Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Spotlight on a Region : Knowledge on the Nordics
No full textThis collection of 40 articles provides critical analysis of the society, history andculture of the Nordic region in an international context. The book includes research based overviews of topics such as humanitarianism, Sámi literature, colonialism, childcare provision, crime fiction and populism – as well as more detailed articles on specific subjects or events, like the dancing ban in Finland during the Second World War, food delivery workers in twenty-first century Denmark or the historical development of the Öresund bridge. The articles were originally published on the research dissemination platform nordics.info between 2019 and 2025. The 46 authors are at different stages of their academic careers, based in a range of countries and come from across the social sciences and humanities. The book is written for a non-academic audience without specialist knowledge of the Nordic countries, but researchers, students and experts may also find ituseful. The book can be read cover to cover or perused intermittently.This book is an outcome of the research project ‘Reimagining Norden in an Evolving World (ReNEW)’ , funded by NordForsk from 2018 to 2025 (project no. 86036) as well as ‘The New Nordic Lexicon’, kindly supported by the A.P. Moller Foundation (A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal).Reimagining Norden in an Evolving World (ReNEW
"Barn lär inte genom skärmarna i sig, utan genom mötet som sker runt dem.” : En kvalitativ intervjustudie om fritidshemslärares perspektiv på digitala verktyg, lärande och språkutveckling
No full textThis study explores how leisure-time teachers perceive the use of digital tools in leisure-time centres, with a particular focus on how these tools are meant to support children’s language development. The study is based on a qualitative approach and includes six leisure-time teachers working in leisure-time centres in a Swedish urban context. Data were collected through semi-structured interviews and written responses, which made it possible to gain insight into the teachers’ experiences, reflections, and everyday practices. The findings show that digital tools are frequently used to create motivation, engagement, and opportunities for interaction among children. Tools such as tablets, digital games, and creative applications are described as supporting both oral and written language development, especially when children work together in shared activities. Teachers highlight that digital tools can lower the threshold for participation and help children who are usually quieter to express themselves. At the same time, the informants describe that digital tools do not automatically lead to language development. Adult presence, clear structure, and purposeful pedagogical choices are described as crucial. The teachers also emphasise the importance of balancing digital and traditional activities, as well as the need for sufficient resources and opportunities for professional development. Overall, the study concludes that digitalisation in leisure-time centres has strong potential to support children’s language development, but this potential depends on how the tools are used and guided by teachers.Denna studie handlar om hur fritidshemslärare upplever användningen av digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet, med fokus på hur verktygen upplevs kunna stödja barns språkutveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod och omfattar sex fritidshemslärare som arbetar i fritidshem i ett svenskt storstadsområde. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och skriftliga svar, vilket har gett en bild av lärarnas erfarenheter, tankar och arbetssätt i vardagen. Resultaten visar att digitala verktyg ofta används för att skapa motivation, engagemang och samspel mellan barnen enligt lärarna. Verktyg som surfplattor, digitala spel och kreativa appar beskrivs som stöd för både muntlig och skriftlig språkutveckling, särskilt när barnen arbetar tillsammans i gemensamma aktiviteter. Lärarna menar att digitala verktyg kan göra det lättare för fler barn att delta och att även barn som vanligtvis är tystlåtna vågar uttrycka sig. På samma gång så beskriver respondenterna att digitala verktyg inte automatiskt leder till språkutveckling. För att verktygen ska bli språkutvecklande krävs vuxennärvaro, tydlig struktur och medvetna pedagogiska val. Lärarna betonar också vikten av balans mellan digitala och traditionella aktiviteter, samt behovet av fungerande teknik och möjligheter till kompetensutveckling. Studien visar att digitalisering i fritidshemmet har stor potential att stödja barns språkutveckling, men att denna potential beror på hur verktygen används och leds av fritidshemslärare.ne
Socialtjänstens syn på samverkan med kvinnojouren vid våld i nära relationer : En kvalitativ studie
No full textVåld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som har många olika konsekvenser. Detta är något som drabbar många kvinnor i Sverige. Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar att erbjuda stöd och skydd samt att arbetet ofta förutsätter samverkan med externa aktörer såsom kvinnojourer. Studien syftar därmed att få en fördjupad förståelse för hur socialtjänstens personal upplever och beskriver samverkan med kvinnojourer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i fem kommuner inom Stockholms län. Vidare analyseras intervjuerna tematiskt med stöd av organisationsteori och samverkan som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras i tre teman: Samverkan som dagligt arbete, Olika men kompletterande roller samt Samverkans kvalitet. Samverkan beskrivs som en integrerad del av socialsekreterarnas vardag, ofta behovsstyrd och situationsanpassad. Socialtjänstens roll framställs som formellt ansvarig för utredning, riskbedömning och beslut. Medan kvinnojourer beskrivs bidra med samtalsstöd, praktiskt stöd och kontinuitet i vardagen. Samverkans kvalitet varierar mellan kommunerna.Intimate partner violence is a serious societal problem with many different consequences that effects many women in Sweden. The social services have an obligation to provide support and protection, and this work often requires collaboration with external parties such as women’s shelters. The aim of this study is therefore to gain a deeper understanding of how social service professionals experience and describe collaboration with women’s shelters in their work with women subjected to violence. The study is based on five semi-structured interviews with social workers in five municipalities of Stockholm County and is thematically analyzed using organization-theory and inter-agency collaboration as the theoretical framework. The results are presented in three themes: collaboration as part of everyday work, different but complementary roles and the quality of collaboration. Collaboration is described as an integrated part of social workers daily practice, often based on the need of the specific situation. The role of the social services is portrayed as formally responsible for investigations, risk assessments and decision-making. The role of women’s shelters is described as counselling support, practical assistance, and continuity in the everyday life. The quality of the collaboration varies between municipalities
Which, What, Witch? : A Digital Religion Study on Swedish Instagram Witches, Identity and Representation
No full textThis study is conducted through blogosphere studies and uses discourse, and narrative analysis to investigate how representations of contemporary Swedish Witches’ identities are articulated on Instagram. The material consists of 73 posts and 99 images. The findings are that three distinct narratives (remembrance, reclaiming, re-enchantment) constitute a narrative plot around which the subjects construct their identities. Additionally, three discourses or identities were identified in the material, highlighting negotiations between religious, secular, and post-secular discourses in hypermediated third spaces. Through the theory of hypermediation, mediations of the witch and, significantly, the witch trials are understood as an important narrative link between a utopian past and the present. This link creates a sense of urgency, evoking strong emotions and connecting a traumatic past and the loss of ancient knowledge with current social injustices. Intersecting post-secular, secular and religious discourse, the witch trials become an important site in the order of discourse regarding the Witch, as they create both a discursive site for connection and contestation. Lastly, the study suggests a temporal aspect to hypermediation theory in relation to religious studies and “imagined communities,” as hypermediated spaces such as Instagram allow a collapsing of not only space, but time.
"Stor seger för de kriminella" : En analys av förändringar av mediegrundlagarna och de verksamheter som det kommer att påverka
No full textThis essay examines the discourse over how a possible change to the media laws will affect commercial businesses that base their content on websites with information available in public documents. The essay examines the investigation itself that advocates for the change as well as a number of referrals that have been received in the matter. What is being debated is individual privacy that opposes freedom of expression and freedom of information
“So I closed my eyes and said God help me, just to be able to go on” : A qualitative study of changes in Chaldeans religiosity after migration to Sweden as well as their personal experiences of the migration process
No full textThis study aims to examine how Chaldean migrants perceive and interpret how their religiosity is shaped, reinterpreted and maintained in relation to their migration to Sweden, as well as how they personally experienced the migration process. The study addresses three main research questions: How do Chaldeans describe their experiences of migration? How do Chaldeans perceive and describe how their religiosity has been affected by migration to Sweden? What factors do Chaldeans believe have contributed to changes in their religiosity after their migration to Sweden? To address these aims, the study uses a qualitative research method. The empirical material consists of semi-structured interviews with six first generation Chaldean migrants. The interviews were analysed using a thematic analysis, through which four main themes emerged: The role religion plays in the country of origin, Migration as a turning point, Individualisation of faith and Religious practice after migration. The theoretical framework is mainly based on theories about individual secularisation and transnational theory with a focus on religious institutions. The results show that religion in the country of origin was often experienced as a natural and collective part of everyday life, closely connected to family and cultural identity. In contrast to this, after migration to Sweden, many of the participants describe a change where religiosity becomes more personal and individually defined. For some, participation in religious practice, such as church services, decreases while personal faith remains important. At the same time, for some of the participants, the Chaldean Catholic Church continues to be an important space for social community, cultural identity and a sense of belonging.
Existens och profession : Att träda fram som person i sin yrkesutövning
No full textI yrken där möten med människor står i centrum behöver de inblandade alltid i någon mån träda fram för varandra. För att klienten, brukaren, medborgaren, besökaren, patienten eller eleven ska få rätt stöd, hjälp, behandling eller utbildning räcker det inte att förstå denna endast som ett exemplar av en kategori. För att besluta sig för vad som är rätt att göra behöver man i någon mån förstå vem man har framför sig och i vilken situation denna befinner sig. Här räcker sällan dokumentation i form av journalanteckningar eller betyg. Det som krävs är ett (eller flera) möte(n) med individen där hen får möjlighet att träda fram. Men som levande varelse öppnar vi oss sällan för vem som helst. För att berätta, visa eller ta reda på vem man är och vad man behöver hjälp och stöd med behöver man någon att träda fram för, någon som man känner bryr sig och som man har förtroende för. Således måste även yrkesmänniskan i någon mån träda fram som yrkesperson. Denna antologi tematiserar, exemplifierar och teoretiserar sådana framträdelser i ett flertal mellanmänskliga yrken, hos sjuksköterskan, läkaren, läraren, bibliotekarien, psykologen och samtalsledaren
En kvantitativ innehållsanalys av intäktsupplysningar i europeiska telekombolags årsredovisningar
No full textSyfte: Syftet med denna studie är att analysera hur upplysningskvalitet i intäktsupplysningar enligt IFRS 15 kommer till uttryck i europeiska telekombolag samt att undersöka i vilken utsträckning kvaliteten varierar trots gemensamt regelverk och branschmässig likhet. Studien bidrar till disclosure theory genom att visa hur företag själva kan påverka hur information presenteras, även när de följer samma redovisningsstandard. Forskningsfråga: Hur utformas och i vilken utsträckning varierar upplysningskvaliteten i europeiska telekombolags intäktsupplysningar enligt IFRS 15? Metod: Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys med tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet består av årsredovisningar från tio stora europeiska telekombolag. Upplysningskvalitet har operationaliserats genom en analysmodell bestående av faktorer, indikatorer och variabler som utgår från IFRS 15 och tidigare forskning om upplysningskvalitet. Analysen fokuserar inte enbart på om upplysningar förekommer, utan på hur tydligt, företagsspecifikt och förklarande de är utformade. Resultat och slutsatser: Samtliga företag uppfyller de formella upplysningskraven enligt IFRS 15. Trots detta visar studien tydliga variationer i hur upplysningarna struktureras, förklaras och anpassas till den egna verksamheten. Skillnaderna framträder framför allt i de textbaserade och förklarande delarna snarare än i de numeriska uppgifterna. Studien visar därmed att upplysningskvalitet inte enbart handlar om regeluppfyllelse, utan om hur information kommuniceras i praktiken. Resultaten bidrar till disclosure theory genom att empiriskt visa hur principbaserade standarder möjliggör variation i upplysningskvalitet även inom en relativt homogen bransch.Purpose: The purpose of this study is to analyse how revenue-related disclosures under IFRS 15 are presented in European telecommunication companies and to examine whether disclosure quality varies despite a common accounting standard and industry context. The study contributes to disclosure theory by examining how companies use the interpretative space within a principle-based standard. Research question: How is disclosure quality under IFRS 15 expressed in European telecommunications companies, and to what extent does it vary between companies operating under the same regulatory framework? Method: The study applies a quantitative content analysis with a cross-sectional design. Annual reports from ten large European telecommunication companies constitute the empirical material. Disclosure quality is operationalised through a structured coding model consisting of factors, indicators and variables derived from IFRS 15 and prior research on disclosure quality. The analysis focuses not only on whether disclosures are provided, but on how clearly, specifically and explanatorily they are formulated. Conclusions: The findings show that all companies formally comply with IFRS 15, yet substantial variation exists in how disclosures are structured, explained and adapted to company-specific circumstances. Differences are primarily found in the textual and explanatory parts of the disclosures rather than in numerical information. The study demonstrates that disclosure quality is shaped by managerial communication choices within the boundaries of IFRS 15. This contributes to disclosure theory by empirically illustrating how principle-based standards allow for variation in disclosure quality even within a homogeneous industry
Fenomenet narcissism i svensk media : En jämförande studie av hur narcissism gestaltas i svensk dagspress och kvällspress
No full textUnder de senaste åren har begreppet narcissism blivit allt mer förekommande i svenska nyhetsmedier och används i såväl kliniska som vardagliga sammanhang. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur narcissism gestaltas i svensk nyhetspress samt jämföra hur begreppet framställs i dagspress respektive kvällspress. Studien bygger på en kombination mellan kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys av artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet år 2020-2025. Det teoretiska ramverket utgår ifrån dagordningsteori och gestaltningsteori, kompletterat med begreppen concept creep och medielogik. Dessa används för att analysera hur journalistiska val påverkar framställningen av ett mångfacetterat begrepp. Resultatet visar tydliga skillnader mellan dagspress och kvällspress. Kvällspressen präglas i högre grad av dramatiserade rubriksättningar och personliga berättelser medan dagspress tenderar att använda sig av neutrala begrepp med klinisk förankring i en bredare utsträckning. Studien visar att narcissism ofta används i kontexter som suddar ut gränsen mellan vardagliga personlighetsdrag och klinisk diagnos, vilket kan påverka hur begreppet förstås av samhället.
”I begynnelsen…” : En kvalitativ studie av två teologiska tolkningar av skapelseberättelsen
No full textThe biblical creation narrative in the Book of Genesis has had a central role in influencing modern Christian theological discussion on cosmology, God’s role as creator and human responsibility. Despite the theological significance of the creation narrative, there is no unified interpretation of the creation account. Instead, modern theologians offer varied and sometimes contrasting perspectives that are rooted in different theological traditions. The aim of this study is to examine and compare how two influential modern Christian theologians, Joseph Ratzinger (Pope Benedict XVI) and Jürgen Moltmann interpret the biblical creation narrative. The study focuses on the following questions: What is God’s role as Creator? What arises through the process of creation and what does it lead to? What is humanity’s place and responsibility within creation in relation to God? To answer these questions, the study conducts a qualitative content analysis of Ratzinger’s work In the Beginning…: A Catholic Understanding of the Story of Creation and the Fall (1995) and Moltmann’s work God in Creation: A New Theology of Creation and the Spirit of God (1985). The analysis is guided by the theoretical framework, which consists of key concepts from systematic theology. The findings show that Ratzinger presents a Christocentric interpretation of the creation narrative, in which creation is rooted in God’s Logos and finds its ultimate fulfillment in Christ. In contrast, Moltmann emphasizes a trinitarian and ecological understanding of creation, in which he highlights God’s immanent presence through the Holy Spirit and the responsibility that humans have to live in harmony with all creation. Simultaneously, the comparative analysis shows that the theologians agree on certain points, such as that creation is an intentional and meaningful act of God