Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Rebalancing EU regulation : Progressive responses to the deregulation push
No full textFor nearly three decades, the European Commission has been pursuing the so-called Better Regulation agenda. At present, however, we are entering an era in which simplification is being given priority over essential protections, with a growing risk that key labour and environmental standards — which help ensure protection for workers and the environment worldwide — will be weakened or dismantled. While originally intended to simplify complex legislation, the agenda has been increasingly shifted towards serving business interests. Under President Ursula von der Leyen’s Commission, this shift has accelerated: regulations are now routinely portrayed as burdensome, especially when they entail costs for companies. In early 2025, the Commission introduced the “Omnibus” package to simplify EU rules and boost competitiveness. This includes an at least 25% reduction of administrative burdens and reporting obligations for companies and 35% for small and medium-sized enterprises (SMEs), as well as the suspension of several legislative initiatives such as due diligence, corporate sustainability reporting, and EU taxonomy. After analysing these policies, this policy brief issues an urgent call for a rebalancing of the Better Regulation agenda to safeguard core social and environmental protections against an increasingly one-sided push for deregulation
Kvalitetsstyrning som kontroll eller stöd? : En kvalitativ studie om skolsköterskors upplevelser inom offentlig sektor
No full textI Sverige har hälso- och sjukvården sedan 1990-talet fått ett allt större fokus på kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning i syfte att öka effektivitet, säkerhet och jämlikhet. Samtidigt har forskning visat att denna utveckling kan innebära utmaningar för vårdpersonal, bland annat i form av ökad administration, minskad autonomi och en förskjutning från det relationsbaserade arbetet. Skolsköterskor som arbetar både inom hälso- och sjukvården samt utbildningssektorn har alarmerat om en växande administrationsbörda som tränger undan det förebyggande elevarbetet. Frågan om det ökade fokuset på standardiseringar har påverkat skolsköterskornas utrymme för expertis och professionella omdöme är därmed högst relevant. Denna studie undersöker hur ett ökat fokus på kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning påverkat skolsköterskor inom en svensk kommun. Genom semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor har empiri inhämtats som analyserats genom en tematisk analys där både fördelar och nackdelar med denna utveckling identifierats. Resultatet visar att samtliga skolsköterskor upplever kvalitetsarbete som positivt i deras yrkesutövning. Trots utmaningar som minskad elevkontakt till följd av ökad arbetsbelastning och bristande verksamhetsförankring uppfattas kvalitetsarbetet bidra med ökad trygghet, struktur, likvärdighet och stärkt professionell legitimitet. Avgörande för denna positiva inställning är en tydlig central organisation, fungerande samarbete inom elevhälsan samt att autonomi och professionellt omdöme fortsatt möjliggörs. Slutsatsen som härleds är att kvalitetsarbetets syfte inte ifrågasätts, utan hur det implementeras i praktiken.Since the 1990’s, Sweden’s healthcare sector has increasingly emphasized quality work and quality management, aiming to enhance efficiency, safety, and equality. However, research has indicated that this development may present challenges for healthcare professionals, including increased administrative burden, reduced autonomy, and a shift away from relationship aspects of care. School nurses, who operate at the intersection of healthcare and education, have raised concerns about a growing administration workload that limits their ability to engage in preventive work with students. Thus, the question of whether the heightened focus on standardization constrains school nurses’ professional judgement and use of expertise is of critical relevance. This study explores how the increased focus on quality work and quality management has affected school nurses in a Swedish municipality. Empirical data were collected through semi-structured interviews with school nurses and analysed using thematic analysis, identifying both advantages and disadvantages with this development. The results show that all participating school nurses perceive quality work as a positive aspect of their professional practice. Despite challenges such as reduced student contact due to increased workload and a lack of organizational anchoring, quality work is seen as contributing to greater security, structure, equity and strengthened professional legitimacy. Key factors behind this positive attitude include clearly defined central organization, effective collaboration within student health services and the continued possibility for autonomy and professional judgment. The conclusion drawn is that the purpose of quality work is not questioned, rather, it is the way in which it is implemented in practice that is subject to critique.
Kundrelationer och lojalitet i en digital kontext : En komparativ studie mellan Handelsbanken och Avanza
No full textDigitalization has fundamentally transformed the banking sector, with customer relationships increasingly managed through digital platforms rather than physical interactions. At the same time, new generations – particularly Gen Z – with their high digital expectations and lower brand loyalty, have introduced new challenges for banks in attracting and retaining customers. Traditional banks like Handelsbanken and digital players like Avanza represent different strategic approaches in this evolving landscape, where the balance between technological efficiency and personal connection is crucial. This study aims to analyze how banks with different business models develop strategies to build and maintain customer loyalty in an increasingly digital environment. This qualitative study is based on seven semi-structured interviews designed to gain a deeper understanding of how banks work with customer loyalty in a digital context. The research takes a comparative approach, focusing on two contrasting types of banks: the traditional bank Handelsbanken and the digitally oriented niche bank Avanza. The interviewees hold professional roles with expertise in communication, marketing, customer relations and digital technology, offering insightful perspectives on the bank’s strategies and challenges. The findings show that digitalization has reshaped the way banks build customer relationships, with trust and personal contact remaining key factors despite increased automation. The findings indicate that bank selection is increasingly influenced by personal values, implying that it may serve a more pronounced identity-forming function. Traditional banks emphasize physical interaction as a foundation for trust, while digital niche banks are developing alternative solutions to evoke similar feelings of security and presence. Despite differing approaches, the study demonstrates that both traditional and digital banks can achieve customer loyalty, albeit through distinct means – either grounded in physical presence or technological innovation. Furthermore, new technology enables more personalized communication, with relationships increasingly built on behavioral data rather than conventional segmentation based on age or generation.Digitaliseringen har förändrat banksektorn i grunden, där kundrelationer allt oftare hanteras genom digitala plattformar snarare än fysiska möten. Samtidigt har nya generationer, särskilt Gen Z, med sina höga digitala krav och lägre lojalitet, skapat nya utmaningar för banker att attrahera och behålla kunder. Traditionella banker som Handelsbanken och digitala aktörer som Avanza representerar olika strategier i detta landskap, där balansen mellan teknisk effektivitet och personlig kontakt blir avgörande. Studien tar sin utgångspunkt i detta skifte och syftar till att analysera hur banker med olika affärsmodeller utformar strategier för att bygga och upprätthålla kundlojalitet i en alltmer digitaliserad miljö. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med målet att fördjupa förståelsen för hur banker arbetar med kundlojalitet i en digital kontext. Undersökningen är komparativ och fokuserar på två skilda banktyper: den traditionella storbanken Handelsbanken och den digitalt orienterade nischbanken Avanza. De intervjuade deltagarna har yrkesroller med särskild kompetens inom kommunikation, marknadsföring, kundrelationer och digital utveckling, vilket möjliggör insiktsfulla perspektiv på bankernas strategier och utmaningar. Studiens resultat visar att digitaliseringen har omformat bankernas sätt att bygga kundrelationer, där tillit och personlig kontakt förblir centrala faktorer trots ökad automatisering. Studien visar att valet av bank i allt högre grad speglar personliga värderingar, vilket tyder på att det kan ha fått en mer identitetsskapande funktion. Traditionella storbanker betonar det fysiska mötet som en nyckel till förtroende, medan digitala nischbanker utvecklar alternativa lösningar för att skapa liknande känslor av trygghet och närvaro. Trots olika tillvägagångssätt visar studien att både traditionella och digitala banker uppnår kundlojalitet, men genom skilda medel som antingen bygger på fysisk närvaro eller teknologisk innovation. Samtidigt möjliggör ny teknik mer individanpassad kommunikation, där relationer byggs utifrån beteendedata snarare än traditionell segmentering som baseras på ålder eller generation.
Highlighted for their potential, yet conspicuously absent : Why the forest industry chose not to participate in the first reverse auction for BECCS support
No full textBioenergy with carbon capture and storage (BECCS) has emerged as a central climate mitigation measure in the IPCC scenarios that limit global warming to under 2 or 1.5 °C. Sweden is considered to have especially favorable conditions for BECCS due to large point sources of biogenic emissions. When alternatives were assessed to identify suitable measures to generate negative emissions to reach Sweden’s 2045 net-zero target, BECCS was identified to hold the potential to generate the largest amount of negative emissions. To realize BECCS, Sweden choose reverse auctions to distribute financial support. The first reverse auction was held during the end of 2024. Despite being identified as the sector with the greatest potential for BECCS in volume terms, the forest industry did not participate. Considering the potential implications of this outcome for Swedish climate policy, this master thesis provides a timely insight into why forest companies chose to abstain from the reverse auction and their general view on BECCS. In an effort to understand how Swedish forest policy might have influenced their attitude, the results are analyzed using a theoretical framework based on policy-feedback theory. The results reveal that some reasons to abstain are common to actors from many sectors, including the forest companies: General challenges and uncertainties of the BECCS-sector, and shortcomings of the reverse auction. Perspectives unique to the forest companies were also identified: The great potential of the forest industry is emphasized, but lacking incentives to improve climate performance, private ownership, and lack of capture technology prevent realization. Based on the theoretical framework, the following conclusions are proposed regarding the presence of policy feedback: BECCS harmonizes well with, and constitutes a new argument for, the understanding in and implications of aspects of Swedish forest policy that forest industries benefit from and hence promote policy lock-in to. However, the favorable conditions and position the forest industry has achieved due to the view on their contribution to climate change, based on these same policies, limits their motivation to deviate from or go beyond current practices
Kunskapsområdet sexualitet och relationer i skolämnet religionskunskap : Att skapa en angelägen undervisning i ett föränderligt samhälle
No full textUnder sommaren 2022 införde Skolverket ändringar i samtliga skolformers läroplaner där kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer ersatte den tidigare sex- och samlevnadsundervisningen. I denna rapport vill vi uppmärksamma och reflektera kring de utmaningar som lärare kan möta när kunskapsområdet sexualitet och relationer inkluderas i skolämnet religionskunskap. Religionskunskapsämnet kan utgöra ett inkluderande rum för alla elever att möta dessa, som vi kan kallar dem, (s)existentiella frågor i undervisningen från de lägre åldrarna genom hela grundskolan och gymnasieskolan. Det är därför angeläget att kunskapsområdet sexualitet och relationer också ingår i utbildningen för blivande lärare i religionskunskap. Undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver kopplas till den kulturella och religiösa mångfald elever idag rör sig i. Många elever har migrationsbakgrund, eller har föräldrar som har migrerat. De möter olika norm- och värdesystem i sitt vardagliga liv mellan skolan och hemmet, vilket kan bidra till utmaningar inom undervisningen om sexualitet och relationer. En betydande andel ungdomar lever under hedersnormer. Hbtq+-personer som lever i konservativa religiösa miljöer riskerar utsatthet och omvändelseförsök. Skolan behöver ha beredskap att upptäcka och hantera utsatthet och integrera kunskap om hedersproblematik och renhetskulturer i undervisningen. Skolan kan fungera som frizon förelever från värdekonservativa hem. I rapporten reflekteras kring hur lärare kan använda religiösa urkunder för att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer på ett sätt som både är respektfullt för elevernas olika bakgrunder och samtidigt främjar en kritisk reflektion. I rapporten ges konkreta lektionsupplägg inom religionskunskap som visar hur normmedvetenhet, samtycke och etiska dilemman kan integreras via till exempel skapelseberättelser, urkunder och samtal om kön, makt och sexualitet. Rapporten ger en inblick i ämnet religionskunskap och hur det har formats som skolämne samtidigt som ämnet relateras till samhällsförändringar och den mångfald av religioner och livsåskådningar som unga människor möts av idag. Förhoppningen är att innehållet ska inspirera, engagera och ge konkreta förslag på hur kunskapsområdet sexualitet och relationer kan bidra till en angelägen undervisning ireligionskunskap
Varför gick vi inte på henne? : En kvalitativ studie om tjejer i gängmiljö sett utifrån ett yrkesperspektiv
No full textThat girls are present in gang enviroment is nothing new, but the extent of, and the purpose behind, their involvment appears to be less clear. They are often described in this context from a vulnerable positions or as victims. The aim of this study is to examine the positioning and involvement of girls in gang enviroments, based on how professionals perceive the phenomenon of girls in gangs. The study was conducted using a qualitative analysis method, based on material gathered from seven interviews with professionals who shared their perspectives on working with girls in gang settings. A thematic analysis was used to evaluate the material. Through this process two themes were identified: invisible enablement and social processes and social structures. The results were then interpreted using a gender perspective and labeling theory. Previous resarch on the subject is also discussed in relation to the study's findings. The results highlight how girls often fly under the radar, which can lead to their exploitation by gangs. Futhermore, both risk and protective factors that influence girls involvement in gangs emerge from findings. Finally, the study concludes that the vulnerability of these girls is complex and of significant importance in the shaping of future efforts aimed at reaching girls in gang enviroments as well as suggestions for further research.
Positivhatarna: den svenska medelklassens försök att sanera det urbana ljudrummet vid 1800-talets mitt
No full textCreating, maintaining, and enhancing sustainable marketing credibility
No full textThis dissertation takes as its focus the question of credibility in sustainable marketing: why it is both necessary and difficult to achieve, and how it may be created, maintained, and enhanced in practice. It takes as its point of departure the growing tension between corporate sustainable marketing and stakeholder skepticism. Although sustainability has become a central part of corporate strategy, research suggests that credibility is rarely guaranteed. The purpose of this dissertation is therefore to investigate the challenges of achieving credibility in sustainable marketing and to explore the practices through which it is formed over time. It also addresses the tensions between aspirational ideals and organizational realities and is guided by the following three research questions: What are the challenges in achieving credibility in sustainable marketing? How is credibility created, maintained, and enhanced in practice? How can a practice-based perspective on credibility in sustainable marketing advance our understanding of how organizations navigate the tensions between aspirational ideals and marketing realities? The dissertation adopts a qualitative, practice-based approach, drawing on interviews, organizational documents, and marketing texts from multiple industries. The findings suggest that the challenges partly stem from a lack of consensus regarding the meaning of sustainability, transparency, and “truth,” as well as from a tendency in both research and practice to conceptualize credibility as a final end-state rather than as an ongoing process. The study identifies six strategies that may support credibility work: signal design, source attributes, medium selection, sustainability integration, clarity and intelligibility, and industry leadership. In addition, two structural enablers are highlighted: regulatory compliance and technological infrastructures, such as digital twin technologies, which can enhance transparency and verifiability when meaningfully embedded into organizational routines. The dissertation contributes to several ongoing research debates. First, it reconceptualizes credibility as a dynamic, practice-based process rather than a fixed outcome. Second, it proposes an integrated conceptual framework that combines insights from existing theories with empirical findings. Third, it highlights the potential role of digital technologies as active socio-material actors in credibility work. Fourth, it deepens the understanding of the so-called “credibility gap” by showing how concepts such as “truth” and “transparency” are often interpreted and negotiated differently across contexts. Finally, the dissertation underscores a theoretical limitation: existing theories of credibility – such as signaling theory, source credibility, and medium credibility – do not fully capture the complexity observed in practice. This also points to the need for future research to further extend knowledge about how credibility is negotiated and develops over time in sustainable marketing.Den här avhandlingen undersöker trovärdighet i hållbarhetsmarknadsföring: varför den är nödvändig men samtidigt svår att uppnå, och hur den i praktiken kan skapas, upprätthållas och förstärkas. Studien tar sin utgångspunkt i den växande spänningen mellan företags ambitioner att kommunicera hållbarhet och intressenters skepsis. Även om hållbarhet har blivit en central del av företags strategier visar forskning att trovärdighet sällan kan tas för given. Avhandlingens syfte är därför att belysa utmaningarna med att uppnå trovärdighet i hållbarhetsmarknadsföring och att utforska de praktiker genom vilka den formas över tid. Studien adresserar också spänningarna mellan hållbarhetsideal och organisatoriska realiteter, och vägleds av tre forskningsfrågor: Vilka är utmaningarna i att uppnå trovärdighet i hållbar marknadsföring? Hur skapas, upprätthålls och förstärks trovärdighet i praktiken? Hur kan ett praktikbaserat perspektiv på trovärdighet i hållbar marknadsföring bidra till vår förståelse av hur organisationer hanterar spänningarna mellan ambitiösa ideal och marknadsföringsmässiga realiteter? Avhandlingen bygger på en kvalitativ, praktikbaserad ansats med intervjuer, dokument och marknadsföringstexter från flera branscher. Resultaten indikerar att utmaningarna delvis bottnar i oenighet om vad hållbarhet, transparens och ”sanning” innebär samt i en tendens att betrakta trovärdighet som ett slutmål snarare än en process. Studien identifierar sex strategier som kan stödja trovärdighetsarbetet: signaldesign, källans egenskaper, medieurval, hållbarhetsintegration, tydlighet och begriplighet samt branschledarskap. Två strukturella möjliggörare framträder också: regulatorisk efterlevnad och teknologiska infrastrukturer, som exempelvis digitala tvillingar, som kan bidra till transparens och verifierbarhet när de integreras i organisatoriska rutiner. Avhandlingen bidrar till flera aktuella forskningsdebatter. Det första bidraget är att avhandlingen visar hur trovärdighet kan förstås som en dynamisk och praktikbaserad process snarare än som ett givet resultat. Det andra bidraget är att presentera en integrerad konceptuell ram som förenar tidigare teorier med empiriska insikter, belyser digitala teknologiers potentiella roll som aktiva socio-materiella aktörer i trovärdighetsarbetet, samt fördjupar förståelsen av det så kallade trovärdighetsgapet genom att visa hur begrepp som ”sanning” och ”transparens” ofta tolkas och förhandlas på olika sätt i praktiken. Slutligen framhåller avhandlingen en teoretisk begränsning: befintliga teorier om trovärdighet, såsom signalteori, källans trovärdighet och medietrovärdighet, fångar inte fullt ut den komplexitet som observeras i praktiken. Detta pekar även på behovet av framtida forskning för att ytterligare utöka kunskapen om hur trovärdighet förhandlas och utvecklas över tid i hållbarhetsmarknadsföring
Dans i förskolan – en outnyttjad resurs? : En kvalitativ studie om hur pedagogers erfarenheter och intentioner kring dans kommer till uttryck i förskolan
No full text Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder dans i förskolans undervisning samt vilken betydelse de tillskriver dans för barns utveckling och lärande. Två forskningsfrågor har legat till grund för studien, dessa är: vilka möjligheter pedagoger menar att dansen kan skapa för barns lärande och utveckling, och hur de beskriver sina arbetssätt och didaktiska val när dans ingår i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger verksamma i förskolan. Analysen genomfördes som en tematisk analys, och tolkningen har gjort med stöd av teorier om embodied learning samt Lindströms modell för lärande i, om och genom konst. Resultatet visar att pedagogerna ser dans som en aktivitet som skapar flera vägar in i lärandet. Dansen framstår som både ett kroppsligt stöd för begreppslig förståelse och ett inkluderande uttrycksformat där barn kan delta utifrån sina förutsättningar, oberoende av språkliga, motoriska eller sociala förmågor. Pedagogerna beskriver hur dansen kan synliggöra matematiska, språkliga, naturvetenskapliga och emotionella innehåll genom kroppslig gestaltning där kroppen framträder som en grundläggande resurs i barns förståelseprocesser. Detta genom att rörelse används för att konkretisera abstrakta fenomen. Studien visar även att pedagogerna arbetar med frihet inom tydliga ramar och att de didaktiska val som framstår som viktiga är musikval, visuella stöd och graden av eget deltagande varierar som ett stöd i att ge barnen möjligheter att utforska rörelser och utveckla egna uttryck. Sammantaget framträder dansen som ett mångsidigt pedagogiskt redskap i förskolans undervisning. Dance in Preschool – An underused resource? A qualitative study of preschool teachers’ experiences of the use and significance of dance for children in preschool The purpose of the study is to examine how preschool teachers use dance in preschool education and what significance they attribute to dance for children's development and learning. Two research questions have formed the basis of the study: what opportunities teachers believe dance can create for children's learning and development, and how they describe their working methods and didactic choices when dance is included in the teaching. The study has a qualitative approach and is based on semi-structured interviews with seven preschool teachers. The analysis was carried out as a thematic analysis, and the interpretation was made with support from theories of embodied learning and Lindström’s model for learning in, about, and through art. The results show that the teachers view dance as an activity that creates several pathways into learning. Dance emerges both as bodily support for conceptual understanding and as an inclusive form of expression in which children can participate based on their conditions, regardless of linguistic, motor, or social abilities. The teachers describe how dance can make mathematical, linguistic, scientific, and emotional content visible through bodily expression, where the body appears as a fundamental resource in children's processes of understanding. This occurs through movement being used to concretise abstract phenomena. The study also shows that the teachers work with freedom within clear boundaries, and that the didactic choices considered important are the choice of music, visual supports, and the varying degree of their own participation as support for giving children opportunities to explore movement and develop their own expressions. Taken together, dance emerges as a versatile pedagogical tool in preschool education