Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Miljöledning i staten 2023 : En redovisning av hur statliga myndigheter arbetar med att minska sin miljöpåverkan
No full textSamtliga 187 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter har rapporterat 2023 års miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. Denna redovisning utgör Naturvårdsverkets sammanfattning av myndigheternas rapporter. Myndigheter har fortsatt att mötas digitalt och regelbundet arbeta på distans efter omställningen i arbetssätt som ägde rum under covid-19-pandemin, främst åren 2020 och 2021. Viss utsläppsstatistik för år 2023 jämförs därför med 2019, som kan ses som det senaste mest jämförbara året innan pandemin. De sammanlagda rapporterade utsläppen av koldioxid år 2023 är cirka 412 000 ton. Av detta står kategorin maskiner och övriga fordon för cirka 310 000 ton. Resten utgörs av utsläpp från tjänsteresor, vilka ökade med 13 procent från år 2022 till totalt 102 000 ton koldioxid år 2023. Trots ökningen är dessa utsläpp 27 procent lägre än utsläppen från tjänsteresor år 2019. Den största faktiska ökningen har långa flygresor men även dessa utsläpp ligger på en lägre nivå än år 2019. Antalet digitala möten som rapporterades för år 2023 är 9,3 miljoner, vilket är en minskning med 20 procent jämfört med 2022, men drygt dubbelt så många som rapporterades år 2019, året innan pandemin. Resultatet för år 2023 kan indikera en ny normalnivå för antalet digitala möten. Den rapporterade totala energianvändningen år 2023 är på samma nivå som år 2022, knappt 2,6 TWh. Kategorierna fastighetsel och värme har minskat, två respektive fyra procent. Myndigheter rapporterar att energibesparingsåtgärder har haft positiv effekt. Kategorin verksamhetsel har ökat med sju procent jämfört med år 2022. Personalens återgång till kontoren efter pandemin nämns som en orsak. Det totala rapporterade upphandlingsvärdet år 2023 för samtliga myndigheter är 149 miljarder kronor vilket är en ökning med 23 miljarder kronor från år 2022. Upphandlingar med ställda miljökrav utgjorde 90 procent av det totala upphandlingsvärdet, en marginell ökning sedan år 2022. Resultatet visar att 75 myndigheter har ställt miljökrav i 84–100 procent av sina respektive totala upphandlingsvärden. För 2023 rapporterade 51 myndigheter 163 upphandlingar över tröskelvärdet där krav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts. Det är nästan en fördubbling av antalet myndigheter och tre gånger så många upphandlingar jämfört med år 2022. Det är 33 myndigheter som rapporterar att det är mer än fem år sedan de senast såg över sina miljöutredningar, vilket inte är förenligt med kravet i miljöledningsförordningen. Detta är några fler jämfört med i fjol. Redovisningen för år 2023 visar att 37 myndigheter är miljöcertifierade, vilket är fem färre än i fjol. Av myndigheternas rapporter framgår att det bedrivs ett aktivt åtgärdsarbete som återspeglar regeringens tidigare uppdrag till myndigheterna om minskade utsläpp från tjänsteresor och energibesparingsåtgärder.Titel på omslaget: Miljöledning i staten 2023 : En redovisning</p
Miljömässigt hållbar livsmedelskonsumtion - vad är det och hur når vi dit?
No full textHur mycket vet vi egentligen om maten vi äter och dess eventuella miljöpåverkan? Hur kan vi minska de negativa effekterna på miljönfrån maten vi äter? Och hur kan vi komma fram till ett mer hållbart svenskt livsmedelssystem? Det är frågorna forskargruppen ställer sig i en kunskapssyntes som miljöeffekter och policyalternativ för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Vi vet sällan exakt var maten kommer ifrån och den datasom är tillgänglig är ofta begränsade. Därför blir det svårt att utvärdera livsmedelskonsumtionens miljöpåverkan enbart baserat på enskilda livsmedelsprodukter – istället är det rimligt att även utvärdera matens miljöpåverkan utifrån ett kostperspektiv, med noga utvalda indikatorer för att fånga målkonflikter mellan olika miljöpåverkansaspekter. För att vi ska bli bättre på att utvärdera miljöpåverkan från maten vi äter behöver vi bättre grunddata att utgå ifrån. Men den bristen bör inte hindra oss ifrån att redan idag använda olika styrmedel föratt minska livsmedelskonsumtionens negativa miljöpåverkan, då det finns evidens för positiva effekter av en rad olika styrmedel för att minska miljöpåverkan från matkonsumtionen. Det är några av forskargruppens slutsatser i kunskapssammanställningen av forskningsläget, vilken ingår i Naturvårdsverkets satsning på hållbar konsumtion. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets kunskapsbehov
CNOSSOS-EU : Svenska erfarenheter från den strategiska bullerkartläggningen som lämnades in år 2022
No full textVia enkät och workshop samlades erfarenheter från arbetet med den senaste strategiska bullerkartläggningen in. Sammanfattningsvis har mycket fungerat bra, men denna rapport fokuserar på vad som kan förbättras till nästa gång. Problemen har ofta handlat om att det inte har gått att få fram relevanta kart- och trafikdata eller att dataformaten har varit svårbearbetade. Fortsatt harmonisering av underlag och anvisningar är därför viktiga. Kommunerna upplever bullerkartläggningarna som svåra då handläggarna normalt inte är experter på bullerkartläggning. Särskilda kartläggningsanvisningar för kommuner skulle kunna vara en god hjälp, även för kommunens långsiktiga arbete med att tillhandahålla rätt underlag
DNA-baserad övervakning av arter i akvatisk miljö : Verifiering och tillämpning
No full textDNA-baserade metoder för att identifiera och upptäcka arter kommer att få en allt större betydelse i miljöövervakningen. Flertal studier visar på att de kan ersätta traditionella metoder som provfiske, elfiske och visuella observationer. DNA-baserade metoder kan idag användas för att påvisa förekomst av art/arter, men ännu inte för skattning av populationers exakta storlek, spridning och reproduktiva förmåga. Detta är dock aktiva forskningsområden. Fiskar är generellt stora och rörliga, vilket leder till att de släpper ut mängder med DNA, arter som är mindre och mer stationära släpper ifrån sig mindre DNA. Det leder till att man kan få både falska positiva och falska negativa resultat med DNA-baserade metoder. Forskarna har genom jämförande studier, försök i fält och mesokosmexperiment undersökt hur många prover som behöver tas, hur provtagningen ska gå till samt hur lätt arter kan identifieras genom att fånga upp dess DNA. Studierna har genomförts både i den limniska och marina miljön och berör flera olika arter och djurstammar. Forskningen visar att eDNA som metod är bättre på att hitta arter i vissa fall, medan traditionella metoder är att föredra för andra arter då dessa är svåra att upptäcka med eDNA. Att förstå när och hur DNA-baserade metoder kan användas är viktigt ur ett bevarandeperspektiv för de som arbetar med miljöövervakning. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov
Avfall i Sverige 2022 : Uppkomst och behandling
No full textEn sammanställning över industri- och kommunalt avfall i Sverige 2022. Rapporten ger siffror över hur mycket avfall som genererades i olika sektorer, beskriver avfallsflödena i samhället och hur avfallet behandlades. Den kan användas vid uppföljning och utvärdering av de mål som satts upp för avfallsområdet, och som utgångspunkt för diskussioner om hur vi ska nå dem. Avfall i Sverige 2022 – uppkomst och behandling ges ut av Naturvårdsverket och utgår från avfallsstatistik som rapporterades i juni 2024 i enlighet med Avfallsstatistikförordningen (2150/2002/EC)
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Ängsö, Västmanlands län, 2024
No full textCalluna AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping, genomfört inventering av fladdermöss i Ängsö. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss som syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck. Under inventeringen 2024 påträffades åtta arter, varav tre arter är rödlistade: brunlångöra, nordfladdermus och fransfladdermus. Totalt har 13 arter påträffats i Ängsö. Ett förslag är att flytta autoboxlokalerna 3 och 6 för att lokalisera nya miljöer med högre aktivitet, samt för att kunna lokalisera nya kolonier
Regionalt planeringsstöd för vindkraft
No full textKlimatförändringarna gör det allt mer angeläget att övergå till en hållbar energiförsörjning, där vindkraften spelar en stor roll, globalt och i Sverige. Energimyndigheten och Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad utgick från att förutsättningar behöver skapas för cirka 100 TWh vindkraft till 2040talet. I strategin föreslogs länsstyrelserna att i nära samarbete med kommunerna ta fram förväntade andelar vindkraft för att uppnå dessa mål. Samtidigt kan vindkraften medföra många olika typer av sociala och ekologiska effekter, däribland buller, skuggning och förändrad landskapsbild vilket kan påverka boendemiljöer, kulturvärden och friluftsliv. Även renskötseln kan påverkas. Ekologiska effekter kan vara förlust och fragmentering av livsmiljöer såväl som kollisioner med fåglar och fladdermöss, vilket kan påverka den biologiska mångfalden. Utbyggnaden skapar samtidigt lokala arbetstillfällen och kan bidra till att utveckla näringslivet. För att utveckla ett användbart planeringsstöd för vindkraftsplanering behöver dagens planeringspraktik och tillståndsprövning undersökas när det gäller vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med och vilka avvägningar som görs mellan olika hållbarhetsmål. Dessutom behöver verktyg för planeringsstöd utvecklas, som kan integrera olika hållbarhetsmål och fungera som dialogverktyg i planeringsprocessen. En metod som kan vara användbar i detta sammanhang är rumslig flermålsanalys (multikriterieanalys, eng. Spatial Multi-Criteria Analysis, SMCA). Det finns dock flera utmaningar förknippade med SMCA i verkliga planeringssammanhang, där vidareutveckling och anpassning behöver genomföras för att öka tillämpbarheten. Det övergripande syftet med projektet ”Regionalt planeringsstöd för vindkraft” (REWIND) var att undersöka vindbruksplanering och metoder för planeringsstöd, för att hitta nya utvecklingsmöjligheter, där den regionala nivån spelar en större roll som kompetens- och kunskapsnav och samordnande organ. På så sätt kan förslag utvecklas till hur regionalt planeringsstöd för vindkraftsplanering kan utformas och vara ett aktivt och effektivt stöd för den kommunala planeringen för att stärka förankring och hållbar regional tillväxt. Projektet bestod av två samverkande delar med en gemensam slutdiskussion. Målet för Del 1 i projektet var att undersöka dagens planeringspraktik och rättspraxis genom analys av kommunala policydokument och vägledande domar. På så sätt undersöktes vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med, med särskilt fokus på den rumsliga dimensionen, samt vilka avvägningar som gjorts mellan olika hållbarhetsmål inom planeringspraktiken och rättspraxis. Målet för Del 2 i projektet var att utveckla ramverk och metoder för flermålsanalys genom verktyget REWIND, som planeringsstöd för landbaserad vindkraft på regional och kommunal nivå i Sverige. Projektet använde ett urval av existerande metoder för rumslig flermålsanalys, som anpassades och kombinerades med nya metoder. Dessa integrerades som delar i REWIND-verktyget, för att detta ska bli tillämpbart i planeringsprocessen. Metodutvecklingen avsåg a) ett GIS-verktyg för mer flexibel hantering och aggregering av faktorernas rumsliga indikatorer, b) en ny metod för viktning av faktorer, och c) en ny metod för konfliktkartering. REWIND-verktyget tillämpades i två fallstudier i länen Västernorrland och Västra Götaland där metoderna testades tillsammans med utvalda aktörer. Slutligen integreras del 1 och 2 i en gemensam diskussion, tillsammans med en fokusgruppsintervju med kommunala tjänstepersoner, om vindkraftsplanering och hållbarhetsperspektiv samt flermålsanalysens möjligheter att stärka regional och kommunal planering och samverkan. Projektets metodik inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder, i form av litteraturgranskning, intervjuer, fokusgruppsdiskussioner, fallstudier med tillämpning och metodutveckling av SMCA i dialog med intressenter. Vetenskaplig litteratur granskades med avseende på planering av vindkraft, förutsättningar för och effekter av vindkraft på olika hållbarhetsmål, samt metoder och tillämpningar av SMCA i planeringssammanhang. Svenska vindbruksplaner och domslut relaterade till vindkraftsutbyggnad samlades in och analyserades, för att kartlägga vilka faktorer som ingått och hur dessa behandlats, vilka avvägningar mellan hållbarhetsmål som gjorts, samt problem och möjligheter för framtida planering. Utifrån resultaten av dessa delar tillsammans med intervjuer för förståelse av utvalda faktorers betydelse, så som elnätet, utvecklades REWIND-ramverket. Det består av ett urval av befintliga SMCA-metoder tillsammans med utveckling av nya metoder för framtagning av rumsliga indikatorer, viktning och konfliktkartering. Metodutveckling och tillämpning genomfördes med hjälp av fallstudier i Västernorrlands och Västra Götalands län, inklusive involvering av intressenter genom fokusgruppsdiskussioner. Ungefär två tredjedelar av Sveriges kommuner har genomfört någon form av vindbruksplanering, även om dessa i varierande grad har blivit utdaterade. I studien visas att teman som vindkraften balanseras gentemot i vindbruksplaner och domar är framför allt buller, landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, naturmiljö, rennäring och försvarsintressen. Teman som framträder som särskilt svåra att hantera är de som handlar om rennäring och försvar, men även möjligheter till elnätsanslutning. Det finns en stor variation inom vindbruksplaneringen när det gäller hur den rumsliga analysen är uppbyggd, teman och hur de behandlas, samt avvägningar mellan vindkraft och andra hållbarhetsaspekter. Sammanställningen av domsluten pekar på att översiktsplanen i stor utsträckning beaktas vid tillståndsprövningen, och att mer uppdaterade och välinformerade kommunala planer skulle kunna vara till hjälp som beslutsunderlag även i tillståndsskedet. När det gäller SMCA så finns det flera utmaningar förknippade med dess integrering i verkliga planeringssammanhang. Utmaningar som framkom i fokusgruppsdiskussionerna var bland annat brist på kunskaper och data, svårigheter att identifiera kriterier och deras rumsliga indikatorer i olika planeringsskalor, standardisering av rumsliga indikatorer, att viktning av faktorer och aggregering av deras rumsliga indikatorer i viss mån kan dölja konflikter, samt kontroll av viktningen. REWIND-ramverket består av tre steg, 1) avgränsning och fokusering, 2) utformning av planeringsalternativ, och 3) utvärdering. Det GIS-baserade REWIND-verktyget togs fram för att enkelt kunna skapa och ändra rumsliga indikatorer för faktorerna. En relativt enkel men systematisk viktningsmetod togs fram, Ranking-Rating (RR), som möjliggör en transparent integrering av intressenternas inspel för att få vikter som representerar deras uppfattning om faktorernas betydelse. Dessutom kan förståelsen öka för innebörden av viktningen genom jämförelser med ett planeringsträd som ger en översikt över olika hållbarhetsdimensioner. En metod för konfliktkartering utvecklades också, för att kunna eliminera områden med hög konflikt mellan faktorer, vilken integrerades i ramverket. Den generella bilden av vindkraftsplanering som kommit fram är, att det kan vara svårt att hantera de komplexa teknisk-ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna i kommunal planering och beslutsfattande. Samtidigt finns det behov av en mer kontinuerlig och proaktiv vindbruksplanering. Möjligheter att stärka denna kan vara med finansiellt stöd och att genom regionala samverkansprocesser med kommunerna bidra till deras kapacitet att driva processer för vindbruksplanering. Vidare skulle en form av samverkansplattform där kommunala initiativ och planeringsprocesser kan interagera med län och region vara värdefullt för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. I en sådan samverkansplattform kan rumslig flermålsanalys ingå, som ett användbart verktyg för integrering och avvägning av relevanta kunskaper och intressen, på ett systematiskt och transparent sätt. Det skulle kunna ge större möjlighet att interagera med processer kring elnätets planering och kan även underlätta kunskapsuppbyggnad och dialog med nyckelaktörer kring försvarets intressen, renskötsel, med fler. En sådan samverkansplattform skulle även kunna stärka mellankommunal samverkan och hantering av olika riksintressen och avvägningar mellan dessa. Detta kan bidra till utveckling av en mer samordnad och hållbar vindbruksplanering, med potential att i förlängningen ingå i någon typ av integrerad landskapsplanering och medverka till en hållbar utveckling av energisystemet i Sverige
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Vik, Uppsala län, 2023.
No full textCalluna AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, utfört en inventering av fladdermöss vid Vik i Uppsala län. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen år 2023 påträffades sju fladdermusarter, varav två är rödlistade: brunlångöra och nordfladdermus. Totalt har 12 arter påträffats i Vik, fransfladdermus, sydfladdermus, sydpipistrell, gråskimlig fladdermus och dammfladdermus återfanns inte vid inventeringen. Vik bedöms fortsatt vara ett artrikt område, men antalet arter har minskat och fortsatta inventeringar får visa om det är tillfälligt
Inventering av fladdermöss i Stenberga-Boda och Stenberga : Vetlanda kommun i Jönköpings län, 2022
No full textCalluna AB har 2022 på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inventering av fladdermöss i Stenberga och Stenberga-Boda i Jönköpings län. Syftet med inventeringen är att kartlägga hur många och vilka arter av fladdermöss som förekommer vid respektive inventeringsområde samt att undersöka om arterna större musöra och barbastell finns kvar i Stenberga-Boda. Ett inventeringsbesök genomfördes för både Stenberga-Boda och Stenberga med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter. För Stenberga utfördes även en slinginventering till fots. Vid inventeringen av Stenberga-Boda 2022 observerades totalt åtta arter av fladdermöss varav fyra arter är upptagna på den svenska rödlistan nämligen barbastell, brunlångöra, fransfladdermus och nordfladdermus. Sammantaget har hittills nio fladdermusarter påträffats vid Stenberga-Boda under tidigare inventering 2021 och under inventeringen 2022. Större musöra kunde inte återfinnas under inventeringen 2022 men barbastell påträffades vid tre lokaler. Barbastell finns således kvar i området Stenberga-Boda 2022. Vid inventeringen av Stenberga 2022 observerades totalt fem arter av fladdermöss varav två arter är upptagna på den svenska rödlistan nämligen brunlångöra och nordfladdermus. Fladdermusaktiviteten var som högst i de norra och västra delarna av utbredningsområdet där miljön består av hagmark med grova ekar. Centralt i utbredningsområdet vid en ladugård som angränsar till Stenberga kyrka påträffades en koloni av brunlångöra
Allemansrätten – vad säger lagen?
No full textAllemansrättens innebörd är livligt omdebatterad. Det är knappast förvånande. Man hänvisar ofta till sedvanan, men den varierar i skilda landsändar och bland olika grupper av människor. Dessutom skiljer man inte alltid mellan vad som kan anses som gott uppförande och vad rättsreglerna påbjuder. Ett beteende som de flesta människor anser hänsynslöst medför långtifrån alltid juridiska efterräkningar. De rent juridiska bedömningarna är inte heller klara. Man får leta länge efter rättsfrågor med så stort allmänt intresse som är lika omstridda och outredda. Den här skriften tar upp frågan om vilket uppträdande som kan leda till rättsliga påföljder – alltså straff, skadestånd och ålägganden av domstol att företa eller låta bli vissa åtgärder. Den är skriven av en av de tyngsta auktoriteterna på området, professorn, f d justitierådet Bertil Bengtsson. Skriften vänder sig till alla myndigheter, företag, organisationer och enskilda personer som på olika sätt kommer i kontakt med naturturism och friluftsliv