Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Vardagens osynliga makt : En nivåintegrerad analys av subtila härskartekniker och kvinnors hanteringsstrategier i mansdominerade tjänstemannayrken inom säkerhetssektorn
No full textThis thesis aims to examine how subtle domination techniques manifest in male-dominated white-collar occupations within the security sector in Sweden, how these techniques become contributing factors in maintaining gendered and structural patterns, and how women manage these subtle expressions of power in their everyday working lives. The thesis is conducted using a qualitative research approach based on six semi-structured interviews with women within the aforementioned context. The analysis is based on a level-integrated approach in which micro-, meso-, and macro-levels are interconnected, inspired by Layder’s (1994) research map. The theoretical framework combines Ås’ (1978) theory of domination techniques, Acker’s (1990) theory of gendered organizations, Tilly’s (1978) theory of durable inequality, and Hirschman’s (1970) concepts of exit, voice, and loyalty. The results highlight that subtle domination techniques primarily take the form of everyday normalized interactions such as ridicule, withholding of information, and invisibilization, which over time limit women’s scope for action and legitimacy. Women’s coping strategies are characterized by adaptation and silence, shaped by organizational norms and structural conditions, where everyday interactions intersect with gendered organizational practices and broader mechanisms of inequality.
”Could be that the wife wanted a divorce. The dad goes insane, kills the kids, and then tries to end his own life?” : A Critical Discourse Analysis of How Responsibility is Constructed in a Swedish Discussion Forum
No full textI den här studien undersöks hur ansvar diskursivt konstrueras mellan två föräldrar i ett svenskt diskussionsforum. Analysverktygen är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken och används för att undersöka deltagare, processer och omständigheter. Analysens resultat används sedan för att kritiskt granska samhälleliga ideologier om föräldrar och kön. En transitivitetsanalys utförs på 73 kommentarer i ett anonymt digitalt diskussionsforum, där ett fall av barnamord diskuteras. I forumet har tre avgörande nyhetsrapporteringar haft en hypotetisk påverkan på den diskursiva ansvarskonstruktionen, denna hypotes är utgångspunkten för både analysens, tematiseringens och resultatets disposition. Studiens resultat visar att pappans roll som aktör ökar i takt med medias rapporteringar, medan mammans frekvens sjunker. Genom en analys av orsakssamband visar sig främst mammans mentala och relationella processer ha en kausal funktion. Det blir också tydligt att diskursen konstruerar två olika typer av ansvar, en som direkt kopplas till materiella våldshandlingar och en som kopplas till känslor och attityder gentemot fenomenet skilsmässa
In the grip of a dying giant: How neoliberalism and energy security discourse perpetuates Estonia's oil shale dependence
No full textEstonia has responded to energy security concerns related to a hostile Russia by supporting uncompetitive oil shale power plants located no more than 2 km from the Russian border. How did this policy come to appear as necessary and legitimate, and what can this tell us about the politics of phasing out fossil fuels in our time of geopolitical instability? This article uses discursive policy analysis to analyze 21 interviews with key Estonian experts and decision makers and 27 policy documents. It traces a shift that has unfolded in Estonian energy policy discourse between 2015 and 2024, from placing faith in market-based and common EU policies towards emphasizing state interventions to secure domestic fossil capacities. The article explores how the interplay between this shift and the prevalence of a neoliberal free-market rationality has ruled out alternative ways of providing energy security and portrayed state support to oil shale power as unfortunate but necessary. It explains how fossil subsidies have been reconciled with free-market neoliberalism, and argues that the result is a contradictory approach to energy security that places faith in a single large oil shale complex located right on the border with Russia. Finally, it explores the wider implications of neoliberalism for energy politics in our time of geopolitical instability, arguing that it can empower incumbent industries and restrict the ability of states to act strategically and preemptively, thereby locking them in a state of continued crisis management where fossil subsidies appear as the only option for providing energy security
Mononormativ flersamhet och förvirrade bisexuella : En kritisk diskursanalys av hur bisexualitet framställs i reality-programmet “Alla dejtar alla”
No full textThe aim of this bachelor’s thesis is to examine the bisexual discourses and stereotypes within the Swedish reality show Alla dejtar alla (Double up love), where a group of bisexual men and women explore romantic relationships in a luxurious Spanish villa. I have conducted a thematic analysis of Alla dejtar alla, and chosen three main themes: binary, monogamy and openness. The themes are then studied through Norman Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis. By combining queer theoretical perspectives such as performativity and homonormativity with Stuart Hall's theory on stereotypes, I examine how bisexual stereotypes and discourses are both challenged and reproduced within the TV-show. The findings conclude that the conflicting bisexual representations in Alla dejtar alla challenge bisexual stereotypes such as cheating through its monogamous discourses, but also frames contestants who do not conform to monogamy as confused, which reproduces stereotypes
Trovärdigheten är vår valuta brukar jag säga : En intervjustudie om AI och lokala nyhetsredaktioners upplevelse av tekniken i den redaktionella miljön
No full textDenna studie undersöker hur journalister upplever artificiell intelligens (AI) på lokala tidningsredaktioner, i synnerhet generativ artificiell intelligens, samt om dessa upplevelser skiljer sig mellan skrivande journalist och chefredaktör. Studien avser en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer av elva skrivande journalister och chefredaktörer i Stockholm- och Västmanlandsområdet. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke (2022). Det teoretiska ramverket består av tre teorier, Professionaliseringsteorin, ANT-teori, samt Social Acceleration för att analysera resultatet. Resultatet visar att AI är integrerat på svenska lokala nyhetsredaktioner, och sammantaget har både skrivande journalister och chefredaktörer en övervägande positiv hållning till användningen av generativ AI. Särskilt betonades mänskliga journalisters fortsatta betydelse i lokalsamhället som AI inte kan ersätta. Några större skillnader mellan gruppernas uppfattningar framträder inte, vilket möjligen kan förklaras av chefredaktörernas nära samarbete med journalisterna. Chefredaktörerna uppvisar en mer generellt optimistisk syn på AI-verktygens framtida potential. Journalisterna reflekterar generellt mer över etiska dilemman och brister i tekniken
Future Music Teachers and AI : Music Teacher Students' approaches to Generative AI as a Pedagogical and Creative Tool
No full textDenna studie undersöker hur musiklärarstudenter förhåller sig till användning av generativ artificiell intelligens inom musikundervisning. Syftet är att förstå hur framtidens musiklärare reflekterar kring AI som ett pedagogiskt och medierande redskap, vilka möjligheter och risker de identifierar, samt hur de ser på AI:s påverkan på den kreativa processen och musikalitet. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som inkluderar teorier om AI-kompetens, artificiell kreativitet och medialisering, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metodologiskt har studien en kvalitativ ansats och baseras på individuella intervjuer med fem musiklärarstudenter, som analyseras tematiskt. Resultaten visar att musiklärarstudenterna betraktar AI som ett potentiellt medierande redskap, liknat vid ett ”bollplank” eller en ”extra elevassistent”, som kan stödja elevers lärande. Samtidigt enas de kring att det sociala samspelet och den mänskliga relationen mellan lärare och elev utgör kärnan i undervisningen, något som AI anses sakna förmågan att ersätta. Gällande kreativitet ses AI främst som ett komplement, och frågor kring autenticitet och avsaknaden av mänsklig intention kvarstår som centrala distinktioner gentemot mänsklig kreativitet. Studien belyser också ett glapp mellan behovet av AI-kompetens och innehållet i nuvarande musiklärarutbildningar. Musiklärarstudenterna betonar att förmågan att kritiskt utvärdera och granska AI-genererat material är en nödvändig pedagogisk förutsättning för att hantera risker rörande etik, upphovsrätt och bedömning av elevers självständiga arbete
Detain(ed) : Medieteknologier och migranter i svenska förvar
No full textThis dissertation explores how detained migrants, media technologies and techniques of enclosure are entangled in detention centres. Transnational lives are sustained by everyday digital media practices, which play an essential role in migratory mobility. The study, however, focus on a context within which mobility is hindered and blocked: rejected migrants are detained while awaiting deportation. In Swedish detention centres, access to multimedia technologies is also limited and controlled, and, in some cases, it is even prohibited, as is the case with smartphones. The question that guides this study is, What happens when the connected migrant (Diminescu, 2008) is no longer connected? Using a grounded theory approach and relying on ethnographic interviews with migrants who are currently detained or have been detained, this research explores the experience of indefinite detention and the roles and meanings of media technologies within this experience of waiting. This thesis describes waiting by exploring three dimensions of it: first through the technologies present (and absent) in detention centres; waiting as a practice; and finally, its relational aspect. Influenced by Goffman’s concept of "Total Institution" (1961), I propose the concept of "Waiting Institution" as a framework for understanding detention, because waiting is also the means through which the system functions and acts. The institutionalisation of waiting, constructed, maintained and fed by media technologies available to migrants and those used to manage life inside the centres, breaks the perception of simultaneity between inside and outside, adding a dimension of time that is always behind. This dissertation thematises a Broken Simultaneity: media technologies, in the way they are granted, are stripped of their ritual role (Goffman, 1967), and this increases the perception of isolation inside the centres. This thesis understands detention as a socio-technical system. It re-evaluates and challenges the rhetoric of access to media and connection with the outside world offered by the advocates and managers of detention, thereby shifting the focus to questions of why and how such access is either granted or denied. Denna avhandling undersöker hur migranter, medieteknologier och övervakningsteknologier är sammanflätade på förvaren. Att transnationella liv är tätt sammanflätade med vardagliga digitala mediepraktiker som utgör viktiga förutsättningar för en rörlig tillvaro, vilket har understrukits av forskare, journalister och icke-statliga organisationer, visar att migration, både som erfarenhet och styrning, redan är digitaliserad i hög grad och nu är på väg ännu längre i denna riktning. Denna avhandling utgår från en kontext där rörligheten hindras och blockeras, där avvisade migranter hålls kvar i förvaren i väntan på utvisning, och i denna kontext minskar faktiskt digitaliseringen. Jag hävdar här att förvarsystemet, åtminstone tillfälligt, immobiliserar migranter inte bara fysiskt och geografiskt utan också digitalt. I svenska förvar är tillgången till multimedial teknologi begränsad och starkt kontrollerad, och i vissa fall till och med förbjuden, som till exempel smarta telefoner. Detta innebär ett system av vad som kan kallas för motdigitalisering, av ickeuppkoppling, som uppfattas som ett påtvingat avbrott och ett berövande, vilket inte bara påverkar migranter i förvar utan också de transnationella relationer som uppkopplingen tidigare möjliggjorde. Frågan som huvudsakligen styr denna studie är: Vad händer när den uppkopplade migranten inte längre är uppkopplad? Med hjälp av grounded theory och etnografiska intervjuer med migranter som för närvarande är eller har varit frihetsberövade undersöks här upplevelsen av ett icke tidsbestämt frihetsberövande och medieteknikens roll och betydelse, både när det gäller dess närvaro och frånvaro, inom en miljö som huvudsakligen präglas av väntan. Väntan är det som definierar upplevelsen av frihetsberövande. Avhandlingen analyserar väntan genom att undersöka tre dimensioner: den första genom de tekniker som finns (och saknas) i förvaret; den andra är väntan som praktiker med fokus på deras påvrekan på det dagliga livet och uppfattningen av tid; och den tredje utgörs av väntans relationella aspekter, med hänsyn till transnationella relationer och emotionella band. Influerad av Goffmans begrepp "totala institutioner" föreslår jag konceptet ”väntinstitution” som ett ramverk för att förstå förvar, eftersom väntan inte bara är karakteristisk för det dagliga livet för migranter utan också utgör ett medel genom vilket systemet fungerar och upprätthålls. Väntan är den grundläggande dimension inom vilken alla relationer på förvaren uppstår och formas, och den står i nära relation till makt och kontroll. Denna institutionalisering av väntan, konstrueras, upprätthålls och underhålls både av de medietekniker som är tillgängliga för migranterna och de som används för att styra livet inne på förvaren. Det bryter upp uppfattningen om samtidighet mellan insidan och utsidan. Denna avhandling tematiserar en bruten samtidighet där de tillgängliga medieteknologierna i slutändan berövas sin rituella roll vilket ökar känslan av isolering. Här ses förvaren därför som ett socio-tekniskt system innefattande: människor, utrymmen, tidsplanering, lagar och regler, praktiker samt tillåtna och förbjudna medieteknologier. I avhandlingen omvärderas och ifrågasätts därutöver den retorik om tillgång till medier och kontakt med omvärlden som förs fram av institutionens representanter. Fokus kring frågor om varför och hur denna tillgång beviljas eller avslås flyttas därmed till migranternas perspektiv. Med utgångspunkt i kritisk-feministisk teori ser denna studie inte migranterna enbart som offer för systemet utan också som aktiva subjekt, som arkitekter som kan utforma och vidta åtgärder för att tillgodose de behov som frihetsberövandet tagit ifrån dem
En analysmodell för sakprosaberättelser
No full textVärlden är full av berättelser – mer så i dag än någonsin tidigare, kan det tyckas, när orden berättelse och narrativ letat sig in i såväl marknadsföring som ett bredare offentligt samtal. Men vad menas egentligen med de båda begreppen? Och hur ska forskare och uppsatsförfattare förhålla sig till att berättelser inom olika discipliner undersöks med verktyg som ibland tycks likna varandra trots att de tillämpas på olika sätt? Den här skriften introducerar en ny modell för berättelseanalys av sakprosa. Den är främst avsedd för journalistikstudenter men kan också användas som en tvärvetenskaplig bas för den som vill gå vidare med ämnesspecifka analysfrågor. Tre exempelanalyser guidar läsaren genom modellens olika steg. Ett inledande avsnitt reder ut vad som skiljer skilda sätt att tala om berättelser och narrativ från varandra. Som en bakgrund lyfts också viktiga skillnader fram mellan klassisk narratologi och andra typer av berättelseforskning. Teoretiskt bygger modellen och analyserna främst på narratologi och medieretorik samt en bredare tradition av text- och diskursanalys
"We provide the foundations, for help to self-help" : A study on public library staffs' perceptions of digital inclusion
No full textFör många blir hanteringen och navigeringen av den digitala vardagen en utmaning. Idag rapporteras det att 93% av den svenska befolkningen använder sig av internet dagligen. Med denna användning medföljer även ökade krav på digitala kompetenser och förmågor. Genom att utgå från personal på folkbibliotek ämnar denna studie belysa arbetet som personalen bedriver för digital inkludering. Och hur deras arbete kan ha en inverkan på lokalbefolkningens digitala behov och digitala kompetenser. Genom att utgå från en kvalitativ ansats får personal på folkbibliotek få berätta om sina upplevelser och vilka utmaningar, eller möjligheter, de stöter på när någon söker digitalt stöd. För att söka ut olika uppfattningar och för att få en större geografisk spridning på respondenterna så kontaktades folkbibliotekspersonal utifrån Sveriges tre landindelningar, Norrland, Svealand och Götaland. I resultatkapitlet presenteras respondenternas svar utifrån tematiseringar, för att visa på hur deras reflektioner och upplevelser ter sig i verkligheten. Det empiriska materialet analyseras utifrån Henry Girouxs teori om kritisk pedagogik, med gränspedagogik och transformativt lärande som teoretiska verktyg. Valet av Girouxs teorier är att analysera personalens arbete för lokalbefolkningens utveckling av digitala kompetenser genom utmaning, uppmaning och stöd genom problemlösning. Studiens centrala slutsatser är att personalen är medvetna om att det finns ett behov av digitalt stöd, och att samarbeten med utomstående aktörer och personalens kompetenser kan vara avgörande för många. Samt att det finns en tydligt traditionell uppfattning av vad folkbibliotek har att erbjuda, och denna bild kan stoppa många från att söka sig till dem. Därav blir arbetet utanför biblioteksrummet betydande för att nå de som verkligen behöver digitalt stöd.For many, navigating the digital daily life is becoming a challenge. Today it is estimated that 93% of the Swedish population uses the internet daily. With this use comes increased requirements of digital competencies and abilities. By focusing on the perspectives of public library staff, this study aims to highlight the work the staff is conducting for digital inclusion. And how their work can have an impact on local citizens digital needs and digital competencies. By using a qualitative approach for this study, the aim is to highlight the staffs own experiences and the challenges, or possibilities, they encounter when someone need digital support. To seek out and find different lived experiences and to have a broader geographical spread, public library staff was contacted throughout the three Swedish land divisions, Norrland, Svealand and Götaland. The empirical results have been compiled and thematized, in order to showcase the respondents reflections, experiences and how those manifests in their work. The empirical result is analyzed by using Henry Girouxs theory about critical pedagogy, alongside with border pedagogy and transformative learning as analytical tools. The choice of using Girouxs theories is to analyze the staffs work to challenge, encourage and support local citizens through digital problem-solving. And see how their digital competencies develop. The study’s central conclusions are that the library staff are aware that there is a need of digital support, and working with external sources and relying on their own knowledge the staffs work can be crucial for those experiencing digital difficulties. Moreover, the respondents describe a general preconceived notion of what the public library has to offer, and thereby citizens won’t look to the library for support. Therefore, the work outside the library, to reach those who are in need of support becomes even more crucial.
"Jag har inget att dölja" : En kvalitativ studie om hur användare reflekterar kring träningsdata, integritet och smartklockor.
No full textAnvändningen av smartklockor och andra kroppsnära teknologier för insamling och analys av träningsdata har ökat markant under de senaste åren. Samtidigt väcker denna utveckling frågor kring integritet, datadelning och användares kontroll över personlig information. Syftet med denna studie är att undersöka hur användare reflekterar kring nyttan av att samla in och dela träningsdata, samt hur de resonerar kring potentiella integritetsrisker kopplade till smartklockor och träningsappar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och baseras på sju semistrukturerade intervjuer med användare i åldern 20-35 år som regelbundet använder smartklockor eller andra kroppsnära teknologier för att logga sin träning. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys, med fokus på återkommande mönster relaterade till motivation, tillit, datadelning och upplevd kontroll. Resultaten visar att träningsdata främst uppfattas som ett verktyg för självreflektion, motivation och struktur i vardagen, men även som ett socialt verktyg för datadelning. Samtidigt framträder en ambivalens där integritetsrisker erkänns men ofta rationaliseras till förmån för den upplevda nyttan. Tillit till etablerade teknikföretag spelar en central roll i hur användare upplever trygghet och kontroll över sin data. Studien bidrar med fördjupad förståelse för hur användare förhandlar relationen mellan nytta och risk i användningen av självspårningsteknologier.The use of smartwatches and other wearable technologies for collecting and analysing training data has increased significantly in recent years. At the same time, this development raises questions concerning privacy, data sharing and users control over personal information. The aim of this study is to explore how users reflect on the benefits of collecting and sharing training data, as well as how they reason about potential privacy risks associated with smartwatches and fitness applications. The study adopts a qualitative research approach and is based on seven semi structured interviews with users aged 20-35 who regularly use smartwatches or other wearable devices to track their training. The empirical material was analysed using thematic analysis, focusing on recurring patterns related to motivation, trust, data sharing and perceived control. The findings indicate that training data is perceived as a tool for self-reflection, motivation and structure in everyday life, as well as a social data sharing tool. At the same time, an ambivalence emerged in which privacy risks are acknowledged but often rationalised in favour of perceived benefits. Trust in established technology companies plays a key role in shaping users sense of security and control. The study contributes to a deeper understanding of how users negotiate the relationship between utility and risk in relation to self tracking technologies.