Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2023)
No full textSverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2021, rapporterade i submission 2023. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Rapporten beskriver större förändringar som har skett i nationella totalemissioner samt större förändringar i fördelningsmetodik jämfört med föregående år
Tätortsbegreppet i nya avloppsdirektivet
No full textNaturvårdsverket ville genom detta projekt utvärdera hur EU-kommissionens förslag till ny definition av tätort (agglomeration) i avloppsdirektivet skulle påverka Sverige, men även undersöka alternativa definitioner som skulle passa Sverige bättre utifrån våra specifika förutsättningar. Tätort definieras i Europeiska kommissionens förslag till uppdaterat avloppsdirektiv som ett område där föroreningsbelastningen av avloppsvatten från tätbebyggelse är så koncentrerad (10 pe per hektar eller mer) att avloppsvatten från området kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk. Projektet genomfördes i ett testlän (Dalarna) och i en större testkommun (Uppsala) och hade som mål att kartlägga vad en tätortsindelning baserad på 10, 25 respektive 50 pe per hektar skulle innebära jämfört med SCB:s ”vanliga” tätortsdefinition respektive Sveriges befintliga ”EU-tätorter”. I detta arbete ingick att ta fram tillgängliga geografiska verksamhetsområden för avlopp genom kontakter med länsstyrelser och kommunerna. Projektet skulle också om relevant föreslå en alternativ EU-tätortsdefinition som passar Sverige bättre. Projektet visade att tillgång till geodata över va-verksamhetsområden för spillvatten i de undersökta kommunerna var god. Detaljeringsgraden för va-verksamhetsområdena varierade dock mellan kommunerna; från information på fastighetsnivå till mer generaliserad geografisk information täckande stora delar av tätorten. Vid en eventuell uppskalning av analysen till hela Sverige, vilket föreslogs på workshopen för att få bättre underlag, är det därför viktigt att insamlingen av va-verksamhetsområden inte bara gäller den geografiska avgränsningen utan också att kvalitetsbeskrivningar följer med från respektive kommun. Anslutningen till kommunalt avloppsnät för tätorterna/småorterna och va-verksamhetsområdena ligger högt både inom Dalarnas län och Uppsala kommun. När invånarantalet stiger kan man också som förväntat se en högre anslutningsgrad. EU:s föreslagna tätortsdefinition med minst 10 pe per hektar påverkas av hur man väljer att hantera belastningen från fritidshus. I landet finns det drygt 610 000 fritidshus, av dessa återfinns drygt 75 procent utanför rena fritidshusområden. När projektet räknade med en belastning på 5 pe/fritidshus (uppskattad maximal genomsnittlig veckobelastning) uppstår det ett antal förtätningsområden som ligger utanför såväl tätorter som va-verksamhetsområden. Den verkliga totala belastningen från dessa rutor blir dock låg jämfört med belastningen inom tätorter och va-verksamhetsområden med permanent befolkning. Beräkningen för fritidshus skulle kunna förfinas genom att ta hänsyn till andra typer av anläggningar med bäddar. Att också lyfta in turismnäringens campingar, stugbyar, vandrarhem och hotell skulle ge en mer korrekt bild av hur belastningen varierar mellan olika platser i landet. GIS-analysen och diskussionerna under workshopen som genomfördes med sakägare inom projektet visar dock att inte ens denna högupplösta täthetsdefinition (10 pe/hektar) skulle vara drivande för va-utbyggnaden i Sverige och ses inte som någon större utmaning för kommunerna där andra faktorer som lagen om allmänna vattentjänster (LAV), de nya vattentjänstplanerna som ska implementeras 2024 och miljökvalitetsnormerna blir drivande för utbyggnaden av de kommunala spillvattennäten. Artikel 18 i direktivet: ”även mindre orter (under 1 000 pe) kan omfattas av kraven på rening om en riskbedömning påvisar behov av åtgärder” kommer också troligen bli mer drivande i Sverige än tätortskriteriet. Projektet ser inget behov av att införa någon ny geografisk indelning för de täthetskluster som bildas där flera intilliggande celler har befolkningstäthet över 10 pe/hektar utan menar att nuvarande tätortortsindelningar räcker
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – Stjärnorp, Östergötlands län, 2023.
No full textCalluna AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, utfört en inventering av fladdermöss vid Stjärnorp i Östergötlands län år 2023. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök och vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen registrerades totalt 10 arter varav fyra är rödlistade: brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus och fransfladdermus. Totalt har 14 arter registrerats i Stjärnorp och av dessa återfanns inte: barbastell, sydpipistrell, sydfladdermus och större musöra. En del av förklaringen till att de inte kunde återfinnas är att det är mycket ovanliga arter inom Stjärnorpområdet samt att det har tagits fram minimikrav för artbestämning, vilket lett till att sydfladdermus inte kunde godkännas utan har bedömts som Nyctaloider. Fladdermusaktiviteten var betydligt högre i år jämfört med förra året.
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Sevedskvarn-Gysinge, Gävleborgs län, 2023
No full textCalluna AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, utfört en inventering av fladdermöss vid Sevedskvarn-Gysinge i Gävleborgs län år 2023. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen under två på varandra följande nätter. Totalt påträffades åtta arter, varav tre är rödlistade: brunlångöra, dammfladdermus och nordfladdermus. Totalt har tio arter påträffats i Sevedskvarn-Gysinge och två arter återfanns inte år 2023: Sydpipistrell och gråskimlig fladdermus. Det finns misstankar om en koloni av vattenfladdermöss vid en av broarna vid Gysinge bruk. Det bedöms även finnas möjliga kolonier av dvärgpipistrell och nordfladdermus inom undersökningsområdet
Sveriges återvinning av förpackningar : Uppföljning av producentansvar för förpackningar 2022
No full textDen här rapporten redovisar Sveriges förpackningsstatistik för 2022. Den ger svar på följande frågor: Hur stor mängd förpackningar sattes på marknaden i Sverige under 2022 och hur stor mängd förpackningsavfall samlades in samma år? Hur hög blev materialåtervinningsgraden för olika förpackningsslag? Uppfylldes de nationella materialåtervinningsmålen? Statistiken visar att endast två av de nio nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar uppfylldes 2022. Materialåtervinningsmålen uppfylldes för metallförpackningar av järnbaserad metall (stål) respektive aluminium. Alla typer av förpackningar omfattas av producentansvar, både konsument och verksamhetsförpackningar. Materialåtervinningsmålen för förpackningar enligt förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar varierar beroende på förpackningsslag, men inte beroende på om det är en konsument eller verksamhetsförpackning. Det finns också ett mål för hur stor mängd av det totala förpackningsavfallet som ska gå till materialåtervinning. Grunden till det svenska insamlings- och återvinningssystemet för förpackningar är producentansvaret. Det är ett styrmedel som innebär att producenterna har ansvar för att samla in de uttjänta produkterna, det vill säga avfallet. Det innebär också att producenterna ska ta fram produkter som är mer resurssnåla, som går att materialåtervinna och som inte innehåller miljöfarliga eller hälsoskadliga ämnen. Producenterna är enligt producentansvaret skyldiga att rapportera uppgifter till Naturvårdsverket om tillförd mängd förpackningar på marknaden, hur stor mängd förpackningsavfall som har samlats in och hur avfallet har behandlats i syfte att möjliggöra uppföljning av de nationella materialåtervinningsmålen och gemensamma mål inom EU. SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har sedan 2002 tagit fram dessa data på uppdrag av Naturvårdsverket. För att skapa en heltäckande bild av materialåtervinning och producentansvar för förpackningar i Sverige samlas omfattande data in enligt nya krav som infördes inom producentansvaret från år 2020. Denna data inkluderar mängden förpackningar på marknaden, insamlat förpackningsavfall, materialåtervinning och hantering av förpackningsavfall. Den 1 januari 2023 trädde en ny förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar i kraft med betydande förändringar som kommer att påverka hur förpackningsavfall hanteras i Sverige framöver. För kommunerna tillkommer nya ansvarsområden då de kommer att få det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall och informera om förebyggande åtgärder och sortering. Detta kommer att innebära en ökad kommunal delaktighet och ansvar för att främja en hållbar förpackningshantering. Senast den 1 januari 2027 förväntas alla kommuner ha infört fastighetsnära insamling av olika förpackningsslag från hushåll
Naturvårdsverkets årsredovisning 2022
No full textNaturvårdsverkets verksamhet 2022 har på många sätt varit unik i sitt slag. Naturvårdsverket har hanterat cirka 10 miljarder kronor, vilket är den största miljöbudgeten hittills. Myndigheten har arbetat med ett sjuttiotal regeringsuppdrag och vi har lämnat förslag om allt från att förebygga avfallsbrottslighet och en mer hållbar batterivärdekedja till en plan för att utveckla landets vandringsleder samt utveckling av modeller och bedömningar av Sveriges klimatpolitik. 2022 var också året då vi planerade att återgå till “det nya normala” efter en lång pandemi. Men den 24 februari 2022 inleddes det ryska anfallskriget mot Ukraina, ett krig som påverkar samhället och de svenska myndigheterna på många olika sätt. Säkerhetsläget har skärpts och från och med 1 oktober 2022 är Naturvårdsverket beredskapsmyndighet med särskilt ansvar för avfall och avlopp inom sektorn för hållbar livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Under året har risken för bristsituationer för flera reningskemikalier varit överhängande. Samverkan mellan Sveriges myndigheter har stärkts som förberedelse inför en eventuellt förvärrad situation. Även om en fred i Ukraina kan verka avlägsen har Naturvårdsverket förberett och lämnat förslag till regeringen om hur myndigheten kan bidra till återuppbyggnaden av Ukraina. Bland våra förslag kan nämnas expertstöd dels för att återställa nödvändig infrastruktur, dels för utsläppskontroll inom områdena avfall, avloppsrening, dagvattenhantering och förorenad mark. På längre sikt kan stöd även ges för att förbereda Ukraina som kandidatland i EU. Vi drar erfarenhet från de aktiva insatser vi gjort för att stödja kandidatländer på Västra Balkan, bland annat genom uppbyggnad av luftövervakningssystem i Bosnien och nationalparksutveckling i Nordmakedonien. Såväl klimatkrisen som säkerhetsläget och energikrisen skärper motiven för en grön omställning. Sverige behöver snabbt minska beroendet av fossila bränslen och främja industrins gröna omställning och nyindustraliseringen, inte minst i norra Sverige. Naturvårdsverket har en viktig roll att vara pådrivande, stödjande och samlande i arbetet med att utveckla miljöbalken som ett effektivt verktyg i genomförandet av miljöpolitiken. Det gäller att ta vara på möjligheterna och samtidigt säkerställa att nya miljöproblem inte uppstår. Miljöprövningen ska effektiviseras och tillsynen stärkas. För att möta dessa behov bildades i mitten av året en ny avdelning för planering, prövning och tillsyn på Naturvårdsverket. Klimatklivet har gett stöd till rekordmånga laddstationer. Sammanlagt har 1,9 mdkr under året satsats på klimatinvesteringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Förutom fler laddstationer har investeringsstöd också lämnats till vätgasproduktion, elektrifiering av sjöfart, elektrobränslen, biogasproduktion och åtgärder för att skapa mer cirkulära flöden av plast, betong och textil. Investeringarna stärker även Sveriges försörjningstrygghet. Naturvårdsverket har förberett för nya producentansvar och genomförandet av engångsplastdirektivet. Den 1 september flyttade Delegationen för cirkulär ekonomi in på myndigheten. Det ger nya synergier i arbetet för ökad resurseffektivitet.Vi har säkrat cirka 29800 hektar för skydd av värdefull natur, vilket är en minskning jämfört med året innan. För att skydda fjällnaturskogarna träffade vi en rad överenskommelser med ett antal allmänningsskogar i Västerbotten. Mot slutet av året har vi också tecknat en överenskommelse med Sveaskog AB som innebär att 108 områden med en total areal av cirka 102000 hektar fjällnaturskogar nu kan få ett långsiktigt skydd. Den skyddade naturen bidrar både till att bevara biologisk mångfald och till landsbygdsutveckling. Den ger också möjlighet för markägare att få ersättning eller ersättningsmark som kan användas för skogsbruk. Under året satsades 1,7 mdkr på skötsel av värdefull natur, vilket bland annat gynnar hotade arter och ger arbetstillfällen spridda över hela landet. Våtmarkssatsningen har kommit i gång både i skyddade områden och inom åtgärdsprogram för hotade arter. Bidrag har fördelats till 104 nya våtmarksprojekt i 84 kommuner. Precis som i stora delar av världen är tillståndet allvarligt för flera arter och naturtyper i vårt land, bland annat för fjärilar och välhävdade gräsmarker. I många fall går utvecklingen dessutom åt fel håll. I december enades världens länder om nya mål och åtaganden inom ramen för FN-konventionen för biologisk mångfald (CBD). Till 2030 ska 30 procent av alla områden, på land och till havs, skyddas och 30 procent av de skadade områdena återställas. Förlusten av biologisk mångfald ska stoppas och vändas. Sveriges EU-ordförandeskap inleddes vid årsskiftet. Många viktiga miljöfrågor förhandlas och Naturvårdsverkets medarbetare deltar i en rad ordförandeteam på uppdrag av Regeringskansliet. Nu väntar ett spännande år för myndigheten och för Sverige
Microplastics Research Agenda : Need for knowledge and improvement for the development of instruments and measures
No full textThrough National Plastic Coordination, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) is responsible for efforts on sustainable plastic use in Sweden. In this work, the Agency is collaborating with a number of other stakeholders. The work includes identifying and filling prioritised knowledge gaps that currently prevent us from attaining that goal. The research agenda aims to provide supporting documentation for a needs-driven prioritisation of research and innovation efforts, facilitating the development of measures, policies and legislation to reduce potential risks with and the release of microplastics. It begins by describing the knowledge needs at an overarching level, and then specifically for important sources of microplastics already identified. Based on the Swedish EPA’s Roadmap for the sustainable use of plastics, the following obstacles significantly impede efforts to reduce the leakage of microplastics into the environment, making them the focus of this agenda: • Difficulties in assessing health and environmental risks from microplastic releases. • Difficulties in assessing the cost-efficiency of measures. • Lack of harmonised and standardised measurement and analysis methods. • Lack of solutions for reducing leakage of microplastics from certain flows. Actions highlighted in the agenda have been prioritised according to the following criteria: • Potential to improve conditions for cost-efficient and effective policies and measures to prevent or reduce the release of microplastics. The size of the microplastic flow being addressed is taken into consideration when assessing this potential. • Efforts that increase knowledge about preventing and reducing risks to human health and the environment from microplastics. • How well the response corresponds with the European Commission’s Zero Pollution Hierarchy, as stated in the EU’s Zero Pollution Action Plan. • Potential to further contribute to Sweden’s environmental objectives and Agenda 2030 by also addressing other environmental challenges, such as sustainable stormwater management and reduced exposure to hazardous substances
Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2020–2022 : En sammanställning av kemiska analyser i ytvatten, fisk och sediment
No full textI samhället förekommer en stor mängd kemikalier i allt från vardagliga konsumentprodukter till industriella verksamheter. Kemikalier används i allt större utsträckning, användningsområdena är många och kunskapen ofta begränsad om hur de påverkar vår miljö och hälsa. Mänskliga verksamheter påverkar ytvatten på olika sätt bland annat genom utsläpp av miljögifter som påverkar vattenförekomsterna. Många miljöfarliga kemikalier hamnar i vatten, sediment eller vattenlevande djur. Föroreningarna kan vara luftburna, så kallad atmosfärisk deposition, eller komma från förorenade områden, transport och infrastruktur, reningsverk, industrier, deponier eller andra verksamheter. Metallindustri är särskilt framträdande i länet och har pågått här under lång tid. Även andra källor, som till exempel brandövningsplatser bidrar till att miljögifter hamnar i våra vatten. När det gäller ämnena kvicksilver och PBDE (brominerad difenyleter) finns det inga vattenförekomster i länet som klarar kraven för god kemisk status. Bortsett från dessa båda ämnen är det ca 6 procent av ytvattenförekomsterna som riskerar att inte uppnå god kemisk status enligt statusklassningen 2019. Utöver kvicksilver och PBDE är uppmätta halter av TBT, kadmium, bly, nickel, PFOS och polyaromatiska kolväten den främsta orsaken till att ytvattenförekomster riskerar att inte nå kvalitetskraven för kemisk status. Syftet med övervakning av miljögifter är att både att kartlägga föroreningars förekomstspridning och effekter. Länsstyrelsen tar prover och gör analyser på ett antal kemiska ämnen som riskerar att förekomma i våra sjöar- och vattendrag. Resultaten kan sedan användas för att förstå var åtgärder behöver vidtas och när allmänheten behöver informeras för att skydda människors hälsa. Under perioden 2020–2022 analyserades PFAS, bekämpningsmedel, metaller, läkemedel, DEHP, tributyltenn, polyaromatiska kolväten, alkylfenoler, klorerade lösningsmedel och klorparaffiner. De flesta mätningar har gjorts i ytvatten, men även fisk och sediment har provtagits. Analyser visade att majoriteten av ämnena förekom i låga halter eller under rapporteringsgränsen, men också att vissa kemiska ämnen fanns i halter som utgör risk för miljön. Denna rapport redovisar provtagning och analyser av miljögifter som Länsstyrelsen har utfört vid ett flertal lokaler inom Jönköpings län.Titel på titelsidan: Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2020–2020 : En sammanställning av kemiska analyser i ytvatten, fisk och sediment</p
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag : Resultat från den regionala miljöövervakningen 2022
No full textSommaren 2022 genomfördes provtagningar i tretton skånska vattendrag som en del av den regionala miljöövervakningen av bekämpningsmedel i ytvatten. Syftet med denna rapport är att redovisa resultatet från provtagningarna samt sätta årets resultat i relation till tidigare regionala och nationella undersökningar av bekämpningsmedel.Resultatet från miljöövervakningen visar att miljötillståndet i de undersökta vattendragen är negativt påverkat av bekämpningsmedel och i flera fall inte uppnår kraven för God status. Bekämpningsmedel hittades i 64 av 65 prov. I snitt hittades 10 substanser i varje vattendrag. De substanser som hittades i flest prov var AMPA, glyfosat och bentazon. I 35 % av proverna var summahalten högre än EU:s gränsvärde för dricksvatten. Sju av de tretton undersökta vattendragen hade vid något tillfälle ett toxicitetsindex som var högre än ett, vilket innebär att det kan finnas en ökad risk för negativ påverkan. Sex av dessa vattendrag hade minst en riskkvot som var högre än ett, vilket visar att det finns en risk för negativ påverkan på organismer i vattendragen för enskild substans. Resultatet visar att det finns en tydlig påverkan av bekämpningsmedel i majoriteten av de undersökta vattendragen. Görslövsån, Råån, Skavebäck, Hasslarpsån och Tommarpsån uppnår inte kraven för god status på grund av att diflufenikan eller imidakloprid hittades i halter över bedömningsgrunden. Av de tretton vattendrag som undersöktes visar resultatet att bekämpningsmedelsbelastingen var högst och utgör störst risk i Görslövsån, följt av Dalköpingeån och Råån.Majoriteten av vattendragen som undersöktes 2022 har även undersökts i tidigare års regionala miljöövervakning. I denna rapport jämfördes summahalterna från nuvarande undersökning med de summahalter som uppmätts i tidigare undersökningar. Jämförelsen visade att bekämpningsmedelsbelastningen kan variera från år till år och mellan månader inom samma år, vilket belyser att det finns ett behov av kontinuerlig och mer frekvent övervakning i avrinningsområdena. En mer frekvent övervakning skulle möjliggöra identifiering av belastningstoppar samt ge en mer rättvisande bild av miljötillståndet
Förekomst av bekämpningsmedel i sörmländska vatten : Miljöövervakning i Södermanland år 2022–2023
No full textTidigare undersökningar har visat att bekämpningsmedelsrester förekommer i de sörmländska vattendragen. Under åren 2010–2012 genomfördes en fördjupad undersökning av sju olika vattendrag med koppling till jordbruksmark i länet. I undersökningen påträffades totalt 34 olika ämnen, varav tre av ämnena överskred sina respektive riktvärden vid åtta tillfällen. Under åren 2022–2023 genomfördes nya provtagningar för att följa upp den tidigare regionala undersökningen. Syftet har varit att utreda om någon förändring skett i vattendragen med avseende på mängden och antalet bekämpningsmedel. Det innebär att metodiken, valet av provlokaler, provtagningen och beställningen av analyser har utförts för att i så stor utsträckning som möjligt efterlikna den tidigare undersökningen. De vanligast förekommande ämnena i proven utgjordes av tre herbicider: bentazon, glyfosat, MCPA och nedbrytningsprodukten AMPA (från glyfosat) samt två fungicider (tebukonazol och fluopyram). Inget av ämnena överskred sitt respektive riktvärde och toxicitetsindexet låg som högst på 0,2 för Kilaån. Utifrån resultaten bedöms risken för negativa effekter i undersökta vatten som låg. Däremot överskreds Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten i Kilaån och Gärsån. Gränsvärdet gäller inte råvattnet, men ett överskridande kan indikera på behov av att minimera risken för läckage av bekämpningsmedelsrester från ytvattentäkter till råvattnet.Vid jämförelse av de två undersökningsomgångarna (år 2010–2012 respektive år 2022–2023) så har toxicitetsindex minskat.