Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Effektstudier av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag
No full textSyfte med rapporten har varit att utforska effekter knutna till Miljöforskningsanslaget samt att rekonstruera en logisk modell som kopplar ihop intern hantering av anslaget, leveranser i form av forskningsresultat, och spridning och användning av resultat med målen för respektive forskningssatsning, och som synliggör antagandena mellan varje steg. Målet har varit att därigenom bidra till att utveckla arbetet med hanteringen av anslaget så att det skapar nytta och styr så verksamt som möjligt mot miljömålen och målen i Agenda 2030. Anslaget, som budgetåret 2022 omfattade cirka 97 miljoner kronor, ska användas för att generera miljöforskning som ska stödja miljöarbetet på Naturvårdsverket och på Havs- och vattenmyndigheten. Begreppen verksamhetsstyrning, verksamhetslogik och utvärdering sätter ramarna för hur vi har analyserat och tolkat resultaten, och strukturerat våra slutsatser i rapporten. Nytta av offentlig verksamhet förutsätter olika typer av användning för en viss målgrupp, och vi har därför undersökt hinder och förutsättningar för användning bland personer som mottagit den kunskap som forskningen genererat. Det har vi gjort dels genom litteraturstudier, dels empiriska studier. Empirin bygger i första hand på två fallstudier där vi analyserat dokument och gjort intervjuer med personer som haft koppling till två olika forskningssatsningar: Klimatskatt på livsmedel och Motiverande samtal vid miljötillsyn. Planen var att ta reda på hur resultat har spridits och använts, och vilka effekter de har gett upphov till i relation till målen med forskningssatsningen. I rapporten beskriver vi utvärderingens teoretiska utgångspunkter och gör en syntes av resultaten från de båda fallstudierna. Fallstudierna finns även redovisade i sin helhet som bilagor. Resultaten har visat att såväl forskningssekreterare som tänkta mottagarna på myndigheten ansåg att nyttan med forskningen främst var att den lett till ny kunskap, alltså konceptuell snarare än instrumentell nytta. Konceptuell nytta kan beskrivas som att forskningsresultaten har bidraget med ökad förståelse för ett fenomen medan instrumentell nytta handlar om direkt användning eller tillämpning av forskningsresultat, till exempel vid beslutsfattande. Givetvis utesluter inte en nytta den andra. De tänkta mottagarna av forskningen framhöll tajmingens betydelse om målet var att åstadkomma en kortsiktig användning eller nytta av resultaten. I båda fallstudierna stod det klart att forskningen på olika sätt hade gett avtryck utanför myndigheten, och att den hade bidragit med inomvetenskaplig nytta. Generellt verkar ansvaret för att forskningen kommer till användning vara oklart. Svaret på frågan om vem som hade ansvar för användning varierade. Nyttan av forskningen uppstod delvis i närtid (i form av utfall eller resultat) genom forskningssatsningarnas slutrapporter och spridning av resultat till mottagare via till exempel följare och referensgrupper, men blev mer otydlig när det handlade om huruvida kunskapen lett till användning eller ändrade beteenden bland mottagare (effekter på kort sikt). De långsiktiga effekterna i miljön eller samhället var svårare att mäta vilket bland annat kunde bero på att de ännu inte har inträffat. Det var även oklart vilka antaganden som gjorts från början om hur gapet mellan framtagen kunskap och effekter i samhället och miljön var tänkta att överbryggas. Med stöd från styr- och lärkedjor skulle det kunna göras tydligare förde som hanterar anslaget på Naturvårdsverket och de som ska bedriva forskningen vad och hur kunskapen är tänkt att bidra till miljö- och samhällsförändringar som leder i riktning mot till exempel miljömålen, och på så vis att kunna styra insatserna ditåt. För att forskningsfinansieringen ska vara förenlig med myndighetsuppdraget behöver Naturvårdsverket ha styrning och ställa relevanskrav. Samtidigt är utfallet av forskningen vanligen okänt i förväg och nyttor kan uppstå ad hoc. I det avseendet står forskningens och myndighetsutövningens logiker delvis emot varandra. Förutom användning av styr- och lärkedjor kan mer systematiska kartläggningar och genomarbetade sammanställningar av organisationens kunskapsbehov bidra till att göra styrningen tydligare, och underlätta vid prioritering av forskningssatsningar. Vi har föreslagit ett fortsatt utvecklingsarbete vid forskningsenheten kring hur de kan främja spridning och omhändertagandet av resultat från forskningen, och bidra till att stötta användningen av resultaten. Bland annat genom att planera för omhändertagande av resultat i ett tidigt skede och peka ut särskilt ansvariga. För att kunskapsanvändning ska ske krävs också att mottagarna har rätt förutsättningar, bland annat i form av tid och kompetens, för att göra utvecklingsarbete vilket är en mer generell uppgift för organisationen att hantera. Det handlar bland annat om att på olika sätt öka dialogen i och utanför organisationen kring vilken kunskap vi behöver för att nå miljömålen och målen enligt Agenda 2030. Naturvårdsverket behöver på olika sätt bidra till att skapa goda förutsättningar för den kunskap som myndigheten tar fram så att den blir använd och ger effekter som leder till positiva förändringar i miljötillståndet.
Nätprovfiske i Noen 2022
No full textNoen är en populär sjö för fiske som ingår i Svartåns vattensystem och är belägen en mil nordväst om Aneby. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Noens fiskevårdsförening. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 15 och 18 augusti 2022 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar från föreningen. Under provfisket fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre följt av mört och braxen. I pelagiska nät dominerade abborre följt av mört och siklöja. Den totala fångsten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar 20-35 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Få gäddor fångades, vilket är normalt. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, lake och ruda ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten. I bottensatta nät var fångsten per ansträngning måttligt större än vid tidigare nätprovfisken av dagens metodik. Framför allt förklaras ökningen av att fångsten av mört ökat. Utvecklingen för gers har varit den omvända. Andelen abborre var för första gången lägre än 50 procent. Andelen mört och braxen var större än vid tidigare provfisken samtidigt som an[1]delen gers minskat för varje provfisketillfälle. I pelagiska nät var fångsten per ansträngning ungefär lika stor som 2012 men betydligt mindre än 1996. I stort påminner fångsten av siklöja fångsten 1996 även om beståndet 2022 tycks varit mer dominerat av årsyngel. Resultatet antyder att abborren återgått till att domineras av mindre individer. Uttaget av fiskätande abborre bedöms ha varit på en hållbar nivå över tid. Däremot syns en minskning jämfört med 2012. Eftersom det inte är de största abborrarna (matfisk) som minskat beror det sannolikt inte på ett för stort uttag av fisk från fisket utan snarare förändringar som kan förklaras av naturliga variationer eller förändrad ekologi och miljö. Att fångsten per ansträngning ökat, att karpfisken ökar på bekostnad av rovfisk och att fisken tenderar att fångas mer ytligt och närmare stränderna signalerar att sjön i ökad grad är påverkad av övergödning. Men det kan delvis också vara en effekt av ökad medeltemperatur. Om förekomsten av undervattensvegetation (smalbladig och vanlig vattenpest) kan det också vara en potentiell delförklaring till de övergripande förändringarna. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket men är samma bedömning som gjordes av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Måttlig status motiveras av den omfattande och återkommande problematiken med syrebrist, att arter som om sommaren primärt förekommer under språngskiktet inte påträffas eller förekommer i en avsevärt mindre omfattning än vad som bedöms vara ursprungligt samt att fångsten signalerar påverkan av övergödning genom ett eutrofieringsindex. Sjön bedöms vara svagt rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning. Den viktigaste uppgiften framåt bedöms vara att åtgärda sjöns problem med syrebrist. Fler åtgärdsförslag presenteras sist i rapporten
Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i 12 fornvårdsområden i Jönköpings län : Inventering år 2022
No full textLänsstyrelsen i Jönköpings län har valt ut tolv av länets fornvårdsområden som ligger på eller i nära anslutning till sandiga marker. Fornvårdsområdena utgörs av gravfält, rösen, domarringar eller slottsruiner och hävdas antingen med bete eller slåtter. Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i dessa tolv fornvårdsområden. Syftet med inventeringen var att få reda på vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Inventeringen genomfördes med färgskålar och frihåvning på varje lokal. Totalt konstaterades 165 insektsarter på lokalerna. Av dessa var 115 arter gaddsteklar, varav 73 arter (63 %) utgjordes av olika bin. De resterande arterna bestod av fjärilar och flugor, med 28 respektive 22 påträffade arter. Totalt påträffades sex rödlistade arter under inventeringen: bryngökbi Nomada opaca, ängsmetallvinge Adscita statices, svävflugedagsvärmare Hemaris tityus, sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae, klubbsprötad bastardsvärmare Z. minos samt mindre bastardsvärmare Z. viciae (samtliga NT). Utöver de rödlistade arterna påträffades även flera arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade. Den lokal där flest gaddstekelarter noterades var Uppåkra i Sävsjö med 44 konstaterade arter. Därefter kom Kejsarkullen i Nässjö kommun och Nystorp i Eksjö kommun, med 40 respektive 34 gaddstekelarter. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna
Floraväkteri i Västmanlands län 2023
No full textEn årsberättelse från Botaniska Föreningen i Västmanlands län och Floraväktarna om 2023 års verksamhet i Västmanland. Bland annat listas arter som betraktas som akut hotade, starkt hotade, sårbara samt nära hotade
Integrerad övervakning av miljötillståndet i svensk skogsmark – IM : IM Årsrapport 2023
No full textNaturvårdsverkets miljöövervakningsenhet genomför Integrerad övervakning av miljötillståndet i skogsekosystem (IM) inom programområdet ”Skog”. Övervakningen är relaterad till konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar ”Long-range transboundary air pollution – LRTAP 1979” (UN/ECE). IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Institutionen för vatten och miljö (IVM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utför övervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket. Miljöövervakningen omfattar ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalans, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation och studier av markprocesser. Syftet är dels att som referensområden ge relevanta bakgrundsdata, dels att söka skilja effekter av mänsklig påverkan från naturlig variation. Modellering för prognostisering av utvecklingen är ett viktigt inslag. IM programmet lämpar sig också väl till testning av modeller. Mätningarna utförs i skyddade områden med lång kontinuitet, utan skogliga aktiviteter. Deposition av luftföroreningar och potentiell klimatpåverkan är de enda mänskliga störningarna i områdena. Föreliggande rapport redovisar undersökningar från år 2023 och inbegriper de fyra IM-områdena Gårdsjön, Aneboda, Kindla och Gammtratten. Verksamheten under året beskrivs kortfattat i text med glimtar av intressanta resultat som framkommit. Bearbetade data och resultat återfinns i tabellbilagan i slutet på rapporten
Återrapportering av medelsanvändning och resultat för skydd av och åtgärder för värdefull natur 2020–2022 : Redovisning enligt 8b § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket
No full textAnslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2022 drygt 3,7 mdkr. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till cirka 2 500 helårsarbetskrafter. Skydd av värdefull natur Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur används till att skydda värdefull natur så att den bevaras och görs tillgänglig för upplevelser i natur- och kulturlandskap – nu och i framtiden. Den största andelen av anslaget går till att ersätta markägare när nya naturreservat bildas (cirka 90 %). Under 2022 disponerade Naturvårdsverketcirka 1 671 mnkr av anslaget för Skydd av värdefull natur. Under 2022 togs det 144 statliga beslut om bildande, utökning eller förstärkningav naturreservat. Under perioden 2020–2022 var antalet statliga beslut om nybildandeav naturreservat 282. Detta var en minskning jämfört med perioden 2019–2021 då antalet statliga beslut om nybildning var 366.Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår; för Bästeträskområdet på Gotland och Nämdöskärgården i Stockholms län. Åtgärder för värdefull natur Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har under året omfattat 2 065 mnkr, vilket är en ökning jämfört med 2021. Av dessa har länsstyrelserna själva disponerat 123 mnkr. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Under 2022 har särskilda satsningar gjorts på det statliga ledsystemet och skötsel av naturreservat. Sammanlagt pågick fyra LIFE-projekt där Naturvårdsverket var medfinansiär, varav ett av dem avslutades under året. Två projekt beviljades projektfinansiering från EU2022 och kommer att medfinansieras av Naturvårdsverket; LIFE2Taiga och TRIWALIFE. Hotade och invasiva arter Under 2022 användes närmare 73 mnkr för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Vid årets början var antalet åtgärdsprogram132, men ett program (spindelörtsskinnbagge) avslutades under året. Några ÅGP-arter som visade positiva trender under året och som beskrivs närmare i denna rapport är fjällräv, vitryggig hackspett, fjällgås och bredbandad ekbarkbock. Medelstilldelningen till arbetet med invasiva främmande arter (IAS) har 2021 och 2022 varit högre jämfört med 2020 och tidigare år. Under 2022 använde länsstyrelserna närmare 40 mnkr för arbete med bekämpningsåtgärder, inventeringar och informationsinsatser. Det operativa arbetet på länsstyrelserna har kommit igång ordentligt och man redovisade över 700 bekämpningsåtgärder mot invasiva främmande växtarter för år 2022. Utöver detta har informationssatsningar genomförts nationellt och Svenska Jägareförbundet har ansvarat för utrotningsåtgärder mot invasiva främmande ryggradsdjur. Engagemang och intresse från allmänheten är fortsatt hög. Naturvårdsverket finansierar driften av Artportalen och har under 2021 även gett fortsatta uppdrag till SLU Artdatabanken om kunskapsunderlag och utredningar. Naturnära jobb Under 2022 har Naturvårdsverket genomfört det sista året i satsningen på naturnära jobb. Satsningen har riktat sig till den som är ny i Sverige, den som varit arbetssökande länge och till unga. Uppdraget har samordnats av Skogsstyrelsen och genomförts tillsammans med länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Sveriges geologiskaundersökning (SGU). Av de medel Naturvårdsverket disponerade lämnades den största andelen som bidrag till Skogsstyrelsen som redovisar att totalt 833 personerdel tagit i satsningen under hela programperioden 2020–2022, och sammanlagt utförde Skogsstyrelsens arbetslag över 3 800 åtgärder under alla år. LONA och särskild satsning på våtmarker Inom den ordinarie lokala naturvårdssatsningen (LONA) har 75 mnkr använts under 2022. Projekten handlar om både friluftslivsinsatser och naturvårdsinsatser. För 2022 beviljades 275 projekt, som består av 823 åtgärder, inom ordinarie LONA. År 2021 återkom våtmarkssatsningen, denna gång med ett större fokus på våtmarker förminskad klimatpåverkan. Cirka 78 mnkr har använts till kommunernas insatser inom LONA våtmarker under 2022. Länsstyrelserna och andra aktörer har arbetatmed insatser för våtmarker i skyddade områden, där cirka 94 mnkr har förbrukatsunder 2022. Satsningen på vilda pollinatörer Den treåriga satsningen på vilda pollinatörer har slutförts under 2022. Förutom arbetet med regeringsuppdraget om vilda pollinatörer har Naturvårdsverket fördelat medel för detta ändamål via LONA och ÅGP. Länsstyrelserna har även disponerat medel för eget arbete med vilda pollinatörer. Satsningen har varit framgångsrik och ett viktigt bidrag för att förbättra förutsättningarna för vilda pollinatörer. Tillgänglighet till naturen och leder Intresset för friluftsliv är fortsatt stort och mycket händer inom området. 2022 års statistik visar en 30-procentig ökning av vistelse i skog och mark under 2021. Det är troligen en effekt av coronapandemin, men studier visar också på att människoruppger att de tänker fortsätta vara ute i naturen. Naturvårdsverket har i samverkanmed andra aktörer, fortsatt arbeta för tillgång till natur med en god kvalitet för människors friluftsliv. Under 2022 har en strategi tagits fram för Naturvårdsverkets arbete med friluftsliv och en strategi har förnyats kring kommunikation om allemansrätten. Naturvårdsverket har under 2022 fördelat nära 6 mnkr till 18 informationsprojekt av organisationer som syftar till att öka kunskapen om allemansrätten. Naturvårdsverkets arbete med fjällsäkerhet innebär bland annat att främja och ansvara för nationell samordning av fjällsäkerhetsarbetet. Naturvårdsverket driversedan år 2016 tjänsten www.lavinprognoser.se där allmänheten kan hitta information och prognoser om var och när det råder lavinfara i svenska fjällen. Förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen finansieras av anslaget 1:3 med årliga bidrag. Lättillgängliga och hållbara vandringsleder i hela landet utgör en viktig förutsättning för friluftslivet, bidrar till stärkt folkhälsa och är en viktig resurs för turismenoch dess aktörer. I enlighet med den särskilda satsningen på vandringsleder och fjälleder har Naturvårdsverket år 2022 även haft möjlighet att fördela bidrag tillvandringsleder där staten inte är huvudman. Fastighetsförvaltning och investeringar i byggnader och anläggningar Naturvårdsverket har förbrukat 113 mnkr för fastighetsförvaltning. Fastighetsbeståndet ligger i huvudsak i skyddade områden med höga naturvärden såsom nationalparker och naturreservat. Inom beståndet finns bland annat naturum, entréer, parkeringar, broar och ligghallar för betande djur. Sju av objekten utgörs av statliga byggnadsminnen. Naturvårdsverket har även beviljat 58 mnkr till 34 investeringsåtgärder varav 15 investeringsåtgärder färdigställdes under 2022. Rovdjur och vilt Under 2022 har Naturvårdsverket fördelat bidrag till länsstyrelserna med syfte att nå de övergripande och långsiktiga målen inom rovdjurs- och viltförvaltningen. Bland annat har medel utbetalats till åtgärder för genetiskt viktiga vargindivider och revir. Två rovdjurscentra har fått bidrag för spridning av information, fortbildning och råd kring våra stora rovdjur. Riktade inventeringar av björn genomfördes i Dalarnas och Gävleborgs län. Allmänheten bidrar med viktig information om rovdjur genom ökad användning av Skandobs som är en digital plattform för inrapportering av rovdjursobservationer. Under vinterhalvåret rapporteras cirka 400–1 000 observationerav cirka 2 000–4 500 användare varje vecka. Ett tjugotal kunskapsunderlagom vilt har tagits fram under 2020–2022 till stöd för viltförvaltningen och de långsiktigamålen
Övervakning av marin mjukbottenfauna 2017-2020 – en översikt av det nya kontrollprogrammet med fokus på kustnära bottnar längs Bohuskusten
No full textGöteborgs universitet har på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland och Bohuslänsvattenvårdsförbund gjort en översikt av de första fyra åren av det nya miljökontrollprogrammetsom infördes 2017. Syftet har varit att följa upp kort- och långsiktiga förändringar av bottenfaunasamhället med fokus på de kustnära sedimentbottnarna. Mer specifikt har vårtuppdrag bestått av följande punkter. 1) Visa och utvärdera förändringar i artantal, abundans och biomassa för åren 2017–2020 med fokus på inre kustvatten. 2) Göra trendanalyser för stationer som är kvar sedan tidigare miljökontrollprogram för att utvärdera långsiktiga förändringar, och där det är möjligt ställa dessa i relation till förändringar inärings- och syretillgång. 3) Jämföra stationer (eller vattenförekomster) med och utan närhet till punktutsläpp. 4) Presentera rödlistade arter och nya arter som eventuellt förekommit i miljökontrollprogammet under perioden 2017–2020
LifeDNAquatic: Riktlinjer för optimal hantering och analys av akvatiskt eDNA som verktyg inom svensk miljöövervakning
No full textNaturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i Sverige beviljade åtta forskningsprojekt 2018 för att undersöka hur eDNA kan användas som verktyg inom den svenska miljöövervakningen. Projektet LifeDNAquatic, presenteras i denna rapport. De tre första arbetspaketen inom projektet resulterade i två tekniska rapporter som behandlar fältplanering, provtagning i fält och olika sorters fältutrustning. Riktlinjer för laboratorier specifika för eDNA och extraktionsmetoder diskuteras. Sju undersökningar (5–11) utfördes för att validera eDNA som metod och för att utröna användbarheten av eDNA-flerartsanalyser som verktyg inom miljöövervakningen. Mer än 460 eDNA-prover samlades in under undersökningstiden. Delundersökning 5: Går det att jämföra artförekomster baserade på flerartsanalyser som kommer från helt olika eDNA-laboratorier? En jämförande undersökningutfördes där fem laboratorier deltog för att jämföra fiskdetektion från samma vatten. Artanalyserna från de olika laboratorierna visade förvånansvärt liknande resultat. Detta innebär att resultat från olika eDNA-utövare är jämförbara och att metoden är tillförlitlig. Delundersökning 6: Är resultaten av eDNA-analyser jämförbara då prover bevaras i olika konserveringsvätskor över tid? Analysen visade att prover som bevaras under kort tid oberoende av konservering uppvisar samma resultat. Då proverna bevaras mer än tre månader är resultaten jämförbara bara då proverna bevarats i etanol. Delundersökning 7: Går det att analysera filter som bevarats i etanol i 1,5 år? eDNA-prover som bevarats i etanol i kylskåp i 1,5 år visar att detektionsprecisionen av den biologiska mångfalden är lika hög oberoende om proverna bevarats kort eller lång tid. Delundersökning 8: Hur påverkar provtagningsdesign slutresultaten av en undersökning? Går det att undersöka artnärvaro i biflöden genom att enbart analyseraprover från dess huvudflöde? Slutsatsen från detta är att en genomtänkt provtagningsdesign och val av lokaler kan spara både tid och resurser då eDNA används som metodinom miljöövervakningen. För mera finskalig utbredning av arter bör flera lokaler inventeras. Vidare ger prover från huvudflöde inte information om artnärvaro i biflöden. Månatliga prover ger en mer korrekt relativ biomassa av fiskarter eftersom mjölke-eDNA då kan uteslutas från analysen. Delundersökning 9: Kan man utröna säsongsvariationer med eDNA över ett år? Hur många prover behöver samlas in på de enskilda lokalerna? Från detta arbetspaketdrar vi slutsatsen att prov som tas från samma lokal månadsvis under ett år är ett mycket kraftfullt verktyg för artinventeringar eftersom både arternas inbördes dominans i fisksamhället samt reproduktionstider kan fastslås. Antal prover som behöver samlas in vid en provpunkt framgår av undersökningen. Delundersökning 10: Hur skiljer sig resultatet mellan eDNA och nät-/elfisken? eDNA i marin miljö detekterade 24 fiskarter jämfört med 15 arter i nätfisket. eDNA i rinnande vatten detekterade 1,2 till 4,7 gånger fler arter än sammanslagna historiska elfiskedata. Delundersökning 11: Är eDNA kostnadseffektivt i relation till traditionella metoder? Flera olika demonstrationsprojekt visar att eDNA som metod är kostnadseffektivt i relation till traditionella inventeringsmetoder. Skillnaden beror på tidsåtgången i fält, som är betydligt högre för traditionella metoder jämfört med eDNA
Evaluating the properties, fate and individual-to-ecosystem level impacts of contrasting microplastics in freshwaters
No full textMicroplastic particles (MPs) are fragments, fibres and other shapes derived fromplastic polymers in the size range of 1–5 000 μm. Concern about the environmentalimpacts of MPs and their implications for human wellbeing has never been higher.Unfortunately, growth in the empirical understanding of the dynamics and impactsof MPs lags behind. This hinders the capacity of scientists, managers and policymakers to address public concerns about the true level of risk posed by MPs, andto develop effective management, policy and governance strategies for eliminatingor reducing those risks. Research on the behaviour and impacts of MPs in freshwater ecosystems is especiallydeficient, despite their vulnerability to inputs of plastic waste (e.g. via storm waterand other terrestrial runoff), and their capacity to act as key transport pathwaysthrough the landscape. This represents a substantial black box in our understandingof the dynamics of MPs from inland to the ocean. In seven research activities (5 mesocosm experiments, 1 field study and 1 literaturereview) we addressed two broad research questions:a) Initial fate and environmental interactions of MP particles in streams, includingbiofilm formation and sorption of chemical stressorsb) Ecological impacts of MPs on resource consumption, growth and survival oforganisms, and on key ecosystem processes. Among our key results addressing the initial fate and biofilm formation of MPparticles, we found that (i) biofilm formation generally made denser particles morebuoyant and caused more buoyant particles to sink faster, (ii) biofilms on polystyreneMPs supported more cyanobacteria than other polymers, and (iii) aquatic macrophytesincrease MP retention by up to 94 %. Among our key results addressing the ecological impacts of MPs, we found that almostall MP shapes and polymers studied had one or more effects on stream microbialorganisms and associated ecosystem processes (e.g. microbial respiration, detritusbreakdown), and/or on the life history of a model macroinvertebrate detritivore. We also provide evidence that effects of MPs on microbial organisms can propagateup food-chains to affect consumer growth and fat storage. Some MP impacts were similar to those of naturally occurring organic and inorganicparticles, whilst others represented a risk over and above that associated with naturalparticles. The number of MP impacts detected in our experiments provides sufficient basis for“moving beyond the precautionary principle” when motivating a need for monitoringand management – there is now sufficient evidence that MPs alter key aspects of thefunctioning of stream benthic food webs to motivate a need for action. Based on our results, we further provide a series of recommendations formonitoring,policy and management targeting MPs, and for future research
Förslag till uppdatering av riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten – Del 2
No full textUnder 2021 tog SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön fram förslag till uppdaterade riktvärden i ytvatten för 86 växtskyddsmedel, på uppdrag av Naturvårdsverket. Under det arbetets gång gjordes avstämningar med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten samt Svenskt växtskydd kring metodiken för framtagandet av de nya riktvärdena. I och med denna rapport har arbetet fortsatt med att uppdatera eller ta fram nya riktvärden för fler växtskyddsmedel och samma metodik som etablerades 2021 har använts. I rapporten presenteras förslag till nytt eller uppdaterat riktvärde för 94 substanser