Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Kiselalger i Stockholms län 2023 : En undersökning av 12 vattendrag
No full textI Stockholms län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 12 lokaler i vattendrag år 2023. För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildnings-frekvens, antal räknade taxa och diversitet. IPS-indexet visade god status i Åvaån, Saxbroån (Kagghamraån) och Nynäsån. Indexvärdet hamnade på gränsen till måttlig status i Saxbroån och stödparametern %PT indikerade en betydande påverkan av organisk förorening, vilket gör att lokalen bör betraktas som ett gränsfall till måttlig status. För Åvaån utfärdades en riskflaggning för stark miljögiftspåverkan. Måttlig status konstaterades i Bränningeån, Fitunaån, Husbyån, Moraån, Muskån-Hammerstaån, Märstaån, Tyresån och Oxundaån. Av dessa riskflaggades Husbyån och Tyresån för betydande miljögiftspåverkan och Moraån för stark påverkan. I dålig status (nära otillfredsställande) hamnade Bällstaån. Stödparametern %PT indikerade en mycket stark påverkan av organisk förorening. Förutom Åvaån visade surhetsindexet ACID antingen alkaliska eller nära neutrala förhållanden på samtliga lokaler 2023, vilket innebär att inga surhetsproblem föreligger. Indexvärdet i Åvaån låg i måttligt surt, men mycket nära gränsen mot nära neutralt. I en jämförelse av den senaste två/treårsperioden visar de flesta lokaler samma eller ett liknande resultat 2023 vad gäller påverkan av närings-ämnen och organisk förorening. Ett tydligt sämre resultat 2023 konstaterades dock i Bränningeån och Bällstaån
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : Axmar bruk, Gävleborgs län, 2024
No full textCalluna AB har 2024 på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inventering av fladdermöss vid Axmar bruk i Gävleborgs län. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermössen under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen 2024 observerades totalt sex arter av fladdermöss varav två arter är upptagna på den svenska rödlistan: nordfladdermus och brunlångöra. Av de tio tidigare påträffade arterna kunde inte dammfladdermus, fransfladdermus, större brunfladdermus och gråskimlig fladdermus återfinnas. En koloni av mustasch-/tajgafladdermus som påträffades på en vind i en av fastigheterna år 2023 var kvar år 2024. Aktiviteten vid hyttan var dubbelt så hög år 2024 jämfört med år 2023, vilket troligen beror på att belysningen var släckt. Med totalt tio fladdermusarter som har påträffas vid Axmar bruk 2024 inklusive tidigare inventeringar framstår området fortsatt som ett artrikt område för fladdermusfaunan i Norrland
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft : (submission 2024)
No full textSverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2022, rapporterade i submission 2024. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”.Detta innebär att emissioner bryts ner från en total sektoremission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Rapporten beskriver större förändringar som har skett i nationella totalemissioner samt större förändringar i fördelningsmetodik jämfört med föregående år
Utvärdering av trendberäkningar grundvattennivåer
No full textLänsstyrelserna har i det gemensamma delprogrammet för grundvattennivåövervakning i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska undersökning (SGU), vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört trendberäkningar av grundvattennivåer för regionala och nationella övervakningsstationer. Resultaten kommer att visualiseras i HaVs trendverktyg Oracle Analytics (tillgänglig på havochvatten.se), som publicerades december 2024. Vattentrender är ett verktyg som visualiserar kvalitetssäkrad och statistiskt analyserade data från nationell och regional miljöövervakning. Visualiseringarna görs i olika format för att kunna följa långsiktiga förändringar i miljön och jämföra trender. Trendberäkningar har genomförts dels med hjälp av en GAM-modell (Generaliserade additiva modeller) som beräknar utjämnade trendkurvor baserade på tidsserier av årsdata, dels med Mann-Kendall-metoden för att testa om trenderna är signifikanta eller inte (von Brömssen, 2024). Denna rapport fokuserar på utvärdering och sammanställning av signifikanta trender (och i vissa fall uteblivandet av signifikanta trender) som beräknats enligt Mann-Kendall-metoden. För grundvattennivåer har trender beräknats för respektive månad, årsmedian, årsmin och årsmax. Tillräckligt långa tidsserier för att genomföra trendberäkningar (och således visualiseringar i trendverktyget) finns för 384 nivåstationer. Syftet med rapporten är att utvärdera trendberäkningar utifrån sammanställning av grundvattennivådata som har tagits fram av SLU. Utvärderingar ska identifiera grundvattenstationer som uppvisar signifikanta ökande eller minskande trender. Därutöver jämförs stationer med signifikanta trender i en grundvattenförekomst mot övriga stationer med signifikanta trender inom samma grundvattenförekomst samt grupp av grundvattenförekomster. I kapitel 5 (Diskussion) lyfts även ett par punkter om slutsatser som uppkommit under arbetet med sammanställningen, samt vad som är viktigt att tänka på vid tolkning av resultaten för att undvika felaktiga slutsatser. En kortare diskussion förs även om vad data kan säga om mänsklig påverkan på grundvattennivåer
Tillstånd och trender i sjöar och vattendrag i Jönköpings länSummering av utvecklingen från 1970-talet till nutid
No full textI Jönköpings län finns långa mätserier för flera av länets sjöar och vattendrag. De längsta sammanhållande mätserierna finns för några av Vätterns tillflöden. Dessa startade i slutet av 1960-talet och flertalet pågår fortfarande. Under 1980-talet startade en del av de så kallade kalkreferenssjöarna som sedan har bytt namn till trendsjöar. Samordnade recipientkontrollen (SRK) startade under slutet av 1970-talet. Dessa program reviderades i början av 1990-talet samtidigt som ytterligare undersökningar startade inom regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljningen. Således finns ett stort antal övervakningsstationer i Jönköpings län med långa tidsserier. I utvärderingen ingår totalt 21 övervakningsstationer varav 9 är vattendrag. Urvalet av vattendrag har gjorts utifrån de som har 12 mätningar per år med undantag för Anderstorpsån som har 6 mätningar per år. Flertalet av sjöarna ingår i delprogram trendstationer sjöar, dessa provtas 4 gånger per år. Några ytterligare sjöar som ingår i SRK har valts ut utifrån geografiskt läge och långa tidsserier, dessa provtas i augusti. I Tabell 1 och Tabell 2 framgår vilka dessa stationer är samt de eventuella trender från början av 1990-talet till 2022 som finns i mätserierna
Varg: Instruktion för inventering
No full textInstruktionen gäller för personer knutna till Statens Naturoppsyn (SNO) i Norge och Länsstyrelserna i Sverige samt för de svenska samebyarnas inventeringssamordnare, som har ett ansvar för att dokumentera och kvalitetssäkra alla observationer som ligger till grund för inventeringen av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase
Mätningar av läkemedelsrester och östrogena hormoner i blod från utter.
No full textDenna rapport är den andra delen av två i en pilotstudie om läkemedelsrester i utter. I den första delen ville vi undersöka om det gick att analysera rester av läkemedel i urin och blod från utter, samt att utvärdera vilken matris som är mest lämplig för ändamålet. I denna studie har blod från 30 uttrar analyserats, varav tio av dem återfanns i nära anslutning till reningsverk för avloppsvatten, och 20 st från minst 2 km från avloppsreningsverk. Alla uttrar hade läkemedelsrester i blodet. Många gånger <LOQ, dvs inte i kvantifierbar halt, men bara att det finns i blodet på vilda uttrar indikerar att det är omfattande förokommande. Det förelåg ingen uppenbar skillnad mellan uttrar som påträffat nära avloppsreningsverk jämfört med de från ”bakgrundsområden”. Paracetamol fanns i 28 av 30 blodprover och var det vanligaste förekommande läkemedlet i denna studie. Halterna av läkemedelsrester i denna delstudie är i ungefär samma nivåer som de från pilotstudien, med undandag för Resperidone som återfanns i ett homogenat på fem uttrar i hela 250 ng/g i pilotstudien. I denna delstudie var högsta halten Risperidon 2,4 ng/g. Norefidrin återfanns inte alls i blodproverna från denna studie, men uppemot 12 ng/g i uttrar i pilotstudien. Det narkotikaklassade medlet Tramadol återfanns i halter uppemot 36 ng/g i denna studie. De naturliga östrogenhormonerna, östron och östradiol, fanns i alla uttrar utom en oavsett kön eller åldersgrupp. Det syntetiska östrogenet etinylestradiol återfanns i fem uttrar, i halter mellan 0,58-2,6 ng/
Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2024 : Med fokus på statliga insatser
No full textSveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. De definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot för att nå ett miljömässigt hållbart samhälle. Hela samhället behöver öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål. Regeringen och myndigheterna har under 2023 gjort många insatser för att förbättra miljön i riktning mot miljömålen. Insatserna för generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen och aktuella etappmål beskrivs i uppföljningens olika avsnitt. För två av miljökvalitetsmålen bedöms utvecklingstrenden för miljötillståndet vara positiv, för åtta neutral, för fem negativ och för ett oklar. Många insatser som har betydelse för generationsmålet genomförs, men på viktiga områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, har utvecklingen i många avseenden fortsatt i fel riktning. De aktuella etappmålen i denna redovisning har målår inom tidsperioden 2023–2045. Inget etappmål bedöms vara uppnått redan nu, men etappmålet om läkemedel i miljön bedöms kunna uppnås till målåret. För flera etappmål anges en osäker bedömning om målet kan nås till målåret. Bedömningar av etappmålen inom klimatområdet finns redovisade i Naturvårdsverkets kommande underlag till regeringens klimatredovisning. De insatser som har gjorts under året är viktiga steg i arbetet för att nå miljömålen. Den sammantagna bilden är dock att vi har långt kvar till att nå de flesta av miljömålen. För en mer detaljerad analys av de respektive målen, målbedömning och förslag till insatser och åtgärder se Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023 (NV rapport 7088)