Publikationer från Sophiahemmets Högskola
Not a member yet
2630 research outputs found
Sort by
Lived experiences of women with multiple sclerosis : A literature review
No full textBakgrund Multipel skleros (MS) är en obotlig och vanligt förekommande neurologisk sjukdom. Merparten av de som drabbas är unga kvinnor och Sverige sticker ut som ett av de länder där prevalensen är hög. Multipel skleros ger upphov till neurologiska bortfallssymtom och sjukdomen kan ha ett skovvist förlopp eller vara kontinuerlig degenerativt. Symtomen kan vara motoriska, sensoriska eller kognitiva och ha stor påverkan på livet. Multipel skleros kan ha ett sjukdomsförlopp, och en symtombild, med stora individuella variationer och därtill syns återkommande skillnader i sjukdomsbild baserat på kön, varvid sjukdomen kan sägas vara en könad upplevelse. För att kunna generera en ökad förståelse för hur det kan vara att leva med MS krävs därmed kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen. Teoretiskt återknyter denna uppsats till Aaron Antonovskys begrepp KASAM vilket ligger till grund för diskussionen av resultatet. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod En icke systematisk litteraturöversikt med ett urval om 15 vetenskapliga artiklar insamlade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och resultatet har sammanställts med hjälp av en integrerad analys. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Upplevelser av en förändrad självbild samt Upplevelser av en påverkad självständighet. Till den förstnämnda identifierades underkategorierna En känsla av osynlighet samt En känsla av förlorad kvinnlighet. I den sistnämnda återfanns underkategorierna Att vara beroende av andra samt Att stärka jaget. Slutsats Resultatet visade hur kvinnors upplevelser av att leva med MS är mångbottnad. Det har framkommit att MS kan leda till inskränkningar i självständigheten då sjukdomen kan leda till ett ökat beroende. Vidare framkom det att sjukdomen kan förändra kvinnornas syn på sig själva på olika sätt. Trots de stora utmaningar sjukdomen medför så visade resultatet hur kvinnor med MS på olika sätt kan finna meningsfullhet och hanterbarhet i livet.Background Multiple sclerosis (MS) is an incurable and common neurological condition. Young women constitute a majority of those diagnosed, and Sweden is an outlier in terms of being a country of high prevalence. Multiple sclerosis occurs as several types and can be classified as either relapsing-remitting or progressive, all of which cause neurological deficits. Multiple sclerosis can cause motor, sensory and cognitive symptoms, which can greatly affect life. The course of disease of MS, as well as the symptoms, are subject to great individual variation. Furthermore, the course of disease differs depending on gender, and thus experiences of MS can be considered gendered. To generate an increased understanding of what living with MS can be like, knowledge of women’s experiences is thus needed. Aaron Antonovsky’s theory of Sense of Coherence constitutes the theoretical framework of the discussion of this paper. Aim The aim was to describe lived experiences of women with MS. Method This paper constitutes a non-systematic review of 15 original articles collected using PubMed and CINAHL. The quality of the included articles was assessed using Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag, and the results compiled using integrated analysis. Results Results were compiled in two main categories: Experiences of an Altered Self-Image and Experiences of an Impacted Independence. The former is subcategorised as A Feeling of Invisibility and A Feeling of Threatened Femininity. The latter is subcategorised as Being Dependent on Others and Strengthening the Self
Experiences of undergoing an acute myocardial infarction - from a patient's perspective : A litterature review with a systematic approach
No full textVarje dag drabbas personer av akut hjärtinfarkt i Sverige och bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen personer söker akut prehospital sjukvård för. Specialistsjuksköterskor inom akut prehospital och intrahospital hjärtsjukvård arbetar nära dessa patienter under det akuta omhändertagandet. Från initial bedömning av bröstsmärta och vidare genom vårdkedjan.En del i specialistsjuksköterskans kärnkompetens är personcentrerad vård och tidigare forskning visar att personcentrerad vård ökar chansen att förbättras vid hjärtinfarkt. För att kunna ge en personcentrerad vård behöver patientens berättelse få ta plats. Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en akut hjärtinfarkt - med fokus på det akuta prehospitala och intrahospitala omhändertagandet. Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Genomförandet följer Polit och Beck nio steg för litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Litteraturöversiktens resultat utgörs av 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet består av två kategorier med underkategorier. Första kategorin: Det är en hjärtinfarkt - kommer jag att dö? omfattar den initiala patientupplevelsen av att genomgå en akut hjärtinfarkt och består av underkategorierna: Jag mår fysisk dåligt, Stark oro och ångest över vad som hänt och hur det ska gå samt Detta hjälper mig. Andra kategorin: Allt är nytt - berätta för mig! omfattar tankar som väcks i samband med den nya och ovissa situation patienten befinner sig i och består av underkategorierna: Förstå mitt tillstånd och vården, Få vara del av vården samt Hur ska det bli under och efter vårdtiden. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att patienters upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt är mångfasetterade och individuella. Resultatet påvisade flera områden där sjuksköterskor inom akut prehospital och intrahospital hjärtsjukvård kan arbeta personcentrerat tillsammans med patienten. Resultatet av denna litteraturöversikt stärker patientens unika roll och betydelsen av att kontinuerligt, genom vårdkedjan, inventera det individuella behovet.Specialist nurses in acute prehospital and intrahospital cardiac care work closely with patients suffering acute myocardial infarction from the initial assessment through the entire chain of care. A core competency of the specialist nurse is person-centered care, which previous research shows, increases the likelihood of recovery following a myocardial infarction. The aim was to describe the patients' experience of undergoing an acute myocardial infarction focusing on the acute prehospital and intrahospital care. The method used was a literature review with a systematic approach. The implementation follows Polit and Beck’s nine steps for literature reviews with a systematic search method. The data collection was carried out in the databases Cinahl and Pubmed. The literature review’s result consists of 15 scientific articles with a qualitative approach. The result consists of two categories with subcategories. The first category: It’s a heart attack – am I going to die; encompasses the initial patient experience of undergoing an acute myocardial infarction and consists of the subcategories: I feel physically unwell, Severe worry and anxiety about what has happened and what is going to happen and This helps me. The second category; Everything is new – explain to me! This category includes thoughts that arise with the new and uncertain situation the patient finds themselves in, consisting of the subcategories, Understanding my condition and the health care system, Being a part of the care and What will it be like during and after the hospital stay. The conclusion was drawn that patients' experiences of suffering an acute myocardial infarction are multifaced and individual. The result demonstrated areas where specialist nurses can work out of a person-centered approach. The result reinforces the unique role of the patient and the importance of continuously, throughout the chain of care being mindful of the patients' individual needs
The care of patients with mental health issues in ambulance services : A litterature review
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande globalt folkhälsoproblem och det är vanligt förekommande med samtal till larmcentral angående psykisk ohälsa vilket ställer krav på ambulanspersonal att kunna hantera denna patientgrupp. Genom att tillämpa personcentrerad vård sätts patienten i fokus i stället för sjukdomen eller symtomen. Patienten ska vara delaktig i sin egen vård samt bemötas med respekt och empati för att skapa en förtroendefull vårdrelation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdpersonals perspektiv på omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa inom ambulanssjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och integrerad analysmetod. Datainsamlingen utfördes via två olika databaser; CINAHL och PsycINFO. Studiens resultat utgörs av 16 vetenskapliga artiklar och analyseras med en integrerad metod. Resultat: Från artiklarna identifierades två huvudkategorier: “Från hinder till möjligheter: ambulanspersonalens erfarenhet av psykisk ohälsa i vården” och “Hör mig, se mig – patientens upplevelse av vårdmötet”. Varje kategori innehåller framarbetade underkategorier. Ur ambulanspersonalens perspektiv framkom kommunikation ur olika synvinklar. Gentemot patienten upplevdes det svårigheter att ibland nå fram till patienten men även att tidsbrist gjorde det svårt att få till det djupare samtalet. Det framkom även brister i kommunikation mellan olika vårdaktörer som kunde leda till att patienten inte transporterades till den bäst lämpade vårdgivaren. Ambulanspersonal upplevde även att det fanns brister i utbildning som medförde osäkerhet i omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa. Patienter beskrev vikten av att lugn och tydlig kommunikation för att minska oro. Det framkom även att det fanns en rädsla för att bli bemötta med fördomar vilket resulterade i en känsla av utsatthet. Slutsats: Kommunikation och bemötande ansågs som viktigt utifrån både patientens och ambulanspersonalens perspektiv för att säkerställa en god vårdrelation och därmed förtroende hos patienten. Background: Mental health issues is a growing global public health problem, and it is common to receive calls to emergency dispatch centers regarding mental health, which places demands on ambulance personnel to manage this patient group. By applying person-centered care, the focus is placed on the patient rather than the disease or symptoms. The patient should be involved in their own care and treated with respect and empathy to create a trusting healthcare relationship. Purpose: The purpose of the study was to describe the perspectives of patients and healthcare staff on the management of patients with mental health issues within ambulance care. Method: The study is a literature review with a systematic search strategy and integrated analysis method. Data collection was conducted through two different databases: CINAHL and PsycINFO. The study's results are based on 16 scientific articles and analyzed with an integrated method. Results: Two main categories were identified from the articles: “From barriers to opportunities: ambulance personnel's experience of mental health in care” and “Hear me, see me – the patient’s experience of the care encounter.” Each category contains developed subcategories. From the ambulance personnel’s perspective, communication was highlighted from various angles. It was perceived that there were difficulties in sometimes reaching the patient, and that time constraints made it hard to have in-depth conversations. There were also communication gaps between different healthcare actors, which could lead to patients not being transported to the most suitable healthcare provider. Ambulance personnel also experienced a lack of training, leading to uncertainty in handling patients with mental health issues. Patients emphasized the importance of calm and clear communication to reduce anxiety. It was also found that there was a fear of being met with prejudice, which resulted in a feeling of vulnerability. Conclusion: Communication and approach were considered important from both the patient's and ambulance personnel’s perspectives to ensure a good healthcare relationship and, therefore, trust in the patient
Patients experience living with diabetic foot ulcers : A non-systematic literature review
No full textBakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en kronisk sjukdom som orsakar förhöjt blodglukos på grund av insulinbrist (typ 1-diabetes mellitus) eller insulinresistens och nedsatt frisättning av insulin (typ 2-diabetes mellitus). En allvarlig komplikation är diabetiska fotsår som kan leda till infektioner och amputation som medför en ekonomisk börda för samhället och lidande för individen. Hälsofrämjande och förebyggande vård är avgörande där sjuksköterskan har en central roll. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår. Metod: Studien använde en icke-systematisk litteraturöversikt för att sammanställa relevant och evidensbaserad forskning om patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår. Urvalet baserades på inklusions- och exklusionskriterier, där vetenskapliga, peer-reviewed artiklar på engelska från 2015–2025 inkluderades. Datainsamlingen gjordes via CINAHL och PubMed och analyserades systematisk med en integrerad metod. Resultat: Resultatet baserades på tio studier om patienters upplevelser av diabetiska fotsår. Två huvudkategorier identifierades: upplevd smärta och upplevd psykisk ohälsa. Smärta påverkar rörlighet och livskvaliteten negativt. Psykisk ohälsa innefattade stress, ångest och skam. Den förändrade livssituationen som subkategori till upplevd smärta, innebar att vara beroende av andra. Behandlingsupplevelser som subkategori till upplevd psykisk ohälsa, varierade, där många upplevde brist på stöd från vårdpersonalen och insulinbehandling ofta upplevdes som särskilt belastande. Slutsats: Diabetiska fotsår kan allvarligt påverka livskvaliteten genom smärta, nedsatt rörlighet och social isolering. Sjuksköterskans professionella stöd kan förbättra patientens egenvård och psykiska välbefinnande. Kliniskt kan resultaten stärka individanpassad vård, tidig screening och förebyggande åtgärder. Ett holistiskt vårdtillvägagångssätt, inkluderande av olika vårdspecialister och ekonomiskt stöd, kan förbättra patientutfall och minska vårdbelastningen.Background: Diabetes mellitus (DM) is a chronic illness that causes increased blood sugar levels due to lack of insulin (type 1-diabetes mellitus, T1DM) or insulin resistance and reduce the release of insulin (type 2-diabetes mellitus, T2DM). A serious complication of DM is diabetic foot ulcers that can lead to infections and amputations that cause economic burdens on society and suffering to the individual. Health promotion and preventive care are crucial where the nurse plays a significant role. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experience of living with diabetic foot ulcers. Method: The study used a non-systematic literature review to compile relevant and evidence-based research of patients’ experience of living with diabetic foot ulcers. The selection was based on inclusion- and exclusion criteria, where scientific, peer-reviewed articles in English from 2015-2025 were included. Data collection was through CINAHL and PubMed and was analyzed systematically with an integrative method. Results: The result was based on ten studies of patients’ experiences of diabetic foot ulcers. Two main categories were identified: experienced pain and experiences mental illness. Pain affects mobility and quality of life negatively. Mental illness includes stress, anxiety, and shame. The changed life situation as a subcategory of experienced pain, implied being dependent on others. Experiences of treatment as a subcategory of mental illness varied, where many experienced a lack of support from health staff and insulin treatment was experienced as particularly burdensome. Conclusions: Diabetic foot ulcers can seriously affect quality of life through pain, decreased mobility and social isolation. The nurse’s professional support can improve patients’ self-care and mental well-being. Clinically the results can strengthen individual care, early screening and preventive measures. A holistic health approach, including different care specialists and economic contribution, can improve patient cases and decrease care strain.
Understanding the patient perspective: Experiences of information in emergency care : A literature review
No full textAkutsjukvården är ofta patientens första kontakt med sjukvården. Den präglas av ett högt tempo, där förändringar kan ske snabbt. En ofta hårt arbetsbelastad sjukvårdspersonal utmanas dagligen i sitt arbete inom akutsjukvården att genom sitt vårdande kunna informera patienter om sina tillstånd och behandlingar. Men hur stor påverkan har informationen och patientens möjlighet att ta del av denna i det akuta skedet? Och vad händer när patienten inte blir informerad om sin situation i tillräcklig utsträckning? Syftet var att beskriva patientens upplevelse av information inom akutsjukvården. Föreliggande arbete är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Induktiv ansats har valts där delar från olika artiklar resonerats fram till en mer generaliserbar helhet. Sjutton kvalitativa såväl som kvantitativa artiklar har sökts fram och kvalitetsgranskats. Relevanta artiklar med en tillfredsställande kvalitet har valts ut och på ett systematiskt vis analyserats och integrerats till huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Patienter ansåg att både muntlig och skriftlig information var avgörande för hur de uppfattade sin vistelse inom akutsjukvården. Genom erhållen information kände de sig både sedda och inkluderade i sin egen vård. Närstående kunde utgöra ett stort stöd i situationer där patienter på egen hand hade svårigheter att både ta till sig information, men även genom att uttrycka sig i allmänhet. Tidsbrist och för hög arbetsbelastning var oftast orsaken till att sjukvårdspersonal inte hann informera patienterna i tillräcklig utsträckning. Att kontinuerligt informera patienten under vårdandet bidrar till en förbättrad helhetsupplevelse för vederbörande. Genom att dela med sig av aktuella fakta och planering blir patienten en part i teamet, vilket inbringar en känsla av inkludering. Trots att tiden kan vara knapp besitter sjukvårdspersonal en avgörande roll i hur patienten upplever vårdandet, där de genom olika metoder kan förmedla information för en ökad tillfredsställelse hos patienten. Emergency care is often the patient’s first contact with the healthcare system. It is characterized by a fast-paced environment where conditions can change rapidly. Healthcare professionals, often working under high pressure, face daily challenges in providing care while also informing patients about their conditions and treatments. But how significant is this information, and the patient’s ability to access it, in an acute situation? And what happens when patients are not adequately informed about their circumstances? The aim of this study was to describe patients’ experiences of receiving information in emergency care. The present study is a literature review with a systematic approach. An inductive approach was chosen, where findings from various articles were synthesized into a more generalizable whole. Seventeen qualitative and quantitative articles were identified and quality reviewed. Relevant articles of satisfactory quality were selected and systematically analyzed, resulting in main categories with corresponding sub-categories. Patients perceived both verbal and written information as crucial to their overall experience in emergency care. Receiving adequate information made them feel acknowledged and included in their own care. Relatives played an essential role in supporting patients, particularly in situations where patients struggled to absorb information or express themselves. A lack of time and excessive workload were the most common reasons why healthcare professionals were unable to provide sufficient information. Continuously informing the patient throughout the care process contributes to an improved overall experience. By sharing up-to-date information and treatment plans, the patient becomes a part of the team, fostering a sense of inclusion. Despite time constraints, healthcare professionals play a crucial role in shaping the patient’s care experience, using various methods to communicate information and enhance patient satisfaction.
Experiences of being the parent of a child with a congenital heart defect : A qualitative literature review
No full textMedfött hjärtfel är den vanligaste medfödda avvikelsen hos alla spädbarn. Barnen och deras föräldrar har ett varierande vårdbehov från födseln och i många fall genom hela livet. Upplevelsen av att få ett barn med medfött hjärtfel kan upplevas som en påfrestning och innebär utmaningar för såväl föräldrarna som vården. Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med medfött hjärtfel. En allmän litteraturöversikt med systematisk sökstrategi valdes som metod. Litteraturöversikten består av 15 kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar har utförts i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Caldwell et al. (2011) och analyserades med hjälp av Braun och Clarks (2006) tematiska analysmodell. I resultatet framkom tre huvudteman med tio underteman. Föräldrar upplevde det chockerande att få besked om diagnosen. Känslor som uppkom var sorg, skuld, hjälplöshet, ilska och rädsla. Otillräcklig information och stöd från vården resulterade i att föräldrar blev självkritiska och skuldbelade sig själva. Tiden i samband med operation upplevdes som ett lidande. Föräldrar kände oro för att sjukdom skulle stoppa operationen, att barnet skulle dö eller att det skulle ha ont. För att hantera livet med sitt hjärtsjuka barn kände flera föräldrar behov av stöd i olika former. Hur föräldrarna upplevde hantering av barnets sjukdom berodde delvis på deras kulturella bakgrund, men också på faktorer som gemenskap och sjukvård. Föräldrar upplevde att deras tro på Gud gav styrka och hopp. Föräldrar kände ett behov av att skydda och övervaka sitt barn. Slutsatsen är att upplevelserna av att leva med och att vara förälder till ett barn med medfött hjärtfel var olika och av skiftande natur. Majoriteten av upplevelserna var negativa. Huvudteman som framkom var upplevelser av att få besked om barnets diagnos, upplevelser av kirurgisk behandling samt upplevelser av att hantera livet med ett hjärtsjukt barn. Congenital heart defect is the most common congenital abnormality in all infants. Inevitably these children and their parents have varying care needs right from birth. It has already been recognized that having a child with a congenital heart defect can be stressful, which can be a challenge for parents and healthcare. The aim was to describe the experience of being a parent of a child with a congenital heart defect. A general literature review with a systematic search strategy was chosen as the method. The literature review consists of 15 qualitative, scientific articles. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality-reviewed according to Caldwell et al. (2011) and were analyzed using Braun and Clark's (2006) thematic analysis model. The results revealed three main themes with ten subthemes. Parents experienced the shocking news of the diagnosis. Emotions that arose included sadness, guilt, helplessness, anger and fear. Insufficient information and support from healthcare resulted in parents becoming selfcritical and blaming themselves. The time in connection with surgery was experienced as suffering. Parents felt worried that illness would stop the surgery, that the child would die or that it would be in pain. In order to cope with life with their child with a heart condition, several parents felt the need for support in various forms. How parents experienced coping with their child's illness depended partly on their cultural background, but also on factors such as community and healthcare. Parents experienced that their faith in God gave them strength and hope. Parents felt a need to protect and monitor their child. The conclusion is that the experiences of living with and being a parent of a child with a congenital heart defect were different and of varying nature. The majority of the experiences were negative. The main themes that emerged were experiences of receiving news of the child's diagnosis, experiences of surgical treatment and experiences of dealing with life with a heart-diseased child.
Patients' experiences of triage in the emergency department : A literature review
No full textBakgrund: På akutmottagningar världen över bedrivs akutsjukvård och för att avgöra hur brådskande behovet av vård och behandling är genomgår patienten vid ankomst en första bedömning, även kallad triage. Triageringen utförs oftast av sjuksköterskor som utifrån patientens sjukdomsberättelse, vitalparametrar och med stöd av strukturerade triagesystem sorterar och prioriterar patienterna så att den med störst behov tas om hand först. Patienter uppsöker akutmottagningen av olika anledningar, men de flesta upplever en oro kring den egna hälsan och önskar snabb hjälp. Hur patienten upplever triage kan således ha stor betydelse för den vidare vistelsen på akuten. Syfte: Att belysa faktorer som samverkar med patientens upplevelse av triage på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. 15 originalartiklar som genomgått kvalitetsgranskning bearbetades genom integrerad analys enligt Whittemore och Knafl. Resultat: I resultatet framträdde tre huvudkategorier och sex underkategorier. Den viktigaste faktorn var mötet med sjuksköterskan både avseende förmågan till vänligt bemötande, anpassad kommunikation och uppdaterad information. Akutmottagningens förutsättningar visade hur yttre faktorer som lokaler och väntetider samverkade med patientupplevelsen. Förväntningar och eventuell förförståelse för arbetssätt på akuten hade också betydelse. Slutsats: Vårdrelationen var central och patienters upplevelser av triage påverkades mest av vilket bemötande de fick. Triage är komplicerat och är inte bara utmanande för patienten, även sjuksköterskan har utmaningar vad gäller utförandetBackground: Emergency care is provided in emergency departments worldwide, and in order to determine how urgent the need for care and treatment is, the patient undergoes an initial assessment on arrival, also called triage. It is usually carried out by the ED-nurses who, based on the patient’s medical history and vital signs and with the support of structured triage-tools, sort and prioritze the patients so that those with the greatest need are treated first. Patients visit the emergency department for various reasons, but most experience a concern about their own health and want quick help. How the patient experiences triage can thus have a great impact on the further stay in the emergency department. Objective: to highlight factors that interact with the patient's experience of triage in the emergency department. Method: The study was conducted as a general literature review with a systematic approach. 15 original articles that underwent quality review were processed through integrated analysis according to Whittemore and Knafl. Results: Three main categories and six subcategories emerged. The most important factor was the meeting with the nurse, both regarding the ability to be friendly, adapted communication and updated information. The conditions of the emergency department showed how external factors such as premises and waiting times affected the patient-experience. Expectations and possible preunderstanding of routines in the emergency room were also important. Conclusion: The nurse-patient relationship was significant and patients’ experience of triage were most affected by the treatment they received. Triage is complicated and it represents a challenge not only for the patient but for the nurse as well, who has challenges in terms of execution and performance
Influence of palliative care policy on place of death for people with different cancer types : A nationwide' register study
No full textThis study investigated the impact of a national palliative care policy introduced in 2013. The hypothesis was that end-of-life and palliative care policy shape healthcare services, which in turn influence service utilisation and ultimately place of death for people dying from cancer. The aim was to identify longitudinal trends in place of death for people with cancer in Sweden. A population-level longitudinal trend in place of death study was performed, based on register data of all adults aged 18 or above with a cancer diagnosis as underlying cause of death in Sweden between 2013-2019. Data were retrieved from registers at the Swedish National Board of Health and Welfare and Statistics Sweden. In addition to a more descriptive overview of place of death (hospital, home, nursing home, and other places), linear regression models were used to analyse trends in place of death and associated socio-demographic factors, and healthcare services and utilisation. Dying in hospital was most common (48.7%), followed by nursing home (25.6%) and own home (23.5%), and differed according to sex, age, marital status, type of cancer, healthcare regions, and utilising specialised palliative care services at death or not. From 2013 to 2019 the total number of home deaths increased from 21.8% to 24.7%, whereas hospital deaths decreased from 49.2% to 47.1%. For people residing in their own home, there was a downward trend for dying in hospital, while no trend was detected for people residing in nursing homes. The identified trend had cross-regional variations and inconsistencies. In conclusion, the hypothesis was not confirmed. The results point to inequity in palliative cancer care, and need for national governance strategies and improved integration of palliative care in national healthcare structures
Living with fibromyalgia : A literature review
No full textBakgrund Fibromyalgi [FM] är en långvarig smärtsjukdom som innebär långvarig och utbredd smärta i muskler och skelett. Sjukdomen innebär inte enbart smärta utan även trötthet, sömnstörningar samt psykiska besvär. Diagnosen ställs utifrån symtom och uteslutning av andra sjukdomar. Behandlingen innefattar både mediciner, fysiska aktiviteter samt kognitiv terapi. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på 12 vetenskapliga artiklar, identifierade genom strukturerade sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Söktermer togs fram med stöd av bibliotekarie och artiklarnas kvalitet granskades utifrån ett Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig gruppering och kvalitet. Resultatet har sammanställts med en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet har tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierats. Huvudkategorierna är identitet och självbild i förändring, sociala relationer och omgivningens bemötande samt kroppslig påverkan. Till huvudkategorin sociala relationer och omgivningens bemötande identifierades subkategorierna stigmatisering, ifrågasättande och oförståelse, behov av stöd och gemenskap. Till huvudkategorin kroppslig påverkan identifierades subkategorierna sömn, trötthet och fysisk smärta och vardagsfunktion och kognitiv påverkan. Resultatet visar att FM orsakar ett mångfacetterat lidande som påverkar flera aspekter av livet, där förändring i fysiska, psykologiska, sociala och praktiska var centrala perspektiv. Samtidigt finns ett starkt behov av stöd och gemenskap. Slutsats Litteraturstudien belyser hur individer med fibromyalgi erfar ett djupt existentiellt lidande som påverkar både identitet, relationer och vardagliga funktioner. Ett respektfullt och förstående bemötande från vårdpersonal och närstående kan mildra detta lidande, medan bristande kunskap och misstro tenderar att förvärra situationen. Med utgångspunkt i Katie Eriksson omvårdnadsteori betonas vikten av ett helhetsperspektiv där sjuksköterskans roll är att uppmärksamma individers livsvärld och bidra till att återuppta mening och värdighet i tillvaron.Background Fibromyalgia [FM] is a chronic pain condition that involves long lasting and widespread pain in muscles and skeleton. The disease does not only cause pain but also includes fatigue, sleep disturbances and psychological issues. Fibromyalgia is a diagnosis without a clear cause and can vary greatly from person to person. The diagnosis is made based on symptom’s and ruling out other illnesses. Treatment includes medication, physical activity, and cognitive therapy. Aim The aim was to explore individuals’ experiences of living whit fibromyalgia Method A non-systematic literature review was conducted based on 12 scientific articles, identified trough structured searches in the PubMed and CINAHL databases. Search terms were developed with the support of a librarian, and the quality of the articles was assessed using Sophiahemmets University´s evaluation framework for scientific categorization and quality. The results were compiled using integrated data analysis. Results The results identified three main categories and six subcategories. The main categories are: Change in identity and self-image, social relationships and the response of others, and physical impact. To the main category social relationships and the response of others was the subcategories Stigma, questioning and lack of understanding, The need of support and sense of belonging identified. To the main category physical impact was the subcategories sleep, tiredness and physical pain and everyday function and cognitive effects identified. The findings demonstrate that fibromyalgia causes a multifaceted form of suffering that affects numerous aspects of life, physical, psychological, social, and practical. At the same time, there is a strong expressed need for support and a sense of belonging. Conclusions This thesis highlight’s how individuals with fibromyalgia experience profound existential suffering that effect their identity, relationships, and daily functioning. A respectful and understanding approach from healthcare professionals and loved ones can help alleviate this distress, while lack of knowledge and mistrust often worsen the situation. Based on Katie Eriksson’s theory, the importance of ac holistic perspective is emphasized, where nurse’s role is to recognize the individuals lived experience and help restore a sense of meaning and dignity in life
Association between physical function before radical cystectomy for urinary bladder cancer and recovery after discharge from hospital
No full textObjective This study aimed to evaluate the association between physical function before surgery and recovery measured as physical activity in daily life after discharge from the hospital. Material and methods In total, 105 patients undergoing robot-assisted radical cystectomy were included, based on preoperative and baseline measurements taken before the intervention from a randomised controlled trial. Physical function was assessed the day before surgery using Six-minute Walk test for functional capacity and 30-second chair stand test for lower body strength. Recovery was evaluated during the week after discharge by measuring daily physical activity, including daily steps, brisk walking, sedentary time, and sit-to-stand transitions, using an accelerometer (activPAL3 micro activity monitor). Multiple regression analysis was performed to evaluate the association, adjusting for age, sex, and American Society of Anaesthesiologists score. Results Analysis included 73 participants with valid measurements for both physical function and recovery. A significant positive association was observed between functional capacity and daily steps, with a 100-meter increase in walking distance associated with approximately 600 additional steps per day (95% CI: 0.53-11.29). The association between functional capacity and sit-to-stand transitions approached significance (β = 0.05; 95% CI: -0.001-0.09). No significant associations were observed between physical function and brisk walking or sedentary time, nor between lower body strength and any recovery outcomes. Conclusions Higher functional capacity is associated with higher recovery levels, as measured by physical activity after hospital discharge using activity monitors. The findings indicate that interventions aimed at improving physical function before robot-assisted radical cystectomy may enhance recovery. Keywords: Abdominal surgery, activity monitor, cancer rehabilitation, physiotherapy, recovery