentrations, to identify informative test species and biomarkers for biological effect monitoring in the Baltic Sea. Our findings revealed several contaminant groups exceeding safe levels, causing adverse effects on the amphipods and fish. In amphipods, trace metals, Hg, PBDD/F, PBDEs, HCB, and OTCs were linked to embryo aberrations and oxidative stress. In fish, HCBs, PFAS, and PCBs emerged as key predictors of multiple adverse effects and linked to growth-related traits and oxidative stress; moreover, some of the effects in fish were sex-specific. We even developed a highly accurate logistic model (>90%) to assess exposure probability based on the observed biological responses. The study underscores the need for ecologically relevant biomarkers in routine environmental management and the Marine Strategy Framework Directive, emphasizing ongoing research for effective monitoring tools and improved assessment criteria