Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
To reuse or not: is purified wastewater a non-toxic and sustainable resource for the future? (REASSURE) : Risks associated with hazardous pollutantsin wastewater reuse and their mitigation
No full textInnovative solutions, like safe reuse, are required in water and sludge managementto achieve circular economy and to address the challenges of global waterscarcityand soil nutrient loss. In the research project “REASSURE”, the overall aimwas to enhance the understanding of the potentiality and sustainability of usingdomesticwastewater as a resource in Sweden and abroad, with a focus on hazardouspollutants,metals and microplastics. The project had the following specificobjectives: 1. Determine factors that influence or determine the reuse of wastewater and sludgeacross countries; 2. Characterize the current state of wastewater reuse in Sweden and the occurrenceof hazardous pollutants as obstacles to its reuse; 3. Evaluate the effectiveness of different advanced treatment techniques againsthazardous pollutants for a better effluent water quality; 4. Assess the risks of hazardous pollutants to environmental and health impactsassociated with wastewater as a resource. This literature synthesis project presents insights into the influencing factors forcross-national differences in the reuse of wastewater and sludge. Data on nationalwastewater and sludge reuse was compiled along with relevant national statistics.Sludge data is compiled in this report for cross-national comparison only. Wastewaterreuse showed a positive correlation with fraction of wastewater treated, degreeof urbanization, level of water stress, and GDP per capita. The project also discussesthe situation of wastewater reuse in selected countries of interest, indicating thatreuse practices, policies, and applications vary across these countries. A comprehensive compilation of hazardous contaminants in effluent water forSwedish domestic and municipal wastewater, greywater, and blackwater was performedfrom literature. A workflow for literature review, meta-analysis and risk andhazard evaluation of contaminants (based on 14 parameters) in effluent wastewaterwas established. In addition, criteria for risk-based scoring, ranking, and prioritizationof contaminants is also presented. This resulted in a priority list of 119 specificchemical contaminants of emerging concern (CECs) that can hinder sustainablewastewater reuse. Among the priority chemicals identified, 30 (primarily pharmaceuticals)had a risk quotient ≥ 1, indicating ecological risk. Additionally, 16 chemicalswere flagged as environmental hazards due to their persistence and mobility,while approximately 60 chemicals were associated with positive predictions for atleast four human health hazards. The 10 highest-priority chemicals were venlafaxine,bicalutamide, desvenlafaxine, diclofenac, amoxicillin, clarithromycin, diethyltoluamide,genistein, azithromycin, and fexofenadine. Although there can be a numberof different potential options for wastewater reuse, this report has primary focuson agricultural irrigation for wastewater reuse, given that agriculture is the largestconsumerof freshwater globally (United Nations, 2024). In Sweden, the reuse oftreatedmunicipal wastewater for irrigation could be especially advantageous forfarmersin areas that experience significant water shortages during the growingseason(Swedish Environmental Protection Agency, 2022) The project also looks into available treatment technologies and their combinationsfor removal of these priority chemicals. Information on available advanced treatmenttechnologies and their targeted chemical contaminants are compiled from theSwedish literature, and removal efficiencies of five selected technologies (granularactivated carbon (GAC), ozonation, membrane bioreactor (MBR), nano-filtration(NF), and reverse osmosis (RO) for 38 priority chemicals, from international literature,were used to rank these technologies. Furthermore, it explores the link betweenadvanced treatment technologies and the pollutant properties, and provides a costanalysis of these selected technologies. Considering its effectiveness to remove CECsand the lower cost, GAC, or a combination of technologies, may be used for safewastewater reclamation. The driving factors of wastewater and sludge reuse are useful for evaluating thepotential of reusing such resources and development of new water managementplans on recycling wastewater as sustainable water resource. Chemical pollutantsidentified as impediments to treated wastewater reuse can help in establishingcriteria for the risk management plans under the EU regulation on wastewater reuse(Regulation (EU) 2020/741). The risk characterization and policy support, are greatlyrelevant to the Swedish Environmental Protection Agency for providing guidelineson reducing the spread of hazardous pollutants to the environment due to wastewaterreuse. Advanced treatment options and strategies presented here will facilitatethe municipalities’ responsible for wastewater treatment facilities to considermodernizing their existing treatment facilities and even facilities on future planto purify the wastewaters for reuse to a greater extent. Future policy briefs shouldconsider to focus on reducing the presence of priority chemicals in effluent water byestablishing concentration limits and mandating advanced treatment technologies,based on removal efficiency and ecological risk assessments. These should be integralto future regulations. As the dataset is derived from available literature, furtherstudies and reanalysis using the meta-analysis workflow will be necessary to addresspotential unknown chemicals
Verktyg för beräkning av resors klimatutsläpp : Användning, metod och beräkningsförutsättningar - Uppdaterad Version 2024
No full textSMED har på uppdrag av Naturvårdsverket uppdaterat och vidareutvecklat ett Excel-verktyg som kan användas av statliga myndigheter för att beräkna utsläpp av koldioxidutsläpp och klimatgaser från resor i tjänsten och användning av arbetsmaskiner eller färdmedel under myndighetsutövning. Årets uppdrag (2024) är begränsat till en översyn av befintliga emissionsfaktorer och de mest relevanta uppdateringarna, samt viss utveckling och vissa tillägg. Den största delen av uppdateringarna berör vägtrafiken. Information om bränslen har också setts över och uppdateras särskilt med avseende på andelar biobränsle, med underlag från bland annat Energimyndigheten och Trafikverket. För busstrafik och taxi har det också gjorts en ny informationsinsamling och olika värden har uppdaterats där bättre och nyare information finns att tillgå. Det har tillkommit några nya kategorier för arbetsmaskiner (skoter, helikopter, operativa flygplan), båtlinjen Umeå-Vasa och ytterligare mindre förändringar. Det bör understrykas att flera beräkningsmetoder och emissionsfaktorer som används som underlag har ändrats i detta års verktyg, vilket i flera fall resulterar i kraftigt ändrade värden, detta förklaras vidare i denna rapport. I 2024 års verktyg är många emissionsfaktorer i jämförelse med 2023 års verktyg betydligt högre och kan relateras direkt till den lägre bioandelen i diesel, vilket är en konsekvens av de ändrade reglerna för reduktionsplikten. Alla resor och fordon som använder diesel ligger ca 40–50 % högre än 2023, en direkt följd av den stora förändringen av bioandelen. Andra förändringar som påverkar är storleken på motorer och fordon med förändringar i flottor. Även för bensindrivna fordon syns en ökning av samma skäl men mycket mindre (2–10%). Förändringen är mindre procentuellt sett om utsläppet uttrycks som CO2e då även bioandelen har fossila utsläpp under produktion. För taxi i Sverige ligger utsläppen i samma nivå som 2023 (minskade med 5 %), men i Stockholm ligger emissionsfaktorerna per fordonskilometer ca 35% lägre än 2023, vilket beror på att ett kraftigt skifte mot fler eldrivna taxi i Stockholm (40 % till 60 %, jämfört med övriga Sverige som ökade från 7% till 11%). För kollektivtrafikens bussar så var underlaget i år mycket sämre än tidigare för alla län utom Stockholm och Göteborg, till följd av bristande datatillgång. Detta gör att en utvärdering per län blir mycket mer vansklig än tidigare år. För Stockholm och Göteborg ligger emissionsfaktorerna emellertid betydligt under 2023 års nivå (5–20 %), vilket speglar förändringar i bussflottorna. Beläggningen var marginellt högre i Stockholm men marginellt lägre i Göteborg. För vissa län blir skillnaderna mellan 2023 och 2024 mycket stora eller till och med extrema (7 fall), vilka bedöms som felaktiga. Att det kan bli stora skillnader från år till år för kollektivtrafikens bussar i enskilda län är i sig inget konstigt, och kan förklaras med att nya bussar köpts in, ett snabbt skifte av bränsle eller stora kast i beläggningen som till exempel skedde under pandemin. I de sju fallen med extrema skillnader används 2023 års värde i stället. Generellt sett i Sverige 2024 (med extremvärden borträknade) ligger utsläppen per person-km ca 10% högre än 2023. För spårbunden trafik som är helt eldrivna (förutom för dieseltåg i Europa) har emissionsfaktorerna ändrats till följd av stora förändringar i elmixarnas nivåer, dels ”Nordisk elmix”, dels för ”SJ förnybar El”. Nordisk elmix har räknats ner från tidigare underlag vilket resulterar i ca 25% lägre emissionsfaktorer. SJ har uppdaterat sina beräkningsmetoder och emissionsfaktorerna i verktyget är anpassade till dessa, vilket gav nivåer som är ca 50–100 gånger högre än tidigare. Det bör poängteras att den tidigare metoden gav mycket låga utsläppsvärden. För båtarna tillämpades en helt ny beräkningsmetod, från att ha använt en annan sedan några år tillbaka och som bara delvis uppdaterats under den perioden. De nya emissionsfaktorerna resulterade i utsläpp per personkilometer som i de flesta fall var drastiskt lägre än tidigare (20–60%), men i vissa fall högre. Minskningen var något större för båtar med medtagen bil. Förklaringen är att tidigare metod härledde utsläppen från färjelinjerna baserat på fartygsspecifikationer såsom installerad motoreffekt och genomsnittlig hastighet. Metoden allokerade även utsläpp till passagerare via en metod baserad på skeppets area. I den nya metoden hämta fartygens utsläppsintensitet samt allokering mellan passagerare och gods från MRV-datan. För flyget är förändringar mycket små (+/- 5 %) förutom för flyglinjen Göteborg- Luleå där utsläppen ökar med 36 %, skälet är svårt att förklara utan detaljstudera underlaget till ICAO:s verktyg, men förändrad beläggning kan vara en förklaring som kan påverka mycket. För arbetsmaskiner var emissionsfaktorerna generellt ca 40 % högre för CO2 och ca 30 % högre för CO2e LCA, en direkt konsekvens av lägre bioandel som följd av ändring i reduktionsplikten. Undantaget var hjullastare 37–75 kW som minskade, möjligtvis som en konsekvens av en förändring av storleken på maskinerna, eller att dessa mindre maskiner i större utsträckning drivs av bensin där förändringen av reduktionsplikten är mindre. SMED avstår från att ge särskilda rekommendationer för verktygets framtida förbättring och utveckling eftersom Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter inte har reviderats vid denna tidpunkt då rapporten skrivs. SMED avser att återkomma med förslag på hur verktyget kan utvecklas när en eventuellt ny förordning är beslutad. När det gäller kollektivtrafikbussar i vissa län bör dessa användas med försiktighet och det rekommenderas att även kolla upp specifik information om bussarnas bränslen. De uppdateringar som har gjorts i detta arbete bedöms som tillräckliga för att verktyget ska hålla en generellt god kvalitet för att användas för beräkning av utsläpp år 2024.On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), SMED has updated and further developed an Excel tool that can be used by government agencies to calculate emissions of carbon dioxide and other greenhouse gases from business travel and the use of non-road mobile machinery or vehicles during governmental operations. The purpose of this project was partly to meet the requirements of the Environmental Management in Government Agencies Ordinance (2009:907) and partly to serve as a general tool for calculating climate emissions from an agency’s personnel transport and use of vehicles and non-road mobile machinery during governmental operations. Previously, the tool (prior to 2018) only accounted for carbon dioxide emissions and did not include other greenhouse gases or indirect emissions related to fuel production and distribution. In 2018, the tool underwent significant development and updates, including changes to categories and interface to better reflect the current transport sector. Additional greenhouse gases (methane and nitrous oxide) and emissions values covering the entire fuel lifecycle were incorporated. During the years 2019–2023, simpler updates and minor developments were carried out. This year’s project (2024) was limited to a review of existing emission factors, the most relevant updates, as well as certain developments and additions. Most of the updates concern road traffic. Information about fuels has also been reviewed and updated, particularly regarding the share of biofuels, with data from sources such as the Swedish Energy Agency and the Swedish Transport Administration. New data collection was conducted for bus and taxi traffic, and various values were updated where newer and better information was available. Some new categories were added for non-road mobile machinery s (e.g., snowmobiles, helicopters, operational aircrafts), the Umeå- Vasa ferry line, and other minor changes. It should be emphasized that several calculation methods and emission factors used as a basis have been modified in this year’s tool, resulting in significantly changed values in some cases. These changes are further explained in this report. In the 2024 tool, many emission factors are considerably higher compared to the 2023 tool, primarily due to a lower biofuel share in diesel, a direct result of changes in reduction obligation rules. Emissions for all diesel-powered travel and vehicles are approximately 40–50 % higher than in 2023, a direct consequence of the significant reduction in biofuel share. Gasoline-powered vehicles also show an increase for the same reason but to a lesser extent (2–10 %). When emissions are expressed as CO2-equivalents from a life cycle perspective (CO2e LCA), the percentage increase is smaller, as the biofuel share also contributes to fossil emissions during production. For taxis in Sweden, emissions factors are at the same level as in 2023 (decreased by 5 %), but in Stockholm, emission factors per vehicle kilometre are about 35 % lower than in 2023. This is due to a significant shift toward more electric taxis in Stockholm (40% to 60 %, compared to the rest of Sweden, which increased from 7 % to 11 %). For buses in public transport, data availability was much worse this year for all regions except Stockholm and Gothenburg, resulting in more uncertain evaluations compared to previous years. However, for Stockholm and Gothenburg, emission factors are significantly lower than in 2023 (5 % – 20 %), reflecting changes in bus fleets. Occupancy rates were slightly higher in Stockholm but slightly lower in Gothenburg. For some regions, differences between 2023 and 2024 are very large or even extreme (seven cases), which are assessed as erroneous. In these cases, the 2023 values are used instead. Nationwide in Sweden (excluding extreme values), emissions per person-kilometer are about 10 % higher than in 2023. For rail transport, which is entirely electric-powered (except for diesel trains in Europe), emission factors have been adjusted due to major changes in electricity mix levels, including the "Nordic electricity mix" and "SJ Renewable Electricity." The Nordic electricity mix has been recalculated, resulting in about 25 % lower emission factors. SJ has updated its calculation methods, and the emission factors in the tool are adapted to these, leading to levels 50–100 times higher than before. It should be noted that the previous method produced very low emission values. For boats, a completely new calculation method has been applied, replacing the previous one that was only partially updated in recent years. The new emission factors resulted in drastically lower emissions per person-kilometer in most cases (20–60%), but higher in some cases. The decrease was slightly greater for boats carrying vehicles. The explanation lies in the previous method, which derived emissions from ferry routes based on vessel specifications, such as installed engine power and average speed. The new method derives vessel emission intensity and the allocation between passengers and cargo from Marine Reporting and Verification (MRV) data. For air travel, changes are minimal (+/- 5 %) except for the Gothenburg-Luleå route, where emissions increased by 36 %. The reason for this is unclear without detailed study of the ICAO tool's data, but a change in occupancy rates may explain the significant impact. For non-road mobile machinery, emission factors are generally about 40 % higher for CO2 and about 30 % higher for CO2e LCA, directly due to the lower biofuel share because of changes in the reduction obligation. An exception is wheel loaders of 37–75 kW, which decreased, possibly due to changes in machine sizes or increased use of gasoline-powered smaller machines, where the reduction obligation change has a smaller impact. SMED refrains from making specific recommendations for future improvements and development of the tool, as the Environmental Management in Government Agencies Ordinance (2009:907) has not been revised at the time of writing. SMED intends to provide proposals for tool development when a potential new ordinance is decided. For public transport buses in certain regions, caution is advised, and it is recommended to check specific information about the buses’ fuels. The updates made in this work are deemed sufficient to ensure the tool maintains good quality for emission calculations in 2024
Kiselalger i Södermanlands län 2024 : En undersökning av 10 vattendragslokaler
No full textI Södermanlands län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 10vattendragslokaler år 2024. För statusklassning med avseende på påverkan avnäringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexetIPS. Stödparametrarna TDI (påverkan av näring) och %PT (påverkan avorganisk förorening) har beaktats vid bedömningen tillsammans med eventuellriskflaggning. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för attandra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa,gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa ochdiversitet.IPS-indexet visade måttlig status i D0 Nyköpingsån, D1:2 Kilaån, D2 Svärtaån,D8 Torshällaån-Eskilstunaån, D25 Örboholmsån, D27 Enarenån, D28 Slytånoch D29 Laketorpsån. Indexvärdet hamnade mer eller mindre nära gränsen mototillfredsställande status i Svärtaån och Enarenån och Örboholmsån riksflaggadesför betydande miljögiftspåverkan (dock på gränsen till svag).IPS-indexet motsvarade otillfredsställande status i D26 Norrtunabäcken ochD30 Gammelstabäcken. Klassningen styrks av att stödparametern %PT visademycket stark påverkan av organisk förorening. Norrtunabäcken riskflaggadesdessutom för betydande miljögiftspåverkan.Surhetsindexet ACID visade alkaliska (årsmedel-värde för pH över 7,3) ellernära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden på alla lokaler, utomD1:2 Kilaån där indexvärdet motsvarade måttligt sura förhållanden(årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Indexvärdethamnade dock relativt nära gränsen mot nära neutralt
Undersökning av bottenfauna i Tingstädeträsk 2021 : En undersökning av en litoral och en sublitoral station vid Tingstädeträsks utlopp.
No full textUnder hösten 2021 har länsstyrelsen Gotland tagit bottenfaunaprover vid utloppet avTingstädeträsk. Dessa prover har analyserats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB föratt bedöma eventuell påverkan på faunan samt göra beräkningar av index och statusklassasjön
Ålgräs i Stockholms skärgård : Kartering 2023
No full textDen här rapporten beskriver resultaten från en kartering av den rödlistade marina kärlväxten ålgräs (VU) inom Stockholms skärgård 2023. Karteringen beställdes av Länsstyrelsen Stockholm och utfördes av Jonas Edlund och Eva Siljeholm på företagen Litoralis Natur AB och Zostera. Syftet med karteringen var att öka kunskapen om ålgräsets utbredning i länet, framför allt större sammanhängande områden. Undersökningen var en fortsättning på de karteringar av ålgräs som utfördes i länet 2020 och 2021. Karteringen genomfördes inom 22 inventeringsområden inom Norrtälje, Österåker, Värmdö, Nynäshamns och Södertälje kommuner. Fältarbetet utfördes från båt utrustad med dropvideokamera och ekolod. Totalt inventerades 946 dropvideopunkter. Ålgräs påträffades inom 20 procent av punkterna och i 17 av de 22 inventeringsområdena. Arten hittades nästan uteslutande på sanddominerade bottnar i exponeringsklass 5, men mönstret var förväntat eftersom dessa bottnar prioriterades vid urvalet av inventeringsområden. Ålgräsets hittades från 1,9 till 6,4 meters djup med den djupaste noteringen inom Björnö naturreservat i Nämndöfjärden utanför Ingarö. Djuputbredning vid Björnö är stor, men i de tidigare karteringarna av ålgräs i länet har arter hittats ner till 7,7 meters djup. Och inom inventeringarna av marina naturvärden i Södermanland och Östergötland har den påträffats ner till 7,8 respektive 8,4 meters djup. I rapporten redovisas översiktligt avgränsade förekomstområden för ålgräs. Avgränsningarna är grova och osäkra, men indikerar att karteringens största förekomstområden finns inom Ramsholmen - Kråkskär, Vinterhamn - Lillhamra samt Revskär - Kolguskär (inventeringsområde 19, 21 och 22). De största förekomstområdena som avgränsades är drygt 5 hektar stora. Ytorna kan jämföras med de största som hittades vid de tidigare karteringarna i länet. De två största som påträffades 2020 var omkring 7 hektar och 2021 påträffades fem områden som var mellan 10 till 30 hektar stora och ett som var nästan 140 hektar stort. Ytorna kan även jämföras med de största områdena som hittats vid inventeringarna av marina naturvärden i Södermanland och Östergötland. Vid dessa inventeringar har de största ålgräsängarna varit i storleksordningen 10 till 30 hektar stora. I rapporten görs översiktliga beräkningar av hur mycket ålgräs det kan finnas i hela länet. Beräkningarna är mycket osäkra, men visar att det troligtvis finns flera tusen hektar ålgräs i länet och att karteringarna sannolikt lokaliserat i storleksordningen 5 till 10 procent av dessa bestånd
Förstudie om beställarnätverk för cement, betong och alternativ
No full textDen här förstudien syftade till att undersöka behoven av ett beställarnätverk förcement, betong och alternativ, samt hur ett sådant skulle kunna organiserats. Idagfinns klimatförbättrad betong på marknaden, men efterfrågan är svag. Ett beställarnätverk kan tänkas höja kompetensen hos beställarna för att ställa högre klimatkrav i upphandling av betong. Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar och använt en intervjustudie som den centrala delen i informationsinhämtningen. En för projektet sammansatt expertgrupp har stöttat förstudien med kunskap inom relaterade branscher och sakfrågor såsom offentlig upphandling, beställarnätverk, bygg- och anläggningsbranschen samt betongbranschen. För urval av informanter utfördes en schematisk bild av leverantörs- och beställarled för cement, betong och alternativ. Den visar på en komplex väv av aktörer som på olika sätt påverkar hela värdekedjan. Vem som kan ses som ”beställare” i relation till upphandling av cement, betong och alternativ i denna väv är inte helt enkelt. Förstudien valde att inte hantera beställare av cement, då detta är betongleverantörer/producenter. Studien fokuserar således på beställare av betong, och till viss del alternativ (alternativa material till betong). Även med denna avgränsning är det potentiella antalet beställare som skulle kunna vara tilltänkta för ett beställarnätverk stort, varför förstudiens resultat behöver beaktas i det hänseendet och med den osäkerhet det innebär framför allt gällande beställares behov av ett beställarnätverk. I förstudien genomfördes 14 intervjuer med offentliga beställare, myndigheter, privata beställare, samt akademi och innovationsprogram. Beställarna var överlag positiva till bildandet av ett beställarnätverk. De flesta har idag utmaningar med att ta till sig ny kunskap då utvecklingen i betongbranschen går snabbt, att förstå upphandlingstekniska aspekter såsom kravställning på klimatförbättrad betong, samt hur man kan räkna och följa upp klimataspekter i byggprojekt. De övriga informanterna var till viss del tveksamma till att ett beställarnätverk är den rätta lösningen för att förflytta branschen och skapa större efterfrågan för klimatförbättrad betong. Dock ansåg samtliga informanter att det krävs ett stortkunskapslyft, i samtliga led i beställarledet, från planerare till projektör. Angående organisering ansåg de offentliga beställarna (kommuner) samt expertgruppen att det bör vara ett beställarnätverk endast för offentliga beställare, på grund av de särskilda förutsättningar som dessa har. De flesta ansåg inte att ett beställarnätverk behöver delas upp på byggsektor respektive anläggningssektor, men att det finns en utmaning med att få frågorna i nätverket relevanta för samtligaaktörer. Vidare ansåg de flesta att ett beställarnätverk behöver vara finansierat och styrt av en eller flera myndigheter. Då krävs det dock ett tydligt regeringsuppdrag, med öronmärkt finansiering för detta samordningsuppdrag. Många informanter menar att det krävs initiativ och samordning för att täppa kunskapsluckan som finns i beställarled, med den kunskap som finns genom aktuella forsknings- och innovationssatsningar samt befintliga vägledningar. Här menade de flesta att det dock inte handlar om ett beställarnätverk, utan snarare om att bygga på de nätverk och andra konstellationer för samverkan som redan finns och facilitera kunskapsspridning i olika branscher. Förstudien presenterar avslutningsvis ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, som kan delas upp i två huvudsakliga spår: ett spår gällande fortsatt utredning för ett offentligt beställarnätverk eller liknande, och ett spår för fortsatt utredning kring en nationell plattform som samlar fler aktörer. Här nedan följer rekommendationerna i korthet: Som en miniminivå rekommenderar förstudien att det görs en vidare analysi hur offentliga beställare helst tar del av ny information och stöd om upphandling av betong och alternativ med mindre klimatpåverkan. Som en maximinivå rekommenderar förstudien att det görs utredningar kring möjligheter att ge ett regeringsuppdrag till en myndighet att etableraett forum för samverkan kring klimatförbättrad betong och alternativ. Utred hur det arbete som Upphandlingsmyndigheten gör, kring upphandlingsstöd av klimatförbättrad betong bäst förvaltas för genomslag hos beställare. Involvera branschorganisationer för att nå stora delar av branscherna och privata beställare. Bygg på det som finns! Med detta avses kunskap och erfarenheter i berörda branscher samt befintliga samverkansinitiativ, dock inte på befintliga beställarnätverk
Återrapportering av medelsanvändning och resultat för skydd av och åtgärder för värdefull natur 2021–2023 : Redovisning enligt 8 c § förordningen (2012:989)med instruktion för Naturvårdsverket
No full textAnslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2023 drygt 2,3 mdkr. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till cirka 780 helårsarbetskrafter. Anslagsmedlen har under året omsatts av närmare 5 700 externa leverantörer. Skydd av värdefull natur Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur används till att skydda värdefull natur så att den bevaras och görs tillgänglig för upplevelser i natur- och kulturlandskap – nu och i framtiden. Den största andelen av anslaget går till att ersätta markägare när nya naturreservat bildas (cirka 84 %). Under 2023 disponerade Naturvårdsverket cirka 1 185 mnkr av anslaget för Skydd av värdefull natur. Under 2023 togs det 143 statliga beslut om bildande, utökning eller förstärkning av naturreservat. Under perioden 2021–2023 var antalet statliga beslut om nybildande av naturreservat 260. Detta var en minskning jämfört med perioden 2018–2020 då antalet statliga beslut om nybildning var 440. Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår, dels på norra Gotland, dels i Nämdöskärgården i Stockholms län. I förhållande till regeringens utfästelser gentemot EU-kommissionen om att Sverige under perioden 2022–2030 formellt ska skydda cirka 378 000 hektar skogsmark och låg fjällskog, har under 2022 och 2023 sammanlagt 96 318 hektar skogsmark blivit skyddad. Per 2023-12-31 återstår därmed ännu att säkra 281 682 hektar skogsmark och låg fjällskog fram till och med 2030. Åtgärder för värdefull natur Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har under året omfattat 1 130 mnkr, vilket innebar ett nästan halverat anslag jämfört med 2022. Av dessa har länsstyrelserna själva disponerat 80 mnkr. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Under 2023 har särskilda satsningar gjorts på det statliga ledsystemet och skötsel av naturreservat. Sammanlagt pågick fyra LIFE-projekt där Naturvårdsverket var medfinansiär. Tillgängliga anslagsmedel 2023 räcker enligt Naturvårdsverkets bedömning inte till för att upprätthålla befintliga naturvärden i skyddade områden eller för att nå nationella miljömål, uppfylla EU-krav eller internationella åtaganden om biologisk mångfald. Åtgärder som restaurering, stängsling, skyltning, underhåll och markering av gränser har i hög grad fått skjutas på framtiden. Även löpande skötsel som slåtter (ängsbruk) och bete har behövt minska, vilket bland annat påverkar många lokala entreprenörer. Hotade och invasiva arter Under 2022 användes cirka 59 mnkr för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Vid årets början var antalet åtgärdsprogram 131, men ett program (utter) avslutades under året. Några ÅGP-arter som hade ett bra år och som beskrivs närmare i denna rapport är vitryggig hackspett, fjällgås och asknätfjäril. Tillgången på medel till arbetet med invasiva främmande arter (IAS) var betydligt lägre 2023 jämfört med 2021 och 2022. Inga medel kunde till exempel fördelas till länsstyrelserna till åtgärder mot invasiva främmande arter av landväxter, vilket innebar att många av de åtgärder som genomfördes 2022 kan ha gått förlorade. En nationell informationskampanj genomfördes tillsammans med 89 deltagande organisationer. Engagemanget och intresset hos allmänheten fortsätter att öka. Svenska Jägareförbundet har ansvarat för utrotningsåtgärder mot invasiva främmande ryggradsdjur och redovisar framgångar i bekämpningen av mårdhund, bisam och vattensköldpaddor. LONA och särskild satsning på våtmarker Inom den ordinarie lokala naturvårdssatsningen (LONA) har cirka 26 mnkr använts under 2023. Det är nästan 50 mnkr mindre jämfört med tidigare år. Projekten handlar om både friluftslivsinsatser och naturvårdsinsatser. För 2022 beviljades 50 projekt, som består av 153 åtgärder, inom LONA ordinarie. År 2021 återkom våtmarkssatsningen, denna gång med ett större fokus på våtmarker för minskad klimatpåverkan. Cirka 75 mnkr har använts till kommunernas insatser inom LONA våtmarker under 2023. Länsstyrelserna och andra aktörer har arbetat med insatser för våtmarker i skyddade områden, där cirka 131 mnkr har förbrukats under 2023. Tillgänglighet till naturen och leder Intresset för friluftsliv fortsätter att öka hos den svenska befolkningen. Statistiska centralbyråns (SCB) statistik visar att andelen som vistas i skog och mark är högre 2023 jämfört med innan pandemin. Dock har tillgången på medel från 1:3-anslaget till friluftsåtgärder minskat med cirka 100 mnkr jämfört året innan. Det innebar att man under 2023 tvingats prioritera säkerhetsåtgärder över åtgärder med syfte att stärka tillgänglighet till naturen. Under 2022 fördelade Naturvårdsverket nära 6 mnkr till 18 informationsprojekt av organisationer som syftar till att öka kunskapen om allemansrätten. Under 2023 fanns inte möjlighet att fördela några sådana medel. Naturvårdsverkets arbete med fjällsäkerhet innebär bland annat att främja och ansvara för nationell samordning av fjällsäkerhetsarbetet. Naturvårdsverket driver sedan år 2016 tjänsten www.lavinprognoser.se där allmänheten kan hitta information och prognoser om var och när det råder lavinfara i svenska fjällen. Förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen finansieras av anslaget 1:3 med årliga bidrag. Lättillgängliga och hållbara vandringsleder i hela landet utgör en viktig förutsättning för friluftslivet, bidrar till stärkt folkhälsa och är en viktig resurs för turismen och dess aktörer. I enlighet med den särskilda satsningen på vandringsleder och fjälleder har Naturvårdsverket år 2023 även haft möjlighet att fördela bidrag till vandringsleder där staten inte är huvudman. Fastighetsförvaltning och investeringar i byggnader och anläggningar Naturvårdsverket har förbrukat cirka 81 mnkr för fastighetsförvaltning vilket omfattar ekonomisk, juridisk och teknisk förvaltning. Fastighetsbeståndet ligger i huvudsak i skyddade områden med höga naturvärden såsom nationalparker och naturreservat. Inom beståndet finns bland annat naturum, entréer, parkeringar, broar och ligghallar för betande djur. Naturvårdsverket har även beviljat 41 mnkr till 18 investeringsåtgärder i form av ny-, om- eller tillbyggnationer under 2023. Rovdjur och vilt Under 2023 har Naturvårdsverket fördelat bidrag till länsstyrelserna med syfte att nå de övergripande och långsiktiga målen inom rovdjurs- och viltförvaltningen. En stor del av medlen används till kommunikation med enskilda och allmänheten. Bland annat har utbildningar genomförts om skadeförebyggande åtgärder för minskad risk för angrepp på tamdjur. En ny nationell populationsuppskattning av björnstammen genomfördes. Den visade att det finns cirka 2800 björnar i Sverige. Allmänheten bidrar med viktig information om rovdjur genom ökad användning av Skandobs som är en digital plattform för inrapportering av rovdjursobservationer. Under vinterhalvåret rapporteras cirka 400–1 000 observationer per vecka av cirka 3 000–6 500 användare. Ett tjugotal kunskapsunderlag om vilt har tagits fram under 2021–2023 till stöd för viltförvaltningen och de långsiktiga målen. Exempel på sådana underlag är de årliga inventeringsresultaten för stora rovdjur
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss i Grimmared och Nösslinge 2024
No full textNaturcentrum AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, genomfört en fladdermusinventering år 2024 i Grimmared och Nösslinge, i inre delen av Varbergs kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Området har pekats ut som ett av de som hyser 12–14 arter, bland annat barbastell och dammfladdermus. Det är också ett av de artrikaste områdena i Hallands län. Naturcentrums undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter. Totalt påträffades nio arter varav fyra rödlistade arter: nordfladdermus, barbastell, brunlångöra och fransfladdermus. Det finns ett fåtal inspelningar som kan vara dammfladdermus, men de är för svaga för att kunna artbestämmas. Det finns även några inspelningar som kan vara sydfladdermus, men de är för korta eller för svaga för säker artbestämning
KUNGSÖRN:Användning av ljudbox för att inventera häckning
No full textDetta faktablad Kungsörn: Användning av ljudbox för att inventera häckning inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. Faktabladet riktar sig främst till personer knutna till länsstyrelserna i Sverige som genomför eller samordnar inventeringen av kungsörn. Länsstyrelserna har ansvaret för att dokumentera och kvalitetssäkra fältbesök och observationer av stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur. De listas sist i detta faktablad
Vindkraft och uppfattat värde av turismupplevelsen i naturområden : Holistiskt perspektiv och bedömningsverktyg
No full textFokus för detta projekt är att utveckla en enkät för att bedöma det uppfattade värdet av turismupplevelsen på destinationer där det finns vindkraftsinfrastruktur synlig i naturen. Forskningen inbegrep att utveckla en enkät på basis av en litteraturöversikt, kvalitativ forskning och insikter från forskning om hållbart konsumentbeteende. Det ska noteras att tidigare forskning har slagit fast att vindkraftsinfrastruktur inte avskräcker turister från att besöka en destination. I litteraturen identifieras fyra faktorer som påverkar turisters reaktioner på vindkraftverk: visuell påverkan, destinationens egenskaper, turistens ursprung och kännedom samt värdeomdömen. Resultaten från detta projekt visar att turisters värdeomdömen om hållbarhetsomställning och hållbar konsumtion påverkar deras uppfattningar om vindkraftsinfrastruktur i naturområden. Detta framgår av både kvalitativa och kvantitativa data. Den kvalitativa forskningen omfattade intervjuer på fyra svenska destinationer (destinationen Höga kusten, Ånge kommun, Dalarnas län och Kalmar län) och resultaten tyder på att turister i allmänhet inte ser vindkraftverk som något negativt, utan uppskattar dem för att de bidrar till hållbar utveckling och energioberoende. De föredrog bland annat att ha ett fåtal utspridda vindkraftverk och människor verkar förlita sig till den information de får genom social interaktion för att bedöma deras påverkan. Vår studie av relevanta hashtags på Instagram visar dessutom att vindkraftverk avbildades på ett positivt sätt. De kvalitativa resultaten användes för att utveckla det konceptuella ramverket för den kvantitativa enkäten. Enkäten utarbetades för att mäta miljövänligt och ansvarsfullt turismbeteende. Enkäten omfattade även en kort film för att ge bättre kännedom om en destination med vindkraftverk i naturen. Synpunkterna om vindkraft analyseras för att förstå de svarandes preferenser. Enkäten mäter även det uppfattade värdet av turismupplevelsen i naturområden, där emotionella, epistemiska och eudaimoniska dimensioner samt dimensionen som hållbar destination integreras. Enkäten testades på en panel med svenska deltagare och fick 300 slutliga svar. Resultaten visar att det finns signifikanta samband mellan olika faktorer, vilket bekräftar enkätens validitet. Viktiga teman från den kvalitativa analysen kommer igen i kvantitativa data, med särskild tyngdpunkt på habituering, hållbarhetsassociationer, oro för negativ påverkan och den sociala kontextens inverkan på synpunkter om vindkraft och vindkraftsinfrastruktur i naturområden. Positiva åsikter om vindkraft formar attityder, förväntade känslor och avsikter att besöka naturområden på destinationer med vindkraftsinfrastruktur. Resultaten visar att deltagare som ägnar sig mer åt utomhusaktiviteter tenderar att ha positiva åsikter om vindkraft. De som är positivt inställda till vindkraft sätter större värde på emotionella, epistemiska, spirituella och hållbarhetsrelaterade faktorer. Resultaten är i linje med det framväxande konceptet energiturism och visar på ett intresse för att besöka vindkraftsanläggningar, särskilt bland dem som har positiva åsikter om vindkraft. I det avslutande kapitlet finns en diskussion om resultaten samt om konsekvenserna av att anpassa enkäten i den verkliga kontexten i form av destinationer där turister kan stöta på vindkraftsinfrastruktur i naturområden