Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Spädbarns exponering för miljögifter
No full textI den här studien har spädbarns exponering för miljögifter vid födseln och under det första levnadsåret undersökts genom att analysera PCB, pesticider, dioxiner, PBDE och PFAS i navelsträngsblod, och matchade prover av bröstmjölk och serum från mammor och deras spädbarn vid tre tidpunkter under spädbarnens första levnadsår. I studien deltog tio mammor och deras nyfödda barn. Resultaten tyder på att PFOA överförs till foster via placentan i högre omfattning än andra PFAS och miljögifter. Halterna av miljögifter i bröstmjölk var generellt lägre 6 månader efter förlossningen jämfört med 3 månader efter. Statistiskt signifikant lägre koncentrationer påvisades endast för pesticider (∑Pest). Mammornas serumkoncentrationer uppvisade för de flesta ämnen en något sjunkande trend under de två efterföljande provtagningstillfällena. För spädbarnen var trenden motsatt och starkare. Då skillnader mellan spädbarnens och mammornas serumkoncentrationer undersöktes, kunde statistiskt signifikant högre koncentrationer av PFHpS, PFOA, PFNA, PCB-74, -118, -138, -153, -156, -157, -170, -180 och p,p’-DDE påvisas i spädbarnens serum vid ett eller flera provtagningstillfällen. Störst skillnad i serumkoncentration påvisades för PFOA, där spädbarnen vid 12 månaders ålder hade 6,7 gånger högre halter än mammorna. För PFUnDA var spädbarnens serumkoncentrationer statistiskt signifikant lägre än mammornas vid provtagningen 6 månader efter förlossningen
CoGas-projektet : Utveckling av en provtagningsmetod för att mätaföroreningstransport med gasflöden från fiberbankar
No full textI CoGas projektet utvecklades en fältutrustning och en metod som möjliggör in-situ provtagning av gas från fiberbankar. Detta för att kunna kvantifiera utsläpp av växthusgaser och medföljande halvflyktiga föroreningar (kvicksilver (Hg) och persistenta organiska miljögifter (POP)) samt gasmedierad partikelresuspension. En övergripande målsättning är att kunna bidra med kunskap om hur olika typer av föroreningar transporteras och sprids från fiberbankar. Den nya provtagningsutrustningen användes vid tre fiberbankar i Västernorrland (Väja, Sandviken och Köpmanholmen) där både passiv och forcerad gasprovtagning testades. Vid passiv provtagning mättes det naturliga gasflödet under en längre tid för att mäta mängden växthusgaser och partiklar som sprids under naturliga förhållanden. Det gick dock inte att detektera POPs i gasen som samlades in med den passiva provtagningen. För att kunna extrahera större volymer gas per tidsenhet och för att kunna analysera halten Hg i gasen utvecklades en forcerad provtagningsmetod. Järnstänger monterades därför under provtagaren vilka penetrerade sedimentytan och skapade artificiella transportgångar. Studien visade att andelen metangas vid in-situ provtagning (52–76 %) överensstämde relativt väl med de halter som tidigare uppmätts i laboratoriestudier (56 %; Lehoux et al, 2021). Våra resultat indikerar dock att de sammanlagda utsläppen av växthusgaser (CO2-ekvivalenter) från fiberbankar är i storleksordningen 52 000 – 170 000 ton/år, en uppskattning som är 25–70 gånger lägre än tidigare uppskattat av Lehoux et al. (2021). Att det blir så pass stor skillnad bedöms bero på att man i den tidigare beräkningen baserad på en laboratoriestudie (Lehoux et al., 2021) inte tog hänsyn till att den biologiskt aktiva zonen för metanogener i fiberbankarna bara utgör de översta decimetrarna av fiberbankarna (Regnell et al, 2014). Genom att ta med hela fiberbanksmassan i sina beräkningar (Lehoux et al., 2021) fick de en kraftig överskattad uppskattning av växthusgasutsläppet från Sveriges fiberbankar. Fiberbankarna i Sverige bedöms dock ändå stå för betydande utsläpp av växthusgaser, motsvarande ca 10–30 % av utsläppen från Sveriges avfallsdeponier. Kvicksilverhalterna (Hg) var i genomsnitt 1,6 ng/m3 i Väja, 6,0 ng/m3 i Sandviken och 19 ng/m3 i Köpmanholmen. Hg(0)-halten i gasfasen vid Köpmanholmen är ca 15 gånger högre än bakgrundshalterna i luft (1,3 ng/m3, IVL 2023). Av analyserade POPs kunde endast hexaklorbensen (HCB) detekteras, vilket antas bero på att HCB är mer volatilt än de övriga. HCB- halterna i den insamlade gasen var i genomsnitt 2,7 ng/m3, (n = 5) vid Väja och 8,5 ng/m3, (n = 6) vid Köpmanholmen, vilket är ca 100–200 gånger högre än de HCB-halter som påträffas i bakgrundsluft (Bidleman et al., 2017). För både HCB och Hg följer halten i gasen halten i sedimentet. Fluxet av HCB och Hg i gasfas från fiberbankarna kan uppskattas utifrån föroreningskoncentrationen i gasen (provtagen med den forcerade metoden) och gasflödet (provtaget med den passiva metoden). Givet att det genomsnittliga gasflödet i de lyckade provtagningarna är representativt uppskattas HCB-flux för de båda fiberbankarna vid ostörda förhållanden till i genomsnitt 3,2 ng/m2/år (1,5 ng/m2/år för Väja och 4,7 ng/m2/år för Köpmanholmen). Det genomsnittliga Hg-fluxet beräknades vid ostörda förhållanden till 0,4 ng/m2/år vid Väja, 1,5 ng/m2/år vid Sandviken och 4,6 ng/m2/år vid Köpmanholmen. Föroreningsfluxet i gasfas bedöms därmed vara relativt begränsat vid naturliga förhållanden. Den gasmedierade partikelspridningen varierade mellan 17–49 mg/m2/dag för Väja och Sandviken men var högre i Köpmanholmen (> 200 mg/m2/dag vid båda provtagningstillfällena). Partiklarnas föroreningsinnehåll har inte kunnat analyseras inom ramen för projektet men vid fysisk störning av fiberbankssediment bedöms betydligt större mängder HCB och Hg, i både gasfas och bundet till partiklar, kunna frigöras, åtminstone under en kort tid. Detta behöver beaktas vid riskbedömning och val av åtgärder av förorenade fiberbankar
Ökad hydrodiversitet för att främja avrinningsområdens klimatresiliens (EcoDiver)
No full textDenna rapport presenterar forskningsprojektet EcoDiver, finansierat av Naturvårdsverket. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Huvudtesen har varit att hydrodiversiteten, där mångfalden av hydrologiska enheter som våtmarker, sjöar, floder och grundvatten inom ett avrinningsområde samverkar och påverkar avrinningsområdets förmåga att hantera klimatförändringar, såsom intensifierade nederbördsmönster, torka, och temperaturvariationer genom att tillhandahålla en rad olika ekosystemtjänster. Projektet har studerat våtmarkernas hydrologiska funktioner, som att reglera flöden samt minska akvatiska föroreningar, och deras roll i klimatanpassning. Projektet har använt databaser, fältmätningar, laboratorieanalyser, hydrologiska modeller, och statistisk analys för att undersöka hur våtmarker påverkar vatten-kvalitet, vattenbalans, och biologisk mångfald i avrinningsområden. Projektet har också utvecklat metoder och verktyg, dels för ett modellbaserat beslutsstöd, dels för att mäta och optimera våtmarkernas ekosystemtjänster. Projektet har använt ekonomiska, sociala, och ekologiska indikatorer för att värdera våtmarkernas bidrag till bland annat koldioxidupptag, rening av förorenat vatten, erosionsskydd, rekreation, och utbildning. Projektet har baserat sin forskning på fem fallstudier av olika våtmarkstyper i Skåne. Dessa fallstudier har valts för att representera olika hydrogeologiska för-hållanden, våtmarksstorlekar, restaureringsåtgärder, och landskapskontexter. Projektet har också spridit sin kunskap till olika intressenter, genom seminarier, workshops, publikationer, och forskningssamarbeten. Projektet har involverat forskare, myndigheter, kommuner, universitetsstudenter, markägare, och skolor i dialog och samverkan kring våtmarkernas betydelse och potential för miljöhantering
Porösa vägbeläggningar : Hantering i Nord2000
No full textPorösa vägbeläggningar kan vara ett alternativ till mer traditionella bullerdämpande åtgärder. Svenska erfarenheter har inte alltid varit positiva, men det kan fungera bra, som exempelvis Trafikverkets åtgärder på E4 vid Huskvarna. Det finns publicerade vägytekorrektioner för olika porösa vägytor men de kan inte tillämpas på samma sätt som motsvarande korrektioner för vanliga täta vägytor. Såväl trafiksituation, utförande som underhåll är viktiga för hur stor verklig bullerreduktionen blir och hur väl den består över tid. Porösa vägytor behöver beräknas med en särskild impedansmodell, vilket innebär en komplikation vid trafikbullerberäkningar. Huvudfokus i denna rapport har varit att undersöka hur porösa vägbeläggningar kan hanteras med Nord2000. Rekommendationen blir att vägytan bör modelleras med impedansklass F, förutsatt att dess funktion upprätthålls över tid
Inventering av oxhorndyvel på Gotland 2022
No full textI den här rapporten beskrivs resultaten av ett riktat eftersök 2022 efter oxhorndyvel Onthophagus illyricus på Gotland, utfört inom åtgärdsprogrammet för dynglevande skalbaggar (Ljungberg 2007). Oxhorndyveln har i vissa områden en stark ställning och verkar ha förmågan att nykolonisera lämpliga lokaler, medan den i intilliggande områden verkar saknas även i till synes lämpliga betesmarker. Av denna anledning är den fortsatt intressant att följa upp. I en tidigare rapport (Ljungberg 2018) beskrivs artens biologi utförligt, och däri finns också en sammanställning över svenska fynd fram till 2018. I följande stycke ges därför endast en kort sammanfattning av kunskapsläget fram till 2021
Nätprovfiske i Jönköpings kommun 2022–2023
No full textStora Nätaren, Stensjön och Kåvasjön ingår i Huskvarnaåns vattensystem. Barnarpasjön ingår i Tabergsåns vattensystem. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Det standardiserade provfisket ska även ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. I Barnarpasjöns fall är provfisket också en del av uppföljningen av åtgärder med att restaurera sjön. De standardiserade nätprovfiskena finansierades av Jönköpings kommun, samt i Stensjön fiskerättsägare i Stensjön och i Stora Nätaren Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av fiskerättsägare. Fältarbetet utförde i augusti 2022 och 2023. Under provfisket i Stensjön fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gös, mört och sarv. Fångstvikten dominerades av gös, följt av braxen och mört medan över hälften av fångade fiskar var abborrar. I bottensatta nät var den totala fångsten per ansträngning bland de största som uppmätts i nätprovfisken i Jönköpings län och betraktas därför som mycket stor. Mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning. Jämfört med föregående nätprovfiske i Stensjön har fångsten per nät i stort sett fördubblats. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Måttlig status stämmer väl överens med bedömningen från den senaste statusklassningen av sjöns samlade ekologiska status och en förbättring jämfört med det senaste nätprovfisket. Fortsatt tyder fångsten på att sjön är påverkad av förhöjd näringshalt. Under provfisket i Stora Nätaren fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, mört och sarv. Abborre och mört var den vanligaste fångsten, följt av braxen och gös. Den totala fångsten per ansträngning var stor jämfört med regionala sjöar och normal jämfört med svenska gössjöar men lägre än närbelägna Stensjön, Ylen och Lilla Nätaren. Överlag var det små skillnader jämfört med föregående nätprovfiske. Fångsten av abborre har dock ökat medan gös minskat. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Måttlig status stämmer väl överens med bedömningen från den senaste statusklassningen av sjöns ekologiska status med avseende på fisk och föregående nätprovfiske. Fångsten tyder på att sjön är påverkad av övergödning. Fångstvikten av rovfisk var större än fångstvikten av karpfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisar rekryteringsstörningar som bedöms härleda från försurning. Under provfisket i Barnarpasjön fångades abborre, gädda, mört och sutare. Mört utgjorde mer än halva fångstvikten. Fångsten per nät var stor i regionala jämförelser och jämfört med svenska näringsrika sjöar. Den ekologiska statusen med avseende på fisk var måttlig, vilket stämmer väl med föregående provfiske. Karpfisk dominerade, varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Inga rekryteringsstörningar som härleds till försurning påvisades. Under provfisket i Kåvasjön fångades abborre, björkna, braxen, gers, mört och en obestämd karpfisk. Abborre dominerade fångstvikten tack vare att det fångades en individ över ett kilo. I övrigt var fångsten ganska jämnt fördelad mellan fångade arter. Jämfört med regionala sjöar av liknande djup betraktas fångsten som liten. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig, vilket stämmer väl med bedömningen vid föregående provfiske. Karpfisk dominerade fångsten varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Fångsten var liten och rekryteringspåverkan kan inte uteslutas. Orsaken till detta är inte försurningsrelaterad utan i så fall av annan orsak
Kunskap och metoder för att bedöma kumulativa miljöeffekter på Östersjöns ekosystem : Slutrapport från forskningsprojektet BalticCAT
No full textProjektet ”Verktyg för att bedöma kumulativa effekter på Östersjöns ekosystem – BalticCAT” haft till syfte att stödja arbetet med kumulativa miljöbedömningar för Östersjöns ekosystem i havs- och fiskeriförvaltning samt havsplanering. Projektet har studerat vilka stressfaktorer som samverkar för att förklara den dåliga situationen för torsk i den östra delen av Östersjön och utvärderat hur en spatio-temporal näringsvävsmodell kan användas som verktyg för kumulativa miljöbedömningar för öppna Östersjön. Vi har även utvärderat hur näringsvävsmodellering kan integreras med och komplettera de metoder som används idag för kumulativ miljöbedömning i Östersjön. Resultaten från tidsserieanalyser av kumulativ påverkan på östersjötorsken visade att syrebristen i Östersjöns djupa områden kan förklara förlusten av reproduktionsområden, men inte entydigt den minskande produktivitet och försämrade kondition som observerats under de senaste 25 åren. I beståndets kärnområde i södra Östersjön har utbredningen av syrefattiga områden varit oförändrad under de senaste tre decennierna och detsamma gäller tillgången på bottenfauna som utgör bytesdjur för ung torsk. Analyser av kväveinnehåll i otoliter visar inte heller tecken på minskande födointag under denna tidsperiod. Det behövs fortsatt forskning för att förstå vilka miljöfaktorer som ligger bakom den drastiska minskningen av produktivitet i det östra torskbeståndet. Projektet har utvecklat en näringsvävsmodell för hela Östersjön i Ecopath with Ecosim. Den utvecklade modellen kan bidra till utvärdering av policy och förvaltningsåtgärder för Östersjön och till arbetet med bedömning av god miljöstatus för födovävar. Genom scenarieanalyser med en rumslig näringsväv för en del av Östersjön visar vi exempel på hur en sådan rumslig modell för hela Östersjön skulle kunna komplettera de förvaltningsverktyg som används idag för kumulativa miljöbedömningar i Östersjön (Sveriges Symphony och HELCOMs BSII). Det förutsätter dock att modellen för hela Östersjön vidareutvecklas till en rumslig Ecospace-modell. Tillsammans visar studierna både möjligheter och utmaningar med kumulativa miljöbedömningar i ett ekosystem under snabb och kraftig förändring. Resultaten visar att en kombination av fiske, övergödning och klimatförändringar troligen är viktiga för att förklara många av de förändringar vi ser i Östersjöns födovävar, vilket betyder att åtgärder mot dessa hot är av stor vikt för att upprätthålla biologisk mångfald och ett hållbart fiske. Men de snabba förändringarna gör det svårt att utnyttja tillgänglig kunskap om födoväven för simuleringar av framtida scenarier, eftersom grundläggande samband i födoväven kan förändras. Det betyder att kumulativa miljöbedömningar som bygger på modellsimuleringar måste kompletteras med en försiktighetsansats och en välplanerad och långsiktig miljöövervakning som kan upptäcka förändringar och att förvaltningen anpassas efter dem
Concentrations of brominated flame retardants (PBDEs, HBCDD, HBB, PBEB, BTBPE, and DBDPE) in blood serum from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from 2022-2023, and temporal trends for the time period 1996-2023
No full textSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan (HBCDD) samt hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB) och 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 2022-2023. Dessutom har tidstrenden för åren 1996-2023 uppdaterats. Samtliga halter för BDE 153 låg över kvantifieringsgränsen (LOQ) och medelhalten (±SD) för perioden 2022-2023 var 0.8 (±0.2) ng/g fett. För BDE 47, BDE 209 och BTBPE var inga pooler >LOQ men en, sex respektive två pooler låg över detektionsgränsen (LOD) och hade medelkoncentrationerna 0.3 (±0.4), 0.6 (±0.08) och 0.1 (±0.03) ng/g fett. Halterna av BDE 28, BDE 66, BDE 99, BDE 100, BDE 154, BDE 183, HBCDD, HBB och PBEB låg under LOD i samtliga prover från 2022-2023. För hela studieperioden, 1996-2023, hade BDE 209 den högsta medianhalten (0.87 ng/g fett) följt av BDE 153 (0.85 ng/g fett) och BDE 47 (0.69 ng/g fett). Den uppdaterade tidstrenden för åren 1996-2023 visade en fortsatt minskning med 3% per år för BDE 209. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har sjunkit med ca 7-10 % per år under studieperioden. Även halterna av HBCDD visade på en signifikant minskande tidstrend med ca 5 % per år. Den uppdaterade tidstrenden för BDE 153 visade att den tidigare svaga ökning som setts nu inte är signifikant. Fortsatta mätningar är viktiga för att följa tidstrenderna av BFR och för att utreda om BDE 153 i serum nu håller på att börja minska hos förstföderskor i Uppsala, på liknande sätt som ses i bröstmjölk i POPUP och i Livsmedelsverkets matkorgsundersökningar
Biogeografisk uppföljning avfladdermöss 2024
No full textNaturvårdskonsult Gerell har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, genomfört en fladdermusinventering i Hallaröd – Allarps bjär, Höör kommun. Inventeringen är en del av den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Områdena har inventerats vid två tillfällen. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter Vid inventeringarna har två autoboxar satts upp kring Hallaröds kyrka och fyra inom Allarps bjär. Vid sommarens inventering noterades sju arter i Hallaröd. Mustasch- och tajgafladdermus, dammfladdermus, sydfladdermus, större musöra, fransfladdermus och mindre brunfladdermus kunde inte återfinnas. Tio arter registrerades i Allarps bjär. Nymffladdermus och större musöra återfanns inte. I de båda områdena påträffades fyra rödlistade arter: barbastell, fransfladdermus, nordfladdermus och brunlångöra. Den totala aktiviteten av fladdermöss har fortsatt att minska sedan år 2016. En orsak kan vara en minskning av tillgången på insekter