Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Relatives experiences of living with a family member with malignant brain tumor : A non- systematic literature review
No full textBakgrund: Maligna hjärntumörer är en av de mest allvarliga formerna av cancer och drabbar både barn och vuxna. Sjukdomen har ofta en dålig prognos, särskilt vid aggressiva tumörtyper som gliom, där den genomsnittliga överlevnaden är tolv till femton månader. Den påverkar inte bara patienten, utan hela familjen. För närstående innebär detta stora emotionella, existentiella och praktiska utmaningar. Trots sjuksköterskans viktiga roll i att ge stöd visar forskning att närståendes behov ofta förbises inom vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem med malign hjärntumör. Metod: Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna identifierades genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord. En integrerad analysmetod användes för att sammanställa och analysera resultaten. Samtliga artiklar kvalitet granskades enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsmall. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades a) Emotionellt och existentiellt lidande, där känslor av chock, maktlöshet, sorg och meningssökande framträdde, b) Förändrad livssituation och vardagslivets påfrestningar, med fokus på förändrade roller, oro för framtiden och anticipatorisk sorg, c) Behov av stöd och information, där bristande kommunikation och otillräckligt psykosocialt stöd lyftes fram. Närstående beskrev en känsla av utsatthet, ensamhet och behov av vägledning genom sjukdomsförloppet. Slutsats: Närståendes liv påverkas i hög grad av sjukdomens förlopp och den osäkerhet som följer. Genom ett personcentrerat och familjeorienterat förhållningssätt kan sjuksköterskan bidra till att minska lidande, skapa trygghet och stärka delaktigheten. Ett ökat fokus på närståendes behov kan förbättra vårdkvaliteten och ge ett mer hållbart stöd. Background: Malignant brain tumors are among the most severe forms of cancer, affecting both children and adults. The disease often carries a poor prognosis, especially in aggressive tumor types such as gliomas, where the average survival time is twelve to fifteen months. It impacts not only the patient but the entire family. For relatives, this entails significant emotional, existential, and practical challenges. Despite the nurses’ vital role in providing support, research shows that the needs of family members are often overlooked in healthcare. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives living with a family member diagnosed with a malignant brain tumor. Method: The study is a non-systematic literature review based on 14 scientific articles with a qualitative approach. The articles were identified through structured searches in the PubMed and CINAHL databases using relevant keywords. An integrated analysis method was used to compile and analyze the results. All articles were quality assessed using the evaluation criteria from Sophiahemmet University. Results: Three main categories were identified a) Emotional and existential suffering, including feelings of shock, helplessness, grief, and the search for meaning, b) Changed life situation and the strains of everyday life, involving altered life roles, anticipatory grief, and fear of the future, c) Need for support and information, with relatives expressing a lack of communication and insufficient psychosocial support. Relatives described feeling vulnerable, alone, and in need of guidance throughout the disease trajectory. Conclusions: The lives of relatives are profoundly affected by the progression of the disease and the associated uncertainty. By applying a person-cantered and family-oriented approach, nurses can help reduce suffering, enhance security, and strengthen the involvement of family members. A greater focus on the needs of relatives can lead to improved care quality and more sustainable support.
Womens’ experiences of planned homebirth
No full textBakgrund Planerad hemförlossning är ett alternativ för friska kvinnor med låg risk, där vård ges i hemmiljö av legitimerade barnmorskor. Trots att vårdformen är väletablerad i flera länder, inte minst våra nordiska grannländer, är den fortfarande ovanlig i Sverige och ofta förenad med privat finansiering. Tidigare forskning visar att hemförlossningar kan vara lika säkra som sjukhusförlossningar och ofta förknippas med ökad autonomi, kontroll och större sannolikhet för en positiv förlossningsupplevelse. Det saknas dock tillräcklig forskning som belyser kvinnors subjektiva upplevelser av att föda hemma, i en svensk kontext. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av barnmorskeassisterad planerad hemförlossning i Sverige Metod Studien har en kvalitativ design med netnografisk ansats. Tolv berättelser samlades in från bloggar, forum och Instagram, där kvinnor delade sina erfarenheter av planerad hemförlossning med barnmorska. Materialet analyserades utifrån Kozinets modell för netnografisk analys. Resultat Analysen resulterade i tre huvudteman: Att uppleva trygghet i hemmet, Att uppleva förlossningssmärta och Vikten av ett stödjande team. Kvinnorna beskrev hemmet som en lugn och trygg plats som gav dem ökad kontroll, tillit till kroppen och en känsla av autonomi. Smärtan upplevdes som mer hanterbar i den välbekanta hemmiljön, och det emotionella och praktiska stödet från barnmorskor, partner, eller andra närstående framhölls som avgörande för en positiv förlossningsupplevelse. Diskussion Resultaten visar att planerad hemförlossning kan skapa förutsättningar för en mer individualiserad och stärkande födsel. Tidigare forskning om betydelsen av kontinuitet i vården, kvinnans delaktighet och respektfullt bemötande bekräftas. Slutsats Planerad hemförlossning upplevs av många kvinnor som en trygg, positiv och stärkande erfarenhet. Valmöjlighet, informerade beslut och en vård som utgår från individens behov och önskemål framträder som centrala faktorer för en god förlossningsupplevelse. För att stödja kvinnors autonomi bör alternativa födelsemiljöer till sjukhuset göras tillgängliga inom ramen för en jämlik och individanpassad vård. Background Planned home birth is an option for healthy women with low-risk pregnancies, where care is provided in the home by midwives. Although this model of care is well established in several countries, it remains uncommon in Sweden. Home birth can be as safe as hospital birth and is frequently associated with increased autonomy, a greater sense of control, and often a positive birth experience. However, there is a lack of sufficient Swedish research that highlights women’s experiences of giving birth at home. Aim The aim was to describe women's experiences of planned home birth assisted by midwives in Sweden Method This study has a qualitative design with a netnographic approach. Twelve narratives were collected from blogs, forums, and Instagram, where women shared their experiences of planned home births attended by a midwife. The material was analyzed using Kozinets’ model for netnography. Results The analysis resulted in three main themes: Experiencing safety at home, Experiencing labor pain, and The importance of a supportive team. Women described the home as a calm and safe space that fostered a sense of control, trust in the body, and autonomy. Pain was perceived as more manageable in the home, and both emotional and practical support from midwives, partners, or other close individuals were described as essential for a positive experience. Discussion The results show that planned home birth can create conditions for a more individualized and empowering birth. Existing research on the importance of continuity of care, women’s involvement, and respectful treatment is confirmed. Conclusion Planned home birth is experienced by many women as safe, positive, and empowering. Choice, informed decision-making, and care based on the individual's needs and preferences emerged as key factors for a positive birth experience. To support women’s autonomy, alternatives to hospital birth should be made available within the framework of equitable and individualized maternity care
Disparities in end-of-life care and place of death in people with malignant brain tumors : A Swedish registry study
No full textBackground: Malignant brain tumors often lead to death. While improving future treatments is essential, end-of-life care must also be addressed. To ensure equitable palliative care, understanding the place of death is crucial, as disparities may lead to inequity of care. This study aims to identify the place of death in adults with malignant brain tumors in Sweden, and the potential associations with official palliative care status by the ICD-10 code Z51.5, sociodemographic factors, health service characteristics, and healthcare service utilization. Methods: A population-level registry study examined the place of death among adults who died of malignant brain tumors in Sweden from 2013 to 2019. Descriptive statistics, univariable, and multivariable binary logistic regression analyses were performed. Results: We identified 3,888 adults who died from malignant brain tumors. Of these, 64.4% did not receive an official palliative care status. Specialized palliative care was not utilized in 57.2% at the place of death and in 80% of nursing home deaths. In the last month of life, 53.5% of hospital deaths involved 1 transfer, while 41.8% had 2 or more transfers. The odds ratio (OR) of dying in hospital versus at home was higher, with 2 or more transfers (OR 0.63 [0.40, 0.99]). The OR of dying in a hospital versus at home showed significant regional differences. Conclusions: Despite the severity of their diagnosis, only a minority of patients utilized specialized palliative services at death, and this varied by the place of death. Significant regional disparities were found between hospital and home deaths, indicating unequal end-of-life palliative care in this patient group.Keywords: brain neoplasms; end-of-life; health services accessibility; palliative care; palliative medicine
Patients' experiences of support in nursing interventions for change in lifestyle habits : Secondary prevention in ischemic heart disease in four Nordic countries
No full textBakgrund Ischemisk hjärtsjukdom är ett globalt folkhälsoproblem och är i Sverige en av de i särklass vanligaste dödsorsakerna. Medicinska interventioner vid hjärtinfarkt kan rädda patientens liv, men de botar inte den ischemiska hjärtsjukdomen. Patienten behöver sekundärprevention i form av läkemedelsbehandling och förändrade levnadsvanor. Stora resurser läggs inom hälso- och sjukvården på att hjälpa patienter att leva på ett sätt som minskar risken för nya hjärtinfarkter. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av stöd vid omvårdnadsåtgärder för förändring av levnadsvanor vid ischemisk hjärtsjukdom. Metod I en icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 13 kvalitativa studier om patienters upplevelser från Sverige, Norge, Danmark och Finland, undersöktes genom en integrerad analys hur patienterna hade upplevt stödet de fått från sjukvården och närstående medan de deltagit i hjärtrehabilitering. Resultat Bearbetningen av materialet utmynnade i två huvudkategorier med rubrikerna Behovet av stöd under förändringsprocessen och Att förändra egna attityder till levnadsvanor och fem underkategorier med rubrikerna Att bli sedd av sjukvården, Det sociala nätverket – hjälp eller hinder och Gemenskap med andra drabbade respektive Att överkomma rädsla för rörelse och En förändrad självbild. Slutsats Alla patienter är individer, och det finns inte en omvårdnadsåtgärd, eller en form av stöd, som passar alla. Hur patienterna upplevde stödet berodde mest på om de kände sig sedda som individer av sjukvården eller inte, och hur långt ifrån deras tidigare levnadsvanor och vanorna i deras sociala nätverk som målsättningarna låg. Att genom personcentrering stärka patienten i arbetet i att omforma sin självbild till ”en person som klarar av att förändras”, oavsett hur stora eller små förändringarna är, framstår som nyckeln till att hjälpa patienten att komma framåt i en process av förändring.Background Ischemic heart disease is a global health problem and one of the most common causes of death in Sweden. Medical interventions at a cardiac event can save the patient’s life but does not cure the ischemic heart disease. The patient also needs secondary prevention in the form of drug treatment and a changed lifestyle. Large resources are invested to help patients reduce the risk of new heart attacks. Aim The aim was to elucidate patients’ experiences of support during nursing interventions for lifestyle changes in ischemic heart disease. Method In a non-systematic literature review, based on 13 qualitative studies on patients’ experiences from Sweden, Norway, Denmark and Finland, it was examined, with an integrated analysis, how patients had experienced the support they received from the healthcare system and relatives while participating in cardiac rehabilitation. Results The analysis resulted in two main categories titled The need for support during the change process and To change ones attitudes to lifestyle habits and five subcategories titled Being seen by the healthcare system, The social network − help or obstacle and Community with peers and Overcoming fear of movement and A changed self-image. Conclusions All patients are individuals, and there is no one-size-fits-all nursing intervention, or form of support. How the patients experienced the support depended mostly on whether they felt seen as individuals by the healthcare system, and how far away the goals were from their and their social networks previous lifestyle habits. Strengthening the patient's work in reshaping the self-image into “a person who is able to change”, regardless of how big or small the changes are, appears to be the key to helping the patient move forward in a process of change
Experiences of care encounters of people living with a diagnosis of HIV : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är en virusinfektion som angriper kroppens immunförsvar. Runt 40 miljoner människor lever idag med denna kroniska sjukdom och trots medicinska och kunskapsmässiga framsteg om virussjukdomen har HIV ändå länge varit stigmatiserat. HIV-drabbade patienter behöver vård liksom alla andra. Med anledning av detta kan det anses vara viktigt att undersöka aktuell forskning genom en litteraturöversikt. Denna litteraturöversikt görs därmed för att ytterligare öka kunskapen om hur bemötande gentemot denna patientgrupp ser ut idag. Detta för att öka möjligheten till att utveckla och förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av vårdmöten hos personer som lever med diagnosen HIV. Metod Denna studie har genomförts i form av en icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är framtagna från databaserna PubMed respektive CINAHL med hjälp av olika, kombinerade sökord. Vidare har artiklarna granskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering som gäller studier av kvalitativ samt kvantitativ ansats. Med hjälp av en integrerad dataanalys har resultatet vidare analyserats och sammanställts. Resultat Resultaten identifierades och kategoriserades utefter huvudkategorier respektive underkategorier. Huvudkategorierna var Att känna sig åsidosatt på grund av sin sjukdom respektive Att uppleva ett positivt bemötande. I resultatet blir det tydligt att kunskap och partnerskap är viktiga delar i bemötandet, där ett bristande bemötande kan påverka individen både psykiskt och fysiskt. Slutsats Det kan urskiljas en positiv utveckling över tid, även om det fortfarande finns utmaningar att hantera. Insikterna från denna litteraturöversikt kan bidra till omvårdnadsprofessionen genom att lyfta fram vikten av utbildning och kunskap om HIV för att kunna ge god vård.Background Human immunodeficiency virus (HIV) is a viral infection that attacks the body's immune system. Around 40 million people are currently living with this chronic disease and despite medical and scientific advances in understanding the virus, HIV has long been stigmatized. HIV-affected patients may need care just like anyone else. For this reason, it may be considered important to examine current research through a literature review. This literature review is thus done to further increase knowledge about how treatment towards this patient group looks today. This is to increase the possibility of developing and improving care for this patient group. Aim The aim was to highlight the experiences of care encounters of people living with the diagnosis of HIV. Method This study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using different, combined search terms. Furthermore, the articles have been reviewed with the help of Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification, which applies to studies of qualitative and quantitative approach. With the help of an integrated data analysis, the results were then analysed and compiled. Results The results were identified and categorized according to main categories and subcategories. The main categories were Feeling sidelined due to one’s illness and Experiencing positive treatment. In the results, it becomes clear that knowledge and partnership are important parts of the treatment, where a lack of treatment can affect the individual both mentally and physically. Conclusions A positive trend can be discerned over time, although there are still challenges to be addressed. The insights from this literature review can contribute to the nursing profession by highlighting the importance of education and knowledge about HIV to provide good care
To receive care after being exposed to violence in a close relationship - women's experiences : A non-systematic literature review
No full textBakgrund Cirka en tredjedel av världens kvinnor drabbas någon gång av våld i nära relation. Det är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige och världen över, som i många fall leder till fysisk och psykisk ohälsa. Kvinnor utsatta för våld i nära relation kan drabbas av konsekvenser som leder till att de behöver söka sjukvård. Hälso- och sjukvårdspersonalen har i uppdrag att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, där kvinnans integritet och självbestämmande beaktas. Kvinnans upplevelse av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillfredsställas i mötet med vården. Syfte Denna studies syfte är att beskriva kvinnors erfarenheter av att erhålla vård - efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Metod Den valda metoden är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, med kvalitativ forskningsmetod. Artiklarna inhämtades från PubMed och CINAHL och genomgick kvalitetsgranskning med hjälp av Sophiahemmet Högskolas granskningsprotokoll framtaget av Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Resultaten analyserades med stöd av en integrerad dataanalysmetod. Resultat Två kategorier identifierades, positiva och negativa vårderfarenheter. Resultatet visade på flest negativa vårderfarenheter där kvinnorna upplevde brist på empati och förståelse från hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde en avsaknad av kompetens inom området och beskrev att mer utbildning skulle behövas för att vårdpersonal ska kunna hjälpa och bemöta de våldsutsatta kvinnorna på bästa sätt. Kvinnorna uttryckte även svårigheter att navigera i vårdsystemet och att veta vart de skulle vända sig, när de ville söka hjälp efter att ha utsatts för våld i nära relation. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att kvinnor som utsatts för våld i nära relation har både positiva och negativa erfarenheter av att erhålla vård. Kvinnorna upplever att sjukvården som erbjuds är otillräcklig eftersom de menar att kompetensen kring våld i nära relation är bristfällig inom hälso- och sjukvården. Okunskap i kombination med stress och tidsbrist bidrar därför till att vårdpersonalen inte alltid ger kvinnorna den tid som krävs för ett bra och tryggt bemötande. Vilket i sin tur kan ge kvinnorna en känsla av otrygghet och att vårdpersonalen saknar förståelse och empati för dem. Hendersons omvårdnadsteori betonar vikten av hälsa som att vara oberoende, vilket kan appliceras på kvinnor som upplevt våld i nära relation, eftersom kvinnor som lever i en våldsam relation många gånger hamnar i beroendeställning till sin förövare.Background About a third of the world's women are affected by domestic violence at some point. It is a serious public health problem in Sweden and worldwide, which in many cases leads to physical and mental illness. Women exposed to domestic violence can suffer consequences that lead to them needing to seek medical care. Health care professionals are tasked with medically preventing, investigating and treating illnesses and injuries, where the woman's integrity and self-determination are taken into account. The woman's experience of safety, continuity and security must be satisfied in the encounter with the health care system. Aim The purpose of this study is to describe women's experiences of receiving care - after being exposed to violence in close relationships. Method The chosen method is a non-systematic literature review based on eleven scientific articles, with qualitative methods used. The articles were obtained from PubMed and CINAHL and underwent quality review using a review protocol. The results were analyzed with the support of an integrated data analysis method. Results Two categories were identified, positive and negative care experiences. The results showed the most negative care experiences where the women experienced a lack of empathy and understanding from health care personnel. They experienced a lack of competence in the area and described that more training would be needed so that healthcare professionals can help and respond to the abused women in the best way. The women also expressed difficulties in navigating the care system and knowing where to turn when they wanted to seek help after being subjected to intimate partner violence. Conclusions This literature review shows that women who have been subjected to violence in a close relationship have both positive and negative experiences of receiving care. The women feel that the medical care offered is insufficient because they believe that the competence regarding violence in close relationships is deficient in the health care. Ignorance combined with stress and lack of time therefore contribute to the fact that the healthcare staff do not always give the women the time required for a good and safe treatment. Which in turn can give the women a feeling of insecurity and that the healthcare staff lacks understanding and empathy for them. Henderson's nursing theory emphasizes the importance of health as being independent, which can be applied to women who have experienced intimate partner violence, as women who live in an abusive relationship many times find themselves in a position of dependence on their abuser
An alternative onset of labor : A literature reivew
No full textBakgrund: En normal graviditetslängd är mellan vecka 37+0 till vecka 41+6. Ungefär 20 procent av alla graviditeter når vecka 41 och ca 5–6 procent når till vecka 42. Vad som exakt startar en förlossning är inte helt klarlagt. Ibland kan förlossningar behöva sättas igång på konstgjordväg vilket definieras som en förlossningsinduktion. Många kvinnor söker sig till källor på internet för råd och information under sin graviditet. Det är vanligt att kvinnor vänder sig till barnmorskor för råd om användning av alternativa för att få igång en spontan förlossningsstart. Det är barnmorskors och andra vårdgivares ansvar att hjälpa kvinnorna att fatta välgrundade beslut. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om hur alternativa metoder kan påverka en spontan förlossningsstart vid okomplicerad fullgången graviditet. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod genomfördes. För att samla in data gjordes sökningar i databaserna PubMed/CINAHL samt Google scholar. Det gav 14 artiklar baserade på kvantitativa studier. Resultat: Litteraturöversiktens huvudfynd delades in i tre huvudkategorier: mekaniska metoder, metoder som stimulerar kroppsegna hormoner samt ät-och drickbara metoder. Huvudfynden visar att akupunktur och dadelkonsumtion kan främja spontan förlossningsstart.Ricinolja kan vara effektiv för omföderskor men saknar effekt hos förstföderskor. Slutsats: Studien fann att akupunktur och dadlar kan påverka spontan förlossningsstart, medan ricinolja verkar ha effekt hos omföderskor. Resultaten, baserade på få deltagare, bör tolkas försiktigt. De flesta metoderna bygger på traditionell kunskap snarare än vetenskapliga bevis, och även om många kvinnor upplever positiva effekter, har inga negativa effekter rapporterats. Ytterligare forskning behövs för att förstå säkerheten och effekten av dessa metoder.Background: The length of pregnancy is between week 37+0 and week 41+6. Approximately 20 percent of all pregnancies reach week 41, and about 5-6 percent reach week 42. What exactly triggers the onset of labor is not fully understood. Sometimes, labor may need to be induced artificially, which is defined as labor induction. Many women turn to online sources for advice and information during their pregnancy. It is common for women to seek guidance from midwives regarding the use of alternative methods during pregnancy. It is the responsibility of midwives and other healthcare providers to assist women in making informed decisions. Aim: The aim was to compile knowledge on how alternative methods can influence the onset of spontaneous labor in full-term pregnancies without complications. Method: A literature review with a systematic approach was conducted. To collect data, searches were made in the PubMed/CINAHL databases as well as Google Scholar. This led to 14 quantitative articles. Result: The main findings of the literature review were divided into three main categories: mechanical methods, methods that stimulate the body's own hormones, and ingestible methods. The findings show that acupuncture and date consumption may promote spontaneous onset of labor. Castor oil may be effective for multiparous women but has no effect on primiparous women. Conclusion: The study found that acupuncture and dates may influence the spontaneous onset of labor, while castor oil seems to be effective for multiparous women. The results, based on few participants, should be interpreted with caution. Most of the methods are based on traditional knowledge rather than scientific evidence, and although many women report positive effects, no negative effects have been reported. Further research is needed to understand the safety and effectiveness of these methods.
Nursing students' experiences of and attitudes to the sustainable development goals : A scoping review
No full textOBJECTIVES: To conduct a review based on studies that have investigated nursing students' experiences of and attitudes to the Sustainable Development Goals (SDG). DESIGN: A scoping review. METHODS: A systematic scoping review was conducted using PubMed, Google Scholar, and Web of Sciences databases covering the years 2014-2024. Seventeen studies were included. RESULTS: Six themes emerged from an inductive process of data interpretation: Influence of demographic and institutional factors, impact of educational programs, integration of sustainability into nursing curricula, educational interventions, barriers to sustainable nursing practices, and enablers of sustainable nursing practices. CONCLUSION: Demographic factors influence students' attitudes toward SDG-focused education. Prior training and experiential learning improve knowledge and attitudes. Despite feeling underprepared, nursing students often seek information independently. Effective education should integrate practical applications and address barriers like confidence and time. Expanding awareness and professional development are key to promoting sustainable practices
How individuals with mental illness experience encounters in non-psyciatric care
No full textBakgrund Psykisk ohälsa är ett mycket signifikant folkhälsoproblem världen över. Personer med psykisk ohälsa har ofta även försämrad fysisk hälsa vilket skapar ett behov av vård inom två separata sektorer, psykiatrisk och somatisk vård. Tidigare studier har visat att det finns brister i bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vårdsektorn. Detta kan möjligen bero på stigmatisering i samhället av denna grupp, eller bristande kunskap om psykisk ohälsa inom icke-psykiatrisk vård. För att kunna tillhandahålla bästa möjliga vård för alla patienter kan därmed dessa personers upplevelse av bemötande inom icke-psykiatrisk vård vara en betydande aspekt av vården och anses angeläget att studera. Syfte Syftet med studien var att belysa personer med psykisk ohälsa och deras erfarenheter av bemötande från vårdpersonal inom icke-psykiatrisk vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med elva vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna bestod av kvalitativa och kvalitativa/kvantitativa (mixad metod) ansatser. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Artiklarnas resultat sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades utifrån studiens resultat: Negativa erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Positiva erfarenheter av bemötande från vårdpersonal. Resultatet visade att personer med psykisk ohälsa ofta upplevde stigmatisering och diskriminering inom icke-psykiatrisk vård samt att patienters somatiska besvär frekvent tillskrevs hens psykiska besvär. Data visade även beskrivningar av personer med positiva erfarenheter av vårdpersonalens bemötande, då de såg människan utifrån ett personcentrerat och holistiskt förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser vikten av ett respektfullt och lyhört bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom icke-psykiatrisk vård. De negativa erfarenheter som rapporterades, såsom stigma, diskriminering och diagnostisk överskuggning, understryker behovet av utbildning och medvetenhet bland vårdpersonal. Samtidigt framhäver de positiva erfarenheterna betydelsen av kontinuitet och goda vårdrelationer. För att skapa en mer inkluderande och rättvis vårdmiljö krävs både individuella och strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården.Background Mental illness is a highly significant public health problem worldwide. People with mental illness often also have impaired physical health, creating a need for care in two separate sectors, psychiatric and somatic care. Previous studies have shown that there are deficiencies in the treatment of people with mental illness within the somatic care sector. This may possibly be due to stigmatization of this group in society, or lack of knowledge about mental illness in non-psychiatric care. To provide the best possible care for all patients, these individuals' experiences of treatment in non-psychiatric care may therefore be a significant aspect of healthcare and is considered important to study. Aim The aim of the study was to highlight the experiences of people with mental illness regarding their treatment by healthcare professionals in non-psychiatric care. Method A non-systematic literature review of eleven original scientific articles from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. The articles consisted of qualitative and qualitative/quantitative (mixed method) approaches. The articles underwent quality review based on Sophiahemmet University College's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the articles were compiled through an integrated data analysis. Results Two main categories were identified based on the study's results: Negative experiences of treatment from healthcare professionals and Positive experiences of treatment from healthcare professionals. The results showed that people with mental illness often experienced stigmatization and discrimination in non-psychiatric care, and that patients' somatic complaints were frequently attributed to their mental health issues. The data also showed descriptions of people with positive experiences of healthcare professionals' treatment, where they saw the person from a person-centered and holistic approach. Conclusions This literature review highlights the importance of respectful and responsive treatment of patients with mental illness in non-psychiatric care. The negative experiences reported, such as stigma, discrimination, and diagnostic overshadowing, underscore the need for education and awareness among healthcare professionals. At the same time, the positive experiences emphasize the importance of continuity and good care relationships. To create a more inclusive and equitable healthcare environment, both individual and structural changes within the healthcare system are required
Relatives' experiences of care support for dementia at home: A literature review focused on several nordic countries : A literature review
No full textEn allt mer åldrande befolkning, som leder till ett ökat antal personer med demens, ska i Norden vårdas allt längre i hemmet. Detta medför att närstående vårdar sina anhöriga med demens och har att göra med ett vårdsystem. Vård av en person med demens kan vara påfrestande och en stor börda då demenssjukdomen har utmanande symtom. Stödet som vården ger närstående finns på olika nivåer, men det är fortfarande oklart hur detta stöd upplevs. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal vid vård av personer med demens i hemmet i Norden. Metoden som användes i litteraturöversikten var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ inriktning. Femton artiklar från nordiska länder valdes genom sökningar i PubMed och CINAHL och granskades med fokus på deras resultat. Artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet visade att närståendes upplevelser kunde fördelas över tre teman med subteman, som var: Närståendes upplevelser av olika former av stöd, Kommunikation och samarbete med vårdpersonal, samt Systemiska och organisatoriska utmaningar. Dessa teman visade på utmaningar inom kommunikation, känslomässigt stöd, kontinuitet i vård, samarbete med vårdpersonal och individanpassat stöd. Slutsatsen är att närstående upplever en bristande insats från vårdpersonalen. En mer personcentrerad vård, tillämpad på närstående, kan ge det stöd de behöver och minska deras stress och oro.An increasingly aging population, leading to a growing number of individuals with dementia, is to be cared for longer at home in the Nordic countries. This results in family members caring for their relatives with dementia and interacting with a healthcare system. Caring for a person with dementia can be stressful and burdensome, as dementia symptoms are challenging. The support provided by healthcare services to family members exists on different levels, but it is still unclear how this support is perceived. The aim of this literature review is to describe the experiences of family members regarding support from healthcare professionals in caring for individuals with dementia at home in the Nordic countries. The method used in this literature review was a non-systematic literature review with a qualitative approach. Fifteen articles from Nordic countries were selected through searches in PubMed and CINAHL and were reviewed with a focus on their results. The articles were analyzed using a thematic analysis method. The results showed that family members' experiences could be categorized into three main themes with subthemes: Family members' experiences of different forms of support, Communication and cooperation with healthcare professionals, and Systemic and organizational challenges. These themes revealed challenges in communication, emotional support, continuity of care, collaboration with healthcare professionals, and individualized support. The conclusion is that family members experience insufficient efforts from healthcare professionals. A more person-centered approach to care for family members can provide the support they need and reduce their stress and anxiety