Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Vegetationsklädda bottnar och fiskrekrytering, Stockholms län 2023
No full textI faktabladet presenteras resultat av yngel- och vegetationsinventering av sex vikar i Stockholms skärgård år 2023. Inventeringarna är en uppföljning av undersökningar 2021-2022 och syftar till att ge underlag för miljöövervakning och uppföljning av fiskfredningsområden. Uppdraget utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm
Inventering av fladdermöss i Stenberga-Boda : Vetlanda kommun i Jönköpings län, 2021
No full textCalluna AB har 2021 på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inventering av fladdermöss vid Stenberga-Boda i Jönköpings län. Syftet med inventeringen är att följa hur nyligen skapade eller restaurerade ängsmarker påverkar fladdermusfaunan. Ett inventeringsbesök genomfördes med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen 2021 observerades totalt nio arter av fladdermöss varav fem arter är upptagna på den svenska rödlistan: barbastell, brunlångöra, fransfladdermus, nordfladdermus och större musöra. Fladdermusaktiviteten var som högst i de centrala delarna av undersökningsområdet vid de restaurerade ängarna. Restaurering av ängar kan öka kvaliteten på födosöksområden för fladdermusfaunan. Detta bör ske på stora ytor. Att bevara eller öka antalet möjliga boplatser för fladdermusfaunan är en annan viktig åtgärd
Undersökning av flodnejonöga och svartmunnad smörbult i Gotlands vattendrag
No full texteDNA (environmental DNA) har under det senaste decenniet visat sig vara ett lovande verktyg för inventering av vattenorganismer inom miljöövervakning och andra miljöundersökningar. Undersökningsmetoden baserar sig på det faktum att alla levande organismer, både växter och djur, kontinuerligt avger genetiska avtryck i miljön i form av slem, avföring, svett och döda celler. Dessa genetiska spår kallas eDNA. Akvatiskt eDNA är spåren som organismer avger i vattenmiljön. eDNA kan utvinnas ur små mängder vatten och genom molekylära analyser ange vilka arter som befinner sig inom ett område utan att man vare sig ser eller fångar in organismen. Eftersom eDNA i vattenmassan är kortlivat ger analyserna en bild av artförekomst i nutid. AquaBiota har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotland inhämtat och sammanställt eDNA- analyser för flodnejonöga och svartmunnad smörbult i 25 lokaler. Provtagningsplanen, framtagen av WSP, innehöll ursprungligen 31 lokaler men då sex av lokalerna var uttorkade vid provtagningstillfället inventerades endast 25. Flodnejonöga hade säkerställd positiv detektion i sju lokaler och en ytterligare lokal där 1/3 delprov påvisade förekomst. Detektion av svartmunnad smörbult gjordes vid tre lokaler i Bungevik, Gothemså och Skarnviksån på Gotlands östsida. Detektioner av både flodnejonöga och svartmunnad smörbult skedde i områden där arterna observerats tidigare under den senaste 15 års-perioden (Artfakta). Detektion av svartmunnad smörbult gjordes dock i sötvatten som var hydrologiskt avgränsad från kusten i lokalerna vid Gothemså och Skarnviksån. Vi bedömer därmed att detektion ska tolkas som att svartmunnad smörbult nyligen befunnits sig i avrinningsområdet uppströms om provtagningslokalerna. Detta är första gången enligt Artfakta och oss veterligen som svartmunnad smörbult rapporterats i limniska system på Gotland
Undersökning av ftalater och PAH i kräfta : Uppdrag inom översynen av denakvatiska miljögiftsövervakningen
No full textInom vattenförvaltningen har polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) och ftalater gränsvärden för biota i kräft- och blötdjur. Hittills har inte PAHer eller ftalater övervakats i dessa typer av organismer i limnisk miljö i svenska inlandsvatten. För att möta kraven var en av rekommendationerna i den förra översynen av den akvatiska miljögiftsövervakningen (2013–2014) att genomföra utvecklingsprojekt för övervakningen av PAHer i den limniska miljön. 2015 genomfördes en litteraturstudie på lämpliga limniska arter att övervaka, och under pågående översyn (2021–2023) genomfördes ett projekt med syfte att undersöka om signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, skulle kunna vara en lämplig art för nationell och regional övervakning av ftalater och PAHer i biota. Inom projektet undersöktes även vilken vävnad som skulle vara mest lämplig; muskel från kräftstjärten och/eller hepatopankreas (kräftsmör). Tre lokaler valdes ut för undersökningen där två sjöar hade känd påverkan och en sjö var referenssjö utan känd påverkan. Kräftfisket skedde enligt övervakningsmanualen för provfiske av kräftor i sjöar och vattendrag. Hankräftor större än 10 cm samlades in för analys av ftalater och PAHer som genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet. Både ftalater och PAHer uppmättes i signalkräftor från samtliga sjöar, men inga halter överskred gällande gränsvärden för kräft- och blötdjur. Uppmätta halter av ftalater i stjärtmuskel uppvisade inga skillnader mellan de tre sjöarna, men resultaten för PAH-halter följde hypotesen med högre halter i sjön med känd och omfattande belastning på recipienten. Uppmätta totalhalter av ftalater var högre i stjärtmuskel jämfört med totalhalter i hepatopankreas, medan förhållandet var tvärtom för PAHer med högst totalhalter i hepatopankreas. Slutsatsen från undersökningen är att signalkräftor kan vara en lämplig art för att undersöka potentiell belastning av ftalater och PAHer i biota. Fältinsatsen kan bli stor och är starkt kopplad till både säsong då fisket genomförs och förekomsten av habitat för kräftorna. Hanteringen av hepatopankreas var besvärlig och då uppmätta halter i hepatopankreas inte påverkade om gränsvärdet överskreds eller ej rekommenderas analys av stjärtmuskel för att undersöka den så kallade sekundära förgiftningen av ftalater och PAHer från signalkräfta. Därtill visar denna undersökning på att det inte innebär några stora hälsorisker utifrån innehåll av de undersökta ftalaterna och PAHer att äta signalkräftor från de undersökta sjöarna. Undersökningen gav referensvärde för ftalater och PAHer i signalkräfta för eventuella fortsatta undersökningar, men sedimentundersökningar är en mer kostnadseffektiv matris för insamling av data till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
Kiselalger i Stockholms län 2022 : En undersökning av 17 vattendrag och två sjöar
No full textI Stockholms län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 17 lokaler i vattendrag och två i sjöar år 2022. För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden närings-krävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. IPS-indexet visade god status i Åvaån (Tabell 5). Stödparametern %PT indikerade dock stark påverkan av organisk förorening, vilket gör att lokalen bör betraktas som ett gränsfall till måttlig status. Måttlig status konstaterades i Bergshamraån, Bodaån, Husbyån (Haninge), Fitunaån, Husbyån, Husbyån (Haninge), Moraån, Märstaån, Norrviken, Orlången, Oxundaån, Penningbyån, Saxbroån (Kagghamraån), Taxingeån, Turingeån och Tyresån. IPS-indexet hamnade relativt nära gränsen mot god status i Penningbyån och Taxingeån, men de riskflaggades (liksom Bergshamraån) för betydande miljögiftspåverkan. Orlången och Moraån riskflaggades för stark miljögiftspåverkan. IPS i Turingeån hamnade mycket nära gränsen mot otillfredsställande status och Bergshamraån samt Bodaån relativt nära samma gräns. Otillfredsställande status bedömdes i Bällstaån, Skillebyån och Åbyån (expertbedömning) ha. Åbyån riskflaggades dessutom för betydande miljögiftspåverkan. Förutom Åvaån visade surhetsindexet ACID antingen alkaliska eller nära neutrala förhållanden på samtliga lokaler 2022. Indexvärdet i Åvaån låg i måttligt surt, men relativt nära gränsen mot nära neutralt. I en jämförelse med den senaste två/treårsperioden visar de flesta lokaler samma eller ett liknande resultat som 2022. Ett tydligt bättre resultat 2022 visade Fitunaån, medan Bergshamraån, Bodaån, Saxbroån (Kagghamraån) och Skillebyån ett tydligt sämre
Miljökvalitetsmålen Gotland 2023
No full textMed stöd av miljöövervakning i Gotlands län bedömer Länsstyrelsen hur det går för miljömålen. De två målen för luft är regionalt nära att nås. Bedömningen för de övriga målen är att de inte kommer att nås till år 2030. Mål kopplade till biologisk mångfald bedöms röra sig i negativ riktning. Övriga mål har en neutral eller oklar utveckling. Det tar lång tid innan effekter av olika åtgärder som restaurering och minskade utsläpp ger återspegling i miljön. Det krävs fler åtgärder, en omställning i samhället samt en uthållighet i arbetet för att nå miljömålen.Klimatförändringens påverkan på biologisk mångfald, ytvatten och grundvattnet innebär stora utmaningar. Gotlands höga natur- och kulturvärden utgör en viktig resurs och ständiga avvägningar behöver göras mellan bevarande, brukande och utveckling
Utveckling av analysmetoder för mikroplast i miljöprover för forskning och miljöövervakning
No full textFör att bättre förstå omfattning och miljöpåverkan av mikroplast samt kunna ta beslut om lämpliga åtgärder och uppföljning, är det av yttersta vikt att det finns tillförlitliga mätmetoder. Det har lyfts fram som prioriterade områden för vidare forskning och utveckling under lång tid och även om stora framsteg har gjorts är det fortfarande ett viktigt område i internationella forskningsagendor. För att en mätmetod ska anses tillförlitlig bör syftet ta ett helhetsperspektiv längs hela den analytiska kedjan från provtagning, upparbetning, instrumentell analytisk bestämning, definitioner och rapportering. Jämförbarhet eller harmonisering mellan metoder är viktigt liksom att metoden kan valideras och visa att syftet kan uppfyllas med metoden. När det gäller mikroplastanalys så är det många olika polymerer i ett stort storleksområde (minst tre tiopotenser), som ska hanteras av samma mätprincip. Det är en stor utmaning i sig och för miljöövervakning finns även önskemål att metoden ska vara enkel, robust och kostnadseffektiv. Detta perspektiv har i projektet sammanvägts med forskningens behov av så heltäckande information som möjligt. För miljöövervakningsbehov har en mätmetod baserad på en ny kortvågsinfraröd hyperspektralkamera utvecklats, med goda preliminära resultat. Metoden kan skilja mikroplast från naturliga partiklar samt i viss mån urskilja olika polymerer från varandra. Nästa steg blir att integrera kameran i ett motoriserat mikroskop. För forskningsbehov har flera olika metoder tagits fram. Inledningsvis har ett nytt nano-platinabelagt filter utvecklats. Sen har infraröd absorptionsspektroskopi (FTIR) utvecklats med avseende på mjukvarukontroll av mikroskop samt bildupptagning och dataanalys med en öppen källkodsmjukvara. Den kan anses vara en mogen analysteknik ner till 10 µm för de flesta polymerer. För mindre partikelstorlekar har fokus legat på vidareutveckling av Ramanspektroskopi, vilket även har utprovats i flera fallstudier för partiklar ner till nanoplastområdet (> 0,5 µm i det här fallet). För vissa specialfall, till exempel båtbottenfärgpartiklar eller däckslitagepartiklar, har det visat sig att varken FTIR eller Raman är särskilt effektiva identifieringsmetoder, men att en kombination av ljus- och svepelektronmikroskopi i korrelativ modalitet kunnat identifiera partiklarna. Provupparbetning är en viktig del för både miljöövervakning och forskning av mikroplastanalys i komplexa prover som sediment, havsvattenbiota, och här har optimerats protokoll för nedbrytning av organiskt material och även apparatur och metod för extraktion av mikroplast från sediment efter nedbrytning av organiskt material
Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2023
No full textDenna uppföljning av målen för friluftslivspolitiken är den tredje av sitt slag och fungerar som ett underlag till regeringens politik och prioriteringar inom friluftslivsområdet. Rapporten redovisar resultat av åtgärdsarbetet, en utvecklingsriktning de närmaste åren samt förslag på viktiga insatser för att stärka friluftslivet framöver. Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Uppföljningen visar att olika aktörer i samhället genomfört många insatser för friluftslivet som har gett resultat, men att det kvarstår flera utmaningar. Naturvårdsverket är samordnande myndighet för uppföljningen som genomförts tillsammans med Boverket, Folkhälsomyndigheten, Skolverket och Skogsstyrelsen. Mer information om målen för friluftspolitiken finns på naturvårdsverket.se
Exploatering av stränder i Sverige 2013-2023
No full textDenna rapport beskriver exploateringen av Sveriges stränder. Det är en kartering på nationell nivå, med upplösning även på läns- och kommunnivå. Studien är en del av Sveriges regionala miljöövervakning som genomförs av länsstyrelserna. Metoden som används går ut på att lägga samman befintliga geografiska data för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor andel av strandzonen som är exploaterad. Tidigare karteringar har utförts 2013 och 2018. Då metoden justerats sedan 2013, så ingår nya analyser av strandexploatering för både 2018 och 2013 i denna studie. Karteringen redovisar resultat i form av ytor och statistik för stränder vid havsvatten och sötvatten, indelat i fastlandskust, havsöar, sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje strandtyp finns tre bredder på strandzoner, 30 meter, 100 meter respektive 300 meter
Nätprovfiske i Nömmen 2021
No full textNömmen är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske samt bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården och utgjorde underlag för en uppdatering av åtgärdsförslagen i Nömmens förvaltnings- och utvecklingsplan. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Nässjö och Vetlanda kommun, Nömmens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 23 och 26 augusti 2021 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Under provfisket 2021 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gös, mört, sarv, siklöja och sutare. Den totala fångstvikten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar på sydsvenska höglandet. Gös, abborre och mört i nämnd ordning dominerade biomassan. Sjön bedöms vara rovfiskdominerad eftersom fångstvikten av abborre och gös tillsammans utgjorde mer än halva fångstvikten. Fångsten per ansträngning av framför allt gös och braxen har ökat jämfört med provfisket 2011. Fångsten per ansträngning av gös var stor såväl i jämförelser med sjöar på sydsvenska höglandet som i jämförelser med andra nationella gössjöar av liknande karaktär. Beståndet av gös bedöms vara välmående och det finns indikationer i resultatet som antyder att tillgången på gös över minimimått kan öka kommande år. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig och visar tecken på påverkan av övergödning. Bedömningen innebär en sänkning jämfört med föregående prov[1]fiske. Den stora fångsten bidrog till sänkningen till måttlig status. Flera parametrar i fångsten har förändrats i en riktning som indikerar en påverkan av övergödning. Dessutom indikerarett eutrofieringsindex att fångsten uppvisar tecken på att vara påverkat av övergödning. Det finns behov av att förbättra den ekologiska statusen och mildra effekterna av övergödning i Nömmen. I detta arbete bör fiskevårdsområdesföreningen vara medverkande. Utifrån resultatet i nätprovfisket finns det för närvarande inga omfattande behov av åtgärder för att förbättra för fisk och fisket i Nömmen. Däremot kan man, genom att öka kunskapen om fiskbestånden och förbättra statistikinsamling från fisket, förbättra möjligheterna till att anpassa förvaltningen för framtida behov. Dessutom kan attraktionen som sportfiskesjö förbättras. Exempelvis genom justerade fiskeregler och ökad tillgänglighet att fiska