Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Patients experiences of support for self-care after a stroke : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Stroke drabbar årligen omkring 15 miljoner människor globalt. Sjukdomen uppstår när delar av hjärnan får syrebrist till följd av en blodpropp eller hjärnblödning. Sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av patienter med stroke, genom att erbjuda behandling, omvårdnad och pedagogiskt stöd. En viktig del i sjuksköterskans arbete är att stärka patientens förmåga till egenvård vilket kan vara avgörande för att förebygga återinsjuknande och främja återhämtning. En fördjupad förståelse för hur patienter upplever stöd till egenvård är därför betydelsefull, eftersom denna förståelse kan bidra till mer individanpassade omvårdnadsinsatser av hög kvalitet. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter efter en stroke upplever stöd till egenvård under rehabiliteringsperioden. Metod Denna litteraturöversikt har ett icke-systematiskt förhållningssätt och bygger på 15 artiklar som har framtagits från PubMed och CINAHL. Artiklarna har sökts fram utefter specifika sökord och avgränsningar. En kvalitetsgranskning baserat på Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag har utförts på samtliga artiklar. Resultatet har därefter analyserats och sammanställts utefter en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån fyra identifierade huvudkategorier: Patienternas känslomässiga upplevelser efter utskrivning, Patienternas upplevelser av att känna sig oförberedd vid utskrivning, Patienternas upplevelser av egenvårdshantering och Patienternas upplevelser av anpassat stöd. Resultatet visade att patienter upplever stöd för att bedriva egenvård är centralt inom rehabiliteringen efter stroke men att stöd ges i otillräcklig utsträckning. Patienter upplever att stöd i form av utbildning, information och uppföljning ej är skräddarsytt efter de individuella behoven. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser att patienter med stroke upplever stöd som positivt och önskvärt samt att det är centralt för att främja egenvårdskapaciteten. Trots detta upplever patienterna att stöd till egenvård är otillräckligt där de upplever brister i kontinuitet, kommunikation och utbildning.Background Stroke affects around 15 million people globally each year. The condition occurs when parts of the brain are deprived of oxygen due to a blood clot or a cerebral hemorrhage. Nurse’s plays a central role in the care of patients with stroke, by providing treatment, nursing care and educational support. An important part of the nurse's work is to strengthen the patient's ability for self-care, which can be crucial in preventing recurrence and promoting recovery. A deeper understanding of how patients experience the support for self-care is therefore essential, as such understanding can contribute to more individually tailored and high-quality nursing interventions. Aim The aim of this literature review was to highlight how patients after a stroke experience support for self-care during the rehabilitation. Method This literature review has a non-systematic approach and is based on 15 articles retrieved from PubMed and CINAHL. The articles were identified using specific keywords and limitations. A quality review based on Sophiahemmet University's assessment plan was conducted on every article. The results have then been analysed and compiled using an integrated data analysis. Results The results were compiled based on four identified main categories: Patients' emotional experiences after discharge, Patients' experiences of feeling unprepared when discharged, Patients' experiences of self-care management and Patients' experiences of tailored support. The results showed that patients experience support for self-care as a central part within rehabilitation after stroke, however, support is provided to an insufficient extent. Patients experience that support regarding education, information and follow-up is not tailored to the individual needs. Conclusions This literature review highlights that patients with stroke experience support as positive and desirable and that it is central to promoting self-care capacity. Despite this, the patients experience that support for self-care is insufficient, where they experience deficiencies in continuity, communication and education
Experiences Of Healthcare Professionals’ Attitudesand Behaviours Towards People With Alopeciaareata, Psoriasis Or Vitiligo : A literature review
No full textBakgrund: Synliga kroniska hudsjukdomar som alopecia areata, psoriasis och vitiligo är ofta förenade med betydande psykosocialt lidande. Förändringar i hår och hud påverkar identitet, självbild, socialt deltagande och livskvalitet. Hur personer med dessa tillstånd upplever bemötandet i vården kan påverka deras upplevelse av sjukdomsbörda och lidande, vilket gör vårdmötet relevant ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka hur personer med synliga kroniska tillstånd som alopecia areata, psoriasis och vitiligo upplever bemötandet inom vården. Metod: Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med en systematisk översikts struktur. Sökningar i CINAHL, PsycInfo och PubMed kompletterades med manuella sökningar. Tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod uppfyllde inklusionskriterierna. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserades med induktiv tematiskanalys. Resultat: Analysen genererade fyra huvudteman: (1) upplevelsen av att inte tas på allvar i mötet med vården; (2) upplevelsen av att lämnas ensam med en synlig sjukdom; (3) att försöka hitta rätt i en svårnavigerad vård; (4) upplevelsen av ett gott bemötande – när vården gör skillnad. Deltagare beskrev hur deras tillstånd ibland betraktades som ett utseendeproblem av vårdpersonal, vilket förminskade lidandet och påverkade tilliten till vården. Samtidigt framkom att lyhördhet, empatiskt lyssnande och delaktighet, med tydlig och begriplig information, kunde göra vårdmöten stödjande och stärkande. Psykosociala konsekvenser hamnade ofta i skymundan och tillgång till psykologiskt stöd begränsades av organisatoriska och strukturella förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversikten visar att bemötandet i vården påverkar hur personer med alopecia areata, psoriasis och vitiligo upplever sitt lidande, sin delaktighet och sina möjligheter att leva ett meningsfullt liv med ett synligt kroniskt tillstånd. Resultaten pekar på behovet av personcentrerad, holistisk och stigmamedveten omvårdnad där sjuksköterskan bekräftar patientens erfarenheter, ger begriplig information, skapar utrymme för patientens berättelse samt integrerar psykosocialt stöd i det vardagliga vårdandet.Background: Visible chronic skin conditions such as alopecia areata, psoriasis, and vitiligo are often linked to psychosocial distress. Changes in hair and skin may affect identity, self-image, social participation, and quality of life. Experiences of interpersonal treatment in healthcare can shape perceived disease burden and suffering, making healthcare encounters important to examine from a nursing perspective. Aim: To investigate how people with alopecia areata, psoriasis, and vitiligo experience interpersonal treatment in healthcare. Method: A non-systematic literature review, structured as a systematic review, was conducted. Searches in CINAHL, PsycInfo, and PubMed were complemented by manual searches. Ten original studies (qualitative, quantitative, or mixed methods) met the inclusion criteria. Studies were appraised using Sophiahemmet University’s assessment tool and analysed with inductive thematic analysis. Results: Four themes emerged: (1) not being taken seriously; (2) being left alone with a visible condition; (3) finding one’s way in a hard-to-navigate healthcare system; and (4) positive interpersonal treatment—when healthcare makes a difference. Participants described being treated as having an appearance-related problem, which minimised suffering and reduced trust. In contrast, responsiveness, empathic listening, and involvement supported by clear, understandable information made encounters supportive and empowering. Psychosocial consequences were often overlooked, and access to psychological support was limited by organisational and structural factors. Conclusion: Interpersonal treatment in healthcare influences suffering, participation in care, and opportunities to live a meaningful life with a visible chronic condition. The findings highlight the need for person-centred, holistic, stigma-aware nursing care that validates experiences, provides comprehensible information, creates space for the patient narrative, and integrates psychosocial support into everyday care
Between independence and vulnerability : A non-systematic literature review of patients’ experiences of self care in diabetes-related foot ulcers
No full textBakgrund: Diabetes är en globalt utbredd sjukdom som kräver livslång egenvård och har en hög risk för komplikationer, däribland fotsår som kan leda till infektion, amputation och nedsatt livskvalitet. I detta sammanhang kallas egenvård de åtgärder som patienten själv vidtar för att hantera sin diabetes såsom att kontrollera sina blodsockernivåer, fotvård och uppmärksamhet på tidiga tecken på försämring. Även om egenvård är avgörande för att förhindra försämring påverkas den av andra faktorer som kunskap, motivation, emotionella reaktioner och vårdkontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av sin egenvård vid fotsår som relateras till diabetes mellitus. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 11 kvalitativa och mixedmethod studier från de senaste tio åren och som var publicerade på databaserna PubMedoch CINAHL. Artiklarna granskades och analyserades av utifrån kvalitet och innehåll med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalysanvändes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier: Att känna sig hindrad i sin egenvård, Att bli sedd och lyssnad på gör egenvården mer möjlig och Betydelsen av relation och kommunikation. Resultatet visade att egenvård upplevdes som mest meningsfull när den var individanpassad och baserad på patienternas behov och livssituation. Förmågan att utföra egenvård påverkades av psykologiska faktorer som oro och skuld. Andra faktorer som påverkade förmågan inkluderade bristande kunskap, praktiska och strukturella hinder. Slutsats: Patientens resurser, drivkraft, psykologiska och fysiska förutsättningar samt stöd från vården är alla faktorer som påverkar egenvården vid fotsår. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja egenvården genom utbildning, kontinuerlig kontakt och anpassat stöd. Resultaten är relevanta för klinisk praxis och har potential att förbättra följsamheten, risken för komplikationer och patienternas livskvalitet.Background: Diabetes is a globally prevalent disease that requires lifelong self-care and carries a high risk of complications, including foot ulcers that can lead to infection, amputation, and reduced quality of life. Self-care refers to the actions taken by the patient to manage their diabetes, such as monitoring blood glucose levels, foot care, and attention to early signs of deterioration. Although self-care is crucial for preventing worsening of the condition, it is influenced by knowledge, motivation, emotional reactions, and contact with healthcare services. Aim: To describe patients´ experiences of their self-care in relation to foot ulcers associated with Diabetes Mellitus. Method: A non-systematic literature review was conducted based on 11 qualitative and mixedmethod studies from the last ten years, published in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed and analysed by the authors regarding quality and content using Sophiahemmet University’s assessment tool, and an integrated data analysis was applied. Results: Three main categories were identified: Feeling hindered in one’s self-care, Being seen and listened to makes self-care more manageable, and The importance of relationship and communication. Self-care was experienced as most meaningful when it was individualized and based on the patients’ needs and life situation. Psychological factors such as worry and guilt affected self-care ability, as did lack of knowledge and practical or structural barriers. Conclusions: Patients’ resources, motivation, psychological and physical conditions, and support from healthcare services influence self-care in relation to foot ulcers. The nurse plays an important role in supporting self-care through education, continuous contact, and tailored support. The results are relevant to clinical practice and have the potential to improve adherence, reduce the risk of complications, and enhance the quality of life of patients with diabetes-related foot ulcers
How people with alcohol dependence experience encounters when in contact with the healthcare system : A non-systematic literature review
No full textBakgrund: Alkohol konsumeras i hela världen och är globalt den sjunde vanligaste dödsorsaken. I Sverige anses 16 procent av befolkningen över 15 år har ett riskbruk av alkohol. Alkoholberoende är svårbehandlat med en återfallsrisk på 80 procent, och har flera psykiska och fysiska konsekvenser. Personer som lider av alkoholberoende söker sig ofta till hälso- och sjukvården och sjuksköterskor är en av huvudpersonerna vid bemötande av dessa. Ett vårdande bemötande innehåller element som empati, respekt och delaktighet vilket ställer krav på sjuksköterskors kognitiva-, beteendemässiga- och emotionella förmågor. Bemötande har inverkan på patienters upplevelse och effekten av vården. Syfte: Att belysa hur personer med alkoholberoende upplever bemötande vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt som innefattas av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultaten. Resultat: I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Stigma, Kommunikation och delaktighet samt Stödjande vårdrelationer. Resultatet visar att dömande attityder, bristande kunskap samt kränkande bemötande bidrog till skam, misstro och minskad motivation. Ett icke-dömande personcentrerat förhållningsätt främjar tillit, delaktighet och en stödjande vårdrelation. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att bemötande inom hälso- och sjukvården är av stor betydelse för hur personer med alkoholberoende upplever vården och motivationen till återhämtning. En ökad kunskap, medvetenhet hos vårdpersonal samt ett konsekvent personcentrerat förhållningssätt bidrar till ett förbättrat bemötande. Background: Alcohol is consumed around the world and is globally the seventh most common cause of death. In Sweden, 16 procent of the population over 15 years of age are considered to have a hazardous alcohol use. Alcohol dependence is difficult to treat, with a relapse rate of 80 procent, and it has multiple psychological and physical consequences. People living with alcohol dependence often seek healthcare, and nurses are among the key professionals involved in their encounters. A caring approach includes elements such as empathy, respect, and patient involvement, which places demands on nurses’ cognitive, behavioral, and emotional abilities. The way patients are met influences both their experience of care and the effectiveness of the treatment. Aim: To explore the experiences of people with alcohol dependence regarding their encounters with healthcare services. Method: A non-systematic literature review which included 11 scientific articles with quantitative and qualitative approaches. The articles were collected from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality-appraised using Sophiahemmet University’s assessment tool for scientific classification and quality. An integrated analysis method was used to compile and analyse the results. Results: In the synthesis of the results, three main categories were identified: Stigma, Communication and participation and supportive care relationships. The findings show that judgemental issues, lack of knowledge and demeaning treatment contributed to feelings of shame, mistrust and reduced motivation. In contrast, a non-judgmental, person-centred approach promotes trust, participation and a supportive healthcare relationship. Conclusion: This literature review showed that the encounters within healthcare is of great importance for how persons with alcohol dependence experience care and their motivation for recovery. Increased knowledge and awareness among healthcare professionals, along with a consistent person-centred approach, contribute to improved healthcare encounters.
The impact of music interventions on behavioral and psychological symptoms in cognitive disorders : A non-systematic literature review
No full textBakgrund: Kognitiva sjukdomar kännetecknas av nedsatt minnesförmåga, samt förändringar i beteende och funktion för att klara av vardagliga aktiviteter. Bland personer med kognitiv sjukdom finns hög förekomst av beteendemässiga och psykiska symtom, så kallade BPSD. BPSD kan yttra sig i form av depression, apati, agitation och vandringsbeteende vilket skapar och bidrar till omfattande utmaningar för den drabbade, anhöriga och vårdpersonal. Då farmakologisk behandling inte alltid räcker för att lindra symtom vid kognitiv sjukdom samt att icke-farmakologiska insatser rekomenderas i första hand vid BPSD, har intresset för alternativa omvårdnadsåtgärder ökat. Musikinterventioner har påvisat god potential att reducera BPSD och på så sätt öka välbefinnandet för den drabbade, närstående och vårdpersonal. Syfte: Syftet var att undersöka hur musikinterventioner påverkar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: Som studedesign användes en icke systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 orginalartiklar med kvanitiativ metodansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med Sophiahemmets granskningsmall och därefter anlyserades utefter en integrerad datanalys. Resultat: Resultatet visar på att musikinterventioner, särskilt individanpassad musik, har potential att minska symtom som agitation och depression. Tre kategorier framträdde i resultatet: Musikinterventioners påverkan på agitation, Musikinterventioners påverkan på depression, Musikinterventioners påverkan på andra BPSD-symtom. Resultatet visade dock stor variation när det kommer till interventionens utformning och effekter. Slutsats: Sammantaget visar studien att musikinterventioner, särskilt individanpassad musik, har potential att minska symtom som agitation och depression. Inom omvårdnad kan denna kunskap vara värdefull, då musikinterventioner utgör en icke-invasiv metod och är ett kostnadseffektivt alternativ för att lindra BPSD. Vidare framkommer ett tydligt behov av fortsatt forskning, framför allt kvalitativa studier vilket kan bidra till en ökad förståelse för hur personer med kognitiv sjukdom själva upplever att musiken påverkar deras liv.Background: Cognitive disorders are characterised by impaired memory, as well as behavioral and functional changes to manage everyday activities. Within the category of cognitive disorders there is a high degree of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) which can manifest as depression, apathy, agitation and wandering behaviour. BPSD can cause severe challenges both for the patient, relatives and medical staff. The interests for alternative nursing interventions have increased since pharmacological treatment does not always alleviate symptoms in cognitive disorders sufficiently and because non-pharmacological interventions are recommended as the first line of treatment for BPSD. Music interventions have shown great potential to reduce BPSD, and thereby increased the well-being of the affected individuals, relatives and medical staff. Aim: The aim of this study was to examine how music interventions affect behavioral and psychological symptoms in persons with cognitive disorders. Method: A non-systematic literature review was conducted as a structural design for the study. The results were based on 15 original articles with quantitative methodology. The articles were retrieved from databases PubMed and CINAHL. Quality measures were applied using Sophiahemmet´s review template and the data were analysed by an integrated data analysis yapproach. Results: The result showed that individually tailored music had the greatest effect in reducing agitation and depression. Three prominent categories were identified in the result: the effect of Music intervention on agitation, The effect of Music intervention on depression, the effect of Music intervention on other BPSD symptoms. However, the results varied considerably depending on the format of the intervention and the outcomes measured. Conclusions: The study suggests that music interventions and specifically individually tailored music, have potential to reduce symptoms such as agitation and depression. In nursing care, this knowledge may be valuable, as music interventions represent a non-invasive method requiring limited financial resources, serving as an alternative to alleviate BPSD. Furthermore, there is a clear need for continued research, particularly qualitative studies, to better understand how individuals with cognitive disorders themselves experience the influence of music on their daily lives.
Home transformed – older adults’ experiences when their partner receives care at home : A non-systematic literature review
No full textBakgrund I takt med att den svenska befolkningen blir allt äldre ökar också antalet äldre som vårdas i det egna hemmet. Vanliga bostäder omvandlas därmed till vårdmiljöer för att tillgodose såväl den sjukes som vårdpersonalens behov. Men hur upplever de partners som också bor i hushållet, hemmets fysiska och psykosociala omvandling till vårdmiljö? Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att förstå för att kunna möta de anhörigas behov och anpassa stöd och insatser så att hälsa främjas och sjukdom förebyggs – för hela hushållet. Syfte Syftet var att beskriva äldre anhörigas upplevelser av att det gemensamma hemmet förändras till en vårdmiljö, när deras partner vårdas där. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Artiklarna identifierades genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För kvalitetsgranskning av artiklarna användes Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades materialet genom en integrerad dataanalys. Resultat Fem övergripande kategorier identifierades: Förändrad hemkänsla, Emotionell belastning, Tacksamhet och frustration, Ansvar och uppoffring samt Bekvämlighet och trygghet. Resultaten visar att äldre anhöriga upplevde flerdimensionella utmaningar i samband med hemmets omställning till en vårdmiljö. Osynliggörande, kontrollförlust och kränkningar av den privata sfären skapade frustration, stress, otrygghet och ett behov av att fly hemmet. Kontinuitet, lyhördhet, tydlig kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt framstår som avgörande för att värna de anhörigas hälsa och välmående. Slutsats Studien visar att hemkänslan påverkas när hemmet omvandlas till vårdmiljö. Anhöriga beskriver en vardag präglad av ansvar, uppoffringar och emotionell belastning, men också av tacksamhet och trygghet när hemvården fungerar väl. Det finns lärdomar att dra utifrån dessa goda exempel och möjlighet för vården att påverka samspelet mellan människa och vårdmiljö på ett mer hälsofrämjande sätt, både fysiskt och psykosocialt.Background As the Swedish population ages, the number of older adults receiving home-based care is increasing. Ordinary homes are thus transformed into care environments to meet the needs of both the care recipient and healthcare staff. But how do partners living in the same household experience this physical and psychosocial transformation in their home? From a nursing perspective, understanding this is essential to recognize the needs of the family and adapt support and interventions that promote health and prevent illness within the household. Aim The aim was to describe older spouses’ experiences of the shared home being transformed into a care environment when their partner is cared for there. Method A non-systematic literature review of ten original articles with a qualitative methodological approach. The articles were identified through database searches in PubMed and CINAHL. All articles were quality-assessed using Sophiahemmet University’s assessment basis, and the material was analysed using integrated data analysis. Results Five categories were identified: Changed sense of home, Emotional burden, Gratitude and frustration, Responsibility and sacrifice, and Comfort and security. The results show that older spouses experienced multidimensional challenges when the home was transformed into a care environment. Experiences of being overlooked, loss of control, and violations of the private sphere created frustration, stress, insecurity, and a need to escape the home. Continuity, responsiveness, communication, and a person-centred approach were found to be crucial for the health and well-being of spouses. Conclusions The study shows that the sense of at-homeness is affected when the home becomes a care environment. Partners describe everyday life as shaped by responsibility, sacrifice, and emotional strain, but also by gratitude and security when home care works well. These positive examples highlight how healthcare can promote health through better interaction between people and the care environment, both physically and psychosocially
Patients' experiences of postoperative surgical wound infections : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Varje år drabbas cirka 57 000 patienter i Sverige av vårdrelaterade infektioner, varav omkring 22 procent är postoperativa sårinfektioner. Sårinfektionerna orsakar betydande lidande för patienterna och kan påverka återhämtning och livskvalitet negativt. Trots etablerade förebyggande åtgärder är det inte möjligt att undvika alla postoperativa sårinfektioner och det är därför viktigt att utveckla effektiva strategier för att behandla och stödja patienter på ett optimalt sätt. För att främja personcentrerad vård och förbättra omvårdnaden för patienter med postoperativa sårinfektioner är det avgörande att få en djupare förståelse kring hur dessa patienter upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av postoperativa sårinfektioner. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes, där tio kvalitativa studier identifierades genom kombinationer av sökord i PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och resultaten sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: interaktioner med hälso- och sjukvården och lidandets mångfacetterade ansikte. Patienterna rapporterade utmaningar som bristande kommunikation och information, avsaknad av delaktighet i vårdplaneringen samt känslor av skuld och försummelse. Lidandet uttrycktes inte bara i fysiska termer, såsom smärta, illaluktande sår, fatigue och immobilitet, utan också genom psykiska och sociala dimensioner, präglade av rädsla, isolering och förändrade relationer. Den ekonomiska belastningen relaterad till sjukskrivning och extra utgifter utgjorde en betydande utmaning för vissa patienter. Slutsats Litteraturöversikten beskrev patienters fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska perspektiv på postoperativa sårinfektioner. Genom att belysa patienternas upplevelse av lidande från olika vinklar framträder behovet av en mer holistisk och personcentrerad vård. För att minska lidandet och främja återhämtning bör både den fysiska och psykiska påverkan beaktas, samtidigt som ökad delaktighet, information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal spelar en avgörande roll.Background Each year, approximately 57,000 patients in Sweden are affected by healthcare-associated infections, of which around 22 percent are surgical wound infections. These infections cause significant suffering for patients and may adversely affect recovery and quality of life. Despite established preventive measures, it is not possible to avoid all postoperative wound infections, making it crucial to develop effective strategies to optimize treatment and support to affected patients. To promote person-centered care and improve nursing of patients with surgical wound infections, it is crucial to gain a deeper understanding of how these patients perceive their condition. Aim The aim was to describe patients' experiences of surgical wound infections. Method A non-systematic literature review was conducted, identifying ten qualitative studies through keyword combinations in PubMed and CINAHL. The articles were quality assessed according to the criteria for scientific classification provided by Sophiahemmet University, and the results were synthesized using an integrated data analysis approach. Results The results identified two main categories: interactions with health services and the multifaceted nature of suffering. Patients reported challenges such as inadequate communication and information, lack of involvement in care planning and feelings of guilt and neglect. Suffering was expressed not only in physical terms, such as pain, malodorous wounds, fatigue and immobility, but also through psychological and social dimensions marked by fear, isolation and altered relationships. The economic burden related to sick leave and additional expenses posed a significant challenge for some patients. Conclusion This literature review explored patients' physical, psychological, social and economic perspectives on surgical wound infections. By examining patients' experiences of suffering from various perspectives, the need for more holistic and person-centered care becomes evident. To reduce suffering and promote recovery, both physical and psychological impacts should be addressed, while increased involvement, information, and support from health personnel play a crucial role
Older persons' participation in fall prevention : A literature review
No full textBakgrund Allt fler personer i världen idag lever till en högre ålder. Risken för fall är ständigt närvarande för många äldre personer. Fall är även en ledande orsak till förtida död. Det leder till kostnader för individen och samhället, som bäst kan hanteras genom ett kontinuerligt arbete med fallprevention. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att erbjuda äldre personer möjligheten att vara delaktig i hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att belysa äldre personers delaktighet vid fallprevention. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed samt CINAHL, med de bärande begreppen som utgångspunkt. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Sammanställning utfördes under huvudkategorierna: Fallpreventiva strategier och Fallpreventiva beteenden och drivkrafter. Både de kvalitativa och kvantitativa studierna visade resultat som pekade på vikten av delaktighet vid fallprevention, där undervisning i kombination med motivation och ett personcentrerat förhållningssätt stärkte patienters självförtroende. Slutsats Denna litteraturöversikt belyste fallprevention bland äldre personer. Det genomgående temat var att det saknades personcentrering och delaktighet vid fallprevention. Äldre individer blev av olika anledningar sällan involverade i sin egenförmåga vid fallprevention, det var oftast endast hälso- och sjukvårdspersonalen som utförde fallprevention.Background An increasing number of people around the world are living to an older age. The risk of falling is ever present for many older people. Falls are a leading cause of premature death. This leads to costs for the individual and society that can best be tackled through consistent, fall preventative work. It is the nurse's professional responsibility to offer older persons the opportunity to participate in healthcare. Aim The aim was to illustrate the participation of older persons in fall prevention. Method This non-systematic literature review is based on ten scientific original articles with a qualitative and quantitative approach. The articles were collected from the databases PubMed and CINAHL, using the keywords as a starting point. The articles have been quality-assessed based on Sophiahemmet universities evaluation criteria for scientific classification and quality. The results were put together and analyzed with an integrated data analysis. Results The compilation was carried out under the main categories: Fall preventative strategies and Fall preventative behaviours and driving factors. Both qualitative and quantitative studies showed results indicating the importance of participation in fall prevention, where education combined with motivation and a person-centered approach strengthened patients' confidence. Conclusions This literature review illustrated fall prevention among older persons. The overarching theme was the lack of person-centered care and participation in fall prevention. Older individuals were rarely involved in their own ability to prevent falls for various reasons, with fall prevention mostly being carried out solely by healthcare professionals
The encounter with healthcare for individuals with an autism spectrum disorder : A non systematic literature review
No full textBakgrund: Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Autism har flera kännetecknande symtom, vilka är individuella beroende på var på spektrumet personen befinner sig. Dessa kan vara svårigheter i social kommunikation, repetitiva vanor och ritualer, samt atypiska rörelsemönster. Autism brukar även definieras som överkänslighet för stimuli, såsom texturer, smaker, ljud och ljus vilket kan leda till överstimulering. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver besitta en viss kunskap för att kunna bemöta den här patientgruppen, som finns överallt i samhället och därav all vårdkontext. Genom god omvårdnad och planering kan vårdmötet anpassas efter individen och dess behov. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa erfarenheter av vårdmötet hos personer som lever med en autismspektrumdiagnos. Metod: Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna valdes ut via databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En sammanställning och analys av resultatet genomfördes med en integrerad dataanalys. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudkategorier: Svårigheter i vårdmötet, Bemötandets betydelse och Kunskap hos vårdpersonal. En förmåga att se de övergripande behoven för personer med autism har visat sig vara betydelsefulla för upplevelsen. Vidare identifierades flera gynnsamma faktorer såsom justeringar gällande stimuli, en trygg vårdmiljö och möjliga anpassningar gällande kommunikation. Slutsats: I litteraturöversikten framgick det att personer med autism behöver specifika åtgärder för att förbättra vårdmötet. Sjuksköterskan har ett ansvar att anpassa besöket efter individens behov gällande att begränsa stimuli, anpassa ordval utifrån önskemål och ha en förståelse för hur diagnosen uttrycks hos individen.Background: Autism Spectrum Disorder is a neuropsychiatric disorder. Autism has several characteristic symptoms, which are individual and depend on where on the spectrum a person is. These can include difficulties in social communication, repetitive behaviors and rituals, as well as atypical patterns in movement. Autism is also often defined as hypersensitivity to stimuli, such as textures, tastes, sounds and light, which can lead to overstimulation. Healthcare professionals need to have a certain level of knowledge in order to meet the needs of this patient group, which is present throughout society and therefore across all healthcare contexts. Through proper care and planning, the healthcare encounter can be adapted to the individual and their needs. Aim: The aim of the study was to highlight experiences of healthcare encounters among individuals living with an autism spectrum diagnosis. Method: The study is a non-systematic literature review based on 13 scientific original articles using both qualitative and quantitative methods. The articles were selected through the databases PubMed and Cinahl. They were quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment framework for scientific classification and quality. A summary and analysis of the results were conducted using integrated data analysis. Results: The results presented three main categories: Difficulties in the healthcare encounter, The importance of care approach, and Knowledge among healthcare staff. The ability to recognize the overarching needs of individuals with autism has proven to be significant for the experience. Furthermore, several favorable factors were identified, such as adjustments regarding stimuli, a safe healthcare environment, and possible adaptations in communication. Conclusions: The literature review indicated that individuals with autism require specific measures to improve the healthcare encounter. The nurse has a responsibility to adjust the visit according to the individual's needs, such as limiting stimuli, adapting the choice of words according to preferences, and understanding how the diagnosis manifests in the individual
Treatment of women experiencing domestic violence
No full textBakgrund: Våld i nära relation är en kränkning av mänskliga rättigheter som vem som helst kan utsättas för. I Sverige har 15 procent av kvinnor mellan 16-84 år blivit utsatt för våld. Våldet kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser såsom bränsskador, blåmärken, missfall, gynekologiska besvär, panikattacker, PTSD, ångest bland annat. Ju snabbare våldet upptäcks och pratas om desto mindre kommer kvinnan att påverkas av det. En litteraturöversikt om detta ämne är alltså viktig och gjordes därmed för att öka kunskapen om bemötandet med denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vårdmötet vid/efter våld i nära relation. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt användes som metod med både kvalitativ och kvantitativ ansats. PubMed och CINAHL användes som databas för att hitta artiklarna som skulle användas till resultatet. Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag användes till kvalitetsgranskningen av artiklarna. Utifrån det användes tio artiklar till resultatet som skrevs med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Kvinnorna upplevde bemötandet på både negativa och positiva sätt. De negativa upplevelserna från vårdmötet delades in i fyra underrubriker: brist på empati och lyhördhet från vårdpersonal, ingen tillit eller trygghet, upplevd skuldbeläggning, dåligt stöd och resurser. Den andra huvudrubriken positiva upplevelser från vårdmötet delades in i två underrubriker: individanpassad och respektfull vård, betydelsen av ett bra vårdsammanhang. Slutsats: En tydlig kunskapsbrist bland sjuksköterskor lyser igenom då bemötandet flera gånger hämmat kvinnor från att öppna upp sig om våldet de genomlider/genomlidit. Med hänsyn till att våld i nära relationer är ett växande samhällsproblem, är detta en patientgrupp som kommer bli allt mer vårdsökande. En utvecklad förståelse för det vårdbehov dessa kvinnor står inför, kan i sin tur öka tilliten för sjuksköterskor bland våldsutsatta kvinnor. Background: Intimate partner violence is a violation of human rights that anyone can be subjected to. In Sweden, 15 percent of women aged between 16-84 have experienced such violence. This violence can result in physical and psychological consequences, including burns, bruises, miscarriages, gynecological issues, panic attacks, PTSD, anxiety among others. The sooner the violence is identified and talked about, the less it will impact the women. A literature review on this subject is therefore important and has been conducted to enhance knowledge about addressing this patient group. Aim: The purpose of this study was to describe women’s experience of the healthcare during and after experiencing intimate partner violence. Method: A non-systematic review was used as the method, using both qualitative and quantitative approaches. PubMed and CINAHL were used as databases to find the articles for the results. The assessment criteria from Sophiahemmet university were used for the quality evaluation of each article. Ten articles were selected for the results, which were written using an integrated analysis. Results: The women experienced both negative and positive aspects of their encounters with healthcare. The negative experiences were categorized into four subheadings: lack of empathy and attentiveness from healthcare staff, lack of trust and safety, perceived blame and inadequate support and resources. The second main category, positive experiences from healthcare encounters, was divided into two subheadings: individualized and respectful care, and the importance of a supportive healthcare environment. Conclusions: A clear knowledge gap among nurses becomes evident when their approach repeatedly discourages women from opening up about the violence they endure or have endured. Considering that intimate partner violence is a growing societal issue, this is a patient group that will increasingly seek healthcare. Developing a deeper understanding of the care needs these women face can, in turn, foster greater trust in nurses among women affected by violence.