Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Relatives experiences of living with a family member with malignant brain tumor : A non- systematic literature review
No full textBakgrund: Maligna hjärntumörer är en av de mest allvarliga formerna av cancer och drabbar både barn och vuxna. Sjukdomen har ofta en dålig prognos, särskilt vid aggressiva tumörtyper som gliom, där den genomsnittliga överlevnaden är tolv till femton månader. Den påverkar inte bara patienten, utan hela familjen. För närstående innebär detta stora emotionella, existentiella och praktiska utmaningar. Trots sjuksköterskans viktiga roll i att ge stöd visar forskning att närståendes behov ofta förbises inom vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem med malign hjärntumör. Metod: Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna identifierades genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord. En integrerad analysmetod användes för att sammanställa och analysera resultaten. Samtliga artiklar kvalitet granskades enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsmall. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades a) Emotionellt och existentiellt lidande, där känslor av chock, maktlöshet, sorg och meningssökande framträdde, b) Förändrad livssituation och vardagslivets påfrestningar, med fokus på förändrade roller, oro för framtiden och anticipatorisk sorg, c) Behov av stöd och information, där bristande kommunikation och otillräckligt psykosocialt stöd lyftes fram. Närstående beskrev en känsla av utsatthet, ensamhet och behov av vägledning genom sjukdomsförloppet. Slutsats: Närståendes liv påverkas i hög grad av sjukdomens förlopp och den osäkerhet som följer. Genom ett personcentrerat och familjeorienterat förhållningssätt kan sjuksköterskan bidra till att minska lidande, skapa trygghet och stärka delaktigheten. Ett ökat fokus på närståendes behov kan förbättra vårdkvaliteten och ge ett mer hållbart stöd. Background: Malignant brain tumors are among the most severe forms of cancer, affecting both children and adults. The disease often carries a poor prognosis, especially in aggressive tumor types such as gliomas, where the average survival time is twelve to fifteen months. It impacts not only the patient but the entire family. For relatives, this entails significant emotional, existential, and practical challenges. Despite the nurses’ vital role in providing support, research shows that the needs of family members are often overlooked in healthcare. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives living with a family member diagnosed with a malignant brain tumor. Method: The study is a non-systematic literature review based on 14 scientific articles with a qualitative approach. The articles were identified through structured searches in the PubMed and CINAHL databases using relevant keywords. An integrated analysis method was used to compile and analyze the results. All articles were quality assessed using the evaluation criteria from Sophiahemmet University. Results: Three main categories were identified a) Emotional and existential suffering, including feelings of shock, helplessness, grief, and the search for meaning, b) Changed life situation and the strains of everyday life, involving altered life roles, anticipatory grief, and fear of the future, c) Need for support and information, with relatives expressing a lack of communication and insufficient psychosocial support. Relatives described feeling vulnerable, alone, and in need of guidance throughout the disease trajectory. Conclusions: The lives of relatives are profoundly affected by the progression of the disease and the associated uncertainty. By applying a person-cantered and family-oriented approach, nurses can help reduce suffering, enhance security, and strengthen the involvement of family members. A greater focus on the needs of relatives can lead to improved care quality and more sustainable support.
Womens’ experiences of planned homebirth
No full textBakgrund Planerad hemförlossning är ett alternativ för friska kvinnor med låg risk, där vård ges i hemmiljö av legitimerade barnmorskor. Trots att vårdformen är väletablerad i flera länder, inte minst våra nordiska grannländer, är den fortfarande ovanlig i Sverige och ofta förenad med privat finansiering. Tidigare forskning visar att hemförlossningar kan vara lika säkra som sjukhusförlossningar och ofta förknippas med ökad autonomi, kontroll och större sannolikhet för en positiv förlossningsupplevelse. Det saknas dock tillräcklig forskning som belyser kvinnors subjektiva upplevelser av att föda hemma, i en svensk kontext. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av barnmorskeassisterad planerad hemförlossning i Sverige Metod Studien har en kvalitativ design med netnografisk ansats. Tolv berättelser samlades in från bloggar, forum och Instagram, där kvinnor delade sina erfarenheter av planerad hemförlossning med barnmorska. Materialet analyserades utifrån Kozinets modell för netnografisk analys. Resultat Analysen resulterade i tre huvudteman: Att uppleva trygghet i hemmet, Att uppleva förlossningssmärta och Vikten av ett stödjande team. Kvinnorna beskrev hemmet som en lugn och trygg plats som gav dem ökad kontroll, tillit till kroppen och en känsla av autonomi. Smärtan upplevdes som mer hanterbar i den välbekanta hemmiljön, och det emotionella och praktiska stödet från barnmorskor, partner, eller andra närstående framhölls som avgörande för en positiv förlossningsupplevelse. Diskussion Resultaten visar att planerad hemförlossning kan skapa förutsättningar för en mer individualiserad och stärkande födsel. Tidigare forskning om betydelsen av kontinuitet i vården, kvinnans delaktighet och respektfullt bemötande bekräftas. Slutsats Planerad hemförlossning upplevs av många kvinnor som en trygg, positiv och stärkande erfarenhet. Valmöjlighet, informerade beslut och en vård som utgår från individens behov och önskemål framträder som centrala faktorer för en god förlossningsupplevelse. För att stödja kvinnors autonomi bör alternativa födelsemiljöer till sjukhuset göras tillgängliga inom ramen för en jämlik och individanpassad vård. Background Planned home birth is an option for healthy women with low-risk pregnancies, where care is provided in the home by midwives. Although this model of care is well established in several countries, it remains uncommon in Sweden. Home birth can be as safe as hospital birth and is frequently associated with increased autonomy, a greater sense of control, and often a positive birth experience. However, there is a lack of sufficient Swedish research that highlights women’s experiences of giving birth at home. Aim The aim was to describe women's experiences of planned home birth assisted by midwives in Sweden Method This study has a qualitative design with a netnographic approach. Twelve narratives were collected from blogs, forums, and Instagram, where women shared their experiences of planned home births attended by a midwife. The material was analyzed using Kozinets’ model for netnography. Results The analysis resulted in three main themes: Experiencing safety at home, Experiencing labor pain, and The importance of a supportive team. Women described the home as a calm and safe space that fostered a sense of control, trust in the body, and autonomy. Pain was perceived as more manageable in the home, and both emotional and practical support from midwives, partners, or other close individuals were described as essential for a positive experience. Discussion The results show that planned home birth can create conditions for a more individualized and empowering birth. Existing research on the importance of continuity of care, women’s involvement, and respectful treatment is confirmed. Conclusion Planned home birth is experienced by many women as safe, positive, and empowering. Choice, informed decision-making, and care based on the individual's needs and preferences emerged as key factors for a positive birth experience. To support women’s autonomy, alternatives to hospital birth should be made available within the framework of equitable and individualized maternity care
An alternative onset of labor : A literature reivew
No full textBakgrund: En normal graviditetslängd är mellan vecka 37+0 till vecka 41+6. Ungefär 20 procent av alla graviditeter når vecka 41 och ca 5–6 procent når till vecka 42. Vad som exakt startar en förlossning är inte helt klarlagt. Ibland kan förlossningar behöva sättas igång på konstgjordväg vilket definieras som en förlossningsinduktion. Många kvinnor söker sig till källor på internet för råd och information under sin graviditet. Det är vanligt att kvinnor vänder sig till barnmorskor för råd om användning av alternativa för att få igång en spontan förlossningsstart. Det är barnmorskors och andra vårdgivares ansvar att hjälpa kvinnorna att fatta välgrundade beslut. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om hur alternativa metoder kan påverka en spontan förlossningsstart vid okomplicerad fullgången graviditet. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod genomfördes. För att samla in data gjordes sökningar i databaserna PubMed/CINAHL samt Google scholar. Det gav 14 artiklar baserade på kvantitativa studier. Resultat: Litteraturöversiktens huvudfynd delades in i tre huvudkategorier: mekaniska metoder, metoder som stimulerar kroppsegna hormoner samt ät-och drickbara metoder. Huvudfynden visar att akupunktur och dadelkonsumtion kan främja spontan förlossningsstart.Ricinolja kan vara effektiv för omföderskor men saknar effekt hos förstföderskor. Slutsats: Studien fann att akupunktur och dadlar kan påverka spontan förlossningsstart, medan ricinolja verkar ha effekt hos omföderskor. Resultaten, baserade på få deltagare, bör tolkas försiktigt. De flesta metoderna bygger på traditionell kunskap snarare än vetenskapliga bevis, och även om många kvinnor upplever positiva effekter, har inga negativa effekter rapporterats. Ytterligare forskning behövs för att förstå säkerheten och effekten av dessa metoder.Background: The length of pregnancy is between week 37+0 and week 41+6. Approximately 20 percent of all pregnancies reach week 41, and about 5-6 percent reach week 42. What exactly triggers the onset of labor is not fully understood. Sometimes, labor may need to be induced artificially, which is defined as labor induction. Many women turn to online sources for advice and information during their pregnancy. It is common for women to seek guidance from midwives regarding the use of alternative methods during pregnancy. It is the responsibility of midwives and other healthcare providers to assist women in making informed decisions. Aim: The aim was to compile knowledge on how alternative methods can influence the onset of spontaneous labor in full-term pregnancies without complications. Method: A literature review with a systematic approach was conducted. To collect data, searches were made in the PubMed/CINAHL databases as well as Google Scholar. This led to 14 quantitative articles. Result: The main findings of the literature review were divided into three main categories: mechanical methods, methods that stimulate the body's own hormones, and ingestible methods. The findings show that acupuncture and date consumption may promote spontaneous onset of labor. Castor oil may be effective for multiparous women but has no effect on primiparous women. Conclusion: The study found that acupuncture and dates may influence the spontaneous onset of labor, while castor oil seems to be effective for multiparous women. The results, based on few participants, should be interpreted with caution. Most of the methods are based on traditional knowledge rather than scientific evidence, and although many women report positive effects, no negative effects have been reported. Further research is needed to understand the safety and effectiveness of these methods.
Nursing students' experiences of and attitudes to the sustainable development goals : A scoping review
No full textOBJECTIVES: To conduct a review based on studies that have investigated nursing students' experiences of and attitudes to the Sustainable Development Goals (SDG). DESIGN: A scoping review. METHODS: A systematic scoping review was conducted using PubMed, Google Scholar, and Web of Sciences databases covering the years 2014-2024. Seventeen studies were included. RESULTS: Six themes emerged from an inductive process of data interpretation: Influence of demographic and institutional factors, impact of educational programs, integration of sustainability into nursing curricula, educational interventions, barriers to sustainable nursing practices, and enablers of sustainable nursing practices. CONCLUSION: Demographic factors influence students' attitudes toward SDG-focused education. Prior training and experiential learning improve knowledge and attitudes. Despite feeling underprepared, nursing students often seek information independently. Effective education should integrate practical applications and address barriers like confidence and time. Expanding awareness and professional development are key to promoting sustainable practices
How individuals with mental illness experience encounters in non-psyciatric care
No full textBakgrund Psykisk ohälsa är ett mycket signifikant folkhälsoproblem världen över. Personer med psykisk ohälsa har ofta även försämrad fysisk hälsa vilket skapar ett behov av vård inom två separata sektorer, psykiatrisk och somatisk vård. Tidigare studier har visat att det finns brister i bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vårdsektorn. Detta kan möjligen bero på stigmatisering i samhället av denna grupp, eller bristande kunskap om psykisk ohälsa inom icke-psykiatrisk vård. För att kunna tillhandahålla bästa möjliga vård för alla patienter kan därmed dessa personers upplevelse av bemötande inom icke-psykiatrisk vård vara en betydande aspekt av vården och anses angeläget att studera. Syfte Syftet med studien var att belysa personer med psykisk ohälsa och deras erfarenheter av bemötande från vårdpersonal inom icke-psykiatrisk vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med elva vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna bestod av kvalitativa och kvalitativa/kvantitativa (mixad metod) ansatser. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Artiklarnas resultat sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades utifrån studiens resultat: Negativa erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Positiva erfarenheter av bemötande från vårdpersonal. Resultatet visade att personer med psykisk ohälsa ofta upplevde stigmatisering och diskriminering inom icke-psykiatrisk vård samt att patienters somatiska besvär frekvent tillskrevs hens psykiska besvär. Data visade även beskrivningar av personer med positiva erfarenheter av vårdpersonalens bemötande, då de såg människan utifrån ett personcentrerat och holistiskt förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser vikten av ett respektfullt och lyhört bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom icke-psykiatrisk vård. De negativa erfarenheter som rapporterades, såsom stigma, diskriminering och diagnostisk överskuggning, understryker behovet av utbildning och medvetenhet bland vårdpersonal. Samtidigt framhäver de positiva erfarenheterna betydelsen av kontinuitet och goda vårdrelationer. För att skapa en mer inkluderande och rättvis vårdmiljö krävs både individuella och strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården.Background Mental illness is a highly significant public health problem worldwide. People with mental illness often also have impaired physical health, creating a need for care in two separate sectors, psychiatric and somatic care. Previous studies have shown that there are deficiencies in the treatment of people with mental illness within the somatic care sector. This may possibly be due to stigmatization of this group in society, or lack of knowledge about mental illness in non-psychiatric care. To provide the best possible care for all patients, these individuals' experiences of treatment in non-psychiatric care may therefore be a significant aspect of healthcare and is considered important to study. Aim The aim of the study was to highlight the experiences of people with mental illness regarding their treatment by healthcare professionals in non-psychiatric care. Method A non-systematic literature review of eleven original scientific articles from the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. The articles consisted of qualitative and qualitative/quantitative (mixed method) approaches. The articles underwent quality review based on Sophiahemmet University College's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the articles were compiled through an integrated data analysis. Results Two main categories were identified based on the study's results: Negative experiences of treatment from healthcare professionals and Positive experiences of treatment from healthcare professionals. The results showed that people with mental illness often experienced stigmatization and discrimination in non-psychiatric care, and that patients' somatic complaints were frequently attributed to their mental health issues. The data also showed descriptions of people with positive experiences of healthcare professionals' treatment, where they saw the person from a person-centered and holistic approach. Conclusions This literature review highlights the importance of respectful and responsive treatment of patients with mental illness in non-psychiatric care. The negative experiences reported, such as stigma, discrimination, and diagnostic overshadowing, underscore the need for education and awareness among healthcare professionals. At the same time, the positive experiences emphasize the importance of continuity and good care relationships. To create a more inclusive and equitable healthcare environment, both individual and structural changes within the healthcare system are required
Relatives' experiences of care support for dementia at home: A literature review focused on several nordic countries : A literature review
No full textEn allt mer åldrande befolkning, som leder till ett ökat antal personer med demens, ska i Norden vårdas allt längre i hemmet. Detta medför att närstående vårdar sina anhöriga med demens och har att göra med ett vårdsystem. Vård av en person med demens kan vara påfrestande och en stor börda då demenssjukdomen har utmanande symtom. Stödet som vården ger närstående finns på olika nivåer, men det är fortfarande oklart hur detta stöd upplevs. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal vid vård av personer med demens i hemmet i Norden. Metoden som användes i litteraturöversikten var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ inriktning. Femton artiklar från nordiska länder valdes genom sökningar i PubMed och CINAHL och granskades med fokus på deras resultat. Artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet visade att närståendes upplevelser kunde fördelas över tre teman med subteman, som var: Närståendes upplevelser av olika former av stöd, Kommunikation och samarbete med vårdpersonal, samt Systemiska och organisatoriska utmaningar. Dessa teman visade på utmaningar inom kommunikation, känslomässigt stöd, kontinuitet i vård, samarbete med vårdpersonal och individanpassat stöd. Slutsatsen är att närstående upplever en bristande insats från vårdpersonalen. En mer personcentrerad vård, tillämpad på närstående, kan ge det stöd de behöver och minska deras stress och oro.An increasingly aging population, leading to a growing number of individuals with dementia, is to be cared for longer at home in the Nordic countries. This results in family members caring for their relatives with dementia and interacting with a healthcare system. Caring for a person with dementia can be stressful and burdensome, as dementia symptoms are challenging. The support provided by healthcare services to family members exists on different levels, but it is still unclear how this support is perceived. The aim of this literature review is to describe the experiences of family members regarding support from healthcare professionals in caring for individuals with dementia at home in the Nordic countries. The method used in this literature review was a non-systematic literature review with a qualitative approach. Fifteen articles from Nordic countries were selected through searches in PubMed and CINAHL and were reviewed with a focus on their results. The articles were analyzed using a thematic analysis method. The results showed that family members' experiences could be categorized into three main themes with subthemes: Family members' experiences of different forms of support, Communication and cooperation with healthcare professionals, and Systemic and organizational challenges. These themes revealed challenges in communication, emotional support, continuity of care, collaboration with healthcare professionals, and individualized support. The conclusion is that family members experience insufficient efforts from healthcare professionals. A more person-centered approach to care for family members can provide the support they need and reduce their stress and anxiety
Factors associated with self-care behaviors in persons with heart failure : A literature review
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är ett folkhälsoproblem med hög mortalitet och besvärande symtom som drabbar cirka 64 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt orsakar försämrad livskvalitet, upprepade sjukhusinläggningar, förtidig död och onödigt lidande för personen men skapar även konsekvenser för de anhöriga och samhället. En välfungerande egenvård leder till lägre antal sjukhusinläggningar, lägre dödlighet och förbättrad livskvalitet på grund av bättre symtomkontroll och generellt mående. Egenvård vid hjärtsvikt är inte en specifik livsstil utan grundar sig på att personen erhåller tillräckligt med information och kunskap för att kunna förstå vilka faktorer som har samband med egenvårdsbeteenden och erhålla förmågan att anpassa faktorerna för att förbättra måendet. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med egenvårdsbeteenden hos personer med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi utfördes i fyra databaser, CINAHL, PubMed, DOAJ och PsycINFO. För att besvara syftet inkluderades 23 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Dataanalys gjordes genom integrerad analys enligt Kristensson. Resultat: Fem huvudteman och 14 underteman framkom ur resultatet. Huvudtemana var sociodemografiska faktorer, psykosociala faktorer, kognitiva faktorer, sociokulturella faktorer och hälsorelaterade faktorer. Slutsats: Flera olika faktorer har samband med egenvårdsbeteenden hos personer med hjärtsvikt och sambandet skiljer sig mellan personer och egenvårdsåtgärder. Stöd, kunskap och känslor har avgörande samband med egenvårdsbeteenden. Background: Heart failure is a widespread syndrome with high mortality and bothersome symptoms, affecting approximately 64 million people worldwide. Heart failure causes reduced quality of life, repetitive hospitalizations, premature death and unnecessary suffering for the affected persons, while also creating consequences for their relatives and society. Effective self-care leads to fewer hospitalizations, lower mortality, and improved quality of life due to better symptom control and general well-being. Self-care in heart failure is not a specific lifestyle but is based on the person receiving adequate information and knowledge to understand the factors affecting self-care behavior and gaining the ability to adjust these factors to improve well-being. Aim: The aim was to describe the factors associated with selfcare behaviors in persons with heart failure. Method: A general literature review with a systematic search strategy was conducted in four databases, CINAHL, PubMed, DOAJ and PsycInfo. To answer the aim, a total of 23 articles were included, using qualitative, quantitative, and mixed methods. Data analysis was conducted through integrated analysis by Kristensson. Results: Five main themes and 14 sub-themes emerged from the results. The main themes were sociodemographic factors, psychosocial factors, cognitive factors, sociocultural factors and health related factors. Conclusion: Several different factors are associated with self-care behaviors in people with heart failure, and the relationship varies between individuals and self-care actions. Support, knowledge and emotions have crucial connections with self-care behaviors.
The effect of MediYoga on sleep-quality, blood pressure and quality of life among older people with hypertension : Study protocol of a pragmatic randomized controlled trial
No full textBACKGROUND: High blood pressure (BP) is a common condition that is estimated to soon affect one third of the worlds' population. Poor subjective sleep quality is shown to be associated with an elevated risk of high BP, though it is a risk factor that can be modified. Yoga can be used as a complementary therapy to lower BP, but more knowledge on duration and intensity are needed. The overall aim is to test the effect of an online yoga intervention as a complementary therapy. The objectives are to: (1) Test whether online yoga can improve sleep quality, health related quality of life, and lower BP. (2) To explore and describe the implementation of online yoga and the participants' experiences and perspectives on the intervention in a process evaluation. METHODS: A pragmatic randomized controlled trial will be conducted. The study is described in accordance with the SPIRIT guidelines (Standard Protocol Items: Recommendations for Interventional Trials) and results will be reported following the CONSORT (CONsolidated Standards Of Reporting Trials) guidelines for pragmatic trials. The study is designed as a three arm, randomized superiority trial. INCLUSION CRITERIA: ≥65 years old, diagnosed with high BP, speaking and reading Danish, able to consent, no comorbidity that restricts them from participating in the intervention, and daily access to a smartphone or tablet. Participants will be randomly assigned to (i) control group which will be receiving treatment as usual (TAU), or to one of two intervention-groups (ii) performing yoga twice a week for 20 min (20 MIN) or (iii) 40 min (40 MIN) for a total of 10 weeks in addition to TAU. The primary outcome is sleep quality measured by the Pittsburg Sleep Quality Index and secondary outcomes include health related quality of life and BP. Analysis will present differences between groups and be carried out by a statistician blinded to group allocation. DISCUSSION: The study is grounded in the urgent need to address high BP since pharmacological interventions remain the primary treatment modality, the exploration of non-pharmacological strategies, such as yoga, offers a promising avenue for enhancing patient outcomes in a holistic manner. TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov ID NCT06553820. Protocol version 1. 13th November 2024
”Emergency care or primary care?” : A mapping of parents' decision-making processes and challenges that arise when navigating pediatric healthcare
No full textStudier har visat att en del vårdnadshavare uppsöker akutsjukvården när sina barn drabbas av tillstånd som ur medicinskt perspektiv anses kunna handläggas inom primärvården. Vårdsystem delas generellt in i olika vårdnivåer och verksamheter som bland annat primärvård och akutsjukvård. Dessa olika verksamheter varierar gällande målsättningar och patientgrupperna de handlägger och därmed resurserna de har tillgång till. Olämpliga vårdval anses ha konsekvenser som överbelastning på akutmottagningar, problematisk resursfördelning och minskad vårdkvalitet. Syftet med denna studie var att kartlägga faktorerna som påverkar beslutsprocesserna och sökbeteendet av vårdnadshavare som vänder sig till akutsjukvården när sina barn drabbas av lindrigare sjukdomstillstånd och skador. Metoden bestod av en allmän litteraturöversikt med systematisk ansats. Datainsamlingen skedde genom strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Tjugo vetenskapliga artiklar inkluderades efter en systematisk kvalitetsgranskning och analyserades med en integrerad analysmetod. Resultatet presenteras under tre kategorier som beskriver anledningar till att vårdnadshavare söker akutsjukvård för sina barn, även vid lindriga tillstånd. Vårdnadshavare beskriver upplevelsen att sjukdomstillståndet kräver snabb medicinsk bedömning eller osäkerhet kring sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Bedömningssvårigheter leder ofta till en överskattning av behovet av akut vård. Oro för att tillståndet kan förvärras och behovet av att dela ansvaret med sjukvårdspersonal är ytterligare drivkrafter bakom akutvårdssökande. Förtroendet i sina förmågor att utföra egenvård varierar, där särskilt feber och andningsbesvär orsakar oro. Tidigare erfarenheter, socialt stöd och tillgång till primärvården påverkar vårdnadshavares vårdsökande. Begränsningar i primärvårdens tillgänglighet och bristande förtroende för dess personal bidrar till att en del väljer akutmottagningen snarare än primärvården. Slutsatsen var att de behoven som gör att vårdnadshavare väljer att söka till akutsjukvården är multidimensionella, och att bemötandet av dessa personer således bör ske utifrån ett multidimensionellt förhållningssätt. Förbättrad information om egenvård, lättillgängliga vårdalternativ och stärkta primärvårdsresurser kan minska onödiga akutbesök och främja en mer effektiv användning av vårdsystemet.Studies have shown that some caregivers seek emergency medical care when their children experience conditions that, from a medical perspective, are considered manageable within primary care. Healthcare systems are generally divided into different levels of care and services, including primary care and emergency care. These different services vary in terms of their objectives, the patient groups they manage, and the resources available to them. When caregivers seek health care at healthcare provider that is inapproriate for their health concerns, it is believed to have consequences such as crowding in emergency departments, problematic resource allocation, and reduced quality of care. The aim of this study was to map the factors influencing the decision-making processes and healthcare-seeking behavior of caregivers who turn to emergency care when their children experience minor illnesses and injuries. The method consisted of a general literature review with a systematic approach. Data collection was conducted through structured searches in the CINAHL and PubMed databases. Twenty scientific articles were included after a systematic quality assessment and analyzed using an integrated analysis method. The results are presented under three overarching categories describing the reasons why caregivers seek emergency care for their children, even in cases of minor conditions. Caregivers describe perceiving the illness as requiring urgent medical assessment or experiencing uncertainty regarding the severity of the condition. Difficulties in assessment often lead to an overestimation of the need for emergency care. Concerns about potential deterioration of the condition and the need to share responsibility with healthcare professionals are additional driving factors behind seeking emergency care. Confidence in their ability to perform self-care varies, with fever and respiratory distress being particular sources of concern. Previous experiences, social support, and access to primary care influence caregivers’ healthcare-seeking behavior. Limitations in the accessibility of primary care and a lack of trust in its personnel contribute to some caregivers opting for emergency departments instead of primary care services. The conclusion was that the needs prompting caregivers to seek emergency medical care are multidimensional. Consequently, the approach to addressing these individuals should also be multidimensional. Enhanced information on self-care, accessible alternative healthcare options, and strengthened primary care resources may reduce unnecessary emergency visits and promote a more efficient utilization of the healthcare system
"Try to keep things going" - Use of various resources to balance between caregiving and other aspects of life : An interview study with informal caregivers of persons living with brain tumors in Sweden
No full textPURPOSE: Persons living with brain tumors may experience severe impairment, requiring social support (i.e., informal care). Although informal caregiving can be rewarding, it can also lead to physical or psychological burdens. The aim of this study was to explore how informal caregivers of persons living with brain tumors use resources available to them, including social support, to balance caregiving with other aspects of life. METHODS: Sixteen informal caregivers (14 partners, two adult children) of persons living with brain tumors, varied in gender (10 female, six male), age (26-79 years), and caregiving experience (1-20 years) were interviewed. Data were analyzed using conventional content analysis. FINDINGS: We generated nine categories representing informal caregivers' strategies grouped by resources used. Intrapersonal resources were used for: Flexibly adjusting to changing life situations; Separating the care recipient from the illness; and Reflectively renegotiating self-expectations. Interpersonal resources were used for: Coping together with the care recipient; Sharing responsibilities within the family; Seeking guidance from persons in similar situations; and Grouping social relations by function. Healthcare and community resources were used for: Active collaborations with healthcare staff and Accessing professional and community resources for mental well-being. CONCLUSIONS: Informal caregivers used their intrapersonal, interpersonal, and healthcare and community resources in various ways for mainly emotional and instrumental support. More informational support from healthcare was desired, indicating that healthcare services, along with patient and caregiver organizations, may be able to enhance such support for informal caregivers. This could, in turn, allow more flexibility to manage caregiving alongside other life commitments