Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster och multifunktion : WetKit Hydro-ES: Wetland toolkit for hydrological ecosystem services
No full textEtt våtmarkslandskap liknar en stjärnbild. På samma sätt som en stjärnbild beror på stjärnornas plats och ljusstyrka inom den, kan ett våtmarkslandskap definieras av platsen och egenskaperna hos dess våtmarker. Placeringen i våtmarkslandskapet är en viktig indikator för våtmarkens funktionalitet. För att en våtmark ska rena näringsämnen effektivt måste den ha en tillräckligt hög näringsbelastning och varken för lite eller för mycket inkommande vatten. På liknande sätt beror en individuell våtmarks förmåga att buffra översvämningar och torka på placeringen i våtmarkslandskapet, med vissa våtmarker som har god potential att behålla vatten vid torka, medan andra erbjuder möjlighet att mildra lokala översvämningar. Avvägningar, eller fördelar inom ett område som är förknippade med nackdelar inom ett annat område, måste också beaktas. Våtmarker med hög näringsbelastning har hög potential för näringsrening, men innebär risk för betydande avgång av växthusgaser (särskilt metan). Våtmarker som effektivt behåller kol i sina sediment kan behöva mer frekvent underhåll än de som inte ackumulerar lika mycket sediment över tid. Våtmarker som anläggs på näringrik jord för biologisk mångfald genom dämning riskerar att bli fosforkällor, därför behövs en fosforriskbedömning göras vid projekteringen. En tredje slutsats från vårt projekt var betydelsen av de individer som arbetar med frågan och deras tillgång till relevant information. Implementeringen av våtmarker i Sverige är en frivillig aktivitet från markägarperspektiv och många personer är involverade i processen, inklusive myndighetsutövare, våtmarksrådgivare, åtgärdssamordnare, medlemmar i olika organisationer (t.ex. vattenvårdsförbund, intresseorganisationer) och markägarna själva. Alla dessa grupper har uttryckt ett behov av praktiska råd om placering, utformning, tillgängliga verktyg och eventuella avvägningar för olika våtmarkstyper samt kontinuerlig dialog med forskare och sakkunniga. Slutligen identifierade projektet områden där kunskapen är bristfällig. Faktorerna som styr växthusgasutsläpp från våtmarker kräver vidare studier. Resultat från vårt projekt visade att att det finns stora skillnader i mikrobiella samhällen mellan våtmarker. Dessa skillnader påverkar variationen i exempelvis metanproduktion och –konsumtion. Skillnaderna i mikrobiella samhällen belyser också det faktum att biodiversitet också handlar om mikroorganismer, inte bara synlig flora och fauna. Vidare behövs finansieringen för våtmarksanläggning harmoniseras på nationell nivå. Kunskapen är i dagsläget även bristfällig kring våtmarkers långsiktiga effekt, skötselbehov, synergier eller möjliga avvägningar mellan funktioner och risker. Det finns ett stort behov av långsiktiga mätningar för att följa upp anlagda våtmarkers faktiska effekt, samt att säkerställa måluppfyllelse vid anläggning av nya
Utveckling av eDNA som metod för övervakning av gädda
No full textTillförlitlig information om beståndens utveckling är grunden för förvaltningen av akvatiska resurser. Arter med låg fångstbarhet med traditionella miljöövervakningsmetoder förbises dock ofta vilket leder till att data som krävs för att fatta välgrundade förvaltningsbeslut saknas. Även om de senaste framstegen indikerar att miljö-DNA (eDNA) kan användas för övervakning av biologisk mångfald, är dess potentiella användning för uppskattning av mängd (antal och biomassa) fortfarande delvis okänd. Flera studier indikerar att eDNA kan ge kvantitativa uppskattningar av mängden fisk, men precisionen varierar med art och system. Det är därför troligen nödvändigt att utvärdera möjligheterna från fall till fall. Även om linjära samband har erhållits i kontrollerade experiment varierar förklaringsgraden i naturliga system, där eDNA i genomsnitt förklarar 57 % av variationen jämfört med 81 % i kontrollerade experiment i mesokosmer. Variabiliteten i dessa uppskattningar kan hänföras till skillnader i metoder som jämförs, hydrologiska förhållanden, DNA-extraktionsmetoder, förekomst av humus- och garvsyror som hämmar polymeraskedjereaktion (PCR), sedimentpartiklar i vattnet, fiskbeståndets storleksstruktur och vattnets temperatur. Gädda (Esox lucius) är en populär art inom fritidsfisket och en viktig rovfisk i sötvattens- och kustekosystem. I Östersjön tyder flera studier på att gäddbestånden på Sveriges ostkust har minskat drastiskt. Orsakerna är antagligen flera men sannolikt en konsekvens av ökad predation på vuxna individer från gråsäl och skarv, predation på juvenila stadier av storspigg, försämrade rekryteringshabitat och även en period med hög dödlighet inom fritidsfisket i början av 1990-talet. Gäddan samlas i grunda vegetationsklädda områden för att leka under våren och har en stark hemortstrogenhet vilket innebär att beståndet består av flera lokala delpopulationer. För stationära arter som bildar genetiskt stabila och distinkta populationer över ganska små geografiska områden bör förvaltningen ta regional hänsyn. Det innebär att övervakningen behöver ha en god geografisk täckning och det finns ett behov av övervakningsmetoder som gör det möjligt att bedöma gäddpopulationernas status på lokal nivå. På grund av gäddans stillastående beteende och låga fångstbarhet i traditionella, passiva och dödliga övervakningsmetoder så som standardiserade provfiskenät, var syftet med detta projekt att utveckla en skonsam men effektiv metod för övervakning av gädda med hjälp av eDNA. För att utvärdera hur mängden gädda relaterar till eDNA-koncentrationer under kontrollerade förhållanden utförde vi akvarie- och mesokosmexperiment med både juvenila och vuxna individer riktade mot cytokromoxidas I-genen (COI). Vi utvärderade prestandan hos olika extraktionsmetoder (DNeasy Blood & Tissue kit, DNeasy PowerWater kit, and Chelex 100) och filter (enkelt vs dubbelmembranfilter). Resultaten från båda försöken visade ett starkt positivt linjärt samband mellan eDNA-koncentration och gäddbiomassa (R2 = 0,74–0,87). Nivåerna av eDNA sjönk drastiskt inom de första 24 timmarna efter att årsyngel avlägsnats från akvarierna och låga nivåer kunde detekteras i upp till 308 timmar. Av extraktionsmetoderna gav Chelex 100 den högsta DNA-koncentrationen, vilket erbjuder ett snabbt och kostnadseffektivt alternativ jämfört med befintliga, allmänt använda extraktionsmetoder. Att använda dubbla membranfilter av olika material visade ingen ökning av DNA, oavsett extraktionsmetod, men det gjorde att mer vatten kunde filtreras. Vi har också utvecklat en ny repetitiv markör baserad på nukleärt DNA för eDNA-analyser av gädda. Analys av eDNA-prover från tidigare mesokosmexperiment visade att den nukleära markören amplifierade ca 2,4 Cq tidigare än den mitokondriella, vilket indikerar högre känslighet hos den nyutvecklade markören. För att utvärdera eDNA som metod och studera dess rumsliga och tidsmässiga variation genomfördes fältförsök i 22 vikar i Östersjön. Erhållna eDNA-koncentrationer jämfördes med tidsmässigt matchade fångster från ett standardiserat spöprovfiske. Vi fann att variationen i eDNA-koncentrationer mellan transekter var måttlig (21 %) men fortfarande betydligt lägre än mellan vikar och återkommande besök i samma vikar (52 %), vilket tyder på att rumsliga skillnader inom vik är av mindre betydelse under våren när gäddan leker. Standardiserade spöprovfiskefångster, vik och vattentemperatur förklarade tillsammans 48 % av variansen i uppmätta eDNA-koncentrationer. DNA-koncentrationerna minskade med ökad storlek på viken, vilket tyder på en utspädningseffekt. Noterbart är att förhållandet mellan eDNA och standardiserade spöprovfiskefångster var positivt, men varierade med temperaturen. Det kommer därför vara avgörande att välja lämpliga provtagningstider för att göra longitudinella data jämförbara. För att testa huruvida eDNA kan användas för att övervaka tidsmässiga förändringar gjorde vi ett fältförsök under lekvandringen i Hemmesta våtmark. Uppmätta eDNA-koncentrationer jämfördes med mängden gädda som vandrat upp i våtmarken, vilket mättes med en fiskräknare kopplad till en videokamera. Uppmätta eDNA-koncentrationer uppvisade konsekventa mönster med fiskräknaren för både nukleära (nDNA) och mitokondriella (mtDNA) analyser. Tvärtemot vad som förväntades var den uppskattade eDNA-koncentrationen i vattnet som strömmade ut från våtmarken inte relaterad till den kumulativa mängden gädda som samlats i våtmarken för att leka. Istället återspeglade eDNA-koncentrationerna kortvarig migrationsaktivitet under en 48-timmarsperiod, vilket visar att hög tidsupplösning är möjlig. Vårt projekt stöder den växande mängden forskning som visar ett positivt samband mellan mängden fisk (antal och biomassa) och eDNA-koncentrationer under naturliga förhållanden. Genom att optimera provtagning och laboratorietekniker har vi tagit viktiga steg mot att utveckla eDNA som metod för övervakning av gädda. Återstående steg inkluderar en bättre förståelse av osäkerheter när det gäller tolkningen av eDNA-signalen över varierande spatiotemporala skalor, särskilt mellan år, och standardisering av delar av metoden för att bibehålla jämförbara tidsserier i takt med att eDNA-metoder fortsätter utvecklas. Kvarstående frågeställningar föreslås lösas inom ett pilotprogram som under ett antal år (3–5) löper parallellt med andra övervakningsmetoder för gädda, såsom standardiserat spöprovfiske. Ett sådant pilotprogram skulle öka den befintliga kunskapen och bidra med de återstående pusselbitarna för att utveckla en nationell övervakningsmetod för gädda
NORD2000 : A comment on two errors in the official test cases for Nord2000 road traffic noise version December 2018
No full textTwo errors in the official test cases for road traffic noise have been identified. Pending the correction of the test cases, it is recommended that the errors are considered and compensated for when evaluating a software
Sveriges friluftskommun 2024
No full textKommunerna har en nyckelroll i friluftslivsarbete. Genom kommunal planering kan tillgång till natur för friluftsliv, och särskilt den vardagsnära naturen, samt attraktiva livsmiljöer säkerställas. Barn och ungdomar kan genom skolan få lika möjligheter att utöva friluftsliv, lära sig om allemansrätten och få en naturförståelse. Friluftsliv kan bidra till både fysisk och psykisk hälsa. Vi vill stimulera kommunernas arbete och därför genomför vi undersökningen och delar ut pris till Sveriges friluftskommun och uppmärksammar Årets förbättrare. Priset delas ut av Naturvårdsverket i samarbete med Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och kulturchefsförening. Enkätundersökningen har gjorts sedan 2010 och vi följer utvecklingen. I årets enkät har vi samlat in flera inspirerande exempel på hur kommunerna arbetar med tillgång till vardagsnära natur som bidrar till folkhälsa
Source tracking of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) from perch in Kvädöfjärden : Report 7:2024
No full textElevated PFAS concentrations have consistently been found in perch from the Kvädöfjärden monitoring station (Original station) since monitoring of this chemical group started in 2016. In this project we 1) investigated the temporal variability of PFAS in Kvädöfjärden by retrospective analysis of perch from 1981 until 2015, 2) investigated the spatial variability of PFAS concentrations in perch from ten locations collected in the Kvädöfjärden region in 2023 and 3) mapped various harmful activities in the surrounding area of Kvädöfjärden. The results show that PFOS and several PFCAs has continuously increased from the 1980s. We further see a change in the PFAS homologue fingerprint between 2005 and 2010 that suggests a change from a more marine influence to the influence of a local source. All perch from the spatial survey have a fractional pattern of the PFAS homologues similar to the Original station, but the PFAS concentrations show high spatial variability. The Original station has the highest PFAS concentrations but elevated concentrations were also seen in perch in Licknevarpfjärden, north of the Original station. The ratio of PFUnDA/PFDA suggest that firefighting foam is not the source of the increasing PFAS concentrations. Moreover, we could not identify any harmful activities in the Kvädöfjärden region that potentially could affect the PFAS concentrations. We are therefore not able to identify the exact source of the elevated PFAS concentrations. To track a possible source area, we suggest perch samples are collected between the Original station and Licknevarpfjärden. In addition, we suggest that water samples could be collected in the region as a supplement
Graphic and statistical overview of temporal trends andspatial variations within the Swedish National MonitoringProgramme for Contaminants in Freshwater Biota (until2022 year’s data)
No full textThis report presents a graphic and statistical overview of temporal trends and spatial variations within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminant in freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.
Mänsklig påverkan och effekter på bentisk miljö : Metoder för bedömning av havsbottnens integritet i svenska hav
No full textHavsbotten är utsatt för påverkan från en mängd olika verksamheter, som konstruktioner, muddring, fartygstrafik och bottentrålning vilka kan samverka både med varandra och med effekter från klimatförändringar, övergödning och andra mänskliga belastningar. Havsbottens status är en av 11 så kallade deskriptorer i EU:s havsmiljödirektiv som används för att bestämma miljöstatus. Enligt havsmiljödirektivet ska havsbottnens integritet bedömas som andel havsbotten per huvudsaklig livsmiljötyp som påverkas negativt av mänskliga aktiviteter. Carambha-projektet har undersökt olika sätt att bedöma de fastställda kriterierna för havsbottnens integritet i dess rumsliga sammanhang. Vi har sammanställt och utvärderat befintliga biologiska data samt miljö-och påverkansdata. Dessa har använts för att kvantifiera aktiviteter och påverkan som leder till förändring och förlust av livsmiljöer, samt utveckla metodik för att uppskatta andelen påverkande och förlorade livsmiljöer i svenska kust-och utsjöområden. Vi har också tagit fram principer för hur data och indikatorer på olika skalor ska kunna aggregeras till en samlad bedömning av havsbottnens status. Bottentrålning är en viktig påverkansfaktor i bedömningen av havsbottnens integritet, och effekterna på sammansättning och diversitet av bottenlevande arter är väl studerade. Dock låter sig inte resultat från andra havsområden alltid direkt översättas till svenska förhållanden. Dessutom påverkar bottentrålningen också ekosystemprocesser och funktioner, vilket inte är lika väl undersökt. Vi har undersökt om det för svenska havsområden finns ett samband mellan den fysiska påverkan som orsakas av bottentrålning och fyra indikatorer för miljötillstånd, de strukturella indikatorerna Margalef D och BQI och de funktionella indikatorerna BPc och IPc. I Skagerrak påverkades alla indikatorer negativt av bottentrålning, medan effekterna var mer diffusa i de övriga områdena. Utifrån tusentals dropvideoobservationer av vegetation och epibentisk fauna har vi använt ett antal olika statistiska metoder samt maskininlärning för att identifiera samband mellan en modell över kustnära påverkan respektive trålningsintensitet och arternas täckningsgrad eller abundans. Vi använde denna ansats för att visa hur man kan skatta total påverkan på en population, samt modellera hur stor restaureringspotential det finns i ett område. Våra pilotstudier visar att det går att ta fram statistiskt relevanta resultat som stämmer överens med tidigare uppfattning om olika arters känslighet. De huvudsakliga livsmiljötyperna är abiotiska habitat som är definierade baserat på substrat och djupzon. För att kunna bedöma deras status med avseende på struktur och funktion har vi i denna studie utgått från Eunis-systemet för habitatklassificering och kopplat dessa generellt definierade abiotiska habitat till betydligt mer specifika ekosystemkomponenter enligt det svenska naturvärdesbedömningssystemet Mosaic. Den resulterande listan utgör ett underlag för vilka arter, artgrupper och biotoper som bör prioriteras när det gäller datainsamling och kartering. Vi redovisar också principer för sammantagen bedömning av havsbottnens integritet, i relation till gränsvärden för god status. Den föreslagna processen utgår från att där det finns lämpliga övervakningsdata på relevant skala ska dessa väga tyngst i den övergripande bedömningen. I de fall där sådana data saknas eller på olika sätt inte är tillräckliga, stöds bedömningen av en kombination av tillståndsindikatorer under andra deskriptorer eller policyområden, och/eller riskbaserade metoder, alternativt bedömning av påverkan. Bedömning av fysisk förlust inkluderas som ett sista steg i processen. Sammantaget bidrar arbetet i Carambha till bedömningen av havsbottnens integritet enligt EU:s havsmiljödirektiv genom att vi undersökt mänsklig påverkan och dess effekter på den bentiska miljön i svenska hav, samt utvecklat vidare, testat och utvärderat data och metoder som gör framtida bedömningar mer träffsäkra och robusta
Organiska miljöföroreningar i urin hos svenska ochutlandsfödda kvinnor : Hälsorelaterad miljöövervakning
No full textKvinnor har tidigare visats ha högre halter av flera organiska miljöföroreningar i kroppen än män och skillnader har visats mellan människor i norra och södra Sverige. Organiska miljöföroreningar har inte tidigare undersökts bland utlandsfödda kvinnor. Syfte med studien var att jämföra halter i urin av organiska miljöföroreningar hos svenska kvinnor i Stockholm, Göteborg, Lund och Västerbotten (n=192 i ålder 50–61 år) samt i en grupp utlandsfödda kvinnor boende i Skåne (n=67 varav 41 i ålder 50–61 år) samt att relatera halter till kända exponeringskällor som plastgolv, dricksvattenkälla, mat från konserver och kostvanor. Utlandsfödda kvinnor hade generellt högre halter av flera ftalatmetaboliter jämfört med svenska kvinnor, undantaget plast-ftalaten MBzP där kvinnor i norr hade högre halter, vilket även visats i tidigare studier. Kvinnor i norr hade högre halter än övriga grupper svenska kvinnor av pyren-metaboliten 1-HP. Metabolit av bekämpningsmedlet klorpyrifos (TCP) samt av organofosfatiskt flamskyddsmedel (BBOEP) var högre hos utlandsfödda kvinnor jämfört med en eller flera grupper svenska kvinnor. Skillnader i halter av organiska miljöföroreningar mellan kvinnor i olika delar av landet samt en grupp utlandsfödda kvinnor kan inte förklaras genom skillnader i de exponeringskällor som undersöktes i den här studien. Viktigt för framtida studier angående exponering av organiska miljöföroreningar är att bättre kartlägga inomhusmiljö (boendetyp, ålder på byggnad, tid som tillbringas inomhus, renovering, vedeldning i hemmet), socioekonomi och etnicitet hos deltagarna samt att insamlingar görs under samma årstid och veckodag (helg/vardag) då det handlar om kortlivade ämnen. Om möjligt bör rekryteringen göras på ett representativt urval av befolkningen
Fluorine mass balance and suspect screening in first-time mothers from Uppsala, Sweden: Results for years 2018-2021
No full textSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. Huvudsyftet med denna studie var att fortsätta de tidigare trenderna för fluormassbalans i serum från förstföderskor i POPUP-kohorten (1996–2017), med ytterligare fyra år (2018-2021). Dessutom gjordes suspect screening med särskild fokus på fluorerade läkemedel och bekämpningsmedel med hjälp av högupplöst masspektrometri. Resultaten visar att halterna för PFAS och totalt fluor (TF) fortsätter att minska under de senaste åren. Även om det inte observerades någon trend för extraherbart organiskt fluor (EOF) visade en jämförelse mellan halterna av summaPFAS och EOF-nivåer en ökning av den procentuella andelen oidentifierad EOF under de senaste åren. En pool år 2019 visade särskilt höga TF och EOF-nivåer, vilket troligtvis kan tillskrivas läkemedlet Escitalopram som utifrån enkätsvar används av en deltagare i denna pool. Suspect screening-analysen identifierade preliminärt 5 nya organofluorämnen som tidigare har rapporterats i fisk och humant serum från Great Lakes-regionen i USA, vilka föreslogs vara av naturligt ursprung. Dessa strukturer kräver bekräftelse med autentiska standarder. Sammantaget visar dessa data att trots minskande PFAS-koncentrationer är den övergripande exponeringen för PFAS sannolikt underskattad på grund av förekomsten av nya, tidigare oidentifierade ämnen
Fjällsäkerhet i Sverige 2021 – 2023 : En statusrapport från Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd
No full textNaturvårdsverket har sedan 1984 varit ansvariga för att driva och främja samordningen av fjällsäkerhetsarbetet genom Fjällsäkerhetsrådet. Rådet samlar en bred och djup kompetens om fjällsäkerhet genom sina medlemmar och är ett välkänt varumärke genom sin stora synlighet i media i samband med kommunikationsinsatser. Fjällsäkerhetsrådet har under perioden 2021 - 2023 bestått av 19 medlemsorganisationer. Denna rapport är en sammanfattning och beskrivning av den verksamhet som bedrivs hos många olika aktörer för att bidra till att förebygga olyckor och tillbud bland fjällens besökare. Innehållet i rapporten har bland annat skapats genom intervjuer med experter, olika undersökningar och kunskapssammanställningar samt sammanställning av olycksstatistik