Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Redovisning av spelaravtal i Damallsvenskan : En kvalitativ studie om kostnadsföring kontra aktivering av spelaravtal och hur fotbollsföreningarna i Damallsvenskan hanterar värderingsproblematiken av spelaravtal
No full text Spelaravtal utgör en viktig del av Sveriges fotbollsföreningars verksamhet. Redovisningen av spelaravtal görs antingen genom att kostnadsföra dem i resultaträkningen eller aktivera dem i balansräkningen. I och med Svenska fotbollförbundets (SvFF:s) ekonomiska krav för att bli beviljad elitlicens och få spela i de högsta serierna kan redovisningsvalet vara avgörande. När det kommer till aktivering av spelaravtal som en immateriell tillgång kan det uppstå problematik kring värdering av spelaravtalets värde och om det råder ett nedskrivningsbehov, vilket är en problematik som föreningarna behöver hantera. Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsföreningar i Damallsvenskan redovisar sina spelaravtal och vad de olika valen, kostnadsföring eller aktivering, kan få för redovisningsmässigt ekonomiska konsekvenser för föreningarna. Vidare gjordes en fokusering på de föreningar som aktiverar sina spelaravtal som en immateriell tillgång, för att undersöka hur fotbollsföreningarna redovisningsmässigt hanterar värderingsproblematiken av spelaravtal som immateriella tillgångar. Insamlingen av empiri gjordes genom en kvalitativ metod i form av en dokumentstudie av fotbollsföreningarnas årsredovisningar. Studien undersökte årsredovisningar som publicerades år 2024 och som avser räkenskapsåret 2023. Därmed var det fotbollsföreningarna som hade ett representationslag i Damallsvenskan år 2023 som var undersökningsobjekt för studien. Med hjälp av Positive Accounting Theory och signalteorin fördes diskussioner kring motiv till föreningarnas redovisningval kopplat till föreningarnas egenintressen samt externa motiv. Studien visade på att det är en relativt jämn fördelning mellan antalet föreningar som kostnadsför spelarförvärv i resultaträkningen eller aktiverar dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Studien visade även att kostnadsföring eller aktivering kan få stor inverkan på föreningarnas årsredovisning på kort sikt. För de föreningar som aktiverade spelarförvärven som en immateriell tillgång gick det att se ett mönster kring att föreningarna i stor uträckning är dåliga på att hantera värderingen av spelaravtalen. Endast två föreningar redovisade nedskrivningar av spelaravtal under räkenskapsåren 2023 eller 2022. Player contracts are an important part of Swedish football clubs’ organization. There are two ways to account for player contracts, either by expensing them in the income statement or capitalizing them in the balance sheet. With the requirements of the Swedish Football Association (SvFF) to be granted an elite license and be able to play in the highest leagues, the accounting choice can be decisive. When it comes to capitalizing player contracts as an intangible asset, problems can arise regarding the valuation of the value of the player contract and whether there is a need for impairment, which is an issue that the clubs need to deal with. The purpose of this study was to examine how football clubs in the Swedish women’s league accounts for their player contracts and what impact the different accounting choices, expensing or capitalizing, may have on the club's financial situation. Furthermore, the study investigated the clubs that capitalize their player contracts as an intangible asset, where the focus lies on how the football clubs handle the valuation issue of player contracts as an intangible asset in accounting terms. The collection of empirical data to enable a conclusion linked to the purpose of the study was carried out through a qualitative method in the form of a document analysis of the annual reports of the football clubs. This study examined the annual reports that were published in 2024 and that relate to the financial year of 2023. Thus, it is the football clubs that had a representative team playing in the Swedish women’s league in 2023 that are the objects of investigation for this study. Using the Positive accounting Theory and Signaling Theory, discussions are held about the motives for the clubs’ accounting choices linked to the clubs’ self-interests and external motives. The study showed that there is a relatively even distribution between the number of clubs that expense their player contracts in the income statement or capitalize them as an intangible asset in the balance sheet. The study also showed that expensing or capitalizing can have a major impact on the club´s financial reports in the short term. When it came to the clubs that capitalize their player contracts as an intangible asset, a pattern was seen that the clubs were generally poor at managing the valuation of player contracts. Only two clubs reported impairments of player contracts during the financial years 2023 or 2022.
Sexualbrottens existens: från rörelse till artikel : En komparativ kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet och SVT:s nyhetsrapportering om sexualbrott under #MeToo och #Jagvetvadensnippaär
No full textDen här studien undersöker hur ämnet sexualbrott rapporterats i de svenska nätbaserade nyhetsmedierna Aftonbladet och SVT under åren 2018 och 2023, för att djupdyka i hur de sociala rörelserna #MeToo och #Jagvetvadensnippaär eventuellt kan finnas som möjliga spår i nyhetsrapporteringen kring sexualbrott, trots att det inte är något som går att helt bevisa genom endast denna undersökning. Emellertid fanns det ett intresse att undersöka om det skulle finnas något slags samband i rapporteringen av ämnet sexualbrott och de båda rörelserna samt om rapporteringarna skiljde sig åt, men också genom att jämföra public- service kontra kommersiella nyhetsmedial journalistik kring ämnet. Vidare har studien genomförts av en kvantitativ innehållsanalys där totalt 200 artiklar, varav 50 artiklar vardera har analyserats från varje nyhetsmedium under de valda åren. Slutligen indikerar studiens resultat eventuellt att de valda sociala rörelserna möjligen i viss mån kan finnas som spår i nyhetsrapporteringen av sexualbrott i både SVT och Aftonbladet genom exempelvis negativa affektiva attribut kopplade till gärningspersoner, både i beskrivningar av aktörer men även kopplat till vilket attribut som tilldelats olika sexualbrott. Samt genom negativ tonalitet i tillgivning av ansvar och att sken av upprättelse mot offer även existerar. Tillika framhäver resultaten att berättartekniken tillspetsning frekvent används i båda nyhetsmediernas rapportering, och att berättartekniken personifiering använts främst under #MeToo i Aftonbladet, men också att förekomsten av innehåll från publiken infinner sig på en lägre nivå. Slutligen indikerar även resultatet att nyhetsmedierna i hög grad valt att rama in nyheter om sexualbrott genom ansvar, både under 2018 och 2023. Detta resultat skulle eventuellt till viss del kunna ha påvisats genom möjliga spår av de sociala rörelserna, även om det inte är enda anledningen och därför inte går att säga genom endast denna studie
Riskjusterad avkastning hos aktivt förvaltade fonder : En jämförande studie mellan svenska och norska marknader 2020–2024
No full textThis study examines the relationship between systematic, total risk and risk-adjusted returns of actively managed equity funds in Sweden and Norway during the period 2020–2024. Based on Markowitz's Modern Portfolio Theory (MPT) and the Efficient Market Hypothesis (EMH), the study uses the Sharpe ratio, Treynor ratio and Jensen’s alpha to evaluate fund performance. Data was collected through Morningstar and Avanza, and a total of 39 funds were selected based on criteria such as registration country, management style and asset class. The results show that Swedish funds generally outperform Norwegian funds in terms of risk-adjusted returns, particularly according to Treynor and Jensen. However, the impact of risk factors on the Sharpe ratio was weak or non-significant in both countries. These findings challenge the EMH and highlight the importance of using multiple performance measures when evaluating fund performance. As the results are only partially explained by systematic and total risk, the study also discusses potential structural factors that may underlie these findings. Future research should therefore consider additional influencing variables that were not included in the present analysis
Who Is Hidden Behind the Headline? : A Critical Discourse Analysis of the Construction of Russia’s and Israel’s Acts of War in Swedish News Reporting.
No full textDenna uppsats undersöker hur krigshandlingar språkligt konstrueras i svenska nyhetsrubriker om två samtida väpnade konflikter: Rysslands attacker mot Ukraina och Israels attacker mot Gaza. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys (CDA) och systemisk-funktionell grammatik (SFG), med särskilt fokus på hur språkliga val formar ideologiska representationer av agentivitet, legitimitet och ansvar. Syftet är att analysera vilka diskursiva resurser som används för att representera militära våldshandlingar, samt i vilken grad dessa konstruktioner synliggör eller döljer nationellt handlande. Analysmaterialet består av 80 rubriker från SVT.se, SR.se, DN.se och Aftonbladet.se – fördelade jämnt mellan rapportering om Gaza och Ukraina – där varje rubrik behandlar en specifik militär handling från respektive konflikt. Studien tillämpar transitivitetsanalys, ergativitetsanalys och analys av ideationella grammatiska metaforer tillsammans eller utan klassificerare samt analys av projektion och talare. Dessa metoder möjliggör att identifiera mönster i hur språket konstruerar ansvar, legitimitet och berättarmakt. Resultaten visar tydliga skillnader mellan konflikterna. I rubriker om Ryssland beskrivs de militära angreppen ofta som attacker, där Ryssland tydligt namnges som agerande part. I rubriker om Israel används däremot oftare termer som operation, angrepp eller räd – och den ansvariga sidan utelämnas ofta. Israel tillskrivs dessutom agentivitet hälften så ofta som Ryssland, vilket tydligt visar på en skillnad i hur ansvar och handlingskraft fördelas mellan parterna. Även talarpositionerna skiljer sig: Ukraina, som den attackerade parten, får ofta komma till tals i rubriker om Ryssland, medan Israel – trots att de är den attackerande parten – får utrymme i rubrikerna, samtidigt som palestinska myndigheter eller officiella talespersoner lyser med sin frånvaro. Sammantaget visar studien hur språkval i rubriker reproducerar ideologiska asymmetrier som formar vår förståelse av krig och ansvar. I enlighet med Faircloughs tredimensionella modell tolkas dessa mönster som uttryck för diskursiva och sociokulturella praktiker där vissa staters krigshandlingar synliggörs och andra språkligt förskjuts. This thesis investigates how acts of war are linguistically constructed in Swedish news headlines reporting on two conflicts: Russia’s attacks on Ukraine and Israel’s attacks on Gaza. The study applies critical discourse analysis (CDA) and systemic functional grammar (SFG), focusing on how linguistic choices distribute agency, responsibility, and legitimacy. The aim is to analyze the discursive resources used to represent violence and assess whether these constructions reveal or obscure the acting agents. The analysis is based on a corpus of 80 headlines from four major Swedish news outlets—SVT.se, SR.se, DN.se, and Aftonbladet.se—equally divided between the two conflicts. Each headline corresponds to a military action, such as a bombing or an attack. The analysis draws on transitivity and ergativity models, an examination of ideational grammatical metaphors with or without classifiers, and an analysis of projection and speaker. Together, these approaches reveal patterns in how language frames war, responsibility, and narrative control. The results demonstrate a clear asymmetry. In headlines about Russia, military aggression is frequently labelled as an attack, and Russia is explicitly identified as the responsible party. In contrast, Israeli actions are more often described using terms like operation, strike, or raid, typically without attributing the attack to a responsible side. Israel appears as the agent in only half as many cases as Russia, which clearly illustrates a difference in how responsibility and capacity for action are distributed between the parties. A similar asymmetry appears in voice attribution: Ukraine, the attacked party, is frequently quoted in headlines about Russia, whereas Israel—despite being the attacking side—is also given a voice, while Palestinian authorities or official spokespersons are notably absent Overall, the study shows how linguistic choices in headlines reflect and reproduce ideological asymmetries that shape public perceptions of war. In line with Fairclough’s three-dimensional model, these patterns are interpreted as part of broader discursive and sociocultural practices, where some states’ acts of war are made visible and others obscured.
Två världar, ett spel : En komparativ studie om skillnader kring marknadsföringsstrategier mellan dam- och herrlag inom svensk elitfotboll
No full textThis thesis presents a comparative study that analyzes differences in marketing strategies between women’s and men’s football within Swedish elite football. To identify the differences, interviews were conducted with different Swedish elite football clubs that have both women’s and men’s representative teams. The study applies a thematic analysis to identify key themes and patterns that highlight the marketing approaches for each team. The study aims to provide insights into how different marketing strategies can improve audience engagement, and to address the potential differences between women’s and men’s football. This study uses a theoretical framework that includes sports marketing, customer loyalty and relationship marketing, brand equity, segmentation, marketing mix, integrated marketing communication (IMC) and customer experience. The results reveal significant differences often due to historical, cultural and economic factors. Therefore the need for a more tailored and experience- driven marketing strategy is highly required with the aim to reduce the commercial gap within the elite football landscape.Denna studie undersöker skillnader i marknadsföringsstrategier mellan dam- och herrlag inom svensk elitfotboll, samt hur klubbarna arbetar för att bibehålla och öka publikengagemang. I en värld med allt större fokus på frågor om jämställdhet och social hållbarhet, utmanas även idrottssektorn att anpassa strategier för att möta samhällets aktuella förväntningar. Studiens syfte är att analysera skillnader i marknadsföringsstrategier mellan dam- och herrfotboll, samt identifiera vilka faktorer som ligger bakom skillnaderna. Genom en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats, har det genomförts semistrukturerade intervjuer med marknadsansvariga från sex olika elitklubbar som har dam- och herrlag i Sveriges respektive högsta serie. Empirin har analyserats tematiskt där mönster har identifierats, för att förstå skillnader kopplat till teorierna: Strategisk marknadsföring, marknadsmixen, kundlojalitet och relationsmarknadsföring, varumärkesvärdet, segmentering, IMC samt kundupplevelse. Studien visar att herrfotbollen gynnas utifrån historia, kulturella samt ekonomiska aspekter. Damfotbollen är yngre och har därmed inte samma underlag som bidrar till mängden publik och synlighet. Studien visar även att svenska elitfotbollsklubbar behöver etablera mer varierade och långsiktiga marknadsföringsstrategier, för att minska det kommersiella glappet mellan dam- och herrfotbollen.
Sacred Symbols or Scientific Systems? : Minoan Religious Iconography and Traditional Knowledge
No full textThis thesis examines Minoan iconography as a repository of ecological, medicinal, astronomical, and religious knowledge, where symbols were not mere art but encoded lifelines - vital knowledge rooted in the land, sea, and sky of the Mediterranean. Minoan symbols like bulls, serpents, and sacred plants were not just carved or painted; they were guides to survival, health, and order, blending the practical with the spiritual in ways that resist modern labels. By questioning conventional divisions between religion, medicine, and science, this study delves into traditional knowledge in the Minoan world. Here, the natural world was not resource or backdrop, but a participant in a dynamic exchange. This perspective thus asks us to rethink how we approach ancient knowledge systems, proposing that these symbols carry multifaceted insights that amplify our sense of place in the world.
Vad får oss att stanna? : En studie om lojalitet inom musikstreamingbranschen
No full textI dagens digitalisering präglas många tjänstemarknader av låg bytesbarriär och hög konkurrens, där användare enkelt kan växla mellan liknande alternativ. Denna studie fokuserar på lojalitet inom sådana digitala tjänstemiljöer, med musikstreamingtjänster som empirisk kontext. Syftet med studien är att identifiera faktorer som är betydelsefulla för lojalitet i digitala tjänstemiljöer, med särskilt fokus inom branscher där tjänster är lätt utbytbara. Genom att studera en kontext med låg bytesbarriär ämnar studien att kartlägga begreppet lojalitet i konkurrensutsatta digitala marknader. Studien söker svar på följande forskningsfråga: Vilka faktorer anser svenska vuxna konsumenter som betydelsefulla för lojalitet i digitala tjänster, särskilt inom en bransch där byte av tjänst sker med lätthet? För att besvara detta har en mixed methods-ansats använts, bestående av en enkätundersökning samt två gruppintervjuer. Den teoretiska grunden vilar på modeller för varumärkeskapital, kundbaserat varumärkeskapital (CBBE), kundlojalitet samt electronic word of mouth (e-WOM). Resultaten visar att pris spelar en avgörande roll i konsumenternas lojalitetsbeteende inom digitala tjänster, där många är benägna att byta till ett likvärdigt alternativ vid lägre kostnad. Studien indikerar även att e-WOM inte utgör en central drivkraft för lojalitet i denna kontext, då rekommendationer i högre grad riktas mot innehåll än mot själva varumärket. Lojaliteten som uppvisas tycks främst vara av beteendemässig karaktär, där användningen av en viss tjänst ofta grundar sig i sociala normer och invanda rutiner snarare än i starka attityder eller emotionell förankring.In today's digitalization, many service markets are characterized by low switching barriers and high competition, where users can easily shift between similar alternatives. This study focuses on loyalty within such digital service environments, using music streaming services as the empirical context. The purpose of the study is to identify which factors are significant for loyalty in digital service environments, with a particular focus on industries where services are easily interchangeable. By studying a context with low switching barriers, the study aims to map the concept of loyalty in competitive digital markets. The study seeks to answer the following research question: Which factors do Swedish adult consumers consider important for loyalty in digital services, particularly within an industry where switching services is easy? To answer this, a mixed methods approach has been used, consisting of a survey and two focus group interviews. The theoretical framework is based on models of brand equity, customer-based brand equity (CBBE), customer loyalty, and electronic word of mouth (e-WOM). The results show that price plays a decisive role in consumer loyalty behavior within digital services, where many are willing to switch to an equivalent alternative at a lower cost. The study also indicates that e-WOM does not constitute a central driver of loyalty in this context, as recommendations are more often directed at content than at the brand itself. The loyalty demonstrated appears to be primarily behavioral, with service usage often based on social norms and habitual patterns rather than strong attitudes or emotional attachment
In the Cracks between Narration and Experience : Narrative Dissonance in Literary Journalism
No full textIn fiction, narrative dissonance highlights a narrator’s retrospective perspective at the expense of a character’s perspective. In literary journalism/reportage, narrative dissonance presents a method for questioning any absolute truth in a specific context. As a narrative technique, it expresses a structural tension between the narrator and the main character, but it can also be created indirectly, through shifts in the narrator’s voice or a split within an experiencing character. The latter is possible with a double persona, belonging to a reporter who is working undercover. In literary journalism/reportage, there is additionally an approach that can be characterized by prospectivity, called alternative dissonance, for which there is no general counterpart in fiction. Consequently, it is possible to find not only a narrating reporter who questions her earlier experiences, but also to find an experiencing reporter who questions her forthcoming ability to tell a story. Using tools from narratology, this essay identifies and describes narrative constructions behind different kinds of dissonance in literary journalism and illustrates them with analysis examples selected from different traditions, times and countries. The analyses also demonstrate how these intricate narrative techniques fulfill different functions in different contexts but always enable a nuanced and complex picture of the depicted reality. Finally, crucial differences between dissonance in literary journalism andfiction are emphasized
Personlighet och Artificiell Intelligens : Sambandet mellan Agreeableness respektive Conscientiousness och attityder till Artificiell Intelligens
No full text De attityder och perspektiv som individer har gentemot artificiell intelligens och orsakerna som ligger till grund för dem är av stor relevans idag. I takt med den teknologiska utvecklingen ökar behovet av att förstå hur människor förhåller sig till dessa samhällsförändringar och varför. Tidigare forskning som har undersökt personlighetsdragen Agreeableness och Conscientiousness i samband med attityder till artificiell intelligens har visat motstridiga resultat som kräver vidare forskning. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan Agreeableness respektive Conscientiousness och attityder till artificiell intelligens. Studien har undersökt 106 personer genom en webbaserad enkät som bestod av två skalor, The Big Five Inventory och General Attitudes towards Artificiell Intelligence Scale. Samtliga frågor var utformade utifrån en fyrgradig likertskala. Resultaten visade inte något signifikant samband mellan Agreeableness respektive Conscientiousness och positiva attityder till artificiell intelligens. Agreeableness hade ett signifikant negativt samband med negativa attityder till artificiell intelligens. Även Conscientiousness hade ett signifikant negativt samband med negativa attityder till artificiell intelligens. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att Agreeableness är en prediktor för negativa attityder till artificiell intelligens. Denna forskning kan bidra till en smidigare och mer behovsanpassad implementering och användning av artificiell intelligens inom organisationer samt samhället i stort
Svensk turism till Gambia : En historisk studie av utveckling och förändring 1960–1990
No full textForskningen om svensk turism till Gambia har hittills varit begränsad och ofta fokuserat på generella utvecklingsfrågor inom turism i låginkomstländer. Denna studie undersöker vilka faktorer som bidrog till den svenska turismens tillväxt under 1960-1980-talen och den senare nedgången efter 1994. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsdesign med kombinerade kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive nio intervjuer med nyckelaktörer inom Gambias turistnäring, en enkätundersökning riktad till svenska resenärer samt dokumentanalys av historiskt material. Analysen utgår från push-pull-modellen, postkoloniala perspektiv och teorier om hållbar turism. Resultaten visar att framgången under pionjärperioden byggde på starka pull-faktorer såsom exotism, prisvärdhet och trygghet, förstärkta av personliga relationer mellan svenska turister och lokalbefolkningen. Nedgången kan kopplas till politisk instabilitet, bristande långsiktiga investeringar och ett ensidigt beroende av internationella researrangörer. Jämförelsen med Thailand visar att strategiska satsningar på infrastruktur, produktdiversifiering och lokal inkludering kan omvandla en nischmarknad till en global turistdestination, något som Gambia inte lyckades genomföra. Studien understryker behovet av en kombination av långsiktig planering, ökad lokal kontroll och stärkta relationella värden för att åter göra Gambia attraktivt på den svenska marknaden.