Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
FRESHBAR – Streckkodning av sötvattenorganismer för förbättrade bedömningar av biodiversitet
No full textForskningsprojektet FRESHBAR har vidareutvecklat DNA-referensbiblioteken för sötvattensorganismer i syfte att skapa verktyg för övervakning av miljöpåverkan och den biologiska mångfalden. Vid inventeringen av bottenfaunan upptäcktes flera organismer som tidigare inte varit kända i Sverige, samt en för vetenskapen ny art av fjädermygga Procladius exilis (Brodin 2024). Arbetet med att identifiera och kartlägga viktiga organismer i bottenfaunan visar att COI-streckkodning ger ett bättre mått på den biologiska mångfalden än morfologisk identifiering. I kiselalgs-delen av projektet togs 301 nya kiselalgssekvenser fram varav hälften fattades i referensdatabaserna. Identifieringen till art visade att 14 av dem inte beskrivits alls i den taxonomiska litteraturen, vilket gör dem till nyupptäckta arter som nu inväntar officiell beskrivning. Forskningsprojektet har visat att metastreckkodning ('metabarcoding') är en bra och kostnadseffektiv metod för miljöövervakning, och även har goda förutsättningar att upptäcka sällsynta, nya och potentiellt invasiva arter. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.
Allmänna rekommendationer förutbildning av ledare för ledarledda aktiviteter i fjällen
No full textAllmänna rekommendationer för utbildning av ledare för ledarledda aktiviteter i fjällen vänder sig i första hand till den som avser att utbilda ledare för ledarledd verksamhet i svensk fjällmiljö. Exempelvis ideella organisationer och kommersiella aktörer som utbildar fjälledare, men även folkhögskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsinstanser med liknande utbildningsverksamhet. Syftet med Allmänna rekommendationer för utbildning av ledare för ledarledda turer i fjällen är att skapa ramar för utbildning av olika ledare som leder grupper i fjällmiljö. Syftet är också att tydliggöra en grundläggande nivå på den samlade kompetens som en i fjällen verksam ledare behöver. Målet är att genom de här ramarna säkerställa en miniminivå för genomförande av utbildningen, att främja en jämn nivå mellan olika utbildare samt att underlätta för utbildarens planering av utbildningen. Allmänna rekommendationer för utbildning av ledare för ledarledda aktiviteter i fjällen ska kännas enkel, tydlig och lättillgängli
Minimum Viable Population Analysis to inform the Favourable Reference Value for wolves in Sweden : Final report – April 2024
No full textThe aim of this report, commissioned by the Swedish Environment Protection Agency (SEPA), was to evaluate if and under which conditions a Favourable Reference Value (FRV) of 170 to 270 wolves (Canis lupus) represents a viable population in Sweden. To address this question, I performed a Population Viability Analysis using forward-in-time genome-informed simulations implemented in SLiM. I modelled a large population in Karelia and a smaller population in Scandinavia (i.e., including wolves from both Sweden and Norway) and examined the demographic and genetic viability of the population. I first modelled the effects of survival, reproductive output, population size and migration rates on the probability of extinction of the population. Secondly, using field-based empirical estimates for demographic and life-history traits, I examined the effect of varying population size and migration rates on genome-wide diversity (e.g., nucleotide diversity, inbreeding and two components of genetic load) as proxy for viability. Simulations indicate that with reduced survival rate and female reproductive output, the risk of extinction would range between 22 and 32% for a population size of 50 and between 1 and 10% for a population size of 100. However, when using higher survival rates and female reproductive output values based on field-based estimates, the risk of extinction was close to 1% for a population size of 50 and no extinction was reported for a population size ≥100. Furthermore, for a population size of 170 to 270 wolves in Sweden (i.e., 210 and 310 for the whole Scandinavian population), between 1 to 3 effective (i.e., reproducing) immigrants per decade would be needed remain within a 5% window of loss in nucleotide diversity and increase in inbreeding. However, while migration rates above a threshold of 1-3 effective immigrants per decade would increase genetic diversity and would potentially induce a genetic rescue effect, it would also represent a risk of introducing new deleterious variation, especially for lower population sizes. Moreover, the simulations showed that larger population sizes would be more immune to loss of diversity. Yet, there would also be a non-negligible risk of introduction of new deleterious variation with ≥8 migrants per decade. Consequently, the trade-off between genetic rescue and introduction of deleterious variation needs to be taken into account when determining a target population size for management
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss i Valle härad 2024.
No full textNaturcentrum har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, genomfört en fladdermusinventering i Valle härad, Västra Götaland. Inventeringen är en del av den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Vid inventeringarna har totalt 14 lokaler inventerats, sex med både manuell inventering och autoboxar, sex med enbart autoboxar och två lokaler med enbart manuell inventering. Utöver detta har fångst genomförts under 12 nätter. Vid sommarens inventering noterades 12 arter, varav sex rödlistade arter: nordfladdermus, fransfladdermus, mindre brunfladdermus, dammfladdermus, sydpipistrell och brunlångöra. Totalt har 13 arter registrerats i Valle. Sydfladdermus återfanns inte. Trots en något mindre inventeringsinsats än för några år sedan så registreras det många arter. Den pågående almsjukan och askskottsjukan kan komma att påverka fladdermusfaunan i området
Biogeografisk uppföljning av fladdermöss : – Vik, Uppsala län, 2024
No full textCalluna AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, utfört en inventering av fladdermöss vid Vik i Uppsala län. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Callunas undersökning har utförts med två inventeringsbesök. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med sex autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter. Vid inventeringen år 2024 påträffades sju fladdermusarter, varav två är rödlistade: brunlångöra och nordfladdermus. Totalt har 11 arter påträffats i Vik. Vik bedöms fortsatt vara ett artrikt område, men antalet arter har minskat och fortsatta inventeringar får visa om det är tillfälligt
Joint Statement on the Results and Implications of Analyses Informing the Designation of Favorable Reference Value for the Wolf (Canis lupus) Population in Sweden
No full textIn May 2022, the Swedish government commissioned the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) to investigate, based on the best available knowledge and scientific expertise, if and under what circumstances the reference value for the wolf (Canis lupus) regarding population size, as defined for favourable conservation status according to the European Union’s Habitats Directive, could be in the interval between 170 and 270 individuals as stated in the parliament proposition from 2012 (prop. 2012/13:191). We conducted independent analyses using different simulation tools (Miller: Vortex (Lacy and Pollak, 2022); Dussex: SLiM (Haller and Messer 2019)) to explore the demographic and genetic characteristic defining wolf population viability in Scandinavia. Comparing the results from our independent simulations facilitates an assessment of the congruence and robustness of our results which will then be used by SEPA to develop recommendations for wolf population management in Sweden
Uppföljning av 2023 års tillsyn enligt miljöbalken : Redovisning till regeringen enligt 3 kap. 21 § miljötillsynsförordningen April 2024
No full textNaturvårdsverket ska årligen lämna en redovisning av hur tillsynen enligt miljöbalken kan utvecklas och förbättras. Uppgifter om 2023 års tillsyn har samlats in via enkäter till länsstyrelser och kommuner. Frågorna i årets enkäter har fokuserat på tillsyn kopplat till den nationella miljötillsynsstrategin (strategin). Till länsstyrelserna har också ställts övergripande frågor om planering, resurser och genomförande av tillsyn. Naturvårdsverket bedömer att genomförande av tillsynskampanjer eller framtagande av ny tillsynsvägledning har positiv påverkan när det gäller utvecklingen av tillsynen inom strategins fokusområden. Det återstår två år av den nuvarande versionen av strategin, vilket innebär att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser när det gäller effekter på tillsynen. Utifrån det underlag som vi har hämtat in och även utifrån erfarenheter och annan omvärldsbevakning så konstaterar vi att länsstyrelserna har svårt att driva tillsyn i den grad som de bedömer behövs och att det till stor del beror på en generell brist på resurser. Länsstyrelserna anger att detta bland annat beror på hög personalomsättning. Redovisningen innehåller också resultatet av en undersökning av tillsynsmyndigheternas kännedom om antalet befintliga kyltorn i Sverige. Detta mot bakgrund av att kyltorn från och med februari 2024 omfattas av anmälningsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Resultatet av undersökningen visar att myndigheternas kunskap när det gäller förekomsten av kyltorn i landet är låg. Det innebär att det återstår mycket arbete med att kartlägga alla kyltorn samt att hantera de kyltorn som behöver anmälas under 2024
Identifiering av metaboliter från växtskyddsmedel relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten
No full textVid analyser inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel (NMÖ) och annan miljöövervakning ingår vissa metaboliter från växtskyddsmedel. Kunskapen om vilka andra metaboliter som kan finnas i grund- och ytvatten i Sverige och som skulle kunna ha negativ effekt på miljön eller människors hälsa är bristfällig. Detta projekt syftar till att identifiera vilka metaboliter från växtskyddsmedel som kan vara relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. En bedömning görs också av vilka som är praktiskt möjliga att inkludera i analyspaket för den nationella miljöövervakningen. Totalt 33 prover från Sverige analyserades för 67 metaboliter av laboratoriet DVGW Technology Centre for Water (TZW) i Karlsruhe, Tyskland. Totalt 22 metaboliter detekterades, 7 i grundvatten och 22 i ytvatten. Elva substanser förekom i halter över 0,1 μg/l i ytvatten och fyra av dessa över 0,1 μg/l även i grundvatten. Övriga underlag som användes för att identifiera relevanta metaboliter är: • Resultat från tidigare analyser av metaboliter i Sverige och Danmark • Underlag om relevans baserat på data från registreringsprocessen • Genomgång av lagstiftning och diskussion med berörda myndigheter Totalt har 38 metaboliter från växtskyddsmedel identifierats som relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. Fyra av metaboliterna ingår redan i analyserna inom NMÖ, fyra kan inkluderas i NMÖ-analyserna från och med 2024 och en metabolit kan inkluderas i en ny metod för mycket polära ämnen som utvecklas med finansiering av Naturvårdsverket. De resterande kommer att testas efter prioritering i samråd med berörda myndigheter. Identifiering av relevanta metaboliter att inkludera i den nationella miljöövervakningen, och i analyser av yt- och grundvatten generellt, behöver vara en kontinuerlig process eftersom nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Att CKB får uppgifter från Kemikalieinspektionen två gånger per år säkerställer att detta fortsätter att uppmärksammas. Av ekonomiska skäl kan bara ett begränsat antal metaboliter inkluderas i den löpande nationella miljöövervakningen och en prioritering behöver därför göras. Denna prioritering bör göras i samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och eventuellt andra berörda myndigheter.
Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före! : Nationellt avfallsförebyggande program för en cirkulär ekonomi 2024–2030
No full textDet avfallsförebyggande arbetet har en stor potential i omställningen till en cirkulär ekonomi som idag inte nyttjas fullt ut. Genom att använda våra resurser smartare och effektivare kan vi bidra till att minska miljöpåverkan, nå miljömålen och de globala målen i Agenda 2030 samt bidra till Sveriges strategi för cirkulär ekonomi. Vår försörjningstrygghet ökar då vi blir mindre beroende av inflöde av material och produkter. Den totala materialkonsumtionen i Sverige fortsätter att öka per person, från redan höga nivåer, vid en internationell jämförelse. Klimatutsläppen från svensk konsumtion ökade 2022 för andra året i rad.1 Växande avfallsvolymerna gör att värdefulla resurser spills eller sprids ut i naturen och förlorar sitt ekonomiska värde. För att uppnå en effektiv resursanvändning i en cirkulär ekonomi behöver insatser göras utifrån ett helhetsperspektiv. Förståelse för var och varför de stora miljöproblemen uppkommer är en central utgångspunkt för att konkretisera åtgärder som främjar hållbar utveckling. Det är ofta i produktionsfasen som den mest betydande miljö-och klimatpåverkan sker. Att minska resursåtgången vid produktion av material och produkter för att tillgodose våra behov bidrar till att förebygga att avfall uppkommer.12 Vi behöver därför designa produkter rätt från början, i högre grad förlänga livslängden på produkter med hållbara affärsmodeller och konsumtionsmönster som grund samt förbättra tillgången till information. Och kanske viktigast av allt – vi behöver arbeta tillsammans! Allas insatser är viktiga och nödvändiga. Alla kan göra mer för att material och produkter ska få en lång aktiv livslängd i en hållbar cirkulär ekonomi med minskad mängd avfall. Från köp och släng till resurssmart användning Att förebygga att avfall uppkommer innebär att behålla värdet av resurserna i alla led av värdekedjan från design och produktion till användning. Det innebär att tiden mellan köp och släng (för materialåtervinning) förlängs genom att vi använder resurserna smartare. Det innebär också att behovet av konsumtion av nyproducerade varor minskar genom att förlänga livslängden på de produkter som redan är tillverkade. Designa rätt från början Val som görs i samband med designfasen är grundläggande för att produkter som sätts på marknaden är anpassade för lång livslängd, återanvändning och giftfria och resurseffektiva kretslopp. Designmässiga beslut om materialval, färg, tillsatser och hur produkterna kan underhållas och repareras påverkar den teoretiska livslängden. För att nå giftfria kretslopp behöver särskilt farliga ämnen3 fasas ut och farliga ämnen ersättas med mindre farliga alternativ när så är möjligt. Ämnen som i ett senare skede försvårar eller omöjliggör återanvändning och materialåtervinning bör undvikas. Lång användning – hållbara affärsmodeller och mer hållbar konsumtion Det behöver bli enklare för konsumenter, organisationer och företag att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder. Det finns bland annat behov av nya affärsmodeller och kommunikativa åtgärder som leder till förlängd aktiv livslängd av produkter genom att uppgradera och reparera. Det behöver gå hand i hand med nya konsumtionsmönster så att vi använder de produkter som finns på ett mer resurssmart sätt. Det kan göras exempelvis genom att underhålla, vårda och reparera det som redan inhandlats samt att dela, låna och hyra i högre grad och inte minst att handla begagnat i stället för nyproducerat. Bättre tillgång till information Kunskapshöjande information är en viktig del för att kunna agera mer hållbart. Tillgång till relevant information om materialsammansättning, innehåll av farliga ämnen, livslängd och reparerbarhet hos en produkt behöver förbättras. Förbättrad information om produktens miljö och klimatpåverkan i tillverknings-och användningsledet ger konsumenten (både offentliga som privata) förbättrade möjligheter att göra mer hållbara val i inköpsögonblicket. Mycket görs redan idag av kommuner och andra aktörer för att förebygga avfall, varför det finns behov av att dela och sprida goda exempel för att mana till handling. Om innehållet i det avfallsförebyggande programmet Avfallsförebyggande kan ses som en naturlig del för att bidra till det övergripande målet för Sveriges strategi för cirkulär ekonomi: att bidra till nå miljö-och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030. Det kommer att kräva insatser över tid och längs hela värdekedjor och det finns behov av nya styrmedel. Det finns också åtgärder som kan vidtas här och nu. Här vill det avfallsförebyggande programmet bidra med kunskap och inspiration till det fortsatta arbetet. I programmet finns åtgärdsförslag på vad olika samhällsaktörer kan göra som bygger på samlad information om hur Sverige ligger till och en övergripande problemanalys om hinder och utmaningar. Det avfallsförebyggande programmet innehåller även fördjupningar i ett flertal olika material-och produktströmmar samt förslag på åtgärder kopplade till de bakomliggande problemen. I uppdraget att revidera det avfallsförebyggande programmet ingår inte att föreslå nya styrmedel eller mål även om problemanalysen pekar på behov av nya styrmedel. Programmet beskriver främst situationen och vad som behöver förändras och uppmuntrar till handling. Konsekvensanalyserade styrmedelsförslag tas fram i andra processer som regeringsuppdrag, fördjupade utvärderingar eller andra utredningar. Programmet innehåller åtgärdsförslag och understryker vikten av att samtliga aktörer genomför insatser och medverkar till lösningen. Alla kan och behöver bidra till ett samhälle med resurseffektiva och giftfria kretslopp som medför att både resursuttag, nykonsumtion och avfallsvolymerna minskar
Swedish Market Basket Study 2022 : Per capita-based analyses of nutrients and toxic compounds in market baskets and assessment of benefit or risk
No full textThe Swedish Food Agency regularly conducts so-called market basket studies. The purpose of these is to provide an overall picture of the amount of nutrients and the amount of potentially harmful substances the Swedish population is exposed to from the food. The average amount of a substance that each person is exposed to from food is called per capita intake. In this report, we estimate per capita intake based on levels of nutrients or potentially harmful substances in different types of food how much of the different types of food each person consumes on average (“per capita consumption”). The studies also set per capita intakes against various reference values to detect possible health risks. Since the market basket studies are conducted regularly, we also look for trends over time. The food that was analysed was collected from regular grocery stores in the autumn of 2022. We analysed samples from each food group and estimated per capita intake of nutrients and potentially harmful substances based on the levels of such substances in each food group and per capita consumption of food within the food group. To estimate per capita consumption, we mainly used statistics from the Swedish Board of Agriculture from 2020. The results are compared with previous market basket studies from 1999, 2005, 2010 and 2015