Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Useful learning from bachelor's thesis to professional nursing practice : A qualitative interview study
No full textINTRODUCTION: It is well-established in research that clinical learning during nursing education is a foundational preparation for future practice. However, the role of academic tasks, such as writing a bachelor's thesis, is less recognized for its contributions to nurses' working lives and overall professional development. OBJECTIVE: This study aimed to explore registered nurses' perceptions of the process of bachelor's thesis and its perceived usefulness in professional nursing careers. METHODS: Semistructured interviews with ten registered nurses was employed. A thematic analysis of the data and the framework of sustainable learning were used. RESULTS: The findings showed that the process of writing a bachelor's thesis during nursing education was perceived as a valuable learning experience and a source of continuing development. The main themes, professional knowing and professional agency, demonstrate the knowing applied in the healthcare contexts and for understanding nurse-patient relationships. The nurses stated that professional agency in research dissemination and a critical approach in their daily patient care was important and that the bachelor's thesis had provided a foundation for these practices. CONCLUSION: Writing a bachelor's thesis during nursing education is justified as it may contribute to a critical understanding of nursing phenomena and the care taking place in clinical contexts. Bachelor's theses align with sustainable learning and are one of the prerequisites for readiness for change and development in professional practice
Caring for children with pain in prehospital emergency care : A literature review
No full textBarn har ett särskilt behov av ett personcentrerat bemötande anpassat efter deras unika förutsättningar. Inom prehospital akutsjukvård är trygghet och relationsskapande gentemot både barnet och dess föräldrar centralt, särskilt vid vård av barn med smärta. Forskning visar att barn ofta underbehandlas för smärta i denna kontext, vilket kan få negativa konsekvenser. Larm som inkluderar barn är sällanhändelser, vilket bidrar till att ambulansteam upplever bristande erfarenhet och osäkerhet i vården av barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av att vårda barn med smärta inom prehospital akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en systematisk ansats där kvalitativa data inkluderades. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 17 artiklar som kvalitetsgranskades. En integrerad analys utfördes som mynnade ut i tre kategorier och sex underkategorier. Resultatet presenterades utifrån följande kategorier: Plötsliga känslor av ansvar, Förändrade krav på vårdrelationer och En mångfacetterad utmaning. Ambulansteam beskrev anpassning till barnets individuella behov, tydlig kommunikation samt trygghetsskapande insatser för både barnet och dess föräldrar som centrala delar i vårdmötet. Vidare beskrevs vården av smärtpåverkade barn som komplex, inte enbart ur ett medicinskt perspektiv utan även känslomässigt. Ambulansteamen uttryckte osäkerhet kring sin egen förmåga att bedöma och behandla smärta. Slutsatsen betonar vikten av att ambulansteam arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där barnets och föräldrarnas trygghet och delaktighet prioriteras, samt att smärtlindring initieras i tid.Children have a distinct need for person-centered care tailored to their unique conditions. In prehospital emergency care, ensuring security and building relationships with both the child and their parents are crucial, especially when treating children in pain. Research indicates that children are often undertreated for pain in this context, which can lead to negative consequences. Emergencies involving children are rare events, contributing to ambulance teams experiencing a lack of experience and uncertainty in pediatric care. The aim of this literature review was to describe experiences of caring for children in pain within prehospital emergency care. The method used was a literature review with a systematic approach, including qualitative data. Data collection was conducted through the databases PubMed and CINAHL, which resulted in 17 articles that underwent a quality assessment. An integrated analysis identified three categories and six subcategories. The results were presented according to the following categories: Sudden feelings of responsibility, Changing demands on care relationships, and A multifaceted challenge. Ambulance teams described adapting to the child's individual needs, clear communication, and security-building measures for both the child and their parents emerged as key factors. They also described the care of children in pain as complex, not only from a medical perspective but also emotionally. They expressed uncertainty regarding their ability to assess and manage pain. The conclusion emphasizes the importance of ambulance teams adopting a person-centered approach, prioritizing the security and involvement of both the child and their parents, and ensuring timely pain management
Pain assessment of patients with dementia in emergency medicine : A literature review
No full textBakgrund: Patienter med demenssjukdom är en vanlig patientgrupp inom akutsjukvård. Sjuksköterskor finner denna patientgrupp komplex att vårda. Syfte: Att beskriva smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom inom akutsjukvård. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt där förberedelserna och genomförandet av arbetet har utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen gjordes från tre databaser, PubMed, CINAHL och PsycInfo. Totalt inkluderades 18 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats utifrån syftet samt inklusions- och exklusionskriterier. Alla inkluderade artiklar har genomgått kvalitetsgranskning samt är etiskt godkända. Resultat: Det påvisas både svårigheter och möjligheter i smärtbedömning av patienter med demens. De subteman som framkom under möjligheter till god smärtbedömning var: vikten av erfarenhet, en god dokumentation samt bedömningsverktygens nytta. Kommunikationssvårigheter, brist på kunskap samt hinder med akutsjukvårdsmiljön var de subteman som framkom under svårigheter att utföra smärtbedömning. Svårigheter som främst sticker ut är kommunikationssvårigheter med patienterna samt okunskap eller avsaknad av erfarenhet. Dessutom står många patienter med demens utan smärtbedömningar och således utan smärtbehandling vilket orsakar onödigt lidande. De möjligheter som lyfts fram är exempelvis samarbetet med kollegor, skattningsskalor och erfarenhet. Den kliniska blicken och utbildning lyfts fram som viktiga aspekter för att förbättra smärtbedömningen. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och kunskap om vården av patienter med demens med smärta. Onödigt lidande kan bli en konsekvens på grund av okunskapen men det finns goda möjligheter till god smärtbedömning och smärtskattning. Det finns exempelvis flertalet smärtbedömningsskalor som är validerade på flera olika språk att använda. Det är inte bara inom akutsjukvård som det brister i smärtvården av dessa patienter utan hela vårdkedjan uppvisar brister. Dessa patienter står ofta utan, med för lite eller fel typ av läkemedel för sina symtom.Background: Patients with dementia are a common patient group in acute care. Nurses find this patient group complex to care for. Aim: To describe pain assessment in patients with dementia in acute care. Method: The thesis is a literature review where the preparation and implementation of the work has been based on Polit and Beck's nine-step model. Data were collected from three databases, PubMed, CINAHL and PsycInfo. A total of 18 articles with both qualitative and quantitative approaches were included based on the aim and inclusion and exclusion criteria. All included articles have undergone quality review and are ethically approved. Results: Both difficulties and opportunities are identified in pain assessment of patients with dementia. The sub-themes that emerged under opportunities for good pain assessment were: the importance of experience, good documentation and the usefulness of assessment tools. Communication difficulties, lack of knowledge and barriers with the acute care environment were the sub-themes that emerged under difficulties in performing pain assessment. Difficulties that mainly stand out are communication difficulties with patients and ignorance or lack of experience. In addition, many patients with dementia are left without pain assessments and thus without pain management, causing unnecessary suffering. Opportunities highlighted include collaboration with colleagues, rating scales and experience. The clinical perspective and education are highlighted as important aspects to improve pain assessment. Conclusion: Healthcare professionals need more training and knowledge about the care of patients with dementia in pain. Unnecessary suffering can be a consequence of ignorance, but there are good opportunities for good pain assessment and pain rating. For example, there are several pain assessment scales that are validated in several different languages to use. It is not only in emergency care that there are shortcomings in the pain care of these patients, but the entire care chain shows shortcomings. These patients are often left without, with too little or the wrong type of medication for their symptoms
Caregivers' experiences of providing palliative care to patients with cognitive disorder : A literature study
No full textGlobalt förväntas en ökning av kognitiva sjukdomar. Det finns ett flertal olika kognitiva sjukdomar och de delas in i primärdegenerativa och sekundära sjukdomar. Kognitiva sjukdomar går inte att bota men i många fall kan symtomen lindras. Under senare stadie inleds ofta palliativ vård när patienten bedöms ha ett utökat behov och närmar sig livets slut. Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med en obotlig sjukdom. Vårdpersonal som sjuksköterskor och omsorgspersonal vårdar ofta patienter med kognitiv sjukdom under palliativ vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals upplevelser av att erbjuda palliativ vård till patienter med kognitiv sjukdom. Metoden för studien var en integrativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar. Analysförfarandet har genomförts enligt en analysmetod för integrativa litteraturstudier. Kvalitativa, kvantitativa och studier med mixad metod har integrerats i litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras utifrån temat "Värdig vård i livets slut - utmaningar och framgångsfaktorer", som sedan utmynnas i sex subtema. I resultatet behandlas komplexiteten kring smärtlindring, känslomässiga utmaningar i interaktionen mellan vårdpersonal och patienter, samarbete vårdpersonal emellan, anhörigas roll vid palliativ vård, vikten av erfarenhet och kunskap samt användningen av patientens livsberättelse i den palliativa vården. Slutsatsen var att det identifierats ett utbildningsbehov gällande palliativ vård för patienter med kognitiv sjukdom samt att anhörigas kunskaper om patienten spelade en viktig roll för att kunna tolka och lindra symtom i livets slut. Globally, an increase in cognitive disorders is expected. There are several different types of cognitive disorders, which are classified as primary degenerative and secondary diseases. Cognitive disorders cannot be cured, however in many cases symptoms can be alleviated. In later stages of illness, palliative care is often initiated when the patient is assessed to have an increased needs and is approaching the end of life. Palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life for patients with an incurable disease. Healthcare professionals, such as nurses and care staff often care for patients with cognitive disorders receiving palliative care. The aim of the literature study was to highlight the experiences of healthcare professionals providning palliative care to patients with cognitive disorders. The method of the study was an integrative literature review with an inductive approach. Data collection was conducted in the CINAHL and PubMed databases, resulting in 15 scientific original articles. The data-analysis was carried out according to a methodology for integrative literature reviews. Qualitative, quantitative, and mixed-method studies were integrated into the results of the literature review. The results are presented based on the theme "Dignified care at the end of life - challenges and success factors", and divided subsequently into six sub-themes. The results address the complexity of pain management, emotional challenges in the interaction between healthcare staff and patients, collaboration among healthcare professionals, the role of family members in palliative care, the importance of experience and knowledge, and the use of the patient´s life story in palliative care. The conclusion identified a need for education in palliative care for patients with cognitive disorders, and that the knowledge of family members about the patient played an important role in interpreting and alleviating symptoms in end of life care
To care for persons with behavioural and psychological symtoms of neurocognitive disorders: health care personnel's experiences : A litterature review
No full textAntalet personer med kognitiv sjukdom förväntas öka i framtiden, då allt fler uppnår en hög ålder. Kognitiv sjukdom påverkar personens förmåga att uttrycka sina behov och önskemål, till följd av det kan beteendemässiga- och psykiska symtom uppstå. Beteendemässiga och psykiska symtom påverkar personens livskvalitet negativt. Hälso- och sjukvården ska ha den personal som krävs för att arbeta patientsäkert och att god vård uppnås. Specialistsjuksköterskan i kognitiv sjukdom ska vara ett stöd för övrig vårdpersonal i teamet och ha fördjupade kunskaper inom området. Syfte var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med kognitiv sjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom på särskilt boende. Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en integrativ litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Resultatet omfattade en sammanställning av 16 originalartiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultatet visade att vårdpersonalen upplevde att beteendemässiga och psykiska symtom var tidskrävande och de behövde lära känna varje person för att utforma personcentrerad vård i syfte att lindra dem. Vårdpersonalen upplevde att ett förebyggande arbete krävdes för att lindra och hantera utmaningar i vårdandet kopplat till beteendemässiga och psykiska symtom. Vårdpersonalen upplevde att utmaningar i vårdandet kopplat till beteendemässiga och psykiska symtom minskade genom strukturerade arbetssätt, där ett närvarande ledarskap beskrevs som en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer var välfungerande samverkan mellan olika yrkeskategorier och betydelsen av tydliga rutiner och avsatt tid för utbildning. Slutsatsen var att utmaningar i vårdandet kopplat till beteendemässiga och psykiska symtom kunde förebyggas och hanteras genom att se personen bakom sjukdomen, där hänsyn togs till personens tidigare vanor och intressen. Strukturerade arbetssätt med ett stödjande ledarskap var till hjälp för att samverka mellan yrkeskategorier och på så sätt utforma personcentrerad vård i syfte att förebygga beteendemässiga och psykiska symtom och öka personens livskvalitet.The number of people with neurocognitive disorders is expected to increase in the future, as more and more people reach old age. Neurocognitive disorders affect the person's ability to express their needs and wishes, which can lead to behavioural and psychological symptoms. Behavioural and psychological symptoms negatively affect the person's quality of life. Health and medical care should have the personnel required to work safely and to achieve good care. The specialist nurse in neurocognitive disorders should support other healthcare personnel in the team and have in-depth knowledge in the area. The aim was to highlight healthcare personnel's experiences of caring for people with neurocognitive disorder and behavioural and psychological symptoms in nursing homes. The method used to answer the study's aim was an integrative literature review with a systematic search strategy. The result included a compilation of 16 original articles with both quantitative and qualitative approaches.The results showed that healthcare personnel experienced that behavioural and psychological symptoms were time-consuming and that they needed to get to know each person in order to develop person-centred care with the aim of alleviating symptoms. Healthcare personnel experienced that preventive work was required to alleviate and manage challenges in care linked to behavioural and psychological symptoms. Healthcare personnel experienced that challenges in care linked to behavioural and psychological symptoms were reduced through structured working methods, where present leadership was described as a success factor. Additional success factors were well-functioning collaboration between different professional categories and the importance of clear routines and time allocated for education. The conclusion was that challenges in care linked to behavioural and psychological symptoms could be prevented and managed by seeing the person behind the disorder, where the person's previous habits and interests were taken into account. Structured working methods with a supportive leadership were helpful in collaborating between professional categories and thus designing person-centred care with the aim of preventing behavioural and psychological symptoms and increasing the person's quality of life
Patients' experiences of what affects lifestyle changes after coronary disease : A literature review
No full textBakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken globalt sett och drabbar många människor varje år. De flesta kranskärlssjukdomar orsakas av ateroskleros, som kan utvecklas till följd av en ohälsosam livsstil. Genom livsstilsförändringar, som goda kostvanor, fysisk aktivitet och rökstopp kan risken att insjukna minska. Det är dock känt att livsstilsförändringar utgör en betydande utmaning för dessa individer. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i det sekundärpreventiva arbetet för att hjälpa patienter genomföra nödvändiga livsstilsförändringar för att förbättra deras hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av vad som påverkar livsstilsförändringar efter kranskärlssjukdom. Metod: För att besvara syftet valdes en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Efter databassökningar i Cinahl och PubMed, inkluderades kvalitativa 16 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt ett modifierat underlag utifrån Caldwell et al. (2011). Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman, positiv inverkan på livsstilsförändring och negativ inverkan på livsstilsförändring med respektive tre underteman. Det framkom att patienternas livsstilsförändringar främjas av stöd från familj, vänner och vårdpersonal samt av information och utbildning. Men hämmas av bristande information, rädsla och oro, samt andra prioriteringar patienterna gör. Slutsats: Patienterna i de inkluderade kvalitativa studierna beskrev att motivation, kunskap och stöd främjar deras chanser att framgångsrikt förändra sin livsstil, medan en brist av detta hämmar förändring. I vissa fall krävdes det att patienterna insjuknat på nytt för att inse allvaret och vilja förändra sin livsstil.Background: Cardiovascular disease is the leading global cause of death and affects many people every year. Most coronary artery disease is caused by atherosclerosis, which can develop as a result of an unhealthy lifestyle. Through lifestyle changes, such as good dietary habits, physical activity and smoking cessation, the risk of falling ill can be reduced. However, it is known that lifestyle changes present a significant challenge for these individuals. Nurses play an important role in secondary prevention work to help patients implement the necessary lifestyle changes to improve their health. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of what influences lifestyle changes after coronary artery disease. Method: To address the purpose of the study, a literature review with systematic search strategy was chosen. After database searches in Cinahl and PubMed, 16 qualitative articles were included. These articles were quality assessed according to a modified framework based on Caldwell et al. (2011). Results: The results identified two main themes: positive impact on lifestyle change and negative impact on lifestyle change, each with three sub-themes. It concluded that patients' lifestyle changes are promoted by support from family, friends and healthcare professionals as well as by information and education. However, they are hindered by a lack of information, fear and anxiety, as well as other priorities that the patients make. Conclusion: Patients in the included qualitative studies described motivation, knowledge and support promote their chances of successfully changing their lifestyle, while a lack of these inhibits change. In some cases, it was necessary for patients to have fallen ill again in order to realize the seriousness of the situation and wanting to change their lifestyle.
Living with pancreatic cancer : a non-systematic literature review
No full textBakgrund Pankreascancer är en aggressiv diagnos som medför diffusa och otydliga symtom för patienterna, vilket resulterar i att cancern oftast diagnostiseras i det avancerade stadiet. Den kurativa behandlingen utförs på mindre än 20 procent av patienterna då många inte kvalificerar för operation. Det innebär att många patienter i stället får en palliativ vård i kombination med kemoterapi. En palliativ vård ges till patienter som har en obotlig sjukdom i syfte att förbättra patientens livskvalitet samt minska lidande, där sjuksköterskor behöver ha kunskap i hur de erbjuder en god omvårdnad och personcentrerad vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med pankreascancer. Metod Den gjorda icke-systematiska litteraturöversikten innehåller tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. De valda vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL där sökningen gjordes i tre sökblock. Artiklarna har lästs igenom och valts utifrån exklusions- och inklusionkriterierna för att därefter kvalitetsgranskas med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet har sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat De två huvudkategorierna som resultatet skrivits utifrån är Transitionen från frisk till sjuk och Valet av behandling. Resultatet visade att patienter med pankreascancer upplevde en identitetsförändring i transitionen från frisk till sjuk. Förändringen medförde rädslor för framtiden, existentiell kris, stress och oro. Hanteringsstrategier som användes var olika beroende på patienten. Den strategi som tillämpades var avgörande för om patienten upplevde en acceptans alternativt förnekelse kring diagnosen. Livskvalitet, respekt för autonomin och uppnå en ”god död” var även viktiga faktorer för dessa patienter. Slutsats Litteraturöversikten identifierade att patienter med pankreascancer upplevde en ökad existentiell oro samt behov av stöd i sjukdomens utveckling. En ökad medvetenhet från sjuksköterskan kommer medföra en förståelse, vilket möjliggör en mer personcentrerad vård som resulterar i en god livskvalitet. Background Pancreatic cancer is an aggressive disease that often presents with diffuse and vague symptoms, leading to its diagnosis typically at an advanced stage. Fewer than 20 percent of patients qualify for surgery, which means many receive palliative care alongside chemotherapy. Palliative care is provided to patients with incurable diseases to enhance their quality of life and alleviate suffering. It is essential for nurses to possess the knowledge and skills necessary to deliver effective nursing and personcentered care in these situations. Aim The aim was to describe patients' experiences of living with pancreatic cancer. Method This non-systematic literature review includes ten scientific articles that employ both quantitative and qualitative methodologies. The selected articles were sourced from the PubMed and CINAHL databases through three distinct search blocks. Each article was read, evaluated based on predefined inclusion and exclusion criteria, and assessed for quality using the evaluation documents from Sophiahemmet University. The findings were compiled based on an integrated data analysis. Results The results were organized into two main categories: The transition from health to illness and The choice of treatment. Patients with pancreatic cancer experienced a significant change in their identity during this transition from healthy to sick, leading to fears about the future, existential crises, stress, and anxiety. The coping strategies employed varied among patients and significantly influenced whether they accepted or denied their diagnosis. Additionally, factors such as quality of life, respect for autonomy, and the pursuit of a "good death" were important considerations for these patients. Conclusions The literature review revealed that patients with pancreatic cancer often experience heightened existential anxiety and require additional support as the disease progresses. Greater awareness on the part of nurses can enhance understanding, which in turn allows for more personcentered care and ultimately leads to an improved quality of life for patients
Place of death and healthcare utilisation at the end of life among individuals with mental and behavioural disorders as underlying cause of death : Population-level multiple-register study
No full textBACKGROUND: Understanding the place of death for individuals with mental and behavioural disorders (MBDs) is essential for identifying disparities in healthcare access and outcomes, as well as addressing broader health inequities within this population. AIMS: To examine the place of death among individuals in Sweden with the underlying cause of death reported as a MBD and compare variations between diagnostic groups, as well as explore associations between place of death and individual, sociodemographic and clinical factors. METHOD: This population-level analysis used death certificate data (gender, age, underlying cause of death and place of death) recorded between 2013 and 2019 and other national register data. MBD group differences were compared using chi-square tests (χ2) and multinominal logistic regressions explored variations in place of death. RESULTS: The final sample consisted of 2875 individuals. Our regression model revealed that individuals with MBDs other than intellectual disabilities were less likely to die in hospitals (odds ratio 0.60-0.134 [95% CI = 0.014-0.651]) or care homes (odds ratio 0.11-0.97 [95% CI = 0.003-0.355]) than at home. Substance use disorders were the most common underlying cause of death (61.3%). This group consisted predominantly of men (78.8%, χ2, P < 0.001), and tended to be younger (χ2, P < 0.001). CONCLUSIONS: Individuals with intellectual and developmental disabilities are more likely to die in hospitals or care homes than at home. Those with MBDs, particularly substance use disorders, face a high risk of premature death, highlighting gaps in healthcare and palliative care provision for these populations
Patients' experiences of emotional and psychosocial support from healthcare professionals in palliative care : A literature review
No full textBakgrund Patienter i palliativ vård befinner sig ofta i en existentiellt utsatt situation där emotionellt och psykosocialt stöd är avgörande för upplevelsen av trygghet, värdighet och livskvalitet. Trots palliativ vårds helhetsinriktade filosofi, visar forskning att patienters emotionella och psykosociala behov inte alltid tillgodoses. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur patienter upplever det emotionella och psykosociala stöd som ges av vårdpersonal inom palliativ vård. Metod Studien är en icke- systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Sökningar genomfördes med systematisk sökstrategi i PubMed, CINAHL och PsycInfo, och analyserna utfördes med hjälp av integrerad dataanalys. Resultat Resultatet visade att ett empatiskt och lyhört bemötande från vårdpersonal, kontinuitet i vårdrelationer och tillgång till emotionellt stöd stärkte patienters känsla av trygghet, delaktighet och värdighet. Samtidigt upplevdes brister i kommunikation, samordning och tillgång till psykosociala insatser som källor till oro och psykisk belastning. Existentiella och andliga behov var närvarande men sällan systematiskt uppmärksammade. Behovet av emotionellt och psykosocialt stöd varierade och krävde ett individanpassat arbetssätt. Slutsats Emotionellt och psykosocialt stöd utgör en integrerad del av palliativ vård. För att möta patienters helhetsbehov krävs att vårdpersonal ges tid, kompetens och organisatoriskt stöd att erbjuda personcentrerad vård med fokus på hela människan - kropp, själ och känslor. Närvaro, lyhördhet och anpassningsförmåga är centrala för att tillgodose patienters behov och för att främja livskvalitet fram till livets slutskede.Background Patients in palliative care are often in an existentially vulnerable situation where emotional and psychosocial support is crucial for their sense of security, dignity and quality of life. Despite the holistic philosophy of palliative care, research shows that patients’ emotional and psychosocial needs are not always adequately addressed. Aim The aim of this literature review was to highlight how patients experience the emotional and psychosocial support provided by healthcare professionals in palliative care. Method This study is a non- systematic literature review based on 10 peer- reviewed articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches were conducted using a systematic strategy in PubMed, CINAHL and PsycInfo, and the analysis was carried out using integrated data analysis. Results The results showed that an empathetic and attentive approach from healthcare professionals, continuity in care relationships and access to emotional support strengthened patients’ sense of security, involvement and dignity. At the same time, shortcomings in communication, coordination and access to psychosocial support were perceived as sources of distress and psychological burden. Existential and spiritual needs were present but rarely addressed in a systematic way. The need for emotional and psychosocial support varied and required an individualized approach. Conclusions Emotional and psychosocial support is an integral part of palliative care. To meet patients’ holistic needs, healthcare professionals must be given time, competence and organizational support to provide person- centered care that addresses the whole person- body, soul and emotions. Presence, attentiveness and adaptability are key to meeting patients’ needs and promoting quality of life until the end of life
Motor-cognitive interaction in adults with spina bifida : Dual-task effects
No full textSTUDY DESIGN: Cross-sectional design. OBJECTIVES: To study motor-cognitive interaction during walking while performing a cognitive task (dual-task [DT]) in ambulatory adults with spina bifida (SB). SETTING: A specialized spinal cord center, The Spinalis clinic at Aleris Rehab Station Stockholm, Sweden. METHODS: Assessments of muscle strength and ambulatory function were performed. Gait was assessed with a sensor-based system with/without the auditory Stroop. Timed-up-and-go (TUG) with/without a cognitive task was also assessed. Regarding cognitive function, episodic memory, executive function, and processing speed were assessed. The percentage of difference between single-task (ST) and dual-task (DT) was used to calculate the DT effect (DTE) as cost or benefit. Differences were analyzed with t-test and Wilcoxon's signed rank test. RESULTS: Forty-one persons were included, mean age 37 years (SD 12) and 20 (49%) were women. Thirty-four completed the DTE analysis. Seven could not perform the cognitive task and/or gait data and could not be registered. There was a DT cost on gait speed (4%), stride length (3%) and double support phase (3%), and cognitive function showed a cost of 3%. DTE for TUG was a 26% cost. CONCLUSION: We showed a DT cost on gait, possibly indicating fall risk during DT walking. The largest DT cost was seen during TUG with a cognitive task, indicating a valuable clinical test for motor-cognitive performance for adults with SB. This study is pioneering in that it increases our understanding of DT performance in ambulatory adults with SB which could facilitate development of targeted rehabilitation interventions and self-management strategies