Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2022
No full textRapporten presenterar resultat från ett uppdrag för biogeografisk uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper inom art- och habitatdirektivet för år 2022. Det innefattar resultat från löpande uppföljning för ett antal naturtyper där en riktad uppföljning finansieras specifikt inom detta uppdrag. Den innefattar också som ett tilläggsmoment naturtypsklassificering av provytor i det gemensamma delprogrammet för gräsmarker inom Remiil. För hällmarkstorrängar är 2022 det åttonde året av löpande uppföljning. Uppföljningen av svämängar kompletterades med restytor i fält för Indalsälvens huvudavrinningsområde. Uppföljningen av slåtterängar samt kalkhällmarker på Öland/Gotland och fastlandet fortsatte på samma sätt som tidigare år. En särskild utvärdering har gjorts för statusbedömning och arealberäkning för hällmarkstorrängar samt alvar och andra kalkhällmarker på Öland, Gotland och fastlandet. Slutsatsen är att stickprovet är tillräckligt för bra skattningar för hällmarkstorräng och kalkhällmarker på Öland och Gotland. Mer data behövs för utvärdering av kalkhällmarker på fastlandet, men de bör troligen utvärderas separat från övriga kalkhällmarker. Ett arbete med att ta fram kriterier och uppföljningsmetodik för inlandssandmarker (grässandhedar, rissandhedar och sandstäpp) har påbörjats, med ambitionen att en löpande uppföljning ska kunna påbörjas under 2023
Plast och särskilt farliga ämnen i samhället : Fallstudie av vissa varor inom vägfordonssektorn
No full textSyftet med detta projekt var att försöka ta fram faktabaserat underlag för hur innehåll av särskilt farliga ämnen i plast i personalbilar påverkar möjligheterna till en ökad materialåtervinning och möjligheterna att nå Sveriges klimatmål till 2045. En grov uppskattning har tagits fram av andelen bilplastavfall som uppkommer under perioden 2022-2050 och som troligen inte kommer att kunna återvinnas mekaniskt på grund av att den innehåller särskilt farliga ämnen. Uppskattningen varierar kraftigt mellan scenarier och kommer därför med en stor osäkerhet. Största utmaningen i studien var att kartlägga förekomsten av farliga ämnen i olika typer av bilplast. Personbilar är unika som varor i att alla bilar lätt kan identifieras och att alla bilar redan idag är registrerade i ett system där de kan spåras från första registrering till demontering. Detta erbjuder många möjligheter för att förbättra spårbarheten av avfall från bilar som innehåller särskilt farliga ämnen. Det som saknas idag är dock kopplingen mellan bilmodellen och bilens innehåll av särskilt farliga ämnen. För cirka 75 % av alla bilar som ingick i studien (de som producerades efter 2006) finns det troligen mer data att hämta om förekomsten av särskilt farliga ämnen i bilen, från databaser som t.ex. IMDS-databasen, men den informationen är inte offentlig. Om ELV-direktivet revideras, finns möjligheten att införa en mer ändamålsenlig koppling mellan bilmodellen och dess innehåll av särskilt farliga ämnen. Metoden som har använts i projektet har potential att kunna användas för att göra uppskattningar för andra typer av varor. Detta kräver dock att det finns tillräckligt med uppgifter om förekomsten av farliga ämnen i , vilket idag saknas för de flesta varor. The aim of this project was to produce fact-based data for how the content of substances of very high concern in plastic in passenger cars affects opportunities to increase material recycling and the opportunities to reach Sweden's climate goals by 2045. A rough estimate has been produced of the proportion of car plastic waste that arises during the period 2022-2050, and which will likely not be mechanically recyclable due to the presence of substances of very high concern. The estimate varies greatly between scenarios and therefore comes with large uncertainties. The biggest challenge in this study was to map the presence of substances of very high concern in different types of car plastic. Passenger cars are unique as articles, in that all cars can be easily identified and that they are already registered in a system where they can be tracked from initial registration to dismantling. This offers many opportunities to improve the traceability of waste from cars that contain substances of very high concern. What is missing today, however, is the connection between the car model and its content of substances of very high concern. For about 75% of all cars included in the study (those produced after 2006), more data can likely be retrieved about the presence of substances of very high concern in the car from databases such as IMDS database, but that information is not publicly available. If the ELV directive is revised, there is a possibility of introducing a more useful connection between the car model and the content of particularly dangerous substances. The method used in the project has the potential to be used for making estimates for other types of goods.This is, however, provided that information on the presence of substances of very high concern is available, which is generally not the case today.
Naturvård och friluftsliv Sverige runt : Del 2: Den lokala naturvårdssatsningens bidrag till en bättre miljö– projektägare berättar om framgångsrika LONA-projekt
No full textVet du hur igenväxta områden eller tråkiga gräsmattor kan bli insektsparadis?Eller att en våtmark kan bidra till den biologiska mångfalden ochstärka landskapets förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden? Attman kan använda naturen som en väg till integration, och med hjälp avolika redskap få ut fler människor i naturen? Följ med på LONA:s underbara resa genom Sverige, igen! Detta är den andradelen av en rapportserie där goda exempel inom LONA beskrivs. Rapportenvisar på hur LONA bidrar till både naturvård, friluftsliv och lokalt engagemang.Träffa initiativtagare och besök platser där värdefull natur tastillvara som främjar lärande och folkhälsa. Sedan starten 2004 har över 4 100 projekt med nästan 15 000 åtgärdergenomförts. Det är på lokal nivå det händer! Mer information och rapporter om LONA hittar du på: LONA –Lokala naturvårdssatsningen (www.naturvardsverket.se/lona) ochfler inspirerande exempel hittar du på www.lona.naturvardsverket.s
Vedeldningens bidrag till luftföroreningar i Toltorpsdalen, Mölndal
No full textMätningar av fina partiklar, PM2.5, har genomförts i Toltorpsdalen, norra Mölndal under 10 veckor vintern 2022–2023. 22 ODIN-sensorer placerades ur i ett rutnät med avstånd 100–300 m. Ett referensmätningsinstrument, Palas FIDAS 200, placerades i en mätbod, centralt i området. Partikelmätarna hade en tidsupplösning på 1 minut. Även benso(a)pyren, (B(a)P) organiskt kol (OC) (tidsupplösning 2–3 dagar) och bensen (passiv provtagning) mättes. Halterna av PM2.5 var generellt låga pga. den milda och regniga vintern, medelvärde 4–7 µg/m3, men vi identifierade vedeldningens påverkan då den inte samvarierar med trafik eller andra källor. Störst bidrag från vedeldning under eftermiddag-kväll då halterna i snitt ökade 1–2 µg/m3. Även helgdagar gav ett ökat bidrag. Halterna av B(a)P var låga (0,01–0,11 ng/m3) och nådde som mest 10 % av miljökvalitetsnormen, även OC var lågt under perioden. Halterna av bensen var också låga, men något högre längs Toltorpsgatan, där trafiken är högst inom mätområdet. Mätningarna av PM2.5 och bensen visade att den lokala trafikens påverkan var låg, fr.a. pga. den milda fuktiga vintern som inte genererar vägdamm. Enkätdata visade att ca 50 % av bostäderna har en eldstad, de flesta för trivseleldning, och ca 80 % av eldningen sker eftermiddag-kväll, vilket setts i tidigare studier. Störningsenkäten visar på viss störning från vedeldning, men buller och avgaser från vägtrafik är en större störkälla. Dock var icke-eldarna något mer störda än de med egen eldning
Växtplankton och deras miljö : i Västra Götalands kustvatten 1986-2021
No full textSMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen för Västra Götaland genomfört en utvärdering av marina växtplanktondata och omvärldsparametrar som påverkar växtplankton. Rapporten gäller prover insamlade inom miljöövervakningen längs Västra Götalands kust (Bohuskusten och Göteborgs skärgård) under åren 1986–2021. Prover från centrala Skagerrak har tagits med som jämförelsematerial. Uppdraget genomfördes av Bengt Karlson, Markus Lindh och Ann-Turi Skjevik. Förslag och synpunkter som framförs i rapporten kommer från författarna
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : – Jät, Kronobergs län, 2023
No full textCalluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping genomfört inventering av fladdermöss i Jät år 2023. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Två inventeringsbesök genomfördes och vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck. Under inventeringen har totalt 10 arter påträffats varav fyra rödlistade arter: barbastell, brunlångöra, nordfladdermus och sydpipistrell. Totalt hart 15 fladdermusarter påträffas i Jät i år och vid tidigare inventeringar. Arter som inte återfanns: större musöra, fransfladdermus, dammfladdermus, sydfladdermus, mindre brunfladdermus. I Jät finns rikligt med koloniplatser i form av grova och ihåliga träd och bland de många gamla byggnaderna
Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2018-2019 : KLintehamn, Slite och Fårösund samt När-Östergarn
No full textDenna rapport redovisar resultaten av 2018–2019 års undersökning av mjukbottenfaunan inom det nya nationellt-regionalt samordnade programmet i Gotlands län. Programmet undersöker långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt följer den biologiska mångfalden. I det nya programmet (sedan 2016) provtas dels det nationella klustret NAT När öster om Gotland, dels tre regionala kluster (Slite, Klintehamn och Fårösund). I det nya stationsnätet har fem stationer från det tidigare klustret REG När ersatt fem tidigare provtagna stationer i klustret NAT När. Alla stationerna är provtagna sedan 2007, men data från NAT När i det nya programmet är pga denna förändring av stationer inte jämförbara med dem i rapporterna innan 2016. De aktuella regionala klustren vid Slite, Klintehamn och Fårösund har tidigare undersökts under 2006, 2008, 2011 och 2014. För dessa områden utgörs den största förändringen i det nya programmet av att de provtas vartannat år, dvs med en högre provtagningsfrekvens, och att sex stationer provtas i varje kluster i stället för tidigare fem. Det primära syftet med undersökningen är att enligt EU:s vattendirektiv bedöma miljöstatus. Detta sker med hjälp av Benthic Quality Index (BQI) som baseras på makrofaunans sammansättning. De årligen besökta stationerna som ingår i det nya klustret NAT När har uppvisat god status årligen sedan 2007. Även områdena utanför Slite och Klintehamn har uppvisat god status vid alla undersökningstillfällen. I området Fårösund däremot har status varierat; måttlig 2006, god 2008, otillfredsställande 2011, god 2014 samt slutligen åter måttlig status 2017 och 2019
Fiskyngelinventering av grunda kustvikar i Gotlands län 2022
No full textUnder sommaren 2022 genomföres en inventering av fiskyngel i tio vikar och kustområden på Gotland. Kustvattnen på Gotland är överlag tämligen tomma på yngel av vårlekande fiskarter. Resultaten är dock att betrakta som positiva, sett till tidigare års undersökningar. Även i år påträffades abborryngel i Bogeviken, men abborre påträffades också i sex av de andra tio lokalerna. Gädda påträffades bara i en vik, Vägumeviken. Där var tätheten av årsyngel av gädda relativt hög. Baserat på resultaten av tre års yngelinventeringar så framträder Bogeviken som en extremt viktigt rekryteringslokal för abborre på Gotland
Övervakning av vattenkvalitet med satellit i sjöar i Stockholm, Södermanlands och Östergötlands län : Operativ övervakning med hjälp av satelliterna Sentinel-3 och Sentinel-2
No full textUnder 2021–2022 har Brockmann Geomatics tillsammans med Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län utvärderat möjligheten använda satellitdata från Copernicusprogrammets satelliter Sentinel-2 och Sentinel-3 för operativ miljöövervakning av sjöar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) (HVMFS 2015:26). Projektet inleddes med en utvärdering av lågupplösta (300 m) Sentinel-3 data, som sedan låg till grund för till en nära-realtidsservice under juni-september 2022. För servicen implementerades en datakub med vattenkvalitetsinformation från 2016, då första Sentinel-3 satelliten sköts upp, till 2021. En datakub är en databas med samtliga data georefererade till samma referenssystem och med tidsinformation för varje dataskikt för lätt sökning av data i tid och rum. Historiska data i kuben utökades sedan på daglig basis under serviceperioden. För att kunna se vattenkvalitetsinformationen i kuben implementerades CyanoAlert®Viewer, ett visualiserings- och analysverktyg som alla projektdeltagare fick tillgång till. CyanoAlert® App har varit öppen och gratis för alla användare som är intresserad av uppdaterad vattenkvalitetsinformation. Efter avslutad säsong sammanställdes för 2022 kvalitetskontrollerade skattningar av klorofyll-a, en cyanobakterieindikator, turbiditet, siktdjup och humusabsorption (adg) för länens utvalda sjöstationer. Historiska data (2016–2021) levererades tidigare i projektet och kompletterades alltså i oktober 2022 med data från 2022. Sammanställda data levererades via e-post i Excel-format, med en fil per parameter. Leveransen innehöll samtliga månader för samtliga år och inte bara juni-september. Även mer högupplösta (30 m) Sentinel-2 data utvärderades för att få med mindre och/eller smalare sjöar. Utvärderingen omfattade huvudsakligen tre års satellitdata (2018–2020) och fältdata från motsvarande år. Parallellt med projektarbetet implementerade Brockmann även en datakub och viewer, en kartapplikation, för Sentinel-2. Brockmanns demonstrationskub för Sverige täcker nästan alla utvalda sjöar och stationer som inkluderats i det här projektet. Denna projektrapport är en data- och metodbeskrivning med en summering av utvärderingsresultaten samt exempel från övervakningsservicen, viewer och app
Environmental and Climate Collaboration Funded by Appropriation 1:13 : Annual Report for 2022
No full textIn this report, the Swedish Environmental Protection Agency (SwEPA) describes its collaborations in 2022 with strategically important countries, regions and multilateral organisations for the global environmental and climate work, funded by the appropriation for international environmental collaboration (1:13). The primary organisations participating in the collaborations are the Swedish Environmental Protection Agency (SwEPA), the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), the Swedish Chemicals Agency (KemI) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The Stockholm Environment Institute (SEI) has also received a grant from the appropriation. During the year, Sweden collaborated with Brazil, India, Indonesia, China, South Africa, South Korea, and the United States. Projects were also conducted through the UN Institute for Training and Research, the International Chemical Secretariat, the Leadership Group for Industry Transition and the Coordinated Regional Climate Downscaling Experiment. Through the appropriation, Sweden is contributing to global environmental and climate work of significance for a sustainable future, both in Sweden and around the world