Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Populationsgenetisk undersökning av svensk ögontröst på Gotland
No full textSvensk ögontröst Euphrasia stricta var. suecica är listad som starkt hotad enligt 2020 års rödlistning och är bara känd från ett fåtal lokaler på Gotland. Det finns ett upprättad åtgärdsprogram för svensk ögontröst (Johansson, 2007). Tidigare genetiska undersökningar (Kolseth och Lönn 2005) har visat att var. suecica är genetiskt distinkt. Det finns även stor genetisk variation mellan de gotländska populationerna (Kolseth et. al. 2005). Målet med uppdraget är att utföra en populationsgenetisk undersökning för att klargöra den genetiska strukturen hos 9 populationer av svensk ögontröst (Euphrasia stricta var. suecica) för att jämföra genetisk diversitet mellan populationer och fastställa de bästa källpopulationerna för att komplettera de mindre populationerna, framför allt i Liste Strandbete (LI) och Gerum Prästänge
Kartering av potentiella rikkärr, Gotlands län
No full textLänsstyrelsen ansvarar för skötseln av merparten av Gotlands naturskyddade områden och för naturvårdsåtgärder för hotade arter med åtgärdsprogram. För att genomföra strategiskt lokaliserade åtgärder krävs kunskapsunderlag i form av exempelvis inventeringar, karteringar och hydrologiska analyser.Rikkärr är en av Gotlands karaktärsnaturtyper. Resultat från upprepade inventeringar av rikkärr tyder på att dess bevarandestatus på flera håll har försämrats på grund av igenväxning av ag. Ag är ett konkurrenskraftigt högvuxet halvgräs som växter i täta bestånd. Igenväxning av ag är ett problem då den biologiska mångfalden i de annars mycket artrika rikkärrsmiljöer går förlorad.Sweco har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotland utfört en kartering av Gotlands okända potentiella rikkärr med hjälp av fjärranalys av ortofoton samt andra tillgängliga geodataunderlag.Uppdragets omfattning:1.Vegetationskartering med fjärranalys/modellering, kartera förekomsten av halvgräset ag i landskapet över hela Gotland.2.Vegetationskartering med fjärranalys/modellering, kartera förekomsten av vegetationstypen rikkärr (fri från igenväxning av ag) i landskapet över hela Gotland.3.Kända och potentiella rikkärr, ta fram ett GIS-lager med rikkärr på Gotland. Lagret omfattar både redan kända rikkärr och potentiella tidigare okända rikkärr.4.Komplettera attributtabellen i rikkärrs-lagret med information hämtat från vegetationskarteringen, exempelvis beräkna andel igenväxt med ag och andel som utgör potentiell artrik rikkärrsvegetation.5.Komplettera attributtabellen i rikkärrs-lagret med data som tyder på hydrologisk påverkan, förekomst av diken.6.Beräkna graden av igenväxning av buskar och småträd i rikkärrspolygonerna.Syftet med uppdraget är att ta fram ett underlag som indikerar var det kan finns rikkärr (utanför de redan kända rikkärren) med potentiellt höga naturvärden och tvärtom, var igenväxning gått så långt att naturvärdena sannolikt är låga. Hydrologisk påverkan samt igenväxning signalerar också att naturvärden sannolikt har påverkats negativt.Arbetet har krävt olika former av metodutveckling. Val av metoder och analyser har skett i nära samverkan med Länsstyrelsen Gotland.6Leveransen av uppdraget består av:•Rapporten•Bilaga till rapporten med leveransbeskrivning•GIS-skikt, levereras i en geodataba
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2023
No full textUnder perioden 15 juli till 1 september år 2023 genomfördes elfiskeundersökningar på 46 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Vid elfisket start var flödena relativt normala i länets västra delar där elfisket inleddes. Majoriteten av lokalerna i länets östra delar fiskades under låg till normalt vattenföring. Men omfattande nederbördsmängder under augusti månad innebar att undersökning fick skjutas upp periodvis till 1 september, normalt avslutas elfisket senast 15 augusti. I slutet av perioden var det således relativt höga flöden vid elfisket i Motala ströms vattensystem. Vattentemperaturer var relativt normala
Grön infrastruktur Sverige runt : Goda exempel på genomförda åtgärder och projekt
No full textEngagemanget för att genomföra åtgärder för grön infrastruktur är stort. Runt om i Sverige genomförs det årligen mängder av åtgärder som stärker grön infrastruktur, och därmed de nätverk av livsmiljöer som krävs för att vi ska kunna behålla och utveckla Sveriges biologiska mångfald. Åtgärder genomförs i de miljöer vi ser och rör oss i varje dag, det så kallade vardagslandskapet. Sådana exempel är blommande ängar längs cykelvägar som gynnar pollinatörer och återställande av vattendrag för att väcka liv i forsande vatten. Åtgärder genomförs även i naturområden som har höga naturvärden, men som försämrats genom exempelvis fragmentering. Här kan natur behöva restaureras för att få en fungerande biologisk mångfald. Exempel på åtgärder i fragmenterade landskap är skapandet av mer variationsrik skog som gynnar vitryggig hackspett och nya öppna marker för de hotade arterna fältgentiana och mnemosynefjäril. Flera av projekten som har genomförts gynnar även friluftslivet, friluftspedagogiken för barn, turistnäringen och företagande på landsbygden. För alla åtgärder som har genomförts krävs det att man tar hänsyn till omgivningen och landskapet i stort. Då är en samverkan mellan olika aktörer helt avgörande. Ett exempel på ett sådant samarbete är det mellan markägare, jordbrukare, skogsbrukare, länsstyrelser, kommuner, företag, föreningar, myndigheter och universitet som har resulterat i nytänkande insatser för ett hållbart landskap. Denna skrift har tagits fram för att inspirera och visa på några goda exempel på allt som görs i Sverige för grön infrastruktur. Företaget Make Your Mark har genomfört intervjuer, sammanställt texter och formgivit publikationen. Ingrid Johansson Horner, nationell samordnare för grön infrastruktur, har varit projektledare för denna skrift. Följ med oss på en resa genom Sverige för att upptäcka vad som görs för att vår vilda, vackra natur ska ha en grön infrastruktur i framtiden. Claes Svedlindh, Chef Naturavdelningen, Naturvårdsverke
Harmonisering av rapporteringen av brukad skogsmark och FRL
No full textUnder perioden 2021-2025 bokförs medlemsstaternas åtagande inom LULUCF-sektorn enligt LULUCF-förordningen (EU) 2018/841. Åtagandet innebär att LULUCF-sektorn inte ska generera några bokförda nettoutsläpp för perioden 2021-2025. Kategorierna i LULUCF-sektorn har olika bokföringsregler. För brukad skogsmark bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå (FRL, Forest Reference Level). I detta projekt föreslås en metod för omallokering av kolförrådsförändringar i de kolpooler som idag inte är direkt jämförbara mellan rapporterade data inom växthusgasrapporteringen och bokföringsreferensen för brukad skogsmark (FRL). Vidare har teknisk korrigering av FRL undersökts och en process för vidare arbete med teknisk korrigering av FRL föreslås. Syftet med teknisk korrigering av FRL är att FRL ska vara konsistent med den årliga växthusgasrapporteringen och kan t.ex. medges om underlagsdata eller modeller som användes i FRL ändras. Metoden för omallokeringen utgår från att separera stubbar från markkol och förna som simulerats för FRL i Q-modellen. Nedbrytning av markkol, stubbar och grövre rötter har därför delats upp i de två poolerna markkol och stubbar, med hjälp av nedbrytningsklasser som baserats på Riksskogstaxeringens permanenta ytor. Övergången till markkol sker när en stubbe övergår till att inte längre vara en stubbe (nedbrytningen har nått ett visst stadium) och skattades till 21 år för gran, 23 år för tall och 10 år för löv. Vägledningen kring teknisk korrigering av FRL är inte tydlig och därför föreslås en process med avsikt att förtydliga om och hur en teknisk korrigering bör ske. Fram till dess föreslås en nivåjustering av den framtagna FRL i enlighet med IPCC riktlinjer (baserat på den redan framtagna FRL). Vidare behövs en fortsatt dialog med/mellan Naturvårdsverket, EU-kommissionen och Joint Research Center (JRC) för klargöranden kring processen. Om en teknisk korrigering av FRL fastslås bör en insats göras inför submission 2027 i form av utveckling av indata och kalibrering av Q-modellen.In this project, a method for reallocation of carbon stock changes is suggested for carbon pools in the reference level for 2021 to 2025 for forest land (FRL), which currently are not compatible with reported data to the GHG reporting. In addition, a technical correction of the FRL has been investigated and a process for future work with technical correction of the FRL is suggested. Technical correction of the FRL can be admitted if supporting data of models that are used in FRL are changed. The method for reallocation is based on separating the stumps from the soil carbon pool that was simulated aggregated for FRL with the Q-model. The decomposition of soil carbon, stumps and coarse roots has been divided in stumps and soil carbon with decomposition classes based on permanent plots from the National Forest Inventory. The transition to soil carbon occurs when a stump passes over to no longer being a stump (the decomposition has reached a certain state) and was estimated to 21 years for Norway spruce, 23 years for Pine and 10 years for deciduous forest. The guidance on technical correction of FRL is not clear and therefore a process with the aim of clarifying if and how a technical correction should be done is suggested. Until then, a level adjustment of the current FRL is suggested, in accordance with the IPCC Guidelines. Further, a continuous dialogue between the Swedish Environmental Protection Agency, The European Committee and the Joint Research Center (JRC) is needed for clarification around the process. If a technical correction of the FRL is established, additional efforts are needed for submission 2027, by developing in-data and calibration of the Q-model
Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur : Reviderade maj 2024
No full textFörord Naturvårdsverket tog 2012 fram riktlinjer för beslut om skyddsjakt på regeringens uppdrag. Dessa riktlinjer har till syfte att vara ett stöd för länsstyrelsernas handläggning av ansökningar om skyddsjakt på stora rovdjur. Riktlinjerna behandlar skyddsjakt enligt 23 a och 23 b §§ jaktförordningen (1987:905). Riktlinjerna uppdaterades i mars 2023 i anslutning till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att utveckla vargförvaltningen. Naturvårdsverket fick i juli 2023 i uppdrag av regeringen att, utifrån dagens förhållanden, ta fram uppdaterade riktlinjer som kan användas vid skyddsjakt efter varg. Regeringsuppdraget redovisades till Regeringskansliet 22 mars 2024. Naturvårdsverket lämnade då bedömningen att uppdateringen bör implementeras i myndighetens befintliga dokument Riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Det medför att de uppdateringar av riktlinjerna som genomförts med anledning av regeringsuppdraget, utöver varg, också omfattar beslut om skyddsjakt på björn och lodjur
Kartläggning av metaller i luft i samband med uppstart av en nyindustri i Skellefteå.
No full textDet pågår en stor industriell utveckling i norra Sverige, där byggandet av en av Europas störstabatterifabriker i Skellefteå utgör en del. Det pågår även motsvarande etablering på andra platser iSverige. Syftet med mätprojektet var att mäta metaller i luft vid uppstarten av en ny industrietablering föratt sedan kunna följa upp mätningarna när verksamheterna är i full drift.Veckomätningar av PM10 genomfördes under totalt 8 veckor, fördelat mellan två olika mätpunkter. Filtrenanalyserades sedan för ett antal metaller (litium, vanadin, krom, mangan, kobolt, nickel, koppar, zink,arsenik, bly, kadmium). Resultatet visade på detekterbara halter av samtliga analyserade metallerförutom nickel. De uppmäta halterna av vissa metaller låg lägre jämfört med tidigare mätningar i centralaSkellefteå, men högre jämfört med regionala bakgrundsmätningar vid mätstationen Bredkälen iJämtland. För de metaller som är reglerade via luftkvalitetsförordningen låg samtliga under gällandemiljökvalitetsnormer.Uppföljande mätningar bör genomföras när industrietableringen kan anses vara klar, sannolikt tidigast år2025
PFAS-exponering via konsumtion av insjöfisk
No full textExponering av PFAS sker främst från livsmedel. Dricksvatten och fisk kan vara betydande källor till exponering. I denna studie har samband mellan PFAS-halter i blodplasma och insjöfiskkonsumtion undersökts. Studiepersoner har rekryterats från Glasbrukskohorten, där urvalet av deltagare har identifierats via enkätuppgifter om fiskkonsumtion. Totalt ingår blodplasma från 134 individer i studien där 66 högkonsumenter köns- och ålders-matchats med 68 icke-konsumenter av insjöfisk.Högkonsumenterna av insjöfisk hade generellt högre koncentrationer av PFAS i plasma, och L-PFOS, PFNA, och PFECHS var statistiskt signifikant högre i högkonsumenterna jämfört med icke-konsumenter. Summan av 11 PFAS-ämnens koncentrationer ökade med ålder, och var signifikant högre hos män jämfört med kvinnor.Studien bekräftar att konsumtion av insjöfisk kan vara en bidragande exponeringskälla till PFAS i allmänbefolkningen. Konsumtion av skaldjur och annan fisk bidrar sannolikt också till exponeringen, vilket vi avser att undersöka vidare
Monitoring for the WFD watch list 2022-2023
No full textHuvudsyftet med projektet var att undersöka förekomsten av utvalda ämnen från EU Vattendirektivs bevakningslista (n=21), inklusive sulfametoxazol, trimetoprim, venlafaxin, O-desmetylvenlafaxin, klindamycin, metformin, guanylurea, flukonazol, klotrimazol, imazalil, ipkonazol, metkonazol, mikonazol, prokloraz, tebukonazol, penkonazol, fipronil, tetrakonazol, butyl metoxydibensoylmetan (avobenzon), oktokrylen och bensofenon-3 i sju svenska avrinningsområden påverkade av reningsverk (WWTPs). Andra organiska mikroföreningar (OMPs) inkluderades också, såsom läkemedel, personliga vårdprodukter, industrikemikalier och PFAS, på grund av deras potentiellt skadliga effekter på miljön även vid låga doser. Ämnen som sulfametoxazol, trimetoprim, venlafaxin och flukonazol upptäcktes konsekvent nedströms reningsverk, vilket indikerar ofullständig rening i avloppsvattenbehandling. Säsongsfaktorer, som minskat vattenflöde under sommaren, verkar öka förekomsten av dessa föroreningar. Metformin och dess nedbrytningsprodukt guanylurea hittades i höga koncentrationer på grund av dess omfattande användning och miljöbeständighet. De högsta PFAS-nivåerna återfanns i Sagån, där PFHxA, PFHxS, PFHpA och PFBS var de dominerande föreningarna. Variationen i PFAS-koncentrationer kopplades till faktorer som snösmältning och begränsningarna med provtagning med stickprov, som kan överskatta eller underskatta kortvariga föroreningstoppar. Höga nivåer av OMPs, särskilt tolytriazol, upptäcktes i avloppsvatten från reningsverk, tillsammans med vanliga läkemedel som tramadol och metoprolol. 1,4-Dioxan fanns på alla undersökta platser, vilket indikerar dess beständighet i vattenmiljöer. Upptäckten av 6PPD och 6PPD-kinon, särskilt i ytvatten från vägavrinning, väcker oro på grund av deras toxicitet förNATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKETÄRENDENNUMMERAVTALSNUMMERPROGRAMOMRÅDEDELPROGRAMNV-07506-22219-22-006MiljöggiftsamordningScreening3vattenlevande organismer. Studien understryker behovet av mer frekvent och omfattande övervakning för att bättre förstå beteendet och miljöriskerna med beständiga föroreningar som 1,4-Dioxan och 6PPD-kinon.The main aim of the project was to investigate the occurrence of selected EU Water Framework Watch List substances (n=21) which include sulfametoxazol, trimetoprim, venlafaxin, O-desmetylvenlafaxin, clindamycin, metformin, guanylurea, fluconazole, clotrimazole, imazalil, ipconazole, metconazole, miconazole, procloraz, tebuconazole, penconazole, fipronil, tetraconazole, butyl methoxydibenzoyl-methane (avobenzone), octocrylene and benzophenone-3 in seven Swedish river catchments impacted by WWTPs. Other OMPs were also included, such as pharmaceuticals, personal care products, industrial chemicals, and PFASs, due to potential of their adverse effects at low doses to the environment. Compounds such as sulfamethoxazole, trimethoprim, venlafaxine, and fluconazole were consistently detected downstream, indicating incomplete removal during wastewater treatment. Seasonal factors, such as reduced water flow in summer, appear to increase contaminant persistence. Metformin and its byproduct, guanyl urea, were found in high concentrations due to widespread use and environmental persistence. The highest PFAS levels were found in Sagån, with PFHxA, PFHxS, PFHpA, and PFBS being the dominant compounds. PFAS concentration variability was linked to factors like snowmelt dilution and the limitations of grab sampling. High levels of OMPs, particularly tolytriazole, were detected in WWTP effluents, along with common pharmaceuticals such as tramadol and metoprolol. 1,4-Dioxane was present at all sites, indicating its persistence in aquatic environments. The detection of 6PPD and 6PPD-quinone, particularly in surface waters from road runoff, raises concerns due to their toxicity to aquatic organisms. The study highlights the need for more frequent, comprehensive monitoring to better understand the behavior and environmental risks of persistent contaminants like 1,4-Dioxane and 6PPD-quinone
Mikroplastanalyser på avloppsvatten och bioslam
No full textI detta projekt har mikroplastförekomst undersökts i inkommande och utgående avloppsvatten samt bioslam vid Henriksdals och Käppala reningsverk samt på IVL:s försöksanläggning SWIC i Stockholm. Metodutveckling av provtagning och upparbetning av större provvolymer har under projektets gång genomförts på SWIC. Eftersom det uppdaterade avloppsdirektivet (EU, 2024) ställer krav på att förekomst av mikroplast regelbundet ska mätas i avloppsvatten och slam på avloppsreningsverk större än 10 000 personekvivalenter (pe), men metoder för provtagning, upparbetning och analys ännu inte bestämts är det viktigt att utvärdera de tillgängliga och kostnadseffektiva analysmetoder som finns på kommersiella laboratorier. Projektet har därför vid mätningarna i denna studie främst använt analysmetoden pyrolys GC/MS som uppfyller dessa kriterier samt är tillämplig för att kvantifiera halten av mikroplaster och gummipartiklar. Totalt 25 samlingsprover togs vid fyra olika provtagningskampanjer och skickades för analys till de två kommersiella laboratorier i Sverige som erbjuder mikroplastanalyser (Eurofins och ALS). Av de 10 prover som Eurofins analyserade kunde mikroplast kvantifieras i sex prover med högst halt för gummi (polyisopren). I två slamprover var TS-halten för hög (>5%) för att analysen skulle kunna genomföras med labbets upparbetningsmetod och i ett inkommande och ett utgående prov från SWIC fanns inga mikroplastkoncentrationer över rapporteringsgränsen. ALS analyserade 15 prover och kunde bestämma mikroplast i tio av dessa varav högst halt detekterades för gummi (EPDM) i två inkommande prov samma dag vid Käppala. I ett slamprov, ett inkommande och ett utgående prov från SWIC fanns inga mikroplaster över detektionsgräns. Då många analyser visade mycket låga eller inga mikroplasthalter över rapporteringsgränsen ökades provvolymen vid det sista provtillfället till 25 liter inkommande vatten med hjälp av en trycksatt filtreringsmetod som utvecklades inom projektet på SWIC. Analysresultaten var trots denna åtgärd under rapporteringsgränsen för två av tre delprov. Även då dessa prover filtrerades med 100 mikrometer filter och på så sätt exkluderade mycket små partiklar är resultaten inte realistiska både utifrån den stora variationen mellan delproven och i jämförelse med resultat från andra studier. I denna studie har vi trots relativt många prover och analyser med låga teoretiska rapporteringsgränser fått så få resultat och i många fall orealistiska resultat utifrån ungefärlig förväntad halt att vi har svårt att sätta tilltro till analysresultaten, även efter flera avstämningar med både ALS och Eurofins. För att utöka provvolymen på de delströmmar som kräver större provvolymer än vad som är praktiskt möjligt att skicka i vätskefas till analys bedöms filtrering i filterkolonn med lösa metallfilter vara en fungerande metod. Filtren kan efter filtrering skickas på analys i petriskålar och flera filter kan användas till samma prov. Andra möjliga metoder för upparbetning av större provvolymer kan vara kemisk behandling med enzym följt av filtrering. Kaskadfiltrering genom lösa trumfilter enligt standard utvecklad av American Society for Testing and Materials ses också som en lovande metod, men har inte kunnat utvärderas i denna studie (ASTM International, 2020). ASTM har konstaterat att det krävs mycket stora provvolymer för att minimera standardavvikelsen men att detta kan åstadkommas med en relativt enkel och robust metod. Vi bedömer att denna metod vore intressant att utvärdera i kommande studier. Kemisk upparbetning med Fentonreagens har visat sig effektiv och praktiskt genomförbar på större provvolymer, men kräver efterföljande densitetsseparation vilket inte bedöms vara genomförbar i större skala på reningsverk. Då analysresultat både från Eurofins och ALS generellt genom studien visat på orimligt låga halter borde fortsatta försök göras med syfte att undersöka osäkerheten i mikroplastanalyser i avloppsvatten genom jämförande analyser från samma prov med stor provvolym vid flera laboratorier varav ett avancerat referenslaboratorium så som Aalborg universitet, vilka medverkat i flera tidigare forskningsstudier rörande mikroplast och som då rapporterat betydligt högre halter mikroplast i avloppsvatten. Avancerade analyser bör kompletteras med föregående manuella översiktliga analyser i stereomikroskop, då flera exempel finns där mikroplaster identifierats i mikroskop men inte vid instrumentanalyser, troligen för att provvolymen som instrumenten kan hantera är för liten