Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Disparities in end-of-life care and place of death in people with malignant brain tumors : A Swedish registry study
No full textBackground: Malignant brain tumors often lead to death. While improving future treatments is essential, end-of-life care must also be addressed. To ensure equitable palliative care, understanding the place of death is crucial, as disparities may lead to inequity of care. This study aims to identify the place of death in adults with malignant brain tumors in Sweden, and the potential associations with official palliative care status by the ICD-10 code Z51.5, sociodemographic factors, health service characteristics, and healthcare service utilization. Methods: A population-level registry study examined the place of death among adults who died of malignant brain tumors in Sweden from 2013 to 2019. Descriptive statistics, univariable, and multivariable binary logistic regression analyses were performed. Results: We identified 3,888 adults who died from malignant brain tumors. Of these, 64.4% did not receive an official palliative care status. Specialized palliative care was not utilized in 57.2% at the place of death and in 80% of nursing home deaths. In the last month of life, 53.5% of hospital deaths involved 1 transfer, while 41.8% had 2 or more transfers. The odds ratio (OR) of dying in hospital versus at home was higher, with 2 or more transfers (OR 0.63 [0.40, 0.99]). The OR of dying in a hospital versus at home showed significant regional differences. Conclusions: Despite the severity of their diagnosis, only a minority of patients utilized specialized palliative services at death, and this varied by the place of death. Significant regional disparities were found between hospital and home deaths, indicating unequal end-of-life palliative care in this patient group.Keywords: brain neoplasms; end-of-life; health services accessibility; palliative care; palliative medicine
Patients' experiences of support in nursing interventions for change in lifestyle habits : Secondary prevention in ischemic heart disease in four Nordic countries
No full textBakgrund Ischemisk hjärtsjukdom är ett globalt folkhälsoproblem och är i Sverige en av de i särklass vanligaste dödsorsakerna. Medicinska interventioner vid hjärtinfarkt kan rädda patientens liv, men de botar inte den ischemiska hjärtsjukdomen. Patienten behöver sekundärprevention i form av läkemedelsbehandling och förändrade levnadsvanor. Stora resurser läggs inom hälso- och sjukvården på att hjälpa patienter att leva på ett sätt som minskar risken för nya hjärtinfarkter. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av stöd vid omvårdnadsåtgärder för förändring av levnadsvanor vid ischemisk hjärtsjukdom. Metod I en icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 13 kvalitativa studier om patienters upplevelser från Sverige, Norge, Danmark och Finland, undersöktes genom en integrerad analys hur patienterna hade upplevt stödet de fått från sjukvården och närstående medan de deltagit i hjärtrehabilitering. Resultat Bearbetningen av materialet utmynnade i två huvudkategorier med rubrikerna Behovet av stöd under förändringsprocessen och Att förändra egna attityder till levnadsvanor och fem underkategorier med rubrikerna Att bli sedd av sjukvården, Det sociala nätverket – hjälp eller hinder och Gemenskap med andra drabbade respektive Att överkomma rädsla för rörelse och En förändrad självbild. Slutsats Alla patienter är individer, och det finns inte en omvårdnadsåtgärd, eller en form av stöd, som passar alla. Hur patienterna upplevde stödet berodde mest på om de kände sig sedda som individer av sjukvården eller inte, och hur långt ifrån deras tidigare levnadsvanor och vanorna i deras sociala nätverk som målsättningarna låg. Att genom personcentrering stärka patienten i arbetet i att omforma sin självbild till ”en person som klarar av att förändras”, oavsett hur stora eller små förändringarna är, framstår som nyckeln till att hjälpa patienten att komma framåt i en process av förändring.Background Ischemic heart disease is a global health problem and one of the most common causes of death in Sweden. Medical interventions at a cardiac event can save the patient’s life but does not cure the ischemic heart disease. The patient also needs secondary prevention in the form of drug treatment and a changed lifestyle. Large resources are invested to help patients reduce the risk of new heart attacks. Aim The aim was to elucidate patients’ experiences of support during nursing interventions for lifestyle changes in ischemic heart disease. Method In a non-systematic literature review, based on 13 qualitative studies on patients’ experiences from Sweden, Norway, Denmark and Finland, it was examined, with an integrated analysis, how patients had experienced the support they received from the healthcare system and relatives while participating in cardiac rehabilitation. Results The analysis resulted in two main categories titled The need for support during the change process and To change ones attitudes to lifestyle habits and five subcategories titled Being seen by the healthcare system, The social network − help or obstacle and Community with peers and Overcoming fear of movement and A changed self-image. Conclusions All patients are individuals, and there is no one-size-fits-all nursing intervention, or form of support. How the patients experienced the support depended mostly on whether they felt seen as individuals by the healthcare system, and how far away the goals were from their and their social networks previous lifestyle habits. Strengthening the patient's work in reshaping the self-image into “a person who is able to change”, regardless of how big or small the changes are, appears to be the key to helping the patient move forward in a process of change
Experiences of care encounters of people living with a diagnosis of HIV : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är en virusinfektion som angriper kroppens immunförsvar. Runt 40 miljoner människor lever idag med denna kroniska sjukdom och trots medicinska och kunskapsmässiga framsteg om virussjukdomen har HIV ändå länge varit stigmatiserat. HIV-drabbade patienter behöver vård liksom alla andra. Med anledning av detta kan det anses vara viktigt att undersöka aktuell forskning genom en litteraturöversikt. Denna litteraturöversikt görs därmed för att ytterligare öka kunskapen om hur bemötande gentemot denna patientgrupp ser ut idag. Detta för att öka möjligheten till att utveckla och förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av vårdmöten hos personer som lever med diagnosen HIV. Metod Denna studie har genomförts i form av en icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är framtagna från databaserna PubMed respektive CINAHL med hjälp av olika, kombinerade sökord. Vidare har artiklarna granskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering som gäller studier av kvalitativ samt kvantitativ ansats. Med hjälp av en integrerad dataanalys har resultatet vidare analyserats och sammanställts. Resultat Resultaten identifierades och kategoriserades utefter huvudkategorier respektive underkategorier. Huvudkategorierna var Att känna sig åsidosatt på grund av sin sjukdom respektive Att uppleva ett positivt bemötande. I resultatet blir det tydligt att kunskap och partnerskap är viktiga delar i bemötandet, där ett bristande bemötande kan påverka individen både psykiskt och fysiskt. Slutsats Det kan urskiljas en positiv utveckling över tid, även om det fortfarande finns utmaningar att hantera. Insikterna från denna litteraturöversikt kan bidra till omvårdnadsprofessionen genom att lyfta fram vikten av utbildning och kunskap om HIV för att kunna ge god vård.Background Human immunodeficiency virus (HIV) is a viral infection that attacks the body's immune system. Around 40 million people are currently living with this chronic disease and despite medical and scientific advances in understanding the virus, HIV has long been stigmatized. HIV-affected patients may need care just like anyone else. For this reason, it may be considered important to examine current research through a literature review. This literature review is thus done to further increase knowledge about how treatment towards this patient group looks today. This is to increase the possibility of developing and improving care for this patient group. Aim The aim was to highlight the experiences of care encounters of people living with the diagnosis of HIV. Method This study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using different, combined search terms. Furthermore, the articles have been reviewed with the help of Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification, which applies to studies of qualitative and quantitative approach. With the help of an integrated data analysis, the results were then analysed and compiled. Results The results were identified and categorized according to main categories and subcategories. The main categories were Feeling sidelined due to one’s illness and Experiencing positive treatment. In the results, it becomes clear that knowledge and partnership are important parts of the treatment, where a lack of treatment can affect the individual both mentally and physically. Conclusions A positive trend can be discerned over time, although there are still challenges to be addressed. The insights from this literature review can contribute to the nursing profession by highlighting the importance of education and knowledge about HIV to provide good care
Experiences of self-care among individuals with type 2 diabetes mellitus : A literature review
No full textBakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom vars incidens stadigt ökar världen över. En stor del av behandlingen utgörs av egenvård i form av exempelvis egenmätning av blodglukos, kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Sjukdomen medför därmed ett påtagligt egenvårdskrav med förändrade levnadsvanor. Sjuksköterskan har däri ett ansvar att stärka personens egenvårdsförmåga. I ljuset av detta finns ett behov av att belysa personers subjektiva upplevelser av egenvården, för att främja personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Med hjälp av olika sökblock innehållande för ämnet väsentliga sökord förvärvades artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Alla inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet tematiserades och analyserades med hjälp av integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier med vardera två underkategorier presenterades: Upplevelser av egenvårdens genomförande med underkategorierna Praktisk implementering av livsstilsförändringar och Upplevelser av psykologiska påverkansfaktorer samt Upplevelserav stöd från omgivningen med underkategorierna Stöd från hälso- och sjukvården och Stöd från närstående. Majoriteten av deltagarna upplevde egenvård vid diabetes mellitus typ 2 som utmanande. Den försvårades bland annat av motstånd till livsstilsförändringar, rädsla och otillräckligt stöd. Genom att acceptera sin sjukdom och börja se resultatet av sina livsstilsförändringar kunde dock ökad motivation uppnås. Vidare upplevdes kontakten med hälso- och sjukvården spela stor roll för egenvårdsförmågan. Om sjuksköterskan upplevdes utföra omvårdnad genom att på ett personcentrerat sätt stötta och utbilda personen ökade självtilliten och motivationen till egenvård. Slutsats Upplevelsen av egenvård vid diabetes mellitus typ 2 påverkas av en rad olika faktorer. Genom att sjuksköterskan tar hänsyn till dessa och arbetar på ett sätt som gynnar personens egenvårdsförmåga främjas motivationen till och resultatet av egenvården.Background Type 2 diabetes mellitus is a disease with an incidence that is steadily increasing worldwide. A large part of its management consists of self-care activities such as self-monitoring of blood glucose, dietary modification, and increased physical activity. The disease therefore entails a considerable demand for self-care and adaptation to new lifestyle habits. The nurse has a responsibility to strengthen the individual’s capacity for self-care. In light of this, there is a need to illuminate individuals’ subjective experiences of self-care in order to promote person-centered nursing. Aim The aim of this study was to describe the experiences of self-care among individuals with type 2 diabetes mellitus. Method Non-systematic literature review based on 12 peer-reviewed original articles employing a qualitative approach. Articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using various search blocks containing keywords relevant to the topic. All included articles underwent quality assessment according to the evaluation framework of Sophiahemmet University. The findings were thematized and analyzed using an integrated data analysis approach. Results Two main categories, each with two subcategories, were identified: Experiences of performing self-care, with the subcategories Implementing lifestyle changes and Experiences of psychological influencing factors, and Experiences of support from the surroundings, with the subcategories Support from healthcare services and Support from next of kin. Most participants perceived self-care in type 2 diabetes mellitus as challenging. It was hindered by, among other factors, resistance to lifestyle changes, fear, and insufficient support. However, by accepting their illness and beginning to see the results of their lifestyle modifications, participants reported increased motivation. Furthermore, contact with healthcare services was experienced as highly influential for self-care ability. When nurses were perceived as providing care in a person-centered manner, offering support and education, the individuals’ self-efficacy and motivation for self-care increased. Conclusions The experience of self-care in type 2 diabetes mellitus is influenced by a variety of factors. By taking these into account and working in a way that supports the person’s self-care ability, the nurse can promote both motivation for and the outcomes of self-care
The experience of self-care among adults with diabetes mellitus type 2 : A non-systematic litterature overview
No full textBakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en drastiskt ökande folkhälsosjukdom globalt. Det finns ett starkt samband mellan sjukdomen och osunda livsstilsvanor samt hereditet. Diabetes mellitus typ 2 kan leda till allvarliga komplikationer såsom nervskador, hjärt- och kärlsjukdomar samt tidig död. Egenvården är därför en central del av sjukdomshanteringen. Essentiella delar av egenvård vid diabetes mellitus innefattar; kost, fysisk aktivitet, övervakning av glukosnivåer och farmakologisk behandling. Sjuksköterskans roll är avgörande för att främja egenvården hos de drabbade. Utbildning och vägledning med ett personcentrerat förhållningssätt är betydelsefullt för att öka personens delaktighet. Dorothea Orems egenvårdsteori belyser vikten av egenvård för en god livskvalitet. Syfte Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod Metoden var en icke-systematiskt litteraturöversikt inkluderande tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas granskningsmall Berg och Willman användes för kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet delades in i två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Det fanns många hinder för egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Kostanpassningar, fysisk aktivitet, övervakning av glukosnivåer samt farmakologisk behandling präglades av sociala och kulturella aspekter, ekonomiska begräsningar, arbetsförhållande, familjeliv, kunskapsbrist och annat. Närstående samt hälso- och sjukvården utgjorde viktiga resurser genom utbildning, vägledning, uppmuntran, motivation och socialt stöd vilket ökade förmågan till egenvårdsåtgärder. Slutsats Egenvård vid diabetes mellitus typ 2 påverkas av flera faktorer. Personcentrerat stöd och utbildning i både teoretiska och praktiska delar är betydelsefullt för egenvårdsförmågan. För att främja jämlik och hållbar egenvård bör vården ta hänsyn till individuella förutsättningar.Background Type 2 diabetes mellitus is a rapidly increasing public health disease globally. There is a strong association between the disease and unhealthy lifestyle habits as well as heredity. Type 2 diabetes mellitus can lead to serious complications such as nerve damage, cardiovascular diseases and premature death. Self-care is therefore a central part of the disease management. Essential parts of self-care in diabetes mellitus include diet, physical activity, monitoring of glucose levels and pharmacological treatment. The nurse's role is crucial in promoting self-care among those affected. Education and guidance with a person-centered approach are important to increase the individual's participation. Dorothea Orem's self-care theory highlights the importance of self-care for a good quality of life. Aim The aim was to describe the experience of self-care amongst adults with diabetes mellitus type 2. Method The method was a non-systematic literature review including ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University's review template by Berg and Willman was used for quality assessment of the scientific articles. The results were divided into two main categories and six subcategories. Results There were many barriers to self-care among individuals with type 2 diabetes mellitus. Dietary adjustments, physical activity, monitoring of glucose levels, as well as pharmacological treatment were influenced by social and cultural factors, economic limitations, work conditions, family life, lack of knowledge, and other factors. Relatives, as well as healthcare professionals, constituted important resources through education, guidance, encouragement, motivation, and social support, which increased the capacity for self-care measures. Conclusions Self-care in type 2 diabetes mellitus is influenced by several factors. Person-centered support and education in both theoretical and practical aspects are essential for self-care skills. To promote equitable and sustainable self-care, healthcare should take individual circumstances into account
Living with amyotrophic lateral sclerosis (ALS) : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som successivt leder till förlust av muskelkontroll, autonomi och livskvalitet. Att insjukna i ALS innebär stora fysiska, psykiska och existentiella utmaningar för den enskilda individen.Omvårdnaden vid ALS behöver utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskans ansvar blir att se hela personen bakom sjukdomen, främja autonomi samt skapa trygghet. Tidigare forskning fokuserar främst på sjukdomsförlopp, vårdbehov och ekonomiska konsekvenser vid ALS, därför saknas kunskap kring upplevelser hos personer med ALS. Detta motiverar behovet av denna studie. Syfte Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att leva med ALS. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2015 och 2025. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med SophiahemmetHögskolas bedömningsunderlag och analyserades genom en integrerad analys. Resultat Personer med ALS beskrev hur förlusten av kroppsliga funktioner ledde till minskad autonomi, vilket väckte känslor av maktlöshet och oro inför framtiden. Samtidigt framträdde psykologiska och existentiella processer där acceptans, hopp och meningsskapande blev centrala strategier för att hantera sjukdomens konsekvenser. Anpassningsstrategier såsom att planera framåt, fokusera på nuet och upprätthålla meningsfulla aktiviteter bidrog till att bevara livskvalitet och en känsla av kontroll, närståendes stöd och ett empatiskt bemötande i vården kunde förstärka känslan av trygghet, medan brister i kommunikation och stöd ökade risken för lidande. Slutsats Att leva med ALS innebär ett påtagligt lidande men också en strävan efter att bevara livskvalitet, autonomi och hopp. Personernas egna upplevelser präglas av både förluster och resurser, där vården har en central roll genom att erbjuda kontinuitet, empati och personcentrerat stöd som stärker individens förmåga att hantera sjukdomen.Background Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an incurable neurodegenerative disease that progressively leads to loss of muscle control, autonomy and quality of life. Living with ALS involves profound physical, psychological and existential challenges for the individual. Nursing care for individuals with ALS should be based on a person-centered approach. The nurse’s responsibility is to see the whole person behind the disease, promoteautonomy and create a sense of security. Previous research mainly focuses on the progression of the disease, care needs, and economic consequences of ALS, thereforeknowledge about the experiences of people with ALS is lacking. This motivates the need for this study. Aim The aim of this study was to describe experiences of living with ALS. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 16 research articles, published between 2015 and 2025. Searches were conducted in the PubMed and CINAHL databases. The articles were critically appraised using Sophiahemmet University College’s assessment tool and was analyzed through an integrated analysis. Results Individuals with ALS described how the loss of bodily functions and autonomy evoked feelings of powerlessness and anxiety about the future. At the same time psychological and existential processes such as acceptance, hope and meaning making emerged as central strategies for coping with illness. Strategies such as planning ahead, focusing on the present and engaging in meaningful activities contributed to preserving quality of life and a sense of control. Support from relatives and empathetic encounters in healthcare enhancedfeelings of security while lack of communication and insufficient support increased the risk of suffering. Conclusions Living with ALS involves significant suffering but also a persistent effort to maintain quality of life, autonomy and hope. Individuals' experiences are characterized by both loss and resilience where healthcare plays an important role by providing continuity, empathy and person-centered support that strengthens the individual's ability to cope with the disease.
Person-centred nursing in allogeneic stem cell transplantation using a conversation tool : A qualitative study
No full textBACKGROUND: Patients undergoing allogeneic haematopoietic stem cell transplantation (allo-HCT) often face complex and evolving needs throughout recovery. Person-centred nursing (PCN) is essential in this context yet remains underexplored in specialised care settings. In Sweden, the Assessment of Rehabilitation Needs Checklist (ARNC) is commonly used in cancer care, but its role in supporting person-centred conversations has not been investigated. AIM: The aim of this study was to investigate how the use of the ARNC as a conversation tool promotes PCN within the allo-HCT context. METHODS: This qualitative study was conducted at two major allo-HCT centers in Sweden. Data were collected through semi-structured interviews with patients (n = 16), focus group discussions with registered nurses (RNs, n = 16), and from 30 memos written by RNs. Reflexive thematic analysis was used. RESULTS: Three overarching themes were developed: (1) Letting the Story Emerge, (2) Unmet Needs and (3) Structural Gaps in Practice. The ARNC facilitated individualised conversations and helped identify unmet needs, including sensitive or previously unvoiced concerns. However, the lack of follow-up and organisational constraints, such as time pressure and fragmented care settings, limited its capacity to support shared care planning and sustained engagement. CONCLUSION: When used in dialogue, the ARNC has the potential to support person-centred nursing in allo-HCT by enabling narrative-based, needs-driven conversations. However, its effectiveness depends on structured follow-up and organisational conditions that promote relational care
An unhealthy lifestyle and incident activity-limiting neck and back problems in university students : The Sustainable UNiversity Life (SUN) study
No full textBackground: Neck and back pain are common musculoskeletal conditions in university students and associated with unhealthy lifestyle behaviors such as physical inactivity, unhealthy dietary habits, smoking and risky alcohol use. Cohort studies have investigated the effect of a healthy lifestyle including several lifestyle behaviors on the risk and prognosis for neck and back pain. Studies of an association between an unhealthy lifestyle and musculoskeletal conditions in university students are lacking. This study aimed to assess the association between an unhealthy lifestyle and incident activity-limiting neck/back problems (ALNBP) in university students. Methods: Participants enrolled in the Sustainable UNiversity Life (SUN) study who did not report baseline ALNBP in the past three months were included (n = 3492). The baseline web-survey assessed unhealthy lifestyle behaviors (physical inactivity, high sitting time, meal skipping and risky use of alcohol, tobacco, and illicit drugs) with valid instruments and single-item questions. Participants with ≥ 3 unhealthy lifestyle behaviors were categorized as exposed to an unhealthy lifestyle. Responses to web-based follow-up surveys every third month until first reporting ALNBP or to the end of the one-year follow-up were used. The outcome ALNBP was defined as reporting limitations in daily activities due to a neck, low back and/or midback problem the past three months, assessed with a modified version of the Nordic Musculoskeletal Questionnaire. Crude and adjusted Cox regression models were built to assess the association between an unhealthy lifestyle and incident ALNBP, reported as a hazard rate ratio (HRR) with a 95% confidence interval (CI). Results: Sixty percent of the participants were women, and the mean age was 24.5 ± 6.0 years. A total of 574 participants (16%) were exposed to an unhealthy lifestyle at baseline. Having an unhealthy lifestyle generated an adjusted HRR of 1.35 (95% CI 1.12, 1.63) for incident ALNBP, compared to not having an unhealthy lifestyle. Conclusions: An unhealthy lifestyle, categorized as ≥ 3 unhealthy lifestyle behaviors, is associated with incident ALNBP in university students.As manuscript in dissertation.</p
To receive care after being exposed to violence in a close relationship - women's experiences : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Cirka en tredjedel av världens kvinnor drabbas någon gång av våld i nära relation. Det är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige och världen över, som i många fall leder till fysisk och psykisk ohälsa. Kvinnor utsatta för våld i nära relation kan drabbas av konsekvenser som leder till att de behöver söka sjukvård. Hälso- och sjukvårdspersonalen har i uppdrag att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, där kvinnans integritet och självbestämmande beaktas. Kvinnans upplevelse av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillfredsställas i mötet med vården. Syfte Denna studies syfte är att beskriva kvinnors erfarenheter av att erhålla vård - efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Metod Den valda metoden är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, med kvalitativ forskningsmetod. Artiklarna inhämtades från PubMed och CINAHL och genomgick kvalitetsgranskning med hjälp av Sophiahemmet Högskolas granskningsprotokoll framtaget av Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Resultaten analyserades med stöd av en integrerad dataanalysmetod. Resultat Två kategorier identifierades, positiva och negativa vårderfarenheter. Resultatet visade på flest negativa vårderfarenheter där kvinnorna upplevde brist på empati och förståelse från hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde en avsaknad av kompetens inom området och beskrev att mer utbildning skulle behövas för att vårdpersonal ska kunna hjälpa och bemöta de våldsutsatta kvinnorna på bästa sätt. Kvinnorna uttryckte även svårigheter att navigera i vårdsystemet och att veta vart de skulle vända sig, när de ville söka hjälp efter att ha utsatts för våld i nära relation. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att kvinnor som utsatts för våld i nära relation har både positiva och negativa erfarenheter av att erhålla vård. Kvinnorna upplever att sjukvården som erbjuds är otillräcklig eftersom de menar att kompetensen kring våld i nära relation är bristfällig inom hälso- och sjukvården. Okunskap i kombination med stress och tidsbrist bidrar därför till att vårdpersonalen inte alltid ger kvinnorna den tid som krävs för ett bra och tryggt bemötande. Vilket i sin tur kan ge kvinnorna en känsla av otrygghet och att vårdpersonalen saknar förståelse och empati för dem. Hendersons omvårdnadsteori betonar vikten av hälsa som att vara oberoende, vilket kan appliceras på kvinnor som upplevt våld i nära relation, eftersom kvinnor som lever i en våldsam relation många gånger hamnar i beroendeställning till sin förövare.Background About a third of the world's women are affected by domestic violence at some point. It is a serious public health problem in Sweden and worldwide, which in many cases leads to physical and mental illness. Women exposed to domestic violence can suffer consequences that lead to them needing to seek medical care. Health care professionals are tasked with medically preventing, investigating and treating illnesses and injuries, where the woman's integrity and self-determination are taken into account. The woman's experience of safety, continuity and security must be satisfied in the encounter with the health care system. Aim The purpose of this study is to describe women's experiences of receiving care - after being exposed to violence in close relationships. Method The chosen method is a non-systematic literature review based on eleven scientific articles, with qualitative methods used. The articles were obtained from PubMed and CINAHL and underwent quality review using a review protocol. The results were analyzed with the support of an integrated data analysis method. Results Two categories were identified, positive and negative care experiences. The results showed the most negative care experiences where the women experienced a lack of empathy and understanding from health care personnel. They experienced a lack of competence in the area and described that more training would be needed so that healthcare professionals can help and respond to the abused women in the best way. The women also expressed difficulties in navigating the care system and knowing where to turn when they wanted to seek help after being subjected to intimate partner violence. Conclusions This literature review shows that women who have been subjected to violence in a close relationship have both positive and negative experiences of receiving care. The women feel that the medical care offered is insufficient because they believe that the competence regarding violence in close relationships is deficient in the health care. Ignorance combined with stress and lack of time therefore contribute to the fact that the healthcare staff do not always give the women the time required for a good and safe treatment. Which in turn can give the women a feeling of insecurity and that the healthcare staff lacks understanding and empathy for them. Henderson's nursing theory emphasizes the importance of health as being independent, which can be applied to women who have experienced intimate partner violence, as women who live in an abusive relationship many times find themselves in a position of dependence on their abuser
Between principles and pragmatism - primary healthcare and social services professionals' experiences and perceptions of self-care for older adults with home care : A qualitative study
No full textOBJECTIVE: To explore the experiences of healthcare and social services professionals and their perceptions of using Certificate for self-care with support (CSS) for preventive self-care for older adults with home care, including the CSS process and collaborations between primary healthcare and social services. DESIGN: An inductive qualitative study including seven focus group interviews analyzed with reflexive thematic analysis. SETTING AND SUBJECTS: The study was conducted in the Stockholm Region 2022/23. In total, 23 informants were recruited from four key partners involved in the CSS process: professionals from primary care rehabilitation and primary healthcare, social services officers, and home care staff. RESULT: The analyses resulted in five interconnected themes: 'Guidelines with scope for interpretation,' 'Support for self-care is needed, but complicated in practice,' 'To trust the other professions' competence,' 'There is a transfer of responsibility,' and 'Communication is key.' The overarching theme 'Principles or pragmatism for safe person-centered care,' anchoring the other themes, revealed a common goal of achieving safe and individualized care within available resources, but from two conflicting perspectives: the importance of following the process according to the guidelines or taking a more pragmatic approach. CONCLUSION: This study highlights the need to establish structures facilitating safe self-care among frail groups, such as older persons dependent on home care. Our findings emphasize that the demarcation between, and responsibilities of, organizations need to be discussed and clarified to offer person-centered support. Comprehensible guidelines and functioning communication channels must be established so that all important perspectives can be heard, not least the patient's