Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Parents' experience of having a child with type 1 diabetes : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Diabetes typ 1, är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn globalt. 2024 var det runt 1,8 miljoner barn som diagnostiserats globalt. Mortaliteten har minskat tack vare förbättrad sjukvård men incidensen har ökat. Denna autoimmuna sjukdom påverkar hela familjen och ger upphov till en ny, utmanande vardag. Person- och familjecentrerat bemötande från vårdpersonalen är avgörande för hur föräldrarna hanterar sjukdomen hemma. Föräldrar upplever att vårdpersonal och samhället inte alltid har förståelse för deras situation. Det finns därför behov av att sammanställa aktuell forskning om föräldrarnas upplevelse av att leva med barn med diabetes typ 1 för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna öka kunskap, förståelse och erbjuda ett empatiskt omhändertagande. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn som har diabetes typ 1. Metod En icke-systematisk litteraturstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats där 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund och inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som valdes har kvalitetsgranskats av författarna utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall utformad utifrån Berg et al (1999) och Willman et al (2016). Resultatet analyserades med integrerad analys. Resultat Resultatet visade på tre huvudkategorier Upplevelsen av en ny vardag, Upplevelse av utbildning och Upplevelse av emotionellt stöd. Resultatet visar att samtliga huvudkategorierna var avgörande för föräldrarnas upplevelse. Emotionellt stöd och utbildning i ett tidigt skede såväl som ett fortsatt stöd över tid med ett familjecentrerat bemötande från sjuksköterskorna var av betydelse för hur föräldrar upplevde och hanterade sjukdomen i hemmet. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser vikten av ett bemötande från sjuksköterskorna präglat av empati, förståelse och med ett synsätt att familjen är en enhet. Studien visar på vilka möjligheter sjuksköterskan har att påverka föräldrarnas upplevelse av vården och förutsättning att uppnå en god egenvård av barnet i hemmet samtidigt som föräldrarnas egna behov värdesätts. Background Type 1 diabetes is among the most common chronic diseases in children globally. In 2024, around 1.8 million children were diagnosed globally. Mortality has decreased thanks to improved healthcare, but the incidence has increased. This autoimmune disease affects the entire family and gives rise to a new, challenging everyday life. Person- and family- centered treatment from healthcare professionals is crucial for how parents manage the disease at home. Parents experience that healthcare professionals and society do not always understand their situation. There is therefore a need to compile current research on parents' experiences of living with children with type 1 diabetes so that healthcare professionals can increase knowledge, understanding and offer empathetic care. Aim The purpose of this study is to describe parents' experiences of having one or more children with type 1 diabetes. Method A non-systematic literature study with a qualitative and quantitative approach based on 15 scientific articles retrieved from the PubMed and CINAHL databases. The articles selected were quality reviewed by the authors based on Sophiahemmet University's review template designed based on Berg et al (1999) and Willman et al (2016). The results were analyzed using integrated analysis. Results The results showed three main categories: Experience of a new everyday life, Experience of education and Experience of emotional support. The results show that all main categories were crucial for the parents' experience. Emotional support and education at an early stage as well as continued support over time with a family-centered approach from the nurses were important for how parents experienced and managed the illness at home. Conclusions This literature review highlights the importance of a response from nurses characterized by empathy, understanding and with a view that the family is a unit. The study shows the opportunities the nurse has to influence the parents' experience of care and the prerequisite for achieving good self-care of the child at home while valuing the parents' own needs
Experiences of music interventions among people with cancer : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Cancer är en komplex och ofta långvarig sjukdom som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Symtom som ångest, smärta, trötthet och existentiell ångest och oro är vanligt förekommande och försämrar livskvaliteten. Tidigare forskning visar att musik kan minska stress och bidra till ökat välbefinnande men det finns en kunskapslucka om patienters egna upplevelser av musikinterventioner. Det är därför viktigt att sammanställa befintlig kunskap inom området för att bättre förstå musikens betydelse som omvårdnadsinsats för vuxna personer med cancer. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av musikinterventioner hos personer med en cancersjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har sammanställts av 14 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och CINAHL genom strukturerade sökningar och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Med hjälp av en integrerad dataanalys sammanställdes resultatet under tre huvudkategorier. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Psykiska och emotionella reaktioner, Kroppsliga och fysiologiska upplevelser samt Sociala och existentiella dimensioner. Musikinterventioner upplevdes ofta minska ångest, stress och förbättra välbefinnandet men några studier beskrev även förstärkt oro. Fysiskt upplevdes minskad smärta, minskad fatigue och lindrade behandlingsrelaterade symtom. Socialt och existentiellt gav musiken en paus från sjukdomens vardag, stärkte sociala band samt ökade känslan av delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att musikinterventioner kan vara ett värdefullt komplement i omvårdnaden av vuxna personer med cancersjukdom. Resultaten tyder på att musik kan minska ångest, skapa lugn och bidra till ökat välbefinnande vilket kan lindra både fysiskt och existentiellt lidande. Samtidigt framkommer att upplevelserna varierar. Detta betonar vikten av personcentrering och att musik inte är en universellt positiv åtgärd. Sammanfattningsvis framstår musik som ett meningsfullt stöd i omvårdnaden när den utformas utifrån patientens behov och förutsättningar.Background Cancer is a complex and often long-term illness that affects both physical and psychological health. Symptoms such as anxiety, pain, fatigue and emotional distress, related to existential thoughts, negatively impacts quality of life. Previous research indicates that music can reduce stress and support well-being, hence these results patients’ own experiences of music interventions remain underexplored. Summarizing current knowledge is therefore crucial to understand the potential of music as a nursing intervention for adult cancer patients. Aim The aim was to describe the experiences of music interventions among people living with cancer. Method A non-systematic literature review was conducted, including 14 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases through structured searches and were quality-assessed using Sophiahemmet University’s evaluation framework. Using an integrated data analysis, the results were synthesized into three main categories. Results Three main categories were identified: Psychological and emotional reactions, Bodily and physiological experiences and Social and existential dimensions. Music interventions were in most studies perceived to reduce anxiety, stress and enhance well-being. Some studies showed results in increased anxiety. Physically, participants experienced a reduction in pain, decreased fatigue, and reduced treatment-related symptoms. Socially and existentially music provided a pause from the everyday reality of the illness, strengthened social connections, and increased the sense of belonging. Conclusions This literature review shows that music interventions can be a valuable complement in the nursing care of adult patients with cancer. The results indicate that music can reduce anxiety, promote inner peace and contribute to increased well-being which may alleviate both physical and existential suffering. At the same time some experiences vary, highlighting the importance of person-centred care and that music is not universally beneficial. As a conclusion, music appears to be a meaningful support in nursing care when it is tailored to the patient’s personal needs and conditions
Life after an myocardial infarct from a nursing perspective : Non-systematic literature review
No full textBakgrund År 2023 drabbades cirka 22 200 personer i Sverige av en akut hjärtinfarkt, varav år 2022 avled 4 400. Hjärtinfarkt medför ofta långvariga fysiska samt psykiska konsekvenser, vilket skapar ett behov av att sammanställa forskning om patienters erfarenheter efter en hjärtinfarkt. En sådan översikt kan bidra till ökad kunskap hos vårdpersonal om patienternas behov och erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Syfte Syftet med arbetet var att belysa patienters erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod En icke systematisk litteraturöversikt har genomförts baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixedmetods ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed samt CINAHL med hjälp av sökord och titel/abstract i olika kombinationer. De utvalda artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån ett bedömningsunderlag från Sophiahemmet Högskola baserat på Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Sedan har uppsatsens resultat analyserats, samt granskats med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Erfarenheter av psykisk påverkan efter hjärtinfarkt, Erfarenheter av fysisk påverkan efter hjärtinfarkt och Erfarenheter av en förändrad identitet & liv efter hjärtinfarkt. Resultatet redovisar hur deltagarna i de utvalda studierna upplevde sin fysiska samt psykiska hälsa. Deltagarna uppgav mycket känslor och symtom vilket påverkade dem negativt. Även hur vardagen är efter hjärtinfarkten samt med vilka metoder de deltagande kunnat hantera dessa svåra känslor. Slutsats Litteraturstudiens resultat visar att en hjärtinfarkt påverkar individers välbefinnande negativt både psykiskt och fysiskt. Många beskriver känslor av oro, rädsla, nedstämdhet och osäkerhet samt begräsningar i fysisk aktivitet och socialt deltagande. För att förbättra patienters återhämtning krävs ökad kunskap och förståelse inom både samhället och vården om hur det är att leva efter en hjärtinfarkt och belysa dessa erfarenheter.Background In 2023, approximately 22,200 people in Sweden suffered from an acute myocardial infarction, of which in 2022 4,400 died. Myocardial infarction often has long-term physical and psychological consequences, which creates a need to compile research on patients’ experiences after a myocardial infarction. Such an overview can contribute to increased knowledge among healthcare professionals about patients' needs and experiences after a myocardial infarction. Aim The aim of the work was to highlight patients experience after a myocardial infarction. Method A non-systematic literature review has been conducted based on 13 scientific articles with a qualitative, quantitative and mixed methods approach. The articles were searched in the PubMed and CINAHL databases using search terms and title/abstract words in different combinations. The selected articles have been quality reviewed based on an assessment basis from Sophiahemmet University based on Berg et al. (1999) and Willman et al. (2016). The results of the paper have then been analyzed and reviewed using an integrated data analysis. Results The results identified three main categories: Experiences of psychological impact after myocardial infarction, Experiences of physical impact after myocardial infarction and Experiences of a changed identity & life after myocardial infarction. The results report how the participants in the selected studies experienced their physical and mental health. The participants reported many feelings and symptoms that affected them negatively. Also, how everyday life is after the myocardial infarction and with what methods the participants were able to deal with these difficult feelings. Conclusions The results of the literature study show that a heart attack negatively affects individuals' well-being, both psychologically and physically. Many describe feelings of worry, fear, depression and uncertainty, as well as limitations in physical activity and social participation. To improve patients' recovery, increased knowledge and understanding within both society and healthcare is required about what it is like to live after a heart attack and to shed light on these experiences
Impact and experience of physical activity in people with an intestinal stoma : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Att få en stomi medför fysiska och psykologiska förändringar som kan påverka individens kroppsbild och förmåga till att vara fysisk aktiv. Fysisk aktivitet är viktigt för återhämtning, hälsa och livskvalitet, men många upplever att rörelse blir svårare efter stomianläggning. Trötthet, oro och osäkerhet kring hur kroppen fungerar kan göra att personen känner sig begränsad. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd och vägledning för att främja trygghet, delaktighet och välbefinnande i vardagen. Det finns således behov av ökad kunskap kring hur fysisk aktivitet upplevs och påverkas vid tarmstomi. Syfte Syftet var att belysa hur fysisk aktivitet påverkas och upplevs hos personer med tarmstomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna identifierades via databaserna PubMed och CINAHL genom systematiska sökningar. Kvalitetsgranskningen genomfördes med stöd av Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och en integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Påverkan på fysisk aktivitet, Upplevelser av fysisk aktivitet samt Strategier och behov av stöd. Personer med stomi var ofta mindre fysiskt aktiva på grund av smärta, oro för läckage och kroppsliga begränsningar. Vidare beskrevs hur psykologiska och sociala faktorer hämmade till deltagande i fysisk aktivitet. Praktiska anpassningar och användning av stödplagg identifierades som centrala strategier. Många betonade vikten av stöd från närstående och sjukvård. Slutligen visade resultatet att adekvat information kring vilka övningar och aktiviteter som var säkra att genomföra ofta saknades. Slutsats Fysisk aktivitet efter stomioperation påverkas av flera kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer som kan leda till minskad aktivitetsnivå. Möjligheten att återgå till aktivitet hänger nära samman med tillgång till tydlig information, praktiska anpassningar och stöd från vårdpersonal. Variationer i vilket stöd patienter får skapar skillnader i trygghet och förutsättningar att vara aktiva. Detta visar på behovet av mer individanpassad rådgivning för att stärka patientens delaktighet och livskvalitetBackground Receiving a stoma involves physical and psychological changes that can affect a person’s body image and ability to be physically active. Physical activity is important for recovery, health, and quality of life, yet many individuals experience increased difficulty with movement after stoma surgery. Fatigue, worry, and uncertainty regarding the body's functions may lead to feelings of limitation. Nurses play an important role in providing support and guidance to promote safety, participation, and well-being in everyday life.Therefore, there is a need for greater understanding of how physical activity is experiencedand affected by persons with an intestinal stoma. Aim The aim was to highlight how physical activity is affected and experienced in people withan intestinal stoma. Method This non-systematic literature review was based on 15 original scientific articles employing qualitative and quantitative approaches. The articles were identified through systematic searches of the databases PubMed and CINAHL. A quality review was conducted using Sophiahemmet University's review template. Finally, an integrated dataanalysis was used to compile the results. Results Three main categories were identified: Impact on physical activity, Experiences of physicalactivity and Strategies and need for support. People with a stoma were often lessphysically active due to pain, concerns about leakage, and physical limitations. Furthermore, psychological and social factors were described as hindering participation inphysical activity. Practical adjustments and the use of supportive garments were identified as key strategies. Many emphasized the importance of support from relatives and healthcare professionals. Finally, the results showed that adequate information about which exercises and activities were safe to perform was often lacking. Conclusions Physical activity after stoma surgery is influenced by various physical, psychological, and social factors that can lead to reduced activity levels. The ability to resume activity is closely linked to access to clear information, practical adaptations, and support from healthcare professionals. Variations in the support patients receive affect their sense ofsecurity and their ability to stay active. This highlights the need for more personalized guidance to strengthen patient participation and quality of life
When life takes a turn - Patients´experiences following a myocardial infarction : A non-systematic literature review
No full textBakgrund En akut sjukdom kan medföra ett tillstånd av chock och kan upplevas som rädsla eller att situationen är skrämmande för patienterna. En hjärtinfarkt är en hjärt- och kärlsjukdom som innebär att hjärtat utsätts för syrebrist. De patienter som överlever kan vara i behov av att genomföra omfattande livsstilsförändringar, vilket hjärtrehabilitering syftar till att underlätta och stödja. En brist på kunskap om patienters upplever efter en hjärtinfarkt kan innebära begränsad förståelse och förmåga att erbjuda stöd inom hälso- och sjukvården för denna patientgrupp Syfte: Var att beskriva patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL identifierades 12 vetenskapliga artiklar som tillsammans svarade på översiktens syfte. Sökningar med relevanta sökord utfördes och artiklarna som ansågs besvara syftet kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och resultatets artiklar bedömdes till hög kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för en strukturerad resultatsammanställning. Resultat: Resultatet baserades på tre kategorier: Känslomässiga upplevelser och betydelsen av socialt stöd efter hjärtinfarkten, Vanliga utmaningar relaterat till hjärtinfarkten samt Hälsooch sjukvårdens betydelse efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar att patienterna upplever en förändrad självbild, vardag och oro och rädsla för framtiden. Dessutom varierar upplevelserna av stöd från närstående och hälso- och sjukvården. Slutsats: Patienter som genomgått en hjärtinfarkt upplever vanligen känslomässiga reaktioner och utmaningar i livet efteråt. Hälso- och sjukvården har en viktig och betydelsefull roll och bör ge patienterna information och erbjuda kontinuerligt stöd. Ett gott bemötande och personcentrerad vård kan stärka patienternas förmåga att hantera livet efter hjärtinfarkten. Background: An acute illness can lead to a state of shock and can be experienced as fear or that the situation is frightening for patients. A heart attack is a cardiovascular disease which means that the heart is exposed to a lack of oxygen. Those patients who survive may need to implement extensive lifestyle changes, which cardiac rehabilitation aims to facilitate and support. A lack of knowledge about patients´ experiences after a heart attack can lead to limited understanding and ability to offer support within the health care system for this patient group. Aim: Was to describe patients’ experiences after a myocardial infarction. Method: The study was conducted as a non-systematic literature review. In the databases PubMed and CINAHL, 12 scientific articles were identified that collectively addressed the aim of the review. Searches were performed using relevant keywords, and the articles that were deemed to meet the aim were appraised using Sophiahemmet University’s quality assessment tool, resulting in all included studies being rated as high quality. An integrated data analysis was applied to enable a structured synthesis of the results. Results: The results were based on three categories: Emotional experiences and the importance of social support after a heart attack, Common challenges related to a heart attack, and The importance of healthcare after a heart attack. The results show that patients experience a changed self-image, everyday life, and worry and fear for the future. In addition, experiences of support from family members and healthcare vary. Conclusions: Patients who have had a heart attack usually experience emotional reactions and challenges in their lives afterwards. Healthcare providers have an important and significant role to play in providing information and ongoing support to patients. Good treatment and personcentred care can strengthen patients´ ability to cope with life after a heart attack
Patients' experiences of post operative nursing care : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Varje år utförs cirka 234 miljoner kirurgiska ingrepp världen över. Den postoperativa fasen inleds när anestesin är avslutad, och upphör först när patienten återfått eller förbättrat sin hälsa från före operationen. Målet med postoperativ omvårdnad är att återställa hälsa, förebygga skada och förkorta sjukhusvistelsen för patienten. Sjuksköterskan spelar en central roll i den postoperativa omvårdnaden och för att utvärdera den befintliga postoperativa vården så behövs det en inblick i patienternas upplevelse. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av postoperativ omvårdnad. Metod Studien är en icke-systematisk literaturöversikt och baseras på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitaiv ansats genererade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som användes har granskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att samanställa resultatet. Resultat Studiens resultat identifierade tre kategorier; upplevelse av kommunikation och information, personcentrerad vård och somatiska besvär. Resultatet visade att kommunikation spelade stor roll i postoperativ upplevelse, där information given på ett individanpassat sätt är en nyckel till framgångsrik återhämtning. Resultatet visade även att personcentrerad vård var av stor vikt i postoperativ fas där riktade anpassningar och omvårdnad både kunde minska smärta och förbättra sömnkvalitet. Slutsats Postoperativ omvårdnad innefattar många delar av vården men den röda tråden är patienternas önskan om att bemötas personcentrerat och att vården bedrivs holistiskt. Att utöva god postoperativ omvårdnad innebär att patienten ges information och utbildning på ett personcentrerat sätt vilket ökar kvalitén på vården som patienterna får, samt deras förmåga till egenvård efter utskrivning.Background Every year around 234 million surgeries are performed globally. The post operative phase is initiated once the anesthesia has been dissolved and ends once the patient has restored full or better health and/or function. The aim with post operative nursing care is to restore health, prevent harm and to shorten hospital stays. Nurses play a central part in the post operative care and nursing care involves tending to the patient from a holistic viewpoint. To better evaluate the current care given the patient's own experiences must be explored. Aim The aim of this study was to explore the patients experience of post operative nursing care. Method The study design was a non- systematic literature review and was based on ten scientific articles with a quantitative and qualitative approach retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The articles used have been reviewed using Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. An integrated data analysis was used to compile the result. Results The result of the study identified three main categories: the expereinec of communication and information, person-centered care and somatic care. The result showed that communication played a big role in the experience of post operative nursing care as receiving individulized information was key to recovery. Person-centered care were also significantly important in the post operative experiences for patients as results showed that it helped improve both sleeping quality and releive pain. Conclusions Post operative nursing care involves many different aspects of health but the key take away is the need and wish to be received as a person and with a holistic view point. To give person-centered post operative care involving personalized information and education will improve the patients care and support their ability for self care once discharged
To be seen beyond the diagnosis : Attitudes towards people with mental disorders in somatic care encounters
No full textBakgrund: Psykisk sjukdom är mycket utbrett i världen, cirka 1,1 miljarder människor lever med psykisk sjukdom. Andelen som får vård för psykiatriska tillstånd i Sverige ökar. Psykiatriska tillstånd är i kontrast till psykiska besvär när problemen innebär kognitiva, emotionella och/eller beteendemässiga rubbningar i förmågor hos individen. Personer med psykiatriska tillstånd möter vårdpersonal som har negativa attityder och syn gentemot dem som patientgrupp. Samtidigt har personer med psykiatriska tillstånd en hög prevalens av somatiska tillstånd i jämförelse med den övriga populationen. Därav finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för vårdav personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personer med psykiatriska tillståndsupplevelser av bemötandet i den somatiska vården. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar har samlats in från CINAHL och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Resultat från dessa har analyserats med hjälp av Braun & Clarks reflektiva tematiska analys. Resultat: I resultatet identifierades fem teman; Möten präglade av stigma, Psykiatriska tillstånds skugga över vårdmöten, Möten präglade av en otillräcklig hälso- och sjukvård, Vårdpersonal som möjliggör ett bra bemötande och Positiva upplevelser av möten i vården. Resultatet visade att personer med psykiatriska tillstånd upplever att möten medvården genomsyras av stigma. Samtidigt finns det brister i vårdkoordinationen mellan somatisk och psykiatrisk vård. Det framkom att god vård i patientgruppens mening kräver kontinuitet, icke-dömande bemötande, personcentrering och välutbildad personal som stärker patientens autonomi och hjälper till med samordning. Slutsats: Resultatet visar att personer med psykiatriska tillstånd upplever att de blir illa bemötta iden somatiska vården, men att det även finns goda erfarenheter av bemötande. Det krävs insatser för att öka kunskapen om denna patientgrupp för att säkerställa att vården är personcentrerad och bemötandet är respektfullt.Background: Mental disorders are widespread across the world, where approximately 1.1 billion people live with a mental disorder. In Sweden, the proportion of people receiving care for psychiatric disorders has increased. Psychiatric disorders, in contrast to milder phycological difficulties, are categorized by cognitive, emotional, and/or behavioral impairments that significantly affect an individual’s functioning. Patients with psychiatric conditions frequently encounter healthcare professionals who hold negative attitudes towards them as a patient group. Moreover, this population demonstrates a higher prevalence of somatic illnesses compared to the general population. Consequently, there is a need to synthesize current research in order to enhance healthcare professionals’ knowledge and understanding of the care needs of individuals with psychiatric disorders. Aim: The aim of this non-systematic literature overview was to highlight people with psychiatric conditions’ experiences of attitudes in somatic care encounters. Method: A non-systematic literature review was conducted, drawing on 15 peer-reviewed articles retrieved from CINAHL and PubMed. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were apprised using Sophiahemmet University’s quality review guidelines. The findings were analyzed through Braun and Clarke’s reflective thematic analysis. Results: Five themes were identified: Encounters marked by stigma, The overshadowing effect of psychiatric conditions in healthcare interactions, Encounters characterized by insufficient healthcare provision, Healthcare professionals enabling positive interactions and Positive experiences of care encounters. The findings revealed that individuals with psychiatric conditions often perceive healthcare encounters as permeated by stigma. Significant shortcomings were also noted in the coordination between somatic and psychiatric care. From the perspective of patients, high-quality care requires continuity, non-judgmental attitudes, person-centered care, and educated staff who promote autonomy and facilitate care coordination. Conclusions: The review highlights that individuals with psychiatric conditions are frequently subjected to inadequate and stigmatizing treatment within somatic healthcare, although positive experiences are also reported. Targeted efforts are needed to strengthen healthcare professionals’ knowledge of this patient group, thereby ensuring person-centered care and respectful encounters
Adults experiences of living with chronic pain: : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Långvarig smärta är ett utbrett folkhälsoproblem som har betydande konsekvenser för individen och samhället. Detta tillstånd är kopplat till samhällsekonomiska konsekvenser som därmed skapar ett ökat vårdbehov. Den fysiska funktionen påverkas inte enbart utan även individens psykiska välbefinnande, sociala relationer och livskvalitet påverkas. Smärtans subjektiva karaktär innebär att den upplevs som komplex att förstå och bemöta inom hälso- och sjukvården Syfte Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes med utgångspunkt i elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativansats. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas granskningsmall användes för att bedöma kvaliteten på artiklarna. Analysen av resultaten genomfördes med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet identifierade tre huvudkategorier: Betydelsen av stöd från omgivning och vård, Copingstrategier och sätt att hantera livet med smärta och Smärtans påverkan på livet. Det visade sig att långvarig smärta hade en betydande roll i vuxna personers dagliga liv med begränsningar i vardagen, ändrad identitet, emotionella, existentiella och fysiska konsekvenser. Dessa utmaningar hanterades genom att personerna utvecklade olika strategier som anpassning, acceptans, fysiska och sociala aktiviteter och vila. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att långvarig smärta skapade betydande konsekvenser i det sociala, psykiska och fysiska konsekvenser för personen. För att hantera smärtan och dess utmaningar hos individen framträdde copingstrategier och stöd från omgivningen som i sin tur hjälpte att hantera smärtan. Det framkom att ett personcentrerat omvårdnadsarbete hade betydelse, där individens livssituation beaktades genom att personens upplevelser, behov och resurser togs i hänsyn vid omvårdnaden.Background Chronic pain is a widespread public health problem with significant consequences for both individuals and society. The condition is associated with substantial socioeconomic costs, which in turn contribute to increased healthcare needs. Chronic pain affects not only physical function, but also physiological well-being, social relationships, and quality of life are also affected. Due to the subjective nature of pain, chronic pain is perceived as complex to understand and manage within the healthcare system. Aim The aim of this study was to describe adults’ experiences of living with chronic pain. Method Non-systematic literature review based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The articles were retrieved from databases PubMed and CINAHL. A scientific and quality assessment was conducted using Sophiahemmet University’s assessment tool. The results were compiled and analyzed with an integrated data analysis. Results The results identified three main categories: the importance of support from the social environment and healthcare, coping strategies and ways of managing life with pain, and the impact of pain on daily life. Chronic pain was found to play a significant role in adults’ everyday lives, contributing to limitations in daily activities, changes in identity, and emotional, existential, and physical consequences. These challenges were managed through the development of various strategies, including adaptation, acceptance, physical and social activities, and rest. Conclusions This literature review demonstrates that chronic pain has substantial social, psychological, and physical consequences for individuals. Coping strategies and support from the social environment emerged as essential factors in managing pain and its associated challenges. Person-centered nursing care was considered important, as the individual’s life situation was considered
"An invisible illness" - Patients' experiences of postural orthostatic tachycardia syndrome : A literature review
No full textBakgrund: Kroniska sjukdomar kan påverka livskvaliteten avsevärt, särskilt när symtomen är osynliga och riskerar att avfärdas. Posturalt ortostatiskt takykardi syndrom (POTS) är en osynlig kronisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen påverkar det autonoma nervsystemet, framförallt det kardiovaskulära systemet. Den diagnostiseras genom uteslutning av andra tillstånd samt en observation av pulsstegring vid positionsförändring från liggande till stående. Trots det kardiovaskulära fokuset uppvisar patienter många varierande symtom från hela autonoma nervsystemet. POTS har länge varit relativt okänt men i samband med Covid-19 har antalet fall ökat. Forskning visar att patienter ofta bollas mellan vårdgivare innan korrekt diagnos ställs, vilket tyder på bristande kunskap. Fördjupad förståelse för patienters upplevelser kan bidra till förbättrad vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av posturalt ortostatiskt takykardi syndrom. Metod: Denna artikel är en icke-systematisk litteraturöversikt, med integrativ metod vilket innebär att både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Genom databaserna PubMed och CINAHL, hittades 11 artiklar genom kombinationer av söktermer. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag från Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Genom en integrerad dataanalys, sammanställdes resultaten i två kategorier med fyra underkategorier. Resultat: Resultaten visar att patienter upplever en hög symtombörda med stor påverkan på livskvalitet, arbetsförmåga, psykosocial hälsa samt att kunna leva ett värdigt och meningsfullt liv. Patienter upplever att de inte bekräftas av sjukvårdspersonal, vilket leder till känslor av misstro till sjukvården och ett behov att ta eget ansvar för sin vård. Många söker därför istället stöd och råd från patientforum. Slutsats: POTS har en signifikant negativ inverkan på patienters livskvalitet. Erfarenheter inom hälso- och sjukvården bidrar till detta, vilket betonar vikten av ett empatiskt och lyhört patientcentrerat bemötande.Background: Chronic illnesses can significantly affect quality of life, especially when symtoms are invisible and risk being dismissed. Postural orthostatic tachycardia syndrome (POTS) is an invisible chronic condition, primarily affecting young women. The condition involves dysfunction of the autonomic nervous system, particularly the cardiovascular system. It’s diagnosed by excluding other conditions and observing an increased heart rate when changing from a supine to a standing position. Despite its cardiovascular focus, patients experience a wide range of symptoms related to the entire autonomic nervous system. POTS has been relatively unknown, but case numbers increased following Covid-19. Research shows that patients are often referred between healthcare providers before receiving a diagnosis, indicating a limited knowledge about the condition. Increased understanding of patient experiences may improve care. Aim: To describe patients’ experiences of postural orthostatic tachycardia syndrome. Method: An integrative approach including qualitative and quantitative studies was used in this nonsystematic literature review. 11 articles were identified through searches in PubMed and CINAHL. Quality appraisal was conducted using assessment tools from Sophiahemmet University based on Berg et al. (1999). An integrated data analysis resulted in two main categories with four subcategories. Results: The results show that patients experience a high symptom burden, that greatly impacts their quality of life, psychosocial well-being, ability to work, and live a worthy and fulfilling life. They experience dismissal and minimising of symptoms from healthcare workers, leading to feelings of distrust in healthcare and a need to independently treat their symptoms. Consequently, many patients seek advice and support from patient forums. Conclusions: POTS has a substantial negative impact on patients’ quality of life. Experiences within healthcare contribute to this burden, highlighting the importance of empathetic and attentive patient-centered care
Parents’ experiences of having a child with cancer : A non-systematic literature review
No full textBakgrund: I Sverige insjuknar 350 barn i cancer varje år. Föräldraskap innebär att tillgodose barnets behov, men medför även vissa utmaningar såsom brist på tid för den egna hälsan. Upplevda negativa händelser, som ohälsa hos en familjemedlem, är associerat med en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Närstående, där bland föräldrar, möter sjuksköterskan inom samtliga områden i hälso- och sjukvården och är en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Genom att uppmärksamma föräldrarnas vårdbehov kan sjuksköterskan därefter erbjuda stöd. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom. Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 12 vetenskapliga artiklar, tio kvalitativa och två kvantitativa. Samtliga artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes enligt Sophiahemmet högskolas kriterier för vetenskaplig klassificering baserad på mallen från Caldwell et al. (2011) och Polit och Beck (2021). En integrerad dataanalys användes som metod för sammanställning av resultaten. Resultat: I resultatet presenterades fyra huvudkategorier: Emotionella upplevelser, Upplevda hälsobesvär, En förändrad vardag samt Upplevelser av stödbehov. Resultatet visade att föräldrarna upplevde utmanande känslor som chock och rädsla samtidigt som känslor av hopp förekom. Föräldrarna upplevde fler hälsobesvär som ångest samt att deras egen hälsa hamnade i skymundan. Fysiska konsekvenser som stress framkom, samtidigt som vardagen och det sociala livet påverkades. Stödet från närstående och vårdpersonal upplevdes som betydelsefullt samtidigt som ytterligare emotionellt och informativt stöd efterfrågades. Slutsats: Föräldrarna upplevde ohälsa i olika former, bland annat fysisk, psykisk, social och existentiell. Resultatet påvisade att föräldrarna var i stort behov av stöd. Närstående och vårdpersonal utgjorde ett väsentligt och viktigt stöd. Vårdpersonalen tillförde ett lugn och hopp i den svåra situationen och kunde därmed belysa vikten av sjuksköterskans ansvar i stödet av de närstående. Background: In Sweden, 350 children are diagnosed with cancer each year. Parenthood involves meeting the child's needs but also challenges such as lack of time for one's own health. Experiencing negative events, such as a family members illness, is associated with an increased risk of suffering from mental illness. Nurses encounter relatives, including parents, across all areas of healthcare, making them an important part of the nurse’s professional responsibility. By identifying parents’ care needs, the nurse can then offer appropriate support. Aim: The aim was to describe parents experience of having a child with cancer. Method: This non-systematic literature overview included 12 scientific articles, ten qualitative, and two quantitative. All articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment of the articles was conducted according to Sophiahemmet Univerity´s criteria for scientific classification and is based on the framework by Caldwell et al. (2011) and Polit and Beck (2021). An integrated data analysis was used as a method to compile the results. Results: The results consisted of four main categories: Emotional experiences, Perceived health problems, Changes in daily life and Experiences of support needs. The results showed that the parents experienced challenging emotions such as shock and fear, while feelings of hope were also present. The parents experienced various health problems, such as anxiety, and reported that their own health was often overlooked. Physical consequences like stress also emerged, while everyday life and social life were affected. Support from relatives and healthcare professionals was experienced as important, while additional emotional and informative support was requested. Conclusions: Parents experienced ill health in various forms, including physical, mental, social and existential. The results showed that the parents were in need of support from various sources. Relatives and healthcare professionals provided essential support. Healthcare staff were able to provide a sense of calm and hope in the difficult situation, thereby highlighting the importance of the nurse's responsibility in supporting relatives.