Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Colonisation, Decline and Loss : Making Livonian Time in Nineteenth-Century Russia
No full textThis article analyses how the historical time of the region of Livonia was made by Baltic-German scholars in Romanov Russia in the nineteenth century. It is done by bringing the history of provincial historiography into current discussions of scientific temporalities, power and materiality. It focuses on three aspects of Baltic-German time-making, firstly the separation of German Christian time from indigenous pre-time in the Livonian past. Secondly, the source collecting and founding of the library and museum of the Gesellschaft für Geschichte und Altertumskunde der Ostseeprovinzen Russlands (GGuA) are analysed as practices that bound and synchronised time. Finally, it investigates the recurring themes of decline, of German rule, and material loss of evidence of Livonian time and history. These aspects are approached with the assumption that temporal and political orders shape each other. Although the Baltic Germans constituted the educated and political elite, they struggled to assert their historical uniqueness and the notion that there had been a time when they ruled the Baltic colonies. Time-binding practices such as collecting, organising and publishing historiographical sources were crucial for Livonian time to be materialised and told. However, over the nineteenth century, lost sources became as important to the Baltic-German scholars’ understanding of Livonian time and history as the preserved sources were. Thus, Livonian time came into being through both what was present and what was forever lost. In conclusion, it is emphasised that the Livonian time that started with German colonisation and ended with foreign conquests and Romanov rule was one way of legitimising the past and present privileges that Baltic Germans felt entitled to.Provenance in 19th-century Europe: Research practice and concep
Risk Work in Times of Crisis : A Qualitative Study of Swedish Large Enterprises’ Evolving Risk Management and Risk Strategies in Response to the COVID-19 Pandemic
No full textBackground: The COVID-19 pandemic revealed how insufficient crisis preparedness can threaten business continuity and corporate resiliens. It introduced new challenges for corporate risk work, particularly in relation to rapid environmental changes and complex decision making during uncertainty. Previous research has mainly focused on international contexts, quantitative outcomes, or the early phase of the pandemic, leaving a knowledge gap regarding how Swedish large enterprises have adopted and communicated their risk management over time. There is thus a need to explore how companies in a Swedish context have described, adapted, and developed their risk management and strategies during the period 2019-2023. Purpose: The purpose of this study is to empirically describe and analyze how Swedish large enterprises applied, adapted, and developed their risk management and risk strategy in response to the COVID-19 pandemic. Method: This study is based on a qualitative document analysis of the risk sections in annual reports from Volvo, H&M, Vattenfall, ICA, and LM Ericsson covering the years 2019-2023. The material was thematically analyzed across four phases: pre-pandemic, the outbreak of the pandemic, during the pandemic, and post-pandemic. Theory: Three theoretical frameworks form the basis of the study, Enterprise Risk Management (ERM), Contingency Theory, COVID-19 Enterprise Resilience Framework (CERF). These frameworks highlight how companies integrate risk management with strategy, how organizational structures are influenced by context, and how operational and strategic crisis responses are shaped during prolonged periods of uncertainty. Conclusion: The study shows that the risk work of Swedish large companies changed significantly during 2019-2023. In 2020, the companies' communication of risks shifted from general descriptions to more immediate and concrete measures. In the following years, this developed into a more long-term and strategically oriented approach. This strengthened corporate resilience and contributed to greater transparency. The results also demonstrate that differences in industry and organizational structure influenced how risk work was organized, in line with contingency theory. Companies with established ERM structures managed the uncertainties of the pandemic through centralized governance, while others developed their risk work through local initiatives. According to CERF’s focus areas, supply chain reliability, employee health and well-being, and technology and information security emerged as central themes. Overall, the study shows that successful risk work relies on a balance between structure and flexibility, which strengthens companies’ ability to act proactively in future crises.Bakgrund: COVID-19-pandemin synliggjorde hur bristande krisberedskap kan hota affärskontinuitet och företagsresiliens. Krisen skapade nya utmaningar för företags riskarbete, särskilt i relation till snabba omvärldsförändringar och komplexa beslut under osäkerhet. Tidigare forskning har främst fokuserat på internationella kontexter, kvantitativa effekter eller pandemins tidiga skede, vilket lämnar ett kunskapsgap kring hur svenska storföretag faktiskt anpassat och kommunicerat sitt riskarbete över tid. Det finns därmed ett behov av att analysera hur företag i svensk kontext har beskrivit, anpassat och utvecklat sin riskhantering och riskstrategi under perioden 2019-2023. Syfte: Syftet med studien är att empiriskt beskriva och analysera hur svenska storföretag har tillämpat, anpassat och utvecklat sin riskhantering och riskstrategi i samband med COVID-19-pandemin. Metod: Studien bygger på en kvalitativ dokumentanalys av riskavsnitt i årsrapporter från Volvo, H&M, Vattenfall, ICA och LM Ericsson under perioden 2019-2023. Materialet har analyserats tematiskt i fyra perioder: före pandemin, pandemins utbrott, hantering under pandemin och efter pandemin. Teori: Tre teoretiska ramverk ligger till grund för studien och utgörs av Enterprise Risk Management (ERM), kontingensteorin och COVID-19 Enterprise resilience framework (CERF). Dessa belyser hur företag integrerar riskarbete med strategi, hur organisatoriska strukturer påverkas av kontexten, samt hur operativa och strategiska krisåtgärder utformades vid långvariga kriser. Slutsats: Studien visar att svenska storföretags riskarbete förändrades tydligt under 2019-2023. Under 2020 förändrades företagens sätt att kommunicera risker från generella beskrivningar till mer akuta och konkreta åtgärder. Under de följande åren utvecklades detta vidare mot ett långsiktigt och strategiskt inriktat riskarbete. Detta stärkte företagens resiliens och bidrog till ökad transparens. Resultaten visar också att skillnader i bransch och struktur påverkade hur riskarbetet organiserades, i linje med kontingensteorin. Företag med etablerade ERM-strukturer hanterade pandemins osäkerheter genom central styrning, medan andra utvecklade riskarbetet genom lokala initiativ. I enlighet med CERF:s fokusområden framträdde särskilt leveranssäkerhet, medarbetares hälsa och välbefinnande samt teknik- och informationssäkerhet som centrala områden. Sammantaget visar studien att framgångsrikt riskarbete bygger på en balans mellan struktur och flexibilitet, vilket stärker företagens förmåga att agera proaktivt i framtida kriser
Employing digital twin technology in the pursuit to avert sustainable marketing myopia
No full textPurpose: This study investigates the relationship between entrepreneurial marketing and digital twin technology in sustainable marketing, focusing on overcoming sustainable marketing myopia. It aims to determine how combining these approaches can help businesses avoid the pitfalls associated with short-sighted sustainability practices. Design/methodology/approach: This research uses an interview methodology focused on the Swedish market to analyse the dynamics of entrepreneurial marketing, characterised by innovation and a strong focus on customer needs. It specifically examines how such marketing strategies serve as a defence against short-sighted or myopic sustainable marketing practices. Findings: The study demonstrates that integrating entrepreneurial marketing with digital twin technology can effectively prevent sustainable marketing myopia. This approach helps businesses maintain authentic sustainability claims, comply with data privacy laws and navigate customer-centric models. The findings highlight the advantages of merging entrepreneurial marketing with advanced technologies, promoting sustainable marketing, ensuring long-term industrial success and enhancing transparency and accuracy. Originality/value: This research offers unique insights for firms, arguing that merging entrepreneurial marketing with digital twin technology is crucial for enhancing sustainable marketing while sustainable marketing myopia and ensuring long-term success. It underscores the need to balance customer-centric, credible sustainable claims with privacy standards, providing a nuanced approach in the digital era. Additionally, it contributes a range of conceptual and practical propositions to the field
Genus, Finansiering och Tillväxt i Företagens Uppstartsfas : En kvantitativ longitudinell panelstudie om korrelation mellan kön, skuldsättningsgrad och omsättningsförändring i svenska SME
No full textDenna studie undersöker sambandet mellan kön, kapitalstruktur och omsättningsförändring i små och medelstora företag (SME) under uppstartsfasen. Syftet är att analysera om könet på företagets högsta befattningshavare påverkar finansieringsmönster och tillväxt, med fokus på två branscher med tydlig genusstereotyp prägel, golv- och väggbeläggningsarbeten samt rengöring och lokalvård. Studien bygger på en kvantitativ longitudinell panelstudie av 480 svenska aktiebolag startade år 2019, där skuldsättningsgrad och omsättningsförändring har mätts över en femårsperiod. Data har insamlats från Retriever Business och analyserats med envägs ANOVA och post-hoc Tukey-test för att identifiera statistiskt signifikanta skillnader mellan företag som innehar män, kvinnor eller både män och kvinnor, som högsta befattningshavare. Resultaten visar inga entydiga genusbetingade skillnader i skuldsättningsgrad, men påvisar variationer i finansieringsmönster och tillväxttakt mellan branscherna. Slutsatsen är att observerade skillnader till stor del kan förklaras av strukturella och branschspecifika faktorer, snarare än kön i sig. Studien bidrar med empiriska insikter till forskningsfältet kring genus och företagsfinansiering, samt lyfter behovet av vidare studier med bredare bransch- och tidsomfång.This study examines the relationship between gender, capital structure, and revenue growth in small and medium-sized enterprises (SMEs) during the startup phase. The purpose is to analyze whether the gender of a company’s top executive influences financing patterns and growth, with a focus on two industries with a clear gender-stereotypical profile: floor and wall covering, and cleaning services. The study is based on a quantitative longitudinal panel study of 480 Swedish limited liability companies founded in 2019, where debt-to-equity ratio and revenue growth were measured over a five-year period. Data was collected from Retriever Business and analyzed using one-way ANOVA and post-hoc Tukey tests to identify statistically significant differences between firms led by men, women, or mixed leadership. The results show no clear gender-related differences in debt ratios but reveal variations in financing patterns and growth rates between industries. The conclusion is that observed differences can largely be explained by structural and industry-specific factors rather than gender itself. The study contributes empirical insights to the research field of gender and corporate financing and highlights the need for further studies with a broader industry and temporal scope
Kortvideoplattformarnas påverkan på Gen Z:s konsumentbeteende inom restaurangbranschen
No full textThis study examines how short-form videos on social media (TikTok, Instagram Reels, and YouTube Shorts) affect Generation Z’s intentions and actual restaurant visits. By using theories such as Fear of Missing Out (FOMO), Theory of Planned Behavior (TPB), electronic word of mouth (eWOM), Diffusion of Innovation (DOI), and SERVQUAL as an analytical framework, the study aims to explain how digital exposure through trends in short-form videos leads to changed consumption behavior within the restaurant industry. The focus is on how these short-form video trends, characterized by fast, visually appealing, and algorithm-driven exposure, affect users' decisions to visit restaurants. In this context, a trend is defined as a temporary platform-generated peak in visibility and engagement around a restaurant, dish, or experience. By analyzing five semi-structured interviews with a target group of Generation Z users who actively engage in short-form videos, the study identifies the psychological and social factors that drive their restaurant visits. The results show that trends on these social media not only promote consumption through innovation diffusion, but also by shaping identity and creating social belonging. This leads Gen Z not only to use trends to try new food, but also as a means of creating a sense of community and social belonging. The study also highlights how the interplay between social influence and psychological factors reshapes consumption patterns and opens up future research on the long-term consequences of social media’s impact on sustainable consumption and trends within the restaurant industry.Denna studie undersöker hur kortformat videor på sociala medier (TikTok, Instagram reels och Youtube Shorts) påverkar Generation Z:s intentioner och faktiska restaurangbesök. Genom att använda teorier som Fear of Missing Out (FOMO), Theory of Planned Behavior (TPB), elektronisk word of mouth (eWOM), Diffusion of innovation (DOI) och SERVQUAL som analytisk ramverk, syftar studien till att förklara hur digital exponering genom trender i kortformatvideor leder till förändrat konsumtionsbeteende inom restaurangbranschen. Fokus ligger på hur dessa kortformatvideo trender, som kännetecknas av snabb, visuellt tilltalande och algoritmstyrd exponering, påverkar användarnas beslut att besöka restauranger. I detta sammanhang definieras en trend som en temporär plattformsgenererad topp i synlighet och engagemang kring en restaurang, rätt eller upplevelse. Genom att analysera fem semistrukturerade intervjuer med en målgrupp av Generation Z användare som aktivt engagerar sig i kortformatvideor, identifierar studien de psykologiska och sociala faktorer som driver deras restaurangbesök. Resultaten visar att trender på dessa sociala medier inte bara främjar konsumtion genom innovationsspridning, utan också genom att forma identitet och skapa social tillhörighet. Detta leder till att Gen Z inte bara använder trender för att testa ny mat, utan också som ett medel att skapa en känsla av gemenskap och social tillhörighet. Studien belyser också hur samspel mellan social påverkan och psykologiska faktorer omformar konsumtionsmönster och öppnar för framtida forskning om långsiktiga konsekvenser av sociala mediers påverkan på hållbar konsumtion och trender inom restaurangbranschen
The schoolyard, outdoor education and its opportunities and difficulties from the teachers' perspective : A qualitative study with conversational walking method "Walk-and-talk"
No full textIn recent years, outdoor education has aroused increased interest and application, including in the school activities "Come Rain or Shine ", but also in ordinary schools that are not specifically focused on outdoor activities. The outdoor environment differs greatly between different schools, ranging from those that do not have any actual schoolyards, to those that do and those that also have nearby or adjacent forest/nature areas at their disposal. The study focuses on how primary school teachers can use the outdoor environments for practical outdoor teaching with their students and how the spatial dimensions of the outdoor environments are used. The purpose of the study is to investigate how schoolyards and nearby outdoor environments in urban and rural environments can be used when the teachers together with their students want to spend time outdoors and have lessons and/or other activities. What is also described is the opportunities and difficulties the teachers see in having outdoor educational activities (where it is possible to link it with the Swedish National Agency for Education's curriculum, Lgr22). The study examines how eight primary school teachers in five after-school centres/compulsory schools conduct their activities with their pupils when they have been outdoors both when the pupils have a break, attend after-school activities or have lessons in some school subject. The outdoor spaces the teachers present, and show are further linked to Lefebvre's spatial theory, where materially perceived, imagined and lived spaces are included that together create a social space. The paper is based on qualitative interviews using the conversational walking method "Walk-and-talk". The study shows a difference between those who have a forest/a nature area easily accessible where the element of traditional school subjects in outdoor activities increases when such areas exist. How the schoolyards are designed and equipped also affects how many people are interested in outdoor education at each school. The fact that Lgr22 does not address the subject to any direct extent is also considered to be limiting for the outdoor pedagogic activities.Under senare år har utomhuspedagogik väckt ett ökat intresse och tillämpning, bland annat i skolverksamheten ”I Ur och Skur”, men även på vanliga skolor som inte är specialinriktade på utomhusverksamhet. Utomhusmiljön skiljer sig mycket mellan olika skolor, alltifrån de som inte har några egentliga skolgårdar, till de som har det och de som även har när- eller intilliggande skogs/naturområden till sitt förfogande. Studien fokuserar på hur grundskollärare kan använda utomhusmiljöerna till praktisk utomhusundervisning med sina elever och hur utomhusmiljöernas rumsdimensioner används. Syftet med studien är att således att undersöka hur skolgårdar och närliggande utomhusmiljöer i stads- och lantmiljö kan utnyttjas när lärarna tillsammans med sina elever vill vistats utomhus och ha undervisning och/eller aktivitet. Det som också redogörs för är vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser med att ha utomhuspedagogiska aktiviteter (där det går att koppla med Skolverkets läroplan, Lgr22). I studien undersöks hur åtta grundskollärare inom fem fritidshem/grundskolor bedriver sin verksamhet med sina elever när de vistats utomhus både när eleverna har rast, går på fritids eller har undervisning i något skolämne. De utomhusplatser lärarna presenterar och visar kopplas vidare med Lefebvres rumsteori där materiellt uppfattade, föreställda och levda rum finns med som tillsammans skapar ett socialt rum. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med samtalspromenadsmetoden ”Walk-and-talk”. Studien visar på en skillnad mellan de som har en skog/ett naturområde lätt tillgänglig där inslaget av traditionella skolämnen i utomhusverksamheten ökar när sådana områden finns. Hur skolgårdarna är utformade och utrustade påverkar också samt även hur många som är intresserade av utomhuspedagogiken på respektive skola. Att Lgr22 inte tar upp ämnet i någon direkt omfattning anses också vara begränsande för verksamheten
Media and Memory : Perspectives of two journalists and the role of three media organizations in post-genocide Rwanda
No full textDenna studie undersöker hur nutida media i Rwanda porträtterar folkmordet som inträffade år 1994 där runt en miljon människor systematiskt mördades på grund av sin etniska tillhörighet. Fokus ligger på hur och om media kan sägas bidra till försoning och fredsbyggande. Detta genomförs genom en kombination av en tematisk innehållsanalys och en kritisk diskursanalys av nio artiklar som alla tar upp folkmordet på olika sätt. Två journalister har intervjuats och agerar som ett komplement till innehållsanalysen. Fokus ligger på att finna teman för att vidare förstå hur journalisterna uppfattar rwandisk media i relation till försoning och fredsbyggande ansträngningar efter folkmordet. Det teoretiska ramverket är byggt på den kritiska diskursanalysen, bland annat diskursiv tystnad, samt på krig- och fredsjournalistik, fredsteorier och etnografiska ansatser. Resultatet påvisar att fredsjournalistik prioriteras där teman som försoning, fred och sammanhållning är de mest förekommande. Intervjuerna visade på liknande resultat, men där även ansvar och mänsklighet var två vanligt förekommande begrepp när media och rollen som journalist diskuterades. Sammanfattningsvis tycks den rwandiska median anstränga sig för att förmedla en bild av fredsbyggande och försoning.
We, the Expelled : Historical experiences among Polish Jews that came to Sweden 1967-1972
No full textVi, de fördrivna är en studie av historiska erfarenheter som kommunicerats av de polska judar som kom till Sverige som flyktingar 1967–1972 på grund av den antisemitiska kampanjen i Polen som inleddes 1967. Kampanjen nådde sitt crescendo i och med de regimkritiska demonstrationerna i mars 1968 och ledde till den sista stora polskjudiska emigrationen. Utifrån en hermeneutiskt grundad oral history presenterar avhandlingen en analys av historiska erfarenheter så som dessa kommuniceras i levnadsberättelser och inspelade dialoger, vilka samlats in i samarbete med Nordiska museet och deras digitala plattform Minnen.se; samt publicerade biografier. Syftet med avhandlingen är att bidra med en fördjupad och mer nyanserad förståelse av den svenskpolskjudiska historien i relation till två centrala historiska händelser: Förintelsen och den antisemitiska kampanjen. Ur de analyserade erfarenheterna framträder en erfarenhetskronologi med dessa två händelser som organiserande och meningsskapande brytpunkter. Den första och mest betydelsefulla brytpunkten är Förintelsen. Den andra brytpunkten utgörs av den antisemitiska kampanjen, vars följd blev flykten till Sverige. De två brytpunkterna avgränsar en tid före, en tid emellan och en tid efter i erfarenhetskronologin. Analysen av erfarenhetskronologins olika delar utgår från de tongivande narrativ som dominerar i den historiekulturella situation som det historiska berättandet sker i. De svenskpolska judar som står i fokus för avhandlingen kommunicerar historiska erfarenheter inte bara av Förintelsen och den antisemitiska kampanjen, utan också av Sovjetunionen under Stalin, livet i Polen under kalla kriget, strukturell antisemitism och av Sverige under välfärdsstatens glansperiod. Dessa händelser är centrala i historiekulturen. Samtidigt avviker de mot de narrativ som dominerar. I skildringen av Förintelsen berättar de om överlevnad i Sovjetunionen i kontrast till det tongivande narrativ om Förintelsen som etablerats under det som kallats vittnets tidsålder. Om tiden emellan, i Folkrepubliken Polen, förmedlar de en mer mångfasetterad bild av tillvaron än de tongivande narrativen, förekomsten av strukturell antisemitism spelar en betydande roll. I den avslutande delen om livet i Sverige följer de historiska erfarenheterna däremot det tongivande narrativet om välfärdsstaten. Genom att synliggöra denna grupps förhållningssätt till det förflutna bidrar studien med ett svenskpolskjudiskt perspektiv på några av den europeiska modernitetens mest centrala historiska erfarenheter. We, the Expelled is a study of historical experiences communicated by the Polish Jews who came to Sweden as refugees in 1967–1972 due to the antisemitic campaign in Poland that began in 1967. The campaign reached its crescendo with the regime critical demonstrations in March 1968 and led to the last major Polish Jewish emigration. Grounded on a hermeneutically based oral history, the dissertation presents an analysis of historical experiences communicated in published biographies as well as in life stories and recorded dialogues, which have been collected in collaboration with the Nordic Museum and their digital collection platform Minnen.se. The dissertation aims to contribute with a deeper and more nuanced understanding of Swedish Polish Jewish history in relation to two central historical events: the Holocaust and the antisemitic campaign. From the analyzed experiences, a chronology of experiences emerges with these two events as organizing and meaning making breaking points. The first and most significant breaking point is the Holocaust. The second is the antisemitic campaign, which resulted in the flight to Sweden. The two breaking points demarcate a time before, a time in between and a time after in the chronology of experience. The analysis of the chronology of experience is based on the narratives that dominate the historical cultural situation in which the historical narration takes place. The Swedish Polish Jews who are the focus of the dissertation communicate historical experiences not only of the Holocaust and the antisemitic campaign, but also of the Soviet Union under Stalin, life in Poland during the Cold War, structural antisemitism and of Sweden during the heyday of the welfare state. These events are central in the historical culture. At the same time, their experiences deviate from the dominant narratives. In their depiction of the Holocaust, they tell of survival in the Soviet Union in contrast to the dominant narrative about the Holocaust that was established during what has been called the Era of the Witness. During the time in between, in the Polish People’s Republic, they communicate a more multifaceted picture than the dominant narratives, the presence of structural antisemitism plays a significant role. In the concluding part about life in Sweden, however, the historical experiences follow the dominant narrative of the welfare state. By displaying this group’s narration of the past, the study contributes with a Swedish-Polish-Jewish perspective on some of the most central historical experiences of European modernity
"You can say sorry later" : Pupils’ perspectives on conflicts in the school-age educare
No full textThis essay explores how pupils’ reason about conflicts in school-age educare. It investigates how pupils describe conflicts and understand conflicts, their perceived causes, and the strategies they use to manage them. The study is grounded in childhood sociology and Szklarski’s (1996) categorization of conflict causes and resolution strategies. Previous research shows that children’s conflict resolution is influenced by adult involvement, peer power relations, and emotional expression on children’s handling of conflicts. The study is qualitative and based on 13 semi-structured interviews with 15 pupils in grade 3. The material was analyzed thematically, using quasi-quantitative elements to identify patterns. The findings show that pupils use various strategies to manage conflict, such as appealing to adults or reconciliation. Adults are often seen as important for resolving conflicts, although pupils also express ambivalence toward their involvement. Apologies are often used to mend relations but must be sincere and well timed to be accepted by others. The discussion links these findings to previous research and theoretical perspectives, showing that the views of the pupils on conflicts include social, emotional and ethical dimensions.Detta examensarbete undersöker hur elever resonerar om konflikter i fritidshemmet. Fokus ligger på hur de beskriver konflikter, vad de uppfattar som orsaker, samt vilka strategier de använder för att hantera dessa. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i barndomssociologi och Szklarskis (1996) kategoriseringar av konfliktorsaker och konfliktstrategier. Tidigare forskning visar att barns konflikthantering påverkas av vuxnas agerande, sociala maktrelationer barn emellan och barns känslouttryck. Studien är kvalitativ och bygger på 13 semistrukturerade intervjuer med 15 elever i årskurs 3. Det insamlade materialet analyserades tematiskt med inslag av kvasikvantitativ metod för att identifiera mönster. Resultatet visar att elever använder olika strategier för att hantera konflikter, exempelvis att söka stöd från vuxna eller försöka nå försoning. Vuxna ses ofta som viktiga, men eleverna uttrycker även viss ambivalens kring deras inblandning. Att be om ursäkt, framträder som en viktig strategi, men bara om det sker på ett genuint sätt och ges vid rätt tillfälle. I diskussionen sätts resultaten i relation till tidigare forskning och teori. Elevernas berättelser visar på att deras förståelse av konflikter i fritidshemmet omfattar både sociala, emotionella och etiska dimensioner
