Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Ekologiska analyser av skogar och våtmarker i Norrbottens län : Nya metoder för täthetsanalyser och ekologisk konnektivitet i stor skala
No full textLänsstyrelsen i Norrbottens län har samarbetat med Mittuniversitetet för att försöka få en tydligare bild av var skogar med höga naturvärden finns kvar i Norrbottens län och hur dessa är sammankopplade, det vill säga hur den ekologiska konnektiviteten ser ut. Vi har även tittat på konnektiviteten mellan våtmarker med höga naturvärden och ingen eller låg påverkan på hydrologin, enligt våtmarksinventeringen (VMI). Arbetet är en del av Länsstyrelsen i Norrbottens arbete med Grön infrastruktur och ett underlag för framtida arbete med bevarande, restaurering och även uppföljning av förändringar i landskapet. För att få en tydligare bild av sambanden har vi använt oss av befintligt underlag och befintliga metoder. I arbetet har det ingått en hel del metodutveckling då befintliga metoder inte varit möjliga att använda rakt av. De metoder som använts är: en täthetsanalys som visar var det finns områden som till stor del utgörs av skogar med höga naturvärden en konnektivitetsanalys som visar vilken väg som det är mest troligt att en fiktiv art som föredrar naturskogar och skyr fysiska ingrepp helst skulle välja för att röra sig genom landskapet. en konnektivitetsanalys som speglar förutsättningarna för en fiktiv art att röra sig mellan våtmarker med höga naturvärden och ingen eller låg påverkan på hydrologin. När den fiktiva arten rör sig söker den liknande livsmiljöer och markfuktighet samt skyr fysisk påverkan. Resultaten av täthetsanalysen av skog visar att det fortfarande finns kvar tätheter av skogar med kända höga naturvärden längs hela fjällkedjan. De når som närmast kusten vid Granlandets naturreservat i de centrala delarna av länet. Inkluderas kontinuitetsskogar så faller fler tätheter ut. Här finns dock en osäkerhet kring skogarnas naturvärde, eftersom kontinuitetsskogar utanför kända värdekärnor enbart är flygbildstolkade. Arter som är beroende av skogar med höga naturvärden behöver inte bara tillgång på habitat, alltså en tillräcklig täthet av livsmiljöer. De behöver även förutsättningar att röra sig mellan dessa, en tillräckligt stark konnektivitet, för att överleva på lång sikt. Konnektivitetsanalyserna visar troliga rörelsemönster i landskapet. De visar inte var konnektiviteten är högst i länet utan var konnektiviteten är högst inom det närmaste området. Konnektivitetsanalysen av skog visar vilken väg som det är mest troligt att en fiktiv art som föredrar naturskogar och skyr fysiska ingrepp helst skulle välja för att förflytta sig genom landskapet. Analysen visar att konnektiviteten är påfallande stark i de fjällnära skogsområdena. Det syns även tydliga stråk genom fjälldalar över hela länet. Man kan dessutom tydligt utröna flertalet skyddade områden, till exempel Muddus nationalpark och naturreservaten Reivo och Granlandet, samt hur konnektiviteten ser ut inom dessa områden. Konnektivitetsanalysen av våtmarker speglar förutsättningarna för en fiktiv art att röra sig mellan våtmarker med höga naturvärden och ingen eller låg påverkan på hydrologin. Den fiktiva arten vill förflytta sig till en liknande miljö och väljer väg utifrån hur det ser ut i närområdet. Den begränsas därför av fysiska ingrepp i landskapet. Även här syns vissa tydliga mönster. Stråk av stark konnektivitet följer hydrologiska flöden över länet, i huvudsak i sydostlig riktning. Ett stort område med stark konnektivitet löper från naturreservatet Torneträsk-Soppero fjällurskog hela vägen till Överkalix. Ett annat stort område löper från söder om Torne träsk hela vägen till naturreservatet Granlandet. Ett tredje område utgörs av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog och Udtja naturreservat. När täthets- och konnektivitetsanalyserna kombineras kan vi få en bättre bild av var i landskapet det finns bättre eller sämre förutsättningar för långsiktig funktionalitet. Vi kan få en bild av vilka stråk som kan vara viktiga mellan skogar och våtmarker med kända värden. Samtidigt bör användaren vara medveten om att analyserna har begränsningar som både beror på underlagen och på metoderna. Täthetsanalysen av skog är så pass tillförlitlig att den går att använda mer brett som planerings- och kunskapsunderlag av myndigheter och andra aktörer under förutsättning att användaren förstår hur analysen är gjord. I konnektivitetsanalyserna finns däremot för stora begränsningar både i dataunderlagen och metoden för att de ska vara användbara som ett tillförlitligt planeringsunderlag. Dessutom finns det i nuläget inga metoder för att på ett tillförlitligt sätt validera analyserna, vilket innebär att vi inte vet till vilken grad resultaten återspeglar den faktiska konnektiviteten i länet. Analyserna kan däremot utgöra ett bra underlag för den som är väl insatt i metoden och dess begränsningar. Analyserna är möjliga att uppdatera med nya eller uppdaterade underlag. Det är även möjligt att justera själva metoderna allt eftersom vi får mer kunskap. Redan nu fungerar förmodligen metoden för konnektivitetsanalyserna bra i mer geografiskt begränsade områden där det finns mer detaljerade kartunderlag. Kartunderlagen som tagits fram i analyserna har publicerats av Mittuniversitetet via Svensk Nationell Datatjänst
Återvinning och återanvändningav resurser från avlopp : Vägen framåt för Sverige baserat på kunskapoch erfarenheter från praktiken
No full textDen här sammanfattande rapporten utgör en syntes av den tillgängliga kunskapen och erfarenheterna i Sverige kring återvinning och återanvändning av resurser från avlopp. Sammanställningen är resultatet av ett omfattande arbete av Projektgruppen i dialog med en stor mängd olika aktörer inom relevanta områden, som myndigheter, kommunala VA-organisationer, högskolor med flera. Tillsammans med de delsynteser som rör olika temaområden, är denna kunskap tänkt att stödja både offentliga och privata aktörer som är centrala för omställningsprocessen till en mer cirkulär hantering av resurser från avlopp. Det långsiktiga målet är ett hållbart och, framför allt, mer motståndskraftigt samhälle där resurser ur avlopp kan utgöra en viktig pusselbit. Rapporten är avsedd att hjälpa till att hitta, navigera och tolka den stora mängd kunskap som redan finns, samt att utforska möjliga lösningar och vägar framåt mot en ökad implementering av cirkulära lösningar. Avloppsvatten innehåller inte bara näringsämnen som kan möta många av de behov som finns inom svenskt jordbruk, utan också betydande mängder energi. Denna energi används idag bara i begränsad omfattning, men den har potential att bli en viktig komponent i Sveriges framtida förnybara energimix. Utöver dessa resurser utgör också vattnet en livsviktig resurs, inte bara för oss människor utan även för de ekosystem vi är beroende av. Även vi i Sverige behöver återvinna och återanvända vattenresurserna i större utsträckning för att möta utmaningar som vattenbrist och försämring av våra naturliga vattenresurser, bland annat orsakad av klimatförändringar. Avloppen innehåller även andra resurser som samhället till viss del redan har uppmärksammat som potentiella alternativ för att möta våra behov. I kombination med en effektivare resursanvändning kan en återvinning och återanvändning av resurserna som finns i avloppet göra Sverige mindre beroende av import av ofta fossila resurser, vilket ökar Sveriges motståndskraft i kristider. Omställningen kan också bidra till att säkra kritisk infrastruktur och till att mer hållbara cirkulära lösningar som tillgodoser våra planetära gränser tillämpas. Förutom resurserna så innehåller avlopp även föroreningar eftersom avlopp är en naturlig samlingspunkt för många utsläpp i samhället, från både hushåll, industri och andra utsläppskällor. Hit räknas exempelvis läkemedelsrester och andra organiska och oorganiska mikroföroreningar, som samhället redan har identifierat som problematiska för både miljön och människors hälsa. En holistisk hantering av avloppsfraktioner som möjliggör återvinning och återanvändning av värdefulla resurser samtidigt som föroreningar kan tas bort från kretsloppet är således vägen framåt för svensk avloppshantering. Här föreslår projektgruppen en samhällsanpassad kombination av källsorteringssystem och resursanläggningar som kan utvecklas i takt med samhällets utveckling och omställning för en allt högre grad av resursåtervinning. Denna lösning ger en reell möjlighet att börja med en implementering av resursåtervinning nu eftersom befintlig infrastruktur kan nyttjas och kompletteras eller byggas om successivt med samhällets omställning. Införandet av olika källsorterande eller resursåterbrukande åtgärder i vissa hushåll eller bostadsområden och återvinning av resurser i befintliga avloppsreningsverk kan realiseras parallellt och gynnar direkt både en cirkulär resurs-användning och ett bättre resursutnyttjande i avloppshanteringen. Syntesrapporten visar att det redan idag finns både tekniker och lösningar för att återvinna och återanvända olika resurser från avlopp. Dessutom pågår mycket forskning och utveckling kring teknikoptimering och innovation som med en tydlig satsning skulle kunna ge Sverige ett teknologi- och innovationsförsprång i den omställningsprocess som flera länder har initierat. Genomgången av erfarenheter visar också att acceptansen för användning av resurser som utvinns från avlopp till stor del redan finns idag, men att det finns en stor potential att öka denna acceptans bland annat genom ett tydligare arbete från myndigheternas sida. Här kan det nämnas att trots att existerande regelverk på en övergripande nivå redan främjar en utökad användning av avloppsresurser så kvarstår brister på vägledning och juridiska osäkerheter som några av de största hindren för en ökad återvinning och återanvändning av resurser från avlopp. För att övervinna hinder inom återvinning och återanvändning krävs ett bättre samarbete och ökad kunskap hos svenska myndigheter. Olika initiativ för att främja kunskapsutbyte och kunskapsuppbyggnad kan hjälpa till att uppnå detta. Projektgruppen hoppas att även denna syntesrapport delvis kan bidra till det. Syntesen visar att det även finns olika verktyg tillgängliga för att bedöma eventuella risker med återanvändning eller återvinning av resurser, eller för att välja de bästa lösningarna bland flera alternativ. Dessa verktyg kan ge ett värdefullt stöd i beslutsprocesser även framöver, dock behöver det beaktas att det alltid kommer finnas aspekter som inte kommer kunna kvantifiera eller bedömas. Det är därför av vikt att alla involverade aktörer har en viss kunskap och förståelse om de möjligheter och risker som finns för att kunna ta Sverige framåt mot en hållbar och cirkulär avloppshantering. Vidareutveckling av verktygen för att bättre kunna fånga upp de värden som är svåra att kvantifiera, eller sätta monetära värden på, behövs också. Vägen framåt för en hållbar utveckling i framtidens Sverige kräver en tydlig förändring av samhällets hantering av resurser i avlopp. Inte bara krävs en attitydförändring för att betrakta avlopp som resurs och inte avfall. Genom helhetstänk kan flera resurser samtidigt nyttjas och tillgodose samhällets behov och samtidigt hjälpa att bemöta olika utmaningar samhället står inför såsom exempelvis klimatförändringen och annan negativ miljöpåverkan. En aktiv samverkan mellan olika myndigheter och andra aktörer krävs. Sveriges unika öppna arbetssätt, där erfaren-heter och kunskap som tas fram av en aktör, öppet delas med alla andra aktörer, utgör i detta sammanhang en enorm styrka som bör nyttjas genom ett brett nationellt samarbete. Ännu mer kunskap behöver tas fram eller syntetiseras för en effektivare implementering av de bästa lösningarna för en cirkulär resurshantering. Till sist kommer den omställningen som behövs inte kunna ske utan att det finns en tydlig samhällsinriktning som ger förutsättningar för aktörer att verka i. Här behöver incitament och styrmedel komma på plats i form av tydliga regelverk, uppdragsformulering, riktade utlysningar och eventuella ”fyrtornsprojekt” i nationell samverkan som skapar en kunskaps- och referensbas för implementering
Övervakning för reviderade prioämneslistan 2023
No full textPer- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) were ubiquitously detected in the sludge, wastewater and surface water samples. ΣPFAS concentrations in sludge ranged from 25 to 111 ng/g dry weight (dw). PFAS concentrations ranged from 17 to 337 ng/L in the wastewater influent samples, and from 16 to 407 ng/L in the wastewater effluent samples in the dissolved phase. On the other hand, in the particulate phase, PFAS concentrations ranged from not detected to 5.8 ng/g dw in the wastewater influent samples, whereas no PFAS were detected in the wastewater effluent samples. Overall, the removal of ΣPFAS was low with an average of -11% comparing wastewater influent and effluent concentrations. The negative removal indicates degradation of PFAS precursors, which had an average removal of 34%. ΣPFAS concentrations ranged from 2.2 to 72 ng/L in the samples upstream of the waste water treatment plant (WWTP) samples, and from 2.3 to 172 ng/L in the samples downstream of the WWTP. Comparing ΣPFAS concentrations upstream and downstream of the WWTP, on average the ΣPFAS concentrations increased by 17%, but there were high variations ranging from a decrease by up to 71% and increase up to 138%. The environmental quality standard (EQS) value of 0.65 ng/L for the average annual PFOS concentration in inland surface waters of the EU Water Framework Directive (WFD) was exceeded in all surface water. The effluent water was also screened for pesticides. Out of 26 analyzed substances 11 were detected. AMPA, diuron and imidacloprid were detected in 100% of the samples. Imidacloprid is a River Basin Specific Pollutant in Sweden and exceeded the national AA-EQS value of 5 ng/L in all samples. None of the other substances exceeded their EQS value.Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) detekterades överallt i slam-, avlopps- och ytvattenproverna. ΣPFAS-koncentrationerna i slammet varierade från 25 till 111 ng/g torrvikt (dw). PFAS-koncentrationerna varierade från 17 till 337 ng/L i proverna från avloppsvatteninflödet och från 16 till 407 ng/L i proverna från avloppsvattenutflödet i den lösta fasen. Å andra sidan varierade PFAS-koncentrationerna i partikelfasen från ej detekterade till 5,8 ng/g dw i proverna från avloppsvattnets tillflöde, medan inga PFAS detekterades i proverna från avloppsvattnets utflöde. Totalt sett var avskiljningen av ΣPFAS låg med ett genomsnitt på -11% vid jämförelse av koncentrationerna i inkommande och utgående avloppsvatten. Det negativa avlägsnandet indikerar nedbrytning av PFAS-prekursorer, som hade ett genomsnittligt avlägsnande på 34%. ΣPFAS-koncentrationerna varierade från 2,2 till 72 ng/L i proverna uppströms avloppsreningsverket (WWTP) och från 2,3 till 172 ng/L i proverna nedströms WWTP. Vid en jämförelse av ΣPFAS-koncentrationerna uppströms och nedströms reningsverket ökade ΣPFAS-koncentrationerna i genomsnitt med 17%, men variationerna var stora, från en minskning med upp till 71% till en ökning med upp till 138%. Miljökvalitetsnormens (EQS) värde på 0,65 ng/L för den genomsnittliga årliga PFOS-koncentrationen i inlandsytvatten i EU:s ramdirektiv för vatten (WFD) överskreds i alla ytvatten. Utgående vatten från avloppsreningsverken screenades också för bekämpningsmedel. Av 26 analyserade substanser detekterades 11. AMPA, diuron och imidakloprid detekterades i 100% av proverna. Imidakloprid är ett särskilt förorenande ämne (SFÄ) i Sverige och överskred det nationella AA-EQS-värdet på 5 ng/L i alla prover. Ingen av de andra substanserna överskred sitt EQS-värde
Halter av PFAS i livsmedel på den svenska marknaden och exponeringsuppskattningar av intaget från livsmedel i den svenska befolkningen
No full textNaturvårdsverket fick 2022 ett uppdrag av regeringen att med stöd av Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk förbättra kunskapen om PFAS i livsmedel och miljö. Inom ramen för regeringsuppdraget har en kartläggning av PFAS-halter i livsmedel på den svenska marknaden utförts. I denna rapport redovisas halterna av PFAS i de analyserade livsmedlen, följt av intagsberäkningar och exponeringsuppskattningar i den svenska befolkningen. Prover från Livsmedelsverkets matkorgsstudie analyserades (n=51), där halter påträffades i tre av 17 livsmedelsgrupper; i ägg samt fet och mager fisk. Ytterligare enskilda prover av fisk och skaldjur (n=50), kött (n=31), ägg (n=4), frukt (n=8) och grönsaker (n=14) analyserades. PFAS detekterades i samtliga fiskprover samt i vildsvin, ren, leverpastej och ekologiska ägg. Inga kvantifierbara halter påträffades i frukt- och grönsaksprover, övriga köttprover eller konventionella ägg. Bakgrundsexponeringen beräknades baserat på uppmätta halter i livsmedel och konsumtionsdata från tre av Livsmedelsverkets matvaneundersökningar; Riksmaten vuxna 2010-2011, Riksmaten ungdom 2016-2017 och Riksmaten småbarn 2021-2023. Resultaten visar att medianexponeringen ligger under TVI, både när halter från matkorgsgrupperna används samt enskilda fiskhalter. Andelen som hamnar över TVI utifrån bakgrundsexponeringen var 16-24 % för små barn, 2-22 % för ungdomar och 1-14 % för vuxna. I jämförelse med tidigare intagsberäkningar av PFAS-4 från den svenska befolkningen visar denna studie på ett lägre intag. Mindre barn har en högre exponering, vilket är väntat, då barn äter mer i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Även Efsa konstaterar detta förhållande i sin riskvärdering från 2020, och menar att detta inte behöver innebära en risk då barnen passerat den känsliga perioden (foster och amningsperioden) och halterna i kroppen kommer att sjunka när barnet växer. Ungefär 60 % av exponeringen från mat av summa PFAS utgörs av PFAS-4, vilket visar på behovet av riskvärderingar av fler PFAS. Scenarioberäkningar visar att det finns utrymme för större delen av befolkningen för konsumtion av dricksvatten vid det kommande svenska gränsvärdet (4 ng PFAS-4/L) samt fisk enligt Livsmedelsverkets rekommendation, 2,5 ggr/v, utan att TVI överskrids. Ytterligare scenarioberäkningar gjordes för konsumtion av livsmedel med halter vid gränsvärden för PFAS-4 i fisk, skaldjur, ägg, kött, vilt samt vid åtgärdsgränsen för mjölk. Exponeringen beräknades även med den uppmätta medelhalten i ekologiska ägg samt vildsvin. Resultaten visar att det finns utrymme för att 50-100 % av konsumtionen av insjöfisk och ägg har halter vid gränsvärdet, utan att TVI överskrids, sett till medianexponeringen. Konsumtion av mjölk vid åtgärdsgränsen för PFAS-4 innebär inte heller att TVI överskrids om denna konsumtion står för 50-100 % av det totala intaget för mjölk, förutom för 12-åringar och de minsta barnen som överskrider TVI redan vid en konsumtion av 10-20 %. För kött och vilt är däremot utrymmet mindre, då konsumtionen är relativt hög, och enbart en liten andel av det kött som äts kan ha en halt vid gränsvärdet innan TVI överskrids för större delen av befolkningen. Då inga halter av PFAS kunnat kvantifieras i varken matkorgsgrupperna fet och mager mejeri, eller i kött är sannolikt exponeringen från dessa livsmedel låg i den genomsnittliga svenska befolkningen
Biogeografisk uppföljning fladdermöss Virsehatt, Halmstad kommun 2024
No full textNaturcentrum AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län, genomfört en fladdermusinventering i Virsehatt, Halmstad kommun. Inventeringen har genomförts inom ramen för biogeografisk uppföljning och syftar till att följa upp hur fladdermusfaunan utvecklas i några av Sveriges mest artrika områden. Inventeringen genomförds under två olika tillfällen. Den manuella inventeringen ersattes med fångst. Sex autoboxar låg ute under två på varandra följande nätter vid båda tillfällena. Tidpunkten för inventering är satt till månadsskiftet augusti-september, för att maximera chanserna på nymffladdermus. Totalt påträffades 10 arter, varav fyra rödlistade arter: nordfladdermus, barbastell, fransfladdermus och brunlångöra. Det gjordes några inspelningar av misstänkta nymffladdermöss. Vid fångsten fångades en misstänkt nymffladdermus som fortfarande är under analys. Totalt fångades nio olika arter under de fångstnätterna
Sammanställning av läkemedelsprojekt : Bedömning och prediktion av mikroföroreningar vid svenska avloppsreningsverk
No full textDet har nu gått drygt tio år sedan frågan om organiska mikroföroreningar vid svenska avloppsreningsverk började uppmärksammas. Sedan dess har flera kommuner, avloppsreningsverk och VA-organisationer runt om i Sverige arbetat intensivt med frågan. Med stöd från Naturvårdsverket har ett flertal förstudier och pilotprojekt genomförts för att undersöka specifika reningsmöjligheter vid olika avloppsreningsverk. Naturvårdsverkets satsning pågick mellan 2018 och 2023 och resulterade i ett 70-tal rapporter, som i sin helhet innehåller en stor mängd kemiska analysresultat av organiska mikroföroreningar såsom läkemedel, antibiotika och hormoner. Denna rapport sammanfattar och vidareutvecklar resultaten från en andel av ovan nämnda studier. Denna rapport undersöker förekomsten, spridningen och hanteringen av läkemedel och andra mikroföroreningar i svenska avloppsreningsverk. Syftet är att förbättra förståelsen för utsläppens påverkan på recipienten, analysera metoder för att prediktera halter i avloppsvatten och utvärdera effekten av avancerad rening. I kapitel 1 ges en bakgrund till mikroföroreningars ursprung, spridning och påverkan på miljön, med särskilt fokus på läkemedel. Nuvarande och kommande lagkrav diskuteras, inklusive EU:s avloppsdirektiv och prioriterade ämnesdirektivet, som ställer ökade krav på rening av avloppsvatten. I kapitel 2 beskrivs det sammanställda datasetet som används i studien, med data från svenska avloppsreningsverk mellan 2018 och 2024. Datasetet innehåller information om läkemedelskoncentrationer, avloppsflöden och recipientförhållanden, samt metadata om reningsverkens kapacitet och tekniska lösningar. I kapitel 3 analyseras hur mikroföroreningar transporteras och späds ut i recipienter. En viktig faktor är variationen i utspädning mellan olika typer av vattendrag och årstider, vilket påverkar hur höga halterna blir i miljön. Tidigare studier och nationella mätprogram används som referens. I kapitel 4 presenteras olika metoder för att analysera och prediktera läkemedelskoncentrationer i avloppsvatten. Faktoranalys och multivariat analys används för att undersöka sambandet mellan olika parametrar som kväverening, antal anslutna personer och inkommande halter. En försäljningsbaserad modell utvärderas för att prediktera läkemedelskoncentrationer baserat på försäljningsdata, med diklofenak som exempel. Resultaten visar att modellen kan ge en god uppskattning av utsläpp, men att osäkerheter finns, särskilt kring exkretionsfaktorer och försäljningsdata på lokal nivå. I kapitel 5 diskuteras kvartär rening, inklusive ozonering och aktivt kol, som tekniker för att minska utsläppen av mikroföroreningar. Effektiviteten varierar mellan olika ämnen, och valet av indikatorsubstanser är avgörande för att korrekt kunna rapportera reningseffekten. I kapitel 6 presenteras slutsatser och rekommendationer. Rapporten visar att en kombination av kemiska analyser, prediktionsmodeller och avancerad reningsteknik behövs för att effektivt hantera mikroföroreningar i avloppsvatten. För att förbättra prediktionen krävs mer detaljerade data om försäljning, förbrukning och recipientförhållanden. En viktig framtida fråga är hur utspädningsfaktorn kan inkluderas i analyser för att bättre förutsäga koncentrationerna i recipienten.It has now been over a decade since the issue of organic micropollutants at Swedish wastewater treatment plants first gained attention. Since then, several municipalities, wastewater treatment plants and water utilities across Sweden have worked intensively on this issue. With support from the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), numerous feasibility studies and pilot projects have been conducted to explore specific treatment options at different wastewater treatment plants. Naturvårdsverket’s initiative was conducted between 2018 and 2023 and resulted in around 70 reports, which collectively contain a vast amount of chemical analysis data on organic micropollutants, including pharmaceuticals, antibiotics, and hormones.This report summarizes and further develops the results from a selection of the studies mentioned above. The report investigates the occurrence, distribution, and treatment of pharmaceuticals and other micropollutants in Swedish wastewater treatment plants. The aim is to improve the understanding of their environmental impact, analyze methods for predicting wastewater concentrations, and evaluate the effectiveness of advanced treatment technologies. Chapter 1 provides background information on the sources, distribution, and environmental effects of micropollutants, with a focus on pharmaceuticals. Current and upcoming regulations are discussed, including the EU Urban Wastewater Treatment Directive and the Priority Substances Directive, which impose stricter treatment requirements. Chapter 2 describes the compiled dataset used in the study, covering data from Swedish wastewater treatment plants between 2018 and 2024. The dataset includes information on pharmaceutical concentrations, wastewater flows, and conditions of the receiving water, as well as metadata on treatment plant capacity and technologies. Chapter 3 analyzes how micropollutants are transported and diluted in receiving water bodies. The variation in dilution between different water bodies and seasons is a key factor influencing environmental concentrations. Findings from previous studies and national monitoring programs are referenced. Chapter 4 presents different methods for analyzing and predicting pharmaceutical concentrations in wastewater. Factor analysis and multivariate analysis are used to explore correlations between parameters such as nitrogen removal, population size, and incoming concentrations. A sales-based model is evaluated for predicting pharmaceutical concentrations based on sales data, using diclofenac as an example. The results show that the model provides reasonable estimates but has uncertainties, particularly regarding excretion factors and local sales data. Chapter 5 discusses quaternary treatment, including ozonation and activated carbon, as techniques to reduce micropollutant emissions. Efficiency varies between substances, and the choice of indicator substances is crucial for accurately reporting treatment performance. Chapter 6 presents conclusions and recommendations. The report highlights that a combination of chemical analysis, predictive models, and advanced treatment technologies is necessary to effectively manage micropollutants in wastewater. To improve predictions, more detailed data on pharmaceutical sales, consumption, and recipient conditions are required. A key future challenge is integrating the dilution factor into analyses to better estimate final concentrations in the receiving water.
Miljökvalitetsmålen Gotland 2024
No full textMed stöd av miljöövervakning i Gotlands län bedömer Länsstyrelsen hur det går för miljömålen. De två målen för luft är regionalt nära att nås. Bedömningen för de övriga målen är att de inte kommer att nås till år 2030. Mål kopplade till biologisk mångfald bedöms röra sig i negativ riktning. Övriga mål har en neutral eller oklar utveckling. Det tar lång tid innan effekter av olika åtgärder som restaurering och minskade utsläpp ger återspegling i miljön. Det krävs fler åtgärder, en omställning i samhället samt en uthållighet i arbetet för att nå miljömålen.Klimatförändringens påverkan på biologisk mångfald, ytvatten och grund-vattnet innebär stora utmaningar. Gotlands höga natur- och kulturvärden utgör en viktig resurs och ständiga avvägningar behöver göras mellan bevarande, brukande och utveckling
Inventering av svartmunnad smörbult med betade kameror och eDNA
No full textDen svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) är en invasiv fiskart som i artdatabankens klassificering av Sveriges främmande arter har tilldelats den högsta riskklassen, klass 5. Arten är (fram tills idag) Sveriges enda marina invasiva fisk och dess utbredning kan påverka både inhemska fiskarter och ryggradslösa djur så som musslor och kräftdjur. Inventering av svartmunnad smörbult är därför önskvärt ur naturvårdssynpunkt, speciellt i miljöer med höga naturvärden, såsom områden med utpekade eller framtida planerade naturreservat. I Gotlands kustmiljöer finns det gott om sådana områden, där även svartmunnad smörbult idag förekommer runt hela ön. Inventering med betade videokameror har visat sig korrelera starkt med både eDNA och provfiske av arten på svenska västkusten.Både videokameror och eDNA är förhållandevis kostnadseffektiva och skonsamma metoder som kan användas i varierande miljöer, både från land och från båt. Under september 2023 inventerades 11 lokaler i Gotlands län för att undersöka utbredningen av svartmunnad smörbult med betade kameror och eDNA. Undersökningen begränsades till grunda, lättåtkomliga vattenmiljöer i fritidshamnar och badvikar. Det gjordes en jämförelse av de två provtagningsmetoderna, för att undersöka deras förhållanden för artdetektion och relativ abundans. Även övriga förekommande fiskarter registrerades med båda metoder och användes i jämförelsen.Videokamerorna påträffade svartmunnad smörbult runt hela ön, på 8 av de 11 undersökta lokalerna, med det största antalet individer registrerade på nordöstra Gotland. I Visby hamn, där det tidigare rapporterats mycket hög täthet av arten, registrerades inga svartmunnade smörbultar på videokamerorna. I eDNA-analysen påträffades svartmunnad smörbult på 10 av de 11 provtagna lokalerna. Den lokal som var negativ i eDNA-analysen, Burgsvik, var även negativ i videoprovtagningen. eDNA och betade kameror påvisade liknande artrikedom, men sällan liknande artsammansättning vid respektive lokal. Istället kompletterade metoderna varandra för många arter i undersökningen, då vissa endast påträffades med antingen kamera, eller eDNA
Miljöutredning : Länsstyrelsen i Gotlands län
No full textDe statliga myndigheterna i Sverige har ett ansvar att bidra till att de nationella miljömålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling nås. Detta ställer krav på ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete hos myndigheterna vilket regleras i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningen syftar till att säkerställa att miljöarbetet integreras inom ramen för verksamheten så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag.Miljöledningssystem är ett verktyg som bygger på en kontinuerlig process att identifiera, planera, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet. Ett viktigt syfte med ett miljöledningssystem är att bedriva ett strategiskt arbete som resulterar i att verksamheten blir rationell, kostnadseffektiv och gradvis allt mindre miljöbelastande. I förordningen (2009:907) stadgas att statliga myndigheter ska ha ett miljöledningssystem där den miljöpåverkan som myndighetens interna och externa verksamhet ger upphov till har klarlagts i en miljöutredning. Denna miljöutredning bygger på tidigare miljöutredningar samt den årliga rapporteringen av miljöledningssystemet till Naturvårdsverket. Den har tagits fram utifrån gällande förordning och Naturvårdsverkets vägledning för miljöledning i staten
Nätprovfiske Flåren 2022
No full textFlåren ligger sydost om Värnamo och är ett regionalt särskilt värdefullt vatten för natur respektive fiske. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Det standardiserade provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det finansierades av Värnamokommun, Flårens fiskevårdsområdesförening och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp från fiskevårdsområdesföreningen.Fältarbetet utförde 8-12 augusti 2022.Under provfisket 2022 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gös, lake, mört och siklöja. Fångsten i bottensatta nät dominerades av gös följt av mört och abborre. I pelagiska nätdominerade gös fångstvikten samtidigt som ett stort antal yngel av abborre fångades. Den totala fångsten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar 12-20 meter djupa i sydvästra Sverige under 200 meter över havet. Eftersom mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning. I bottensatta nät var fångsten per ansträngning den största hittills i nätprovfisken 2004-2022. Att fångsten per ansträngning har en ökande trend kan till viss del förklaras av attfångsten av gös ökat under samma tidsperiod. Ökningen kan också vara en effekt av högre medeltemperatur över tid och att vattenfärgen minskat de senaste åren. Fosforhalterna har dock inte tydligt ökat under perioden. Det kan också finnas naturliga variationer som bidrar till ökningen, bland annat var de yttre förutsättningarna för provfisket 2022 nära optimala. Jämfört med resultatet 2012 syns endast små förändringar av respektive arts procentuella andel av den totala fångstvikten. Resultatet tyder på att gösen haft en god utveckling de senaste 20 åren och är ordentligt etablerad. Fångsten av gös har ökat i provfiskena och är den dominerande rovfisken. Ökningen är dock inte lika stark för gös över minimimåttet som för gös under minimimåttet. Eftersom fångsten av så kallade rekryter har ökat finns det möjligheter att tillgången på fiskbar gös kommer öka de kommande åren. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara god. Avgörande för bedömningen var att den stora fångsten av årsungar av abborre fått orimligt stor negativ påverkan på eutrofieringsindexet, som indikerar måttlig status. Vid provfisket 2012 bedömdes sjön ha god ekologisk status med avseende på fisk. Sjöns samlade ekologiska status bedömdes 2019 vara måttlig. Detta visar att det för sjön som helhet finns indikationer på sämre status än god med koppling till näringspåverkan